Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning : Arbetslivs- och samhällsetikDela
  1. Tack för inbjudan.

  2. Det är lite utanför min comfort zone
    att tala här, men jag gör mitt bästa.

  3. Jag vågade inte säga nej
    när Lennart Levi ringde.

  4. För 23 år sen skrev jag en debatt-
    artikel i Dagens Nyheter om egenmakt.

  5. Jag påstod att det farligaste
    för att bli utbränd-

  6. -att drabbas av stress -
    inte är att ha mycket att göra-

  7. -utan att ha lite makt över livet.

  8. Efter två dagar ringde Lennart:
    "Hur kan du veta det?"

  9. Ni vet vilken basröst det är.

  10. Det var starten på en lång vänskap.

  11. Han har lärt mig mycket
    om forskning och högre utbildning-

  12. -även om jag inte har koll på allt
    i den världen.

  13. Vi brukar skratta åt att jag
    gratulerade honom för en utmärkelse.

  14. Han hade blivit professor emeritus.

  15. Han sa "Jag har blivit pensionär"-

  16. -och det var kanske inte en så fin
    utmärkelse som jag hade tänkt mig.

  17. Man lär så länge man lever, och det
    här ämnet är ju oerhört intressant.

  18. Det är sant att det finns ett
    stort behov av en ökad diskussion-

  19. -och att vi lägger mer tid på det här
    i vår samtid.

  20. Vi hörde tidigare att mycket som sker
    i vårt land verkar mot detta-

  21. -inte minst den fragmenterade
    offentliga debatten.

  22. Vi måste inte längre bryta
    våra åsikter mot så många som förr-

  23. -därför att människor har sina flöden
    och addar dem man gillar mest.

  24. Man får inte en miljö
    där man ifrågasätter varandra.

  25. Det har varit en debatt
    på amerikanska universitet.

  26. Elever ville inte att man bjuder in
    talare som de inte håller med.

  27. Några började bojkotta lektioner
    med talare som de inte höll med.

  28. Barack Obama var på ett college
    och sa:

  29. "Våra college ska vara platser
    där vi prövar våra argument."

  30. "Våra argument blir bättre
    av att prövas i diskussion."

  31. Jag kan bara hålla med Barack Obama.

  32. Det är oerhört viktigt
    för all samhällsutveckling-

  33. -att man får stöta och blöta frågor
    och lära sig av andras argument.

  34. Jag fick ett gott råd när jag
    gav mig in i politiken på 90-talet-

  35. -av en hedersman: Ingvar Carlsson.

  36. "En bra grogrund för politik är att
    angripa den andras bästa argument."

  37. "Vinner man över dem
    kan man påverka många fler."

  38. Det behöver vi lära oss av-

  39. -inte minst med tanke på
    den politiska debatten i dag.

  40. Den ser väldigt oroväckande ut.

  41. Det har tidigare refererats
    till valrörelsen i USA.

  42. Det är osanningar som sägs.

  43. I nyhetsflödet varje dag pumpar de ut
    oförskämdheter om varandra-

  44. -som inte bidrar till
    en ökad förståelse för politiken.

  45. Demokratin riskerar att falla sönder.

  46. Jag ska prata om kopplingen
    till arbetsmarknaden.

  47. Den kan inte överskattas.

  48. Här sitter de som bär lönebildningen:
    Leif Östling från Svenskt näringsliv-

  49. -och Eva Nordmark och Göran Arrius
    från facket.

  50. Vi representerar
    3,3 miljoner medlemmar-

  51. -och Leif Östling nästan alla som
    är medlemmar i Svenskt näringsliv.

  52. Vi har världens bästa lönebildning.

  53. Kaxigt att säga, men vi har nyss
    samordnat nästa avtalsrörelse.

  54. Ingenstans i världen
    har arbetarna och löntagarna-

  55. -fått en större reallöneökning
    de sista 20 åren.

  56. 50 % mer i plånboken,
    med inflationen borträknad.

  57. Ingenstans har det stärkt företagens
    konkurrenskraft mer än här.

  58. Den har till och med ökat
    de senaste åren snarare än minskat-

  59. -trots reallöneutvecklingen.

  60. Vad är då grogrunden
    till att systemet fungerar?

  61. Man kan nog hänga minst 90 % av det
    på det ord vi pratar om här i dag:

  62. Tillit. Det är vad det handlar om.

  63. Vi har en historia med extremt stora
    motsättningar på arbetsmarknaden.

  64. Fram till Saltsjöbadsavtalet 1938-

  65. -var Sverige hundra år
    av konflikter, strejker, blockader-

  66. -och till och med våldsamma upplopp
    på företag runtom i Sverige.

  67. Det var så illa att i mitten av
    1930-talet bestämde sig regeringen-

  68. -för att börja
    med statlig inkomstpolitik.

  69. Staten skulle ta över ansvaret
    för lönebildningen.

  70. Så nära var det en samhällsförändring
    runt lönebildningen i Sverige.

  71. Parterna tog sig samman
    och tecknade 1938 det avtal-

  72. -som ännu avgör grundläggande rättig-
    och skyldigheter på arbetsmarknaden.

  73. Det är inte enkelt,
    och man kan undra-

  74. -vad det klimatet av tillit
    leder till.

  75. Vi i den fackliga rörelsen får frågor
    från fackliga kollegor i världen-

  76. -om varför vi är så optimistiska
    i den svenska fackrörelsen.

  77. "Varför är ni för digitalisering"-

  78. -"och att den tekniska utvecklingen
    och omställningen går snabbare?"

  79. "Varför är ni i Skandinavien
    för frihandel?"

  80. "Varför driver ni på
    om nya frihandelsavtal?"

  81. Det hör ihop. Det handlar om
    det lilla ordet tillit.

  82. Vi vet att det finns
    en grundläggande trygghet-

  83. -och en motpart som medverkar till
    att den som förlorar arbetet-

  84. -med hjälp av omskolning
    får ett nytt jobb.

  85. Vi vet att en gradvis
    produktivitetsförbättring-

  86. -gör att vi får resurser
    längre upp i värdeskalan.

  87. Så länge vi kan hålla i det kan vi
    vara ett av världens rikaste länder-

  88. -med hög konkurrenskraft
    och låg arbetslöshet.

  89. Behöver vi göra mer? Ja.

  90. Det här är, med den ändrade medie-
    situationen, på väg att bli sämre.

  91. Forskarvärlden har haft
    sina skandaler-

  92. -men vi har haft våra i näringsliv
    och fackliga organisationer.

  93. Med en granskande media
    finns det en självsanering.

  94. Vi måste se våra medlemmar i ögonen.

  95. I takt med att medievanor ändras och
    alla bara följer sina egna flöden-

  96. -är risken att man inte
    får med det inbyggt-

  97. -i våra system för självkontroll.

  98. Ni behövs för att få ett synsätt,
    ett kritiskt och etiskt tänkande-

  99. -och en debatt för alla
    inom högre utbildning och forskning.

  100. Vi behöver mer samarbete de kommande
    åren för att inte halka efter.

  101. Det finns oroväckande tendenser.
    Vi ser ett näringsliv...

  102. Inte det svenska,
    men vi ser ett näringsliv i världen-

  103. -som tycker att de enda som ska tjäna
    på en tillväxtökning i företaget-

  104. -är eliten i bolaget.

  105. Det är välkänt att medelklassen i USA
    inte fått löneökning sen 1980-talet.

  106. Det är katastrof
    för de breda grupperna i USA.

  107. Vi ser en tillitsbrist mellan
    parterna, som uppkommit i kölvattnet.

  108. Ser man på folkomröstningen
    i Storbritannien i juni...

  109. De som gör en seriös utvärdering
    av Brexit-omröstningen-

  110. -säger att det är
    just den förlorade tilliten-

  111. -som gjorde det enklare för människor
    att rösta för att isolera sig.

  112. Man såg hot från uteblivna
    löneökningar och utländsk konkurrens.

  113. Man valde att isolera sig, och det
    här ser vi nu i nästan hela Europa.

  114. Om ni följer debatten i USA
    och lyssnar på Donald Trump-

  115. -är vi tillbaka i America First,
    fast i kubik.

  116. Det ska isoleras och byggas murar,
    som omvärlden ska betala.

  117. Det ska tas bort frihandel.

  118. Allt på grund av ilskan
    som uppkommit-

  119. -för att debatten inte varit
    omfattande nog.

  120. I vårt fall började det fackliga året
    2016 med Kommunalskandalen.

  121. Ni kan tänka er hur det var
    att vara facklig ledare de veckorna.

  122. Vi har haft Panamaskandalen i år,
    där väldigt välavlönade människor-

  123. -har valt att lägga sitt kapital i
    skatteparadis för att slippa betala.

  124. Skatteverket har gett
    förhandsinformation till några.

  125. Riksrevisionen har vi ju sett i år.

  126. Det finns massor
    av internationella exempel.

  127. Enligt bedömningar inom EU-

  128. -går ungefär 120 miljarder euro
    per år bort i korruption-

  129. -för att det fuskas så mycket.

  130. Det här är verkligen ett stridsrop
    från en part på arbetsmarknaden.

  131. Vi behöver debatten och diskussionen.

  132. Det går att göra det här bättre.

  133. Ökar vi kunskapen så kan vi
    hitta system som bygger tillit.

  134. Här kan parterna och forskningen
    göra mycket tillsammans.

  135. Tack så mycket.

  136. Tack, Karl-Petter Thorwaldsson.

  137. Jag hälsar TCO:s ordförande
    Eva Nordmark välkommen upp.

  138. Tack, och tack för inbjudan.
    Jag säger som Kålle:

  139. Det är spännande att vara i den här
    sortens forum. Det är inte varje dag.

  140. TCO är en facklig centralorganisation
    med fjorton fackförbund.

  141. Vi har drygt 1,3 miljoner medlemmar.

  142. Våra medlemsgrupper
    är samhällsbärande yrkesgrupper.

  143. Lärare, sjuksköterskor, journalister,
    poliser, tekniker och ingenjörer-

  144. -skådespelare och människor
    i kommunal och statlig förvaltning.

  145. Vi finns på hela arbetsmarknaden.

  146. Ungefär 200 000 av våra medlemmar
    är chefer.

  147. Våra medlemmar är professionella
    och välutbildade.

  148. Det positiva är att 8 av 10
    säger att det är lustfyllt att jobba.

  149. "Mitt arbete känns meningsfullt."

  150. Den stora utmaningen
    är en väldigt stor press och stress-

  151. -i dagens arbetsliv.

  152. Vi ser det tyvärr
    i sjukskrivningsstatistiken.

  153. I dagens moderna arbetsliv-

  154. -med den stress och press
    och tidsbrist som många upplever...

  155. Finns tiden - tar vi oss tid-

  156. -till att prata om de etiska dilemman
    som uppstår varje dag-

  157. -i det svenska arbetslivet
    i hela vårt land?

  158. Inte tillräckligt, tror jag.

  159. Frågan har många aspekter.

  160. Tar man en socialsekreterare-

  161. -som med sina värderingar
    möter ett barn och ser:

  162. "Det här stödet
    eller de här insatserna behövs"-

  163. -"men resurserna räcker inte."

  164. Det blir en fråga
    om både etik och arbetsmiljö-

  165. -och i slutändan om hälsa
    hos medarbetaren.

  166. Det finns många dimensioner.

  167. Vi behöver ett kontinuerligt samtal
    om etik och värderingar i arbetet.

  168. Många av våra yrkesgrupper har
    etiska regler att förhålla sig till.

  169. De måste vara levande
    och inte bara ett dokument.

  170. Det måste finnas tid till
    att reflektera och hålla dem levande-

  171. -och utmana oss själva
    i nya situationer.

  172. Hur hanterar man nya utmaningar,
    beroende på det yrke man tillhör?

  173. Från tid till annan lyfter olika
    förbund upp den här diskussionen.

  174. Krav ställs på att arbetsgivaren
    måste se till att vi får tid-

  175. -att ta tag i etiska dilemman,
    och det är jag stolt över.

  176. Det är otroligt viktigt
    att vi har de här diskussionerna-

  177. -och jag ser den här konferensen
    som ett uttryck för detta.

  178. På senare år har vi sett ett antal
    exempel på oetiskt beteende.

  179. Jag hade en lista, men Kålle
    har redan nämnt många av skandalerna.

  180. Jag ska bara säga
    att konsekvenserna kan bli förödande.

  181. Inte bara för företaget, myndigheten
    eller organisationen som det berör.

  182. Förtroendet och varumärket får sig
    en törn, men det som bekymrar mig är-

  183. -när vi får många skandaler samtidigt
    som rapporteras i media.

  184. Då handlar det inte bara om den
    specifika händelsen, utan samlat.

  185. Tilliten till samhället,
    institutionerna och hela ledarskapet.

  186. Min bild är, trots skandalerna-

  187. -att vårt samhälle har hög tillit
    till varandra och våra institutioner.

  188. Vi kan inte ta det för givet.

  189. Det är viktigt att se
    vad vi har för förutsättningar-

  190. -att bygga vidare på.

  191. I tjänstemannarörelsen kan man se
    att vi har flera yrkesgrupper-

  192. -som har betydelse för människors
    känsla att vi lever i en rättsstat.

  193. Inte en skurkstat.

  194. Det handlar om poliser, tullare,
    kustbevakning, lärare-

  195. -och många inom stat och kommuner.

  196. Det handlar ofta
    om myndighetsutövning-

  197. -och påverkar enskilda medborgares
    vardag väldigt tydligt.

  198. Som jag sa:
    Engagemanget bland yrkesgrupperna-

  199. -och viljan att göra ett arbete
    som man är stolt över efter dagen-

  200. -är väldigt stora,
    och det ska vi ta till vara.

  201. Det är ett tecken
    på frågornas aktualitet-

  202. -att meddelar- och visselblåsarskydd
    nu finns på den politiska agendan.

  203. Vi talar om lagstiftning.

  204. Det är självklart och viktigt att
    medarbetare påtalar missförhållanden.

  205. Det är ett sätt
    att få upp frågan till ytan.

  206. Om rätten ifrågasätts är det
    väldigt viktigt att staten går in-

  207. -och är tydlig med vad som gäller.

  208. På så sätt hjälper man till
    att ställa in kompassen.

  209. Chefer och ledningar för företag
    och myndigheter har en nyckelroll.

  210. De är i hög grad normbärare
    i sin verksamhet-

  211. -och pekar ut normer och riktlinjer
    för enskilda yrkesutövare.

  212. Men också den enskilda medarbetaren
    har en viktig roll-

  213. -just för att
    lyfta fram missförhållanden-

  214. -och larma eller påtala brister
    i en verksamhet.

  215. Karl-Petter
    talade ju om partsmodellen.

  216. Det hade jag också tänkt göra,
    men nu snodde du det.

  217. Jag kan bara säga att jag håller med.

  218. Parterna på svensk arbetsmarknad
    har fått ett stort förtroende.

  219. Vi har ett stort ansvar gällande
    lönebildning och mycket annat.

  220. Om vi missköter oss
    så kommer vi att straffas-

  221. -av politiken eller våra medlemmar.

  222. Jag har några exempel
    utifrån arbetslivet-

  223. -som är den arena
    som jag verkar inom.

  224. Exemplen visar att det finns
    en bra grund att stå på-

  225. -för att stärka etik
    och kritiskt tänkande i arbetslivet.

  226. Förslaget från Lennart och Bo-

  227. -om kritiskt, etiskt tänkande
    i all högre utbildning

  228. -är väldigt bra.

  229. Det är också en viktig grund
    för att ytterligare stärka-

  230. -våra medlemmar i TCO
    och andra i arbetslivet.

  231. Att ha en ännu bättre bas att stå på-

  232. -för att också i arbetslivet
    ha en etik och ett kritiskt tänkande.

  233. Jag skulle också vilja se frågorna
    fördjupas inom all chefsutbildning.

  234. Oavsett bransch
    så tror jag att det är viktigt.

  235. En liten spaning,
    eller kanske förhoppning-

  236. -är att etik och kritiskt tänkande-

  237. -kan vara en merit
    i kommande chefsrekryteringar.

  238. Tack för ordet.

  239. Tack, Eva Nordmark.

  240. Jag ber att få hälsa Sacos ordförande
    Göran Arrius välkommen upp.

  241. Tack för att jag fick komma hit för
    att tala om det här viktiga ämnet.

  242. Ingvar Bratt, Sarah Wägnert,
    Peter Magnusson-

  243. -Karin Törnqvist, Sara Kjellqvist-

  244. -Anders Kompass och Peter Rost.

  245. En del namn känner ni säkert igen.

  246. Några har rentav
    fått lagar uppkallade efter sig.

  247. Andra kanske klingar mer obekant.

  248. Gemensamt för dem alla
    är att de är och var modiga.

  249. De är arbetstagare som på olika sätt
    tagit den svåra vägen-

  250. -och vågat stå upp mot chefer,
    kollegor, myndigheter och makthavare-

  251. -i sin kamp för rättvisa
    och hederlighet.

  252. De har tagit fajten
    och i flera fall tvingats offra-

  253. -jobb, anseende
    och karriärmöjligheter-

  254. -för oss skattebetalare, kollegor
    och medmänniskor.

  255. Det senaste året har listan utökats
    med fyra namn:

  256. Thomas Fux, Matthias Corbascio-

  257. -Karl-Henrik Grinnemo
    och Oscar Simonson.

  258. Fyra läkare som såg
    att kejsaren Macchiarini var naken-

  259. -och som inledningsvis
    fick betala ett högt pris för det.

  260. I samtliga fall är det människor med
    stark pliktkänsla gentemot samhället.

  261. Människor som drivs av en övertygelse
    om rätt och fel-

  262. -och inte tvekar att handla därefter.

  263. Det är också människor
    med stor yrkesstolthet.

  264. De tar sitt jobb på största allvar
    och kräver detsamma av omgivningen.

  265. Sverige behöver fler som dem.

  266. Som exemplen visar
    är det de anställda-

  267. -som oftast har bäst inblick
    i verksamheten.

  268. Det är därför bra att regeringen nu
    skärper skyddet för visselblåsare-

  269. -oavsett om de jobbar i privat
    eller offentlig sektor.

  270. Saco beklagar dock att det bara ska
    gälla "allvarliga" missförhållanden.

  271. Alla missförhållanden bör komma fram.

  272. Arbetstagarna ska vara skyddade när
    de larmar internt till arbetsgivaren-

  273. -eller till sitt fackförbund,
    även om det inte är "allvarligt".

  274. Där hade vi gärna sett
    att regeringen var tuffare.

  275. Vi behöver också börja diskutera
    integritet i arbetslivet.

  276. För att få jobb i dag ska du inte
    bara ha utbildning-

  277. -och vara duktig i yrket
    och socialt kompetent.

  278. Du måste också
    ha ett fläckfritt förflutet.

  279. På tio år har antalet begärda utdrag
    ur belastningsregistret-

  280. -nästan femfaldigats.

  281. Var sjunde arbetsgivare
    kräver i dag registerutdrag-

  282. -för att du ska komma i fråga.

  283. Min inställning är klar. Någon som
    har dömts och avtjänat sitt straff-

  284. -ska inte bestraffas igen
    i form av utebliven anställning.

  285. Det är emot rättssamhällets principer
    och hör inte hemma i en modern stat.

  286. Som arbetssökande ska du bedömas
    utifrån kompetens och meriter-

  287. -inte på grund av ditt förflutna.

  288. Vi ser också
    hur den tekniska utvecklingen-

  289. -lett till att integritetsskyddet
    satts ur spel på arbetsplatserna.

  290. Lastbilschaufförer spåras via GPS,
    medarbetare på callcenter avlyssnas-

  291. -och kontorsarbetares mejl övervakas
    via program i deras dator.

  292. Det handlar om respekt för kollegor
    och medarbetare-

  293. -och om de normer och värderingar
    som vi vill ha i arbetslivet.

  294. Behovet av en lag till skydd
    för anställdas integritet är akut.

  295. Vi på Saco kommer att arbeta hårt
    för att det ska bli verklighet.

  296. Jag är ordförande för Saco,
    Sveriges akademiker.

  297. Våra 23 medlemsförbund
    är inte bara fackförbund-

  298. -utan även professionsförbund.

  299. Vi samlar läkare, socialsekreterare,
    ekonomer och ingenjörer-

  300. -men också bibliotekarier, officerare
    och präster, för att nämna några.

  301. De bär på en stark identitet
    som yrkesmänniskor.

  302. Den har förvärvats genom erfarenhet,
    men också genom utbildningen.

  303. Det är på högskolan som grunden läggs
    till akademikernas yrkesidentitet.

  304. Det är även där de etiska
    konflikterna kan och bör prövas-

  305. -i en tillåtande miljö.

  306. På många höll görs det redan,
    men det kan helt säkert bli bättre.

  307. På flera stora utbildningar är etik-
    inslagen för få eller obefintliga.

  308. Det är inte hållbart, med tanke på
    högskolans roll för yrkesidentiteten.

  309. Även fackförbunden
    har en roll att spela.

  310. Flera av Sacos förbund
    har upprättat egna etiska riktlinjer-

  311. -som medlemmarna förbinder sig till.

  312. Ett medlemskap i ett Saco-förbund
    innebär inte bara stöd och råd-

  313. -utan är också en kvalitetsstämpel
    på dig som professionsutövare.

  314. Många av landet akademiker
    hamnar i maktpositioner.

  315. Det är naturligt genom yrkesrollen,
    men också ofta som chefer.

  316. Du måste ha en stabil grund och veta
    hur du bör agera i olika situationer-

  317. -för att säkerställa medborgarnas,
    medlemmarnas eller ägarnas intressen.

  318. Saco-förbunden samlar 140 000 chefer
    i olika sektorer och på olika nivåer.

  319. Från högsta vd:n
    till första linjens chef.

  320. Vårt chefsråd har upprättat
    etiska råd till chefer-

  321. -för hur man förebygger, upptäcker
    och hanterar missförhållanden.

  322. Chefens roll på arbetsplatsen
    kan inte överskattas.

  323. Hon eller han ansvarar för rutiner
    och verksamhetsmål-

  324. -och ska skapa ett öppet klimat
    som uppmuntrar till diskussioner.

  325. Jag tror också att vi behöver ett
    större samtal över lag i samhället-

  326. -om de etiska riktlinjer
    som bör gälla-

  327. -och hur det sociala kontraktet
    oss medborgare emellan bör se ut.

  328. Tonen i det offentliga samtalet
    blir hårdare-

  329. -tempot högre
    och skyttegravarna djupare.

  330. Det är destruktivt och kortsiktigt
    och måste förändras.

  331. Där har vi alla ett ansvar
    för att föra utvecklingen framåt-

  332. -och skapa ett samhällsklimat
    som bygger på respekt och förtroende.

  333. Förtroende skapar samhörighet.

  334. Det är grunden för alla välfungerande
    organisationer, oavsett storlek.

  335. Tack så mycket.

  336. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arbetslivs- och samhällsetik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Etik, Fackliga organisationer, Kritiskt tänkande, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.