Titta

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Om UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Föreläsningar och samtal om behovet av kritiskt etiskt tänkande. Hur ska kritiskt etiskt tänkande bli en naturlig del av den högre utbildningen? Vad ska läras ut och av vem? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning : Att inkludera kritiskt etiskt tänkandeDela
  1. Jag vill också tacka för inbjudan
    till det här spännande seminariet.

  2. Ett väldigt viktigt initiativ.

  3. Jag är professor i förvaltningsrätt,
    numera emeritus, i Uppsala-

  4. -och ordförande
    i regeringens värdegrundsdelegation.

  5. Jag vet inte i vilken roll
    jag är inbjuden hit.

  6. Eftersom vi senare
    får höra regeringen röst-

  7. -så väljer jag att inte
    representera regeringskansliet-

  8. -som jag alltså är en del av-

  9. -utan i stället min närmaste...
    Den roll jag har närmast hjärtat.

  10. Det är som tillhörande
    Uppsala universitet - därav loggan.

  11. Hur man inkluderar
    kritiskt, etiskt tänkande-

  12. -i universitetsutbildning är frågan
    - i högre utbildning.

  13. Det blir avgörande att utgå
    från vad som ska inkluderas-

  14. -vem som ska inkluderas och hur.
    Det har jag funderat på.

  15. Vad är det som ska ingå?

  16. Vi måste utgå från att vi talar
    om unga vuxna studenter.

  17. Myndiga personer som har genomgått
    en minst tolvårig skolutbildning.

  18. Då kan man fråga sig:
    "Vad har de fått med sig?"

  19. Det här är skolans värdegrund,
    från skollagens första kapitel.

  20. Skolans fostrans-
    och demokratiuppdrag tas upp.

  21. Utbildningen ska förmedla respekt
    för mänskliga rättigheter-

  22. -och de grundläggande demokratiska
    värderingar Sverige vilar på.

  23. Kunskapsmålen finns i lagen,
    i förordning och i läroplaner.

  24. Eleverna ska också
    ha grundläggande kunskaper-

  25. -i historia, samhällskunskap,
    matematik och om människan-

  26. -och ha fått en social träning
    i hur man beter sig mot andra.

  27. Om vi tänker att dessa studenter
    kommer till universiteten-

  28. -så gäller vissa delar
    av det etiska tänkandet universellt.

  29. De är gemensamma för alla,
    oavsett yrkesinriktning.

  30. Vad är respekt för människovärde
    och demokrati?

  31. Hur ska man agera
    mot sina medmänniskor?

  32. Hur ska man inom universitetet stå
    upp för forskningsetiska principer?

  33. Då menar jag det man bör göra,
    som Bengt tog upp-

  34. -inte gränsen för vad man får göra.

  35. Efter det universella kommer det
    som vi ägnat mest intresse i dag-

  36. -men som förutsätter
    en gemensam grund: yrkesetiken.

  37. Vi är nog eniga om vad som bör gälla
    för program som förbereder för yrken.

  38. Ekonomer, läkare, jurister,
    bibliotekarier och så vidare.

  39. Studenterna behöver kunskap om
    etiska normer, studera dem kritiskt-

  40. -och träna förmågan att göra etiska
    val med ett professionellt synsätt.

  41. Hur ska då universitet och högskolor
    genomföra det här?

  42. När man ska diskutera
    hur man lär sig etik-

  43. -är det viktigt att utgå från
    den högre utbildningens normer.

  44. Det vi har bestämt ska vara principer
    för utbildning och forskning.

  45. Normerna är en utgångspunkt
    för kritiskt, etiskt tänkande.

  46. Den högre utbildningens normer
    finns i högskolelagen och i grundlag.

  47. I regeringsformens andra kapitel,
    artonde paragrafen-

  48. -sägs att forskningens frihet
    är skyddad enligt lag.

  49. Regeringen kan inte i förordning
    inskränka i forskningens frihet.

  50. I högskolelagen sägs att utbildningen
    ska vila på vetenskaplig grund.

  51. Det ska finnas ett nära samband
    mellan forskning och utbildning.

  52. Vetenskapens trovärdighet
    och god forskningssed ska värnas.

  53. Forskningens frihet,
    en grund för utbildningen-

  54. -definieras i högskolelagen 1:6.

  55. För forskningen ska gälla att
    problem och metoder fritt får väljas-

  56. -och att resultat
    fritt får publiceras.

  57. Det är ramen för hur ett kritiskt,
    etiskt tänkande kan inkluderas-

  58. -vid den högre utbildningen.

  59. Ofta står programutbildningarna
    i centrum.

  60. Det här är svårare att passa in-

  61. -i studier i form av enstaka kurser
    under kortare eller längre perioder.

  62. Programutbildningar är treåriga
    till femåriga utbildningar-

  63. -som ska vila på vetenskaplig grund
    och vara forskningsförberedande.

  64. Det är centralt att kritiskt, etiskt
    tänkande i professionsutbildningarna-

  65. -inte blir separata kurser eller
    enstaka inslag som etiker står för-

  66. -utan att det verkligen integreras
    med kursinnehållet.

  67. Jag vet hur det fungerar-

  68. -om man stoppar in en lösryckt kurs
    i ett stort program.

  69. Studenterna bryr sig inte
    och tycker inte att det är viktigt.

  70. Det ska integreras med innehållet,
    men gärna med stöd av expertis.

  71. Det ska ingå i det normala
    kursutbudet och vara obligatoriskt.

  72. Hur kan det då se ut?

  73. Vi utgår från de nationella målen
    för högre utbildning.

  74. De finns i högskolelagen,
    åttonde paragrafen.

  75. Utbildning ska utveckla förmågan
    att göra kritiska bedömningar.

  76. Man ska söka och värdera kunskap
    på vetenskaplig nivå.

  77. Det här är den generella ramen.

  78. Man kan titta på juristprogrammet,
    som är 4,5 år.

  79. Jag kanske gör det enkelt för mig
    som väljer ett program jag kan väl-

  80. -men det hänger ihop med
    att juristrollen är väldigt central-

  81. -när det gäller makten i samhället
    och över enskildas öden.

  82. Ni kanske tror att det är enklare
    att inkludera etiskt tänkande där-

  83. -men jag är inte säker på det,
    och att det görs bättre där.

  84. Programmet kan utformas olika
    på olika orter-

  85. -men det finns en gemensam kärna
    som ska ingå.

  86. Examensmålen för juristutbildningen
    är nationellt gemensamma.

  87. Det talas bland annat om värderings-
    förmåga och förhållningssätt.

  88. Man ska kunna bedöma med hänsyn
    till relevanta, samhälleliga frågor-

  89. -så som mänskliga rättigheter
    och etik.

  90. Man ska lära sig förmåga till
    ett professionellt förhållningssätt.

  91. Det finns liknande formuleringar
    i många andra professionsprogram.

  92. Det finns nästan alltid skrivningar
    om etiska aspekter.

  93. Hur kan det här då se ut
    på ett lärosäte?

  94. Jag gör det enkelt för mig igen
    och väljer Uppsala universitet.

  95. Vi har här... Nu ska vi se.

  96. Mål för all utbildning
    som Uppsala universitet har satt upp-

  97. -i sitt mål- och strategiprogram.

  98. "Alla studenter ska tillägna sig
    kritiskt tänkande"-

  99. -"ett vetenskapligt förhållningssätt
    och etiska principer."

  100. "Studenter och lärare har ansvar
    för att etiska aspekter belyses."

  101. Juristutbildningen
    har inga färdiga formuleringar-

  102. -men man har diskuterat förslag
    till nya, lokala mål.

  103. Enligt det relevanta avsnittet här-

  104. -ska man tillägna sig grundläggande,
    etiska principer.

  105. Detta ska ske
    genom att etiska principer-

  106. -ska behandlas
    i undervisningsmaterialet.

  107. Hur kan vi då göra det?

  108. Undervisningsmetoden som används
    på juristprogrammet i Uppsala-

  109. -präglas av seminarier
    med diskussioner-

  110. -utifrån hypotetiska eller verkliga
    fall som förbereds av studenterna.

  111. Det är så kallad
    problembaserad utbildning.

  112. Det blir många diskussioner om
    konflikter, dilemman och avvägningar.

  113. Där finns en utmärkt möjlighet
    att föra in etiska resonemang.

  114. Om man tittar på utbildningen ser man
    att det praktiskt taget varje termin-

  115. -finns väldigt tydliga...

  116. ...platser för etiska resonemang.

  117. När man diskuterar rättstillämpning
    finns det alltid ett sådant utrymme.

  118. Man ska lära studenterna
    den juridiska metoden-

  119. -men den måste alltid diskuteras
    utifrån etiska perspektiv.

  120. Termin 1 läser man
    om juridikens betydelse i samhället-

  121. -och studerar mänskliga rättigheter.

  122. Man får sin första träning i
    forskningsetik via självständiga PM.

  123. Termin 2 och 3 tar upp civilrätt.
    Man funderar på hur rättsliga normer-

  124. -avspeglar synen på äganderätt,
    familjerelationer och affärsliv.

  125. Termin 4: straff- och processrätt.

  126. Vad krävs av poliser, åklagare
    och domare? Hur skiljer det sig åt?

  127. Hur kan Medlingsinstitutet
    lösa tvister?

  128. Termin 5 är skatterätt.

  129. Vilka krav kan man ställa
    på affärsjurister och revisorer?

  130. Termin 6 blandar vi förvaltningsrätt-

  131. -och internationell rätt:
    EU-rätt och miljörätt.

  132. Här är det naturligt
    att ta upp statstjänstemannarollen-

  133. -när man studerar
    vad som är god förvaltningskultur.

  134. Man kan anknyta till den gemensamma
    värdegrunden för statsanställda.

  135. Under ett av passen på förmiddagen
    talade Robert Cloarec om det.

  136. Det här är viktigt då många jurister
    jobbar inom offentlig sektor-

  137. -eller har kontakt
    med den delen av samhället.

  138. Miljörätt, hållbar utveckling.
    Äganderätt kontra miljöhänsyn.

  139. Termin 7:
    rättslära och rättshistoria.

  140. Vad krävs av en god jurist?
    Hur ska lagen tillämpas?

  141. Vad gör vi när våra metoder inte
    räcker till-

  142. -eller när vi finner den
    juridiskt korrekta lösningen oetisk?

  143. Slutligen: termin 8. Eller 9 -
    det finns en med fritt valt arbete.

  144. Examensarbetet. Här är
    forskningsetiken en viktig del.

  145. Den delen ska dock ha uppmärksammats
    vid alla skriftliga arbeten-

  146. -alltså varje termin.

  147. Att försvara arbetet
    vid ett seminarium-

  148. -är en central del
    i det forskningsförberedande studiet.

  149. Så här kan det se ut.

  150. Jag påstår inte att det alltid är så,
    men det finns stora möjligheter.

  151. Det krävs inte ytterligare
    föreskrifter - de finns redan.

  152. Universiteten har ansvar
    för att utforma utbildningarna-

  153. -på vetenskaplig grund.

  154. Därför vill jag se att viktiga
    initiativ som Poznańdeklarationen-

  155. -leder till dialog
    med utbildningsansvariga-

  156. -fakultetsledningar,
    i den mån de finns kvar-

  157. -och med rektorer och studenter.

  158. De verkar inte
    vara representerade här.

  159. Det krävs en dialog med akademierna,
    politikerna, näringslivet-

  160. -andra arbetsgivare,
    fack och professionsförbund.

  161. Vad göra?

  162. Detta var mitt enkla svar. Tack.

  163. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Etik, Högskoleutbildning, Högskolor, Kognitiv psykologi, Kritiskt tänkande, Psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Endemiska brister

Bo Rothstein, professor vid University of Oxford, talar om korruptionen i världen, om endemiska brister i tillit, etisk kompetens och socialt kapital och dess effekter på nationer och världsdelar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Skatteflykt och effekter på folkhushållet

Lennart Wittberg, strateg vid Skatteverket, talar om det så kallade skattefelet. Det handlar om det som vi teoretiskt skulle få in i skatt om alla gjorde rätt jämfört med det som vi faktiskt får in. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Den tunna hinnan

Vilka är det egentligen som deltar i brott mot mänskligheten? Och vilka deltar inte? Vilka skyller man på? Helene Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet, berättar. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Moralisk kompetens

Thomas Brytting, professor vid Ersta Sköndal högskola, talar om vad det är som ger oss moralisk kompetens. Är det god byråkrati, värdegrund, samvete eller moraliska förebilder? Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Konsten att tänka etik och värderingar

Christian Munthe, professor vid Göteborgs universitet, har under hela sin yrkesbana forskat om konsten att tänka systematiskt och brett om etik och värderingar. Här berättar han hur det är med etik och värderingar i praktiken. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Politisk etik

Björn von Sydow (S), före detta talman i Sveriges riksdag, talar om att studera politik och att utföra politik och gapet däremellan. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Forskningsetik

Bengt Gerdin, professor vid Uppsala universitet, talar om forskningsetik och forskningens historia, etos och inre väsen. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Arbetslivs- och samhällsetik

Karl-Petter Thorwaldsson, Eva Nordmark och Göran Arrius är ordförande för LO, TCO respektive Saco. Här berättar de om sin syn på arbetslivs- och samhällsetik och fackets behov av etiskt kritiskt tänkande. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Näringslivs- och samhällsetik

Leif Östling, ordförande för Svenskt Näringsliv, talar om skillnader i värderingar och hur det gör att vi förhåller oss olika till etiska frågor. Etik börjar med värderingar, menar han. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Att inkludera kritiskt etiskt tänkande

Vad är det som ska inkluderas? Vem är det som ska inkludera? Och hur ska detta göras? Lena Marcusson, professor vid Uppsala universitet, berättar om inkluderande av kritiskt etiskt tänkande inom högre utbildning och frågorna som kommer med det. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kritik och etik i högre utbildning

Från ord till handling

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, talar om att förväntningarna på den högre utbildningen och forskningen är väldigt stora. Hon menar att det är till akademin de flesta människor sätter sitt hopp och att det är med ökad kunskap som vi ska kunna möta de samhällsutmaningar vi står inför. Inspelat den 19 oktober 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Läromedel på Jiddisch

Paula Grossman är lärare i svenska för invandrare och berättar om hur viktigt det är att jiddisch talas och lärs ut. Här berättar hon tillsammans med läraren Ricky David om kursplan, läromedel och ett filmmaterial de har tagit fram. På länk från New York berättar läraren Kolya Borodulin om en framgångsrik distanskurs på jiddisch. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss