Titta

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Om UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Föreläsningar och samtal om svenska som arbetsspråk i ett flerspråkigt Sverige. Frågor som tas upp är exempelvis vilka språkkunskaper det krävs för att få arbete i Sverige och hur det går att utveckla språkkompetensen på en arbetsplats. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Till första programmet

UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer : Svenska språket och arbetsmarknadenDela
  1. Nu blir det arbetsmarknadsekonomi.

  2. Ja...

  3. Med det ska jag också säga
    att jag inte är språkvetare.

  4. Jag är nationalekonom med inriktning
    på arbetsmarknadsfrågor.

  5. Det är från det hållet jag kommer.

  6. Ur mitt perspektiv är det här med
    språk en potentiellt viktig faktor-

  7. -men också väldigt svårfångad.
    Det vi gör är att försöka-

  8. -operationalisera språk, som är
    ett mycket mer komplext fenomen-

  9. -än vad man kan fånga i enkla mått,
    och koppla det till sysselsättning-

  10. -inkomster, löner
    och möjligheter på arbetsmarknaden.

  11. Det kommer säkert att finnas mycket
    att kommentera och anmärka på-

  12. -men ni ska veta att jag vet om
    att jag inte är språkvetare.

  13. Nu har jag sagt det. Jag tänkte
    börja prata väldigt kort kring teori.

  14. Varför skulle vi tro
    att svenska språket har betydelse-

  15. -för chanserna på arbetsmarknaden?
    Sen pratar jag om olika mätningar-

  16. -om kunskapsläget
    i olika delar av befolkningen-

  17. -och sen om sambandet
    med sysselsättning och inkomst.

  18. Dels kopplingen
    språkkunskaper och arbetsmarknaden-

  19. -och sen också SFI och arbets-
    marknaden. Det är inte samma sak.

  20. Man tror ju att en kanal
    som SFI påverkar möjligheterna-

  21. -att det är via höjda språkkunskaper,
    men det är hypotetiskt tänkbart-

  22. -att det finns andra mekanismer,
    som en allmän effekt av utbildning-

  23. -att man genom SFI inte lär sig
    så mycket, men får ett kvitto-

  24. -som signalerar till en arbetsgivare.
    Det är inte samma frågeställning.

  25. Sen ska jag säga lite om
    försök att påverka SFI-resultat-

  26. -och om utvärderingar av SFI-bonus
    som gjordes för några år sen-

  27. -och diskutera kring
    hur den typen av faktorer-

  28. -påverkar deltagande
    och framför allt resultat.

  29. Humankapitalteori.
    Humankapital är en sån här term-

  30. -som känns lite sliten
    och fyrkantig på olika sätt.

  31. Poängen med att prata om kapital
    när man pratar om människor...

  32. Mycket forskning om vad som påverkar
    löner, inkomst och sysselsättning-

  33. -utgår från det här
    med humankapitalteori-

  34. -i alla fall som en komponent
    i de empiriska studierna.

  35. Poängen med att prata om kapital är
    att det är nåt man kan investera i.

  36. Man kan investera i utbildning,
    till exempel i språk.

  37. Man kan investera i olika faktorer.

  38. Det är också att det här kapitalet
    kan depreciera över tid.

  39. Man kan glömma det man en gång
    kunde.

  40. Man kanske kan lika mycket, men
    det är inte lika mycket värt längre.

  41. Det tappar sitt värde.

  42. När man flyttar kapitalet
    från ett sammanhang till ett annat-

  43. -kan vissa saker
    som var gångbara i ett sammanhang-

  44. -inte alls ha ett värde
    på den nya arbetsmarknaden.

  45. På det sättet är analogin med kapital
    inte helt fel.

  46. Den här figuren kommer från Delmi.se,
    Delegationen för migrationsstudier.

  47. Där finns lättfattlig statistik
    kring olika aspekter på migration.

  48. Den här visar sysselsättningsgraden
    för flyktingar-

  49. -som har fått uppehållstillstånd
    av skyddsskäl under olika år.

  50. Varje kurva är en kohort. På x-axeln
    är det antal år från noll och uppåt.

  51. Man ser hur sysselsättningsgraden
    utvecklas över tid.

  52. Ni kommer att få se den här kurvan
    i olika versioner.

  53. Det här ser man
    i väldigt många länder.

  54. Från början, när man kommer ny, är
    ställningen på arbetsmarknaden svag.

  55. Sen, över tid, stiger den.
    Det kan ha många bidragande orsaker-

  56. -men det är precis vad en human-
    kapitalteoretisk ansats förutsäger.

  57. Från början saknar man en del faktor
    som har värde på arbetsmarknaden-

  58. -och över tid stärks ställningen.

  59. Sen kan ni ju se att
    - ett stickspår i och för sig-

  60. -men den stagnerar ganska tidigt
    vid relativt låg nivå.

  61. Det är också ett mönster
    som man har sett under många år.

  62. Även efter femton-tjugo år i landet
    kommer man inte högre-

  63. -än 60 procents sysselsättning. Det
    är lägre än i befolkningen i övrigt-

  64. -och en av de utmaningar
    som politiken står inför-

  65. -och har stått inför under lång tid.

  66. Om man tittar på hur det ser ut...

  67. Det här är en väldigt lätt figur.
    Den kommer från PIAAC.

  68. "Program for the international
    assessment of adult competences"-

  69. -en internationell undersökning
    där man tittar på vuxnas färdigheter.

  70. Det här är från
    "literacy proficiency score"-

  71. -det vill säga läsförmåga-

  72. -och det är naturligtvis
    inte bara språkkunskaper-

  73. -men språk är en viktig del för att
    kunna läsa, tänker jag som amatör.

  74. Det är säkert svårare än så. Det här
    visar hur det ser ut i olika länder.

  75. I A-delen här har man med
    de här trianglarna och cirklarna-

  76. -placerat ut
    infödda, alla utlandsfödda-

  77. -utlandsfödda som har kommit nyligen
    och som har varit där länge.

  78. Tittar man på Sverige
    så ligger vi här nere.

  79. Vi ligger ganska högt.
    Sverige klarar sig ganska bra här.

  80. Mycket bättre än i PISA, som handlar
    om yngre personer. Det här är vuxna.

  81. Läsfärdigheten ligger högt
    bland infödda i Sverige.

  82. Den ligger ganska lågt
    när man tittar på utlandsfödda.

  83. Sverige har faktiskt
    den största skillnaden-

  84. -mellan infödda och utlandsfödda
    i läsfärdighet som det mättes här.

  85. Går vi sen till PISA-undersökningen
    ser vi när vi ser på läsförmåga-

  86. -att det finns betydande skillnader
    beroende på bakgrund-

  87. -och om man är infödd
    eller invandrad.

  88. De här skillnaderna är ganska stora-

  89. -i samma storleksordning
    som mellan pojkar och flickor.

  90. Där ligger det på ungefär
    50 poäng i skillnad i snitt.

  91. Det här är bara ett sätt att mäta på.

  92. Det här kommer från
    en studie där vi försökte...

  93. ...hantera att när man i Sverige
    forskar på arbetsmarknadsfrågor...

  94. ...sysselsättning och inkomster,
    så har vi stora registerdatabaser...

  95. ...från Skatteverket
    över hela befolkningen.

  96. Vi har inga register som säger
    hur bra nån behärskar svenska.

  97. Då måste man förlita sig
    på mindre undersökningar-

  98. -som är beroende av hur de genomförs,
    vilka som tillfrågas att vara med-

  99. -och vilka som väljer att vara med.
    Därför har vi flera undersökningar.

  100. Det här är undersökningar
    som på olika sätt tittade på-

  101. -utlandsföddas språkkunskaper.

  102. Av fyra undersökningar ser två på
    talad förmåga och två på läsförmåga.

  103. Om man ser på andelen
    som ligger på bra eller utmärkt-

  104. -varierar det
    beroende på undersökning-

  105. -för att man har fångat olika delar
    av populationen, helt enkelt.

  106. En övergripande slutsats är att
    ganska många har väldigt bra förmåga-

  107. -men ganska många i varje
    undersökning ligger dåligt till.

  108. Mycket dåligt är
    att man nästan inte kan prata alls-

  109. -att man behöver tolk,
    mer eller mindre.

  110. Man kan säga
    att det finns stora skillnader-

  111. -och det finns ett utrymme för
    bättre kunskaper i svenska språket.

  112. Sen kommer vi in på frågor
    där jag är ute på tunn is.

  113. Man kan ställa sig frågan: "Känner vi
    vår egen förmåga och gör andra det?"

  114. Hur är det med bedömningar? Tester
    behöver inte ge en korrekt bild.

  115. Det finns forskning som indikerar
    att man tenderar att gå på brytning.

  116. Är brytning språkförmåga? Ja,
    kanske, säger en del och andra inte.

  117. Ett mönster pekar på
    att både infödda och invandrare-

  118. -överskattar den egna förmågan.
    Om man frågar folk hur bra de är-

  119. -säger de vad de tror, men tenderar
    nästan alltid att prestera sämre.

  120. En stor majoritet presterar sämre
    än vad man trodde.

  121. Det här gäller oavsett bakgrund.

  122. Jag är inte
    så säker på tolkningen av det här.

  123. Om man frågar folk: "Kör du bil
    bättre än genomsnittsbilisten?"-

  124. -skulle de flesta säga ja.
    Det kan man ju skratta åt-

  125. -men det beror också på vad man
    lägger i begreppet "köra bra bil"-

  126. -eller "kunna språket". För en del är
    det viktigaste att man alltid pratar.

  127. För andra kanske allt de säger ska
    vara perfekt, och det är bra språk.

  128. Men det går inte att komma ifrån-

  129. -att när man frågar
    arbetsförmedlare och arbetssökande:

  130. "Är det så att språkförmågan,
    kunskaperna i svenska"-

  131. -"är ett hinder på arbetsmarknaden,"
    så säger arbetsförmedlare oftare ja-

  132. -än vad en arbetssökande gör.
    Det kan man tolka på olika sätt-

  133. -men det är en indikation på
    att personer ibland underskattar-

  134. -den här faktorn,
    kunskaper i svenska språket.

  135. Vi har också försökt att titta på
    vad arbetsgivarna kräver.

  136. Vi gjorde några enkätundersökningar-

  137. -en till "200-företagen",
    som är de 200 största företagen-

  138. -och en enkät till rekryterande
    chefer i Stockholms läns landsting.

  139. I 200-företagen
    var det väldigt varierande svar.

  140. I vissa företag sa man rakt ut att
    svenska inte var deras arbetsspråk.

  141. I landstinget var det tydligare
    att det var en viktig faktor.

  142. Man lyfte fram
    det här med patientsäkerheten-

  143. -att det är en absolut rätt att bli
    förstådd när man är sjuk och dålig.

  144. Det lyfter frågan
    i det samhälle vi lever i:

  145. Hur ser det ut med andra
    språkkompetenser inom vården?

  146. Den här rättigheten borde gälla
    även om man inte behärskar svenska.

  147. Andra intressanta mönster var-

  148. -att det inte är lätt att förutsäga
    i vilka tjänster det spelar roll.

  149. Det är inte alltid hierarkiskt,
    att ju högre upp man kommer-

  150. -desto viktigare är språkkunskaperna.

  151. Nån sa att man ofta accepterar
    lägre språkkunskaper hos läkare-

  152. -men hos mentalskötare
    är det viktigt för patienten-

  153. -att man kan prata obehindrat.

  154. Vad såg man som en acceptabel nivå?
    Det är svårt att få svar på.

  155. "Det är okej med utländsk brytning,
    men inte grammatiska fel."

  156. "I skriven text kan jag ta
    några få språkmässiga felaktigheter"-

  157. -"om det inte påverkar
    begripligheten."

  158. I allmänhet verkar man tycka
    att sökande till tjänster-

  159. -hade okej kunskaper,
    med ganska varierande svar.

  160. En sak som framkom var att det var
    svårt att bedöma kunskaper-

  161. -utifrån en skriven ansökan. Många
    historier om att man har fått hjälp.

  162. Det indikerar kanske behovet av
    ett kvitto på vad man kan.

  163. Har jag goda kunskaper i svenska
    så behöver jag nån form av kvitto.

  164. Om vi går över till
    att titta på sambandet mellan...

  165. ...kunskaper i svenska
    och chanserna på arbetsmarknaden.

  166. Här kommer vi till
    poängen med flera undersökningar.

  167. Varje undersökning är begränsad
    och har en del selektionsproblem-

  168. -men analyserar man flera
    undersökningar på ett likartat sätt-

  169. -så kan man få
    en sammanhängande bild.

  170. Den vänstra delen är när man tar
    sannolikheten att ha ett jobb-

  171. -och ser hur
    sambandet ser ut för det med frågan-

  172. -om man pratar eller läser svenska
    bra eller dåligt. En grov indikator.

  173. Då ser vi ungefär tio procentenheters
    ökad chans att ha ett jobb.

  174. Det säger två saker.
    Det ena är att språket har betydelse.

  175. Det andra är
    att det inte är självklart-

  176. -för många som jobbar
    har begränsade kunskaper i svenska.

  177. Hela arbetsmarknaden är inte
    beroende av kunskaper i svenska.

  178. Det andra är som att säga att
    bara för att du har lärt dig svenska-

  179. -så kommer du in på arbetsmarknaden.
    Tio procentenheter är en stor effekt.

  180. Det är ett kraftigt samband.
    Om vi tittar på lön så ser vi-

  181. -att det ser ut att påverka
    med tio procentenheter där också-

  182. -men för det högutbildade
    ser man ett extra starkt samband-

  183. -mellan goda kunskaper i svenska
    och lönen.

  184. Det skulle kunna vara konsistent
    med en tolkning som säger-

  185. -att för en högutbildad person blir
    språket en nyckel för avkastning-

  186. -på det man har med sig i sin
    utbildning och sin meritportfölj.

  187. Annars är man mer begränsad i sina
    möjligheter på arbetsmarknaden.

  188. Tittar vi i andra länder
    - här är en PIAAC-figur igen-

  189. -där man har gjort liknande
    statistiska skattningar som nyss-

  190. -men för olika länder,
    så visar staplarna på-

  191. -betydelsen av utbildningens längd,
    hur mycket utbildning man har-

  192. -och de små prickarna pekar på-

  193. -korrelationen mellan
    sannolikheten att ha ett jobb-

  194. -och resultatet på lästestet.

  195. Även här utmärkte sig Sverige
    som ett land där...

  196. ...det finns ett starkt samband
    mellan resultatet på lästestet...

  197. ...och sannolikheten att ha ett jobb.

  198. Man ser ett positivt samband i nästan
    alla länder. Det går åt samma håll.

  199. Sverige utmärker sig som att här
    kan vi ganska starkt koppla-

  200. -chansen att ha ett jobb
    till resultatet på provet.

  201. Man ska inte dra för stora växlar
    på en undersökning...

  202. ...men det är intressant att notera
    att Sverige är det land av...

  203. Bland OECD-länder
    hamnar vi långt ner på listan-

  204. -över hur stor andel lågkvalificerade
    jobb man har i ekonomin.

  205. Det skulle kunna vara kopplat till...

  206. ...att vi ser att de personer som har
    begränsade kunskaper i svenska...

  207. ...också verkar ha
    en svår situation på arbetsmarknaden.

  208. Ser man på mer djupgående forskning
    där man försöker hantera problemet-

  209. -med om man får jobb
    för att man är duktig på svenska-

  210. -eller om man lär sig svenska
    när man har fått ett jobb-

  211. -så ser man i de flesta fall väldigt
    likartade samband som vi såg nyss.

  212. Precis som vi skulle förvänta oss
    utifrån enkel humankapitalteori-

  213. -så ser det ut som om kunskaper i det
    språk som gäller i det land man är i-

  214. -har en betydande påverkan-

  215. -på individens möjligheter
    på arbetsmarknaden.

  216. Nu tänkte jag prata lite om SFI.

  217. Det är egentligen...

  218. Rent metodmässigt är det likartade
    utmaningar eller problem där.

  219. Det gäller all utbildning.
    Om vi ser på sambandet-

  220. -mellan att ha gått en utbildning och
    framtida sysselsättning och inkomst-

  221. -då måste vi fundera på
    om vi jämför äpplen och päron.

  222. Är det så att de som väljer
    eller går in i utbildningen-

  223. -skiljer sig redan från början åt
    från de som inte gör det?

  224. Tittar vi på den här
    sysselsättningsfiguren så ser vi-

  225. -visar den streckade linjen andelen
    sysselsatta efter tid i Sverige-

  226. -bland de som går in i SFI
    nån gång under de första åren.

  227. Den längre streckade linjen visar
    de icke-matchade deltagarna...

  228. De ej matchade icke-deltagarna. Under
    de första åren är det ett stort gap.

  229. Andelen sysselsatta bland de som inte
    går in i SFI är mycket högre.

  230. Det indikerar att det är två olika
    grupper med stora skillnader.

  231. När vi gör nåt som kallas matchning-

  232. -att vi delar upp studiepopulationen
    i små celler, kan man säga-

  233. -och bara jämför till exempel
    kvinnor i åldern 40 till 45-

  234. -som kom från Irak 1997 och som
    har en utbildning på gymnasienivå.

  235. Nu jämför vi bara de med varandra,
    så lite äpplen och päron som möjligt.

  236. Då hamnar kurvorna
    lite närmare den här helstreckade-

  237. -även om det fortfarande ser ut
    som att de ligger högre i början.

  238. Naturligtvis finns det
    en sån selektionseffekt.

  239. Har man jobb så är inte anledningen
    att gå in i SFI lika stark-

  240. -som om man inte har det,
    i alla fall på marginalen.

  241. Över tid ser vi att de
    som går in i SFI och genomför det-

  242. -stärker sin ställning
    relativt de andra grupperna.

  243. För sysselsättning ser det på lång
    sikt ut som att den ligger högre-

  244. -än både de matchade
    och icke-matchade icke-deltagarna.

  245. Tittar vi på inkomster och framför
    allt den matchade jämförelsen-

  246. -då ser vi mer en konvergens, att man
    långsiktigt hamnar på samma nivå.

  247. Det är att gå för långt att säga
    att jag har visat effekten av SFI-

  248. -men det ser ut som att det
    skulle finnas ett positivt samband-

  249. -och en positiv effekt, och det är
    vad vi skulle förvänta oss-

  250. -utifrån grundläggande teori.

  251. Tittar vi på kvinnor och män
    så ser vi ett likartat mönster.

  252. Om något, så ser det
    mer positivt ut för kvinnor.

  253. Man kan också titta på vilka typer
    av yrken som folk befinner sig i.

  254. Det här är
    kvalifikationsnivåer enligt SSYK-

  255. -alltså sån här yrkesklassificering.

  256. Man ska komma ihåg att fler
    kommer in i arbete över tid-

  257. -så om man har en konstant andel
    är det fler personer som finns här.

  258. Om vi tittar på andelarna ser vi att
    för icke-deltagarna är det konstant.

  259. Det är en högre andel som har
    högkvalificerade jobb direkt.

  260. Kommer du till Sverige för att du vet
    att du har ett jobb på gång-

  261. -så är du inte så benägen
    att börja i SFI.

  262. Om du lär dig svenska
    så lär du dig då i andra sammanhang.

  263. Däremot ser vi en minskning
    av andelen lågkvalificerade jobb-

  264. -och en ökning av medelnivåjobb
    bland de som går in i SFI-

  265. -vilket skulle hänga ihop med en
    stärkt ställning på arbetsmarknaden.

  266. Nu kommer en gammal fråga: finns det
    inte förbättringspotential inom SFI?

  267. Jag vet inte hur många här som har
    varit med i utredningar där man...

  268. Under många år har man sagt:
    "Borde det inte gå att göra bättre?"

  269. Tittar man på statistiken så är det
    inte helt tillfredsställande.

  270. Det här är en typ av insats
    eller en typ av program-

  271. -där vi satsar ganska mycket
    gemensamma medel och mycket tid-

  272. -och utredning efter utredning
    har konstaterat-

  273. -att det inte går
    så bra som vi har hoppats.

  274. Man kan diskutera om det är
    ett problem att folk inte går in-

  275. -och det beror förstås
    på alternativen.

  276. Tittar man på den här statistiken
    från Skolverket-

  277. -så ser den på de som började 2013.
    Hur stor andel har på nåt sätt-

  278. -genomfört minst en godkänd kurs?
    Ungefär två tredjedelar.

  279. Det är lite bättre
    för kvinnor än män.

  280. Det ser ändå inte ut som
    att det går väldigt snabbt-

  281. -och inte alla får de här
    kursresultaten som man har tänkt sig.

  282. Från politikens sida, i alla fall.

  283. Sen började man diskutera SFI-bonus
    för ett antal år sen.

  284. Många av er har säkert en stark åsikt
    kring hur dåligt det är.

  285. En del kanske tänker att det var
    en bra idé, men den funkade inte.

  286. Det här med ekonomiska incitament
    är ju lite ambivalent.

  287. Ekonomisk teori är väldigt enkel,
    och säger så här:

  288. Om man är i en situation
    där man kan få gå in i en utbildning-

  289. -en del gör det, och man satsar olika
    hårt på att slutföra den och så.

  290. Om vi gör det mer attraktivt
    att slutföra utbildningen snabbt-

  291. -skulle enkel ekonomisk teori säga
    att fler borde göra det.

  292. Säger vi att du får 12 000 kronor
    om du klarar den här nivån-

  293. -då borde på marginalen
    fler göra det.

  294. Den teoretiska prediktionen
    är väldigt enkel och solklar.

  295. Tittar man på empirisk forskning
    så ser det inte så enkelt ut.

  296. Det finns massor med studier
    som hittar blandade resultat-

  297. -i olika sammanhang
    och på olika nivåer.

  298. Det finns en stor diskussion kring
    om externa motiverande faktorer-

  299. -faktiskt tränger undan
    interna motiverande faktorer.

  300. Det finns en psykologisk diskussion
    där det inte fins konsensus.

  301. Det är också lätt att se
    att det kan skapa negativa effekter.

  302. Vissa har rätt att få bonus, andra
    inte. Hur blir det med lärartiden?

  303. Hur blir det... Är det så
    att man i stället för att lära sig-

  304. -fokuserar på proven?

  305. Det beror på hur bra proven är,
    om de speglar kunskaperna eller inte.

  306. En motivering när regeringen började
    föra diskussioner kring att göra nåt-

  307. -det är att se att vi har misslyckats
    med att nå de resultat vi har velat.

  308. Vilka effekter kan en sån här sak ha?

  309. Det här behöver jag inte tala om
    för er, men man införde-

  310. -att om man inom femton månader
    efter invandringstillfället-

  311. -dock max tolv månader
    efter kursstart-

  312. -uppnådde B på studieväg A-

  313. -C på studieväg två
    eller kurs D på studieväg tre-

  314. -kunde man få 6 000,
    8 000 eller 12 000 kronor i bonus.

  315. Började du på studieväg ett
    så kunde du få 6 000 plus 6 000-

  316. -om du fortsatte till B
    eller fortsatte till C.

  317. Då är frågan:
    hade det här nån effekt-

  318. -på folks studieprestationer?

  319. Ja, kanske och kanske inte.

  320. Det här är en regressionstabell-

  321. -där den översta raden
    är grundbudskapet.

  322. .020 betyder att
    två procentenheter fler...

  323. ...klarade nån kurs
    inom det här tidsfönstret...

  324. ...i de kommuner
    som genomförde det här försöket...

  325. ...jämfört med de kommuner
    som ingick i kontrollgruppen.

  326. Relativt där det står "Dep var avg,"
    "Dependant variable average"...

  327. Relativt en bas på 20 procent
    som gjorde det innan-

  328. -så är det en inte obetydlig ökning.

  329. Resultaten är rätt spretiga,
    men det man ser är framför allt-

  330. -om vi tar raden 3D som står där,
    det är framför allt där som man ser-

  331. -en tydlig ökning
    och från en bas som är väldigt låg-

  332. -sex procent som klarade 3D inom den
    här stipulerade tiden innan i snitt.

  333. Då är 2,2 procentenheters ökning
    väldigt mycket där.

  334. Det man däremot såg,
    och som förbryllade politikerna-

  335. -är ju de två nedersta raderna.

  336. Effekten drivs helt av,
    och syntes bara i storstadsområdena-

  337. -konkret faktiskt i Stockholm.

  338. Man kan undra vad det kan bero på.
    Det kan vara en sinkadus, en slump.

  339. Tittar man på Stockholm så var det
    mycket snabbare mellan invandring...

  340. Andelen som fick påbörja SFI snabbt
    var mycket högre i Stockholm.

  341. Eftersom systemet
    var väldigt tajt redan från början-

  342. -är det möjligt att det bara var i
    Stockholm som man såg möjligheten.

  343. Man gör en kalkyl: är det värt
    att satsa hårt eller inte?

  344. Vi såg också mönster där man ser att
    effekten är tydligare bland yngre.

  345. Vi ser också att bland EEA-studenter,
    en väldigt liten grupp-

  346. -där, om något,
    ser man ett tydligt positivt samband.

  347. Det skulle vara konsistent med att om
    den här ribban är svår att passera-

  348. -och det är svårt att nå målet,
    då skulle vi tro-

  349. -att studenter på de studievägar där
    studenterna har bäst förutsättningar-

  350. -bäst förmåga att ta till sig
    utbildningen, ja det är studieväg 3.

  351. Vi skulle tro att den språkliga
    barriären för att gå SFI-

  352. -i snitt är lägre
    för EEA-studenter än för andra-

  353. -och vi skulle tro
    att de institutionella faktorerna-

  354. -var mer gynnsamma i storstäderna
    än vad de var i övriga kommuner.

  355. Regeringen valde att avskaffa det
    här. Vi hade inga synpunkter på det.

  356. Det är en viktig fråga: är det en
    slump att vi ser de här effekterna-

  357. -i Stockholm, och varför
    ser vi det inte nån annanstans?

  358. Det finns en annan faktor i det här,
    och det handlar om-

  359. -de indikationer vi får på att den
    här effekten verkar vara tillfällig.

  360. Om vi tittar på panel D där, så ser
    vi att det är månadsvisa effekter.

  361. Innan juli 2009
    ligger de ungefär vid nollan-

  362. -och sen ser vi en uppgång,
    framför allt efteråt-

  363. -och sen ser det ut
    att gå ner till noll igen.

  364. Det kan vara att en sån här reform
    har en nyhetens behag-effekt.

  365. När det uppfattas som
    att det är så systemet funkar-

  366. -får man inte den här extra
    motivationsgrejen.

  367. Sammantaget är det ganska oklart
    i vilken mån man kan påverka-

  368. -beteenden och resultat
    i den här typen av insatser

  369. -med enkla ekonomiska incitament.
    Erfarenheterna pekar på-

  370. -att om man kan det så är det ganska
    raffinerat. Man måste rigga systemet-

  371. -så att man når
    precis de grupper som man vill.

  372. Vi såg inga effekter på studieväg 1,
    de som har sämst förutsättningar-

  373. -och lägst sannolikhet att
    tillgodogöra sig SFI på ett bra sätt.

  374. Avslutningsvis skulle jag säga
    att språket är en viktig del-

  375. -av det som vi kallar humankapital.
    Det borde enligt enkla teorier-

  376. -påverka ställningen
    på arbetsmarknaden.

  377. Det är svårt att mäta språkkunskaper.
    De varierar mycket i befolkningen.

  378. Det finns en förbättringspotential
    och Sverige sticker ut-

  379. -som ett land där skillnaderna är
    stora beroende på personers bakgrund.

  380. Vi ser ett tydligt positivt samband
    med sysselsättning och löner.

  381. Där tänkte jag sluta.

  382. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Svenska språket och arbetsmarknaden

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Invandrare, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Språkvetenskap, Svenska för invandrare, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Den flerspråkiga arbetsplatsen

Som arbetsgivare är det viktigt att vara medveten om vilka fördelar och nackdelar flerspråkighet kan föra med sig, säger forskaren Gunlög Sundberg. Flygplatser är bra exempel på flerspråkiga arbetsplatser. En undersökning med fokus på Heathrow i London där 150 anställda intervjuades visade 27 olika förstaspråk och 45 talade språk. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Vilka språk talas i Sverige?

Det finns ingen officiell statistik över hur många språk som talas i Sverige eller hur många som talar språken och var de bor. Detta har lingvisten och forskaren Mikael Parkvall försökt rätta till. Här berättar Parkvall om sin bok "Sveriges språk i siffror" där han har gjort en skattning och en översikt av det svenska språksamhället. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att utveckla språk- och yrkeskompetens

Projektledaren Kerstin Sjösvärd berättar om ett antal lyckade projekt med syfte att utveckla språk- och yrkeskompetensen hos anställda inom vård och omsorg. En faktor som bidragit till det goda resultatet är att stor vikt lagts vid att träna sig i att använda svenska som arbetsspråk för att sedan bygga på med andra kurser likt ett pärlband. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Att få komma till tals

Fredrik Harstad från ABF berättar om det uppmärksammade och prisbelönta magasinet Världen och vi. De journalister, fotografer och illustratörer som arbetar på tidningen har alla svenska som andraspråk, och många vistas här som flyktingar. Genom tidningen har eleverna fått en röst i samhället, och samtidigt har texterna har blivit ett viktigt undervisningsmaterial för dem som studerar på sfi. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Svenska språket och arbetsmarknaden

Olof Åslund är professor i nationalekonomi och generaldirektör vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Här berättar han om sin forskning kring om det finns ett samband mellan deltagande i sfi och framgång på arbetsmarknaden. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Svenska i flerspråkiga arbetsmiljöer

Samtal om svenska som arbetsspråk

Har vi i Sverige för höga krav på språkkunskaper i svenska när det gäller att få en plats på den svenska arbetsmarknaden? Nej, tyckte de flesta deltagarna i den här panelen med ett specialintresse i språkfrågor och flerspråkighet. Ett problem kan dock vara att vi svenskar är dåliga på att acceptera och förstå svenska med ett lite annorlunda uttal. Att bryta på svenska har till exempel sämre status jämfört med att prata engelska. Medverkande: Kerstin Sjösvärd, projektledare Äldrecentrum, Fredrik Harstad, pedagogisk utvecklingsledare ABF, Anna Folkesson, språkkonsult, och Olof Åslund, professor i nationalekonomi. Moderator: Karin Helgesson. Inspelat den 21 oktober 2016 på Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Arrangör: Examinerade språkkonsulter i svenska.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Svenska med Mahmoud Bitar

På biblioteket

Mahmoud och Simon är på biblioteket och kollar om det finns några bra böcker som Mahmoud kan börja med att läsa.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Lust för språkinlärning

Till vardags jobbar Jut Johan Persson som tal- och språkpedagog inom Rättviks elevhälsa. Just nu hoppar han också in som mellanstadielärare på en förberedelseskola i Trängslets asylboende utanför Älvdalen. För Jut Johan är uppgiften att lära nyanlända elever det svenska språket någonting helt annat än det han vanligtvis brukar ägna sig åt. Men efter tolv år i språk- och läsinlärningens tjänst har han hunnit samla på sig en hel del knep och metoder som visat sig fungera alldeles utmärkt även på Trängslet.