Titta

PK-mannen

PK-mannen

Om PK-mannen

Musse Hasselvall gestaltar PK-mannen. Han lever i föreställningen att han är en öppen person med få fördomar. Samtidigt tillhör han på många sätt normen. Han är vit, hetero, stockholmare, medelklass, man och har inga funktionsnedsättningar. PK-mannen gör misstag i mötet med personer som på olika sätt är normbrytare och får dem att känna sig utsatta. Han gör det inte av illvilja utan som en konsekvens av att aldrig själv ha tillhört någon utsatt grupp. Syftet med serien är att användas i skolans arbete med värdegrund och att främja alla individers lika värde och lika rättigheter.

Till första programmet

PK-mannen: Får man säga handikappad?MaterialDela
  1. Ska vi rulla igen?

  2. Musse tycker att han är en skön kille
    som är öppen för allt nytt.

  3. Han är stockholmare, vit, hetero,
    man, tillhör medelklassen-

  4. -och har inga funktionsnedsättningar.
    Han ska träffa Samsey-

  5. -för att prata om
    hur det är att inte vara normen.

  6. -Har du koll på läget?
    -Ja.

  7. Jag ser inte problemet
    när det finns hiss hela vägen upp.

  8. Han kanske bara är sen. Man kanske
    inte tänker på allt som tar tid-

  9. -när man inte är funktionshindrad.

  10. Funktionsvarierad.

  11. Funktionsvarierad?
    Är det det jag ska säga?

  12. -Ja.
    -Funktions...nedsätt...

  13. Nej, personen i fråga har
    en funktionsnedsättning.

  14. Just det. Jag sa fel.

  15. Trots att det blev svårt med orden
    tycker Musse att han är insatt.

  16. Det här med funktionsnedsättningar,
    har du tänkt på det?

  17. Det är så konkret att det inte borde
    vara svårt att förhålla sig till.

  18. Nej.

  19. Vi spolar tillbaka. Musse har gjort
    ett besök hos Unga Rörelsehindrade-

  20. -inför mötet med Samsey.

  21. -Välkommen!
    -Tack! Var ska vi vara nånstans?

  22. -Vi sätter oss där inne.
    -Vi ska vara här borta.

  23. Vad schysst att du tar emot mig.

  24. Jag...

  25. Egentligen är jag nog mest här
    för att...produktionen ville-

  26. -att jag skulle få en lite bättre
    känsla för hur jag ska-

  27. -förhålla mig till nån som är
    handika... Rullstolsburen.

  28. "Handikappad" kallar vi nu
    "person med funktionsnedsättning".

  29. -Det ändras hela tiden.
    -Jag ska stämma möte med...

  30. ...en person som är funktionsnedsatt.
    Vad ska jag generellt tänka på?

  31. Agera naturligt. Inte böja sig
    för långt ner och prata-

  32. -men ändå hitta en nivå...

  33. När man hälsar
    att man inte går ner för långt.

  34. -Böja sig för mycket? Vad menar du?
    -Böja sig ner och prata tydligt.

  35. -Böjde jag mig ner?
    -Lite.

  36. Var ska vi vara nånstans?

  37. Det var ingen fara,
    men vissa böjer sig ännu längre ner.

  38. Och talar väldigt tydligt. Men det
    är inte en hörselskada jag har.

  39. Ja. Finns det nånting
    man inte bör fråga om?

  40. Ha nån slags normal gräns
    som mot alla andra.

  41. Jag tänker på mina grannar på landet.
    Ett bögpar sålde sitt hus.

  42. De var så nyfikna på
    hur det såg ut i ett hem för bögar.

  43. -För bögar?!
    -Som ett hem för bögar.

  44. Det var väldigt roligt sagt!
    "Hur ser det ut i ett hem för bögar?"

  45. "Det är HBTQ-äldreboendet Regnbågen."

  46. Nej, men just det här snaskandet.

  47. Man är nyfiken på vad de här
    människorna har för inredning.

  48. Hur ligger de med varann?

  49. Man går in på det privata
    som inte är relevant.

  50. Vad känns rätt i den här situationen
    utan att man klampar in för mycket?

  51. Och att lyssna in den man möter.
    Det är det det handlar om.

  52. Superschysst. Det här ska jag fixa
    utan att göra bort mig för mycket.

  53. Det mesta är inte konstigt.

  54. Ja, hur svårt kan det vara?
    Med Björns tillrättavisningar-

  55. -känner Musse ingen oro
    inför nästa möte.

  56. -Jag står borta vid hissarna.
    -Okej. Har du på dig nåt speciellt...

  57. -...så jag känner igen dig?
    -Jag har blå jacka.

  58. -Är det du som kommer här? Jaha.
    -Klockrent.

  59. Förlåt. Jag trodde
    att du skulle sitta i rullstol.

  60. Nej, jag går. Jag ska bara stoppa ner
    telefonen. Trevligt att träffas.

  61. -Jag har missförstått.
    -Ingen fara. Det är sånt som händer.

  62. Hissen bara stod,
    så jag knallade upp.

  63. När du sa "jag tar rullbandet",
    tänkte jag "vilken armstyrka du har".

  64. Jag har valt stället för att det är
    lättillgängligt med rullstol.

  65. -Vi kanske kan ta nån annanstans.
    -Absolut. Vi kör på det.

  66. Jag står ganska långt ner i garaget,
    så det tar väl en stund.

  67. -Kom du i bil?
    -Ja, absolut.

  68. Vill du
    att jag ska öppna dörren åt dig?

  69. Där får man tillbaka.

  70. Funktionsnormen utgår från att allas
    kroppar fungerar på samma sätt.

  71. Det viktigaste enligt normen är
    att det som syns ser normalt ut.

  72. Uppfyller man inte normen, uppfattas
    man som konstig, sjuk och avvikande.

  73. Då blir det problem i samhället.
    Man har inte samma möjlighet-

  74. -att röra sig, man har inte samma
    möjlighet till utbildning och arbete-

  75. -men det blir också
    sociala konsekvenser.

  76. Nedsättande kommentarer,
    trakasserier, hot och så.

  77. Funktionaliteten kan se olika ut,
    och den förändras genom livet.

  78. Alla har en funktionalitet.
    Vi kommer alla att uppleva-

  79. -förändringar i vår funktionalitet
    och vara funktionsnedsatta nån gång.

  80. Vi föds inte enligt funktionsnormen.
    Vi lär oss funktionaliteter-

  81. -och tappar funktionaliteter
    under livet.

  82. Personer med
    normbrytande funktionalitet-

  83. -syns sällan i media
    eller i offentligheten.

  84. Konsekvenserna av
    att inte vara representerad-

  85. -handlar om att man
    inte känner igen sig i samhället.

  86. Inte i tv, media, på arbetsmarknaden
    eller i politiken.

  87. Då tänker man kanske ofta
    att man inte får plats i samhället.

  88. Samhället signalerar också
    att det inte är för dig-

  89. -att ha ett arbete eller att vara
    politiker eller skådespelare.

  90. Jag kan inte låta bli att tycka till.

  91. Det är spännande att se
    hur du för dig.

  92. T.ex. det här med hur vig du är.

  93. Jag skulle inte säga att jag är vig.
    Jag kallar det inte för vighet.

  94. Att jag skulle få upp foten så högt
    är för mig orimligt.

  95. Ja, men jag vet inget bättre. Jag har
    ingen aning. Så jag kör bara på.

  96. Jag tänker på det där med
    nyfikenheten. Var går gränsen?

  97. Det är sex och samlevnad.
    Men det är det väl för alla.

  98. Jag skulle aldrig fråga dig:
    "Hur har du sex?"

  99. "Hur tar du hand om dig själv?"
    En sån fråga ställer man inte.

  100. Jag tänkte att vi kan sitta här.
    Nu måste jag fråga.

  101. -Ska jag hjälpa dig att dricka?
    -Nej, det är lugnt.

  102. Säg till bara om du behöver hjälp
    med pallen. Den är ganska hög.

  103. Vad schysst. Tack. Precis.

  104. Kan du berätta om din resa med ett
    handikapp och vad det var för turer?

  105. Det är svårt att sätta fingret
    på det. Jag är född så här.

  106. Så jag har ingenting att jämföra med.
    Jag har upplevt samma saker som alla.

  107. Jag kan inte svara på
    om det har varit tuffare för mig.

  108. En sak som jag bara klurar på är...
    Som nu, vi träffas...

  109. -...och pratar om ditt handikapp.
    -Funktionshinder.

  110. -Jag ska inte säga handikapp, nej.
    -Jag gillar inte det ordet.

  111. -Hur många gånger har jag sagt det?
    -Ett par stycken.

  112. Det är en inpräntad grej.
    Jag säger funktionshindrad-

  113. -för vissa funktioner
    kan jag inte göra.

  114. Handikappad för mig
    är ett nedvärderande ord.

  115. Jag vet att det inte är det man
    menar, men ibland kan jag säga:

  116. "Vänta lite." Säger nån
    "jag har skurit mig i fingret"-

  117. -"jag känner mig handikappad", då kan
    det bli: "Du har några fingrar till."

  118. Skulle det bli skillnad om det fanns
    mer representation på fler ställen?

  119. Att det blir mer synligt? Absolut.
    Ju vanligare det blir-

  120. -desto enklare blir det
    för dem som har funktionshindret.

  121. Att det finns med i ens vardag.
    I tv är det oftast program...

  122. ...som handlar om nånting specifikt.

  123. Ja, du menar om ett funktionshinder.
    Det är då... Ja.

  124. Men det är aldrig nån
    i nån stor Hollywood-film.

  125. Då kanske det får upp ögonen.
    Som för dig, som inte ser så många.

  126. Det är för att det är en vanesak.

  127. -Tjena!
    -Tjena, tjena!

  128. Ja, jag jobbar.

  129. Helvete! Den funkar inte!
    Ursäkta mig?

  130. -Kan du hjälpa mig? Stolen dog.
    -Absolut. - Jag ringer upp dig.

  131. -Funkar den inte?
    -Nej. Kan du putta?

  132. -Den var tung.
    -Kan du dra upp luvan? Det är varmt.

  133. Självklart. Oj.

  134. Det såg varmt ut, det där.
    Vad mycket kontanter du har.

  135. Sätt in dem på banken
    så du inte blir rånad.

  136. Claes,
    vi har en akut situation på banken!

  137. -Jag hjälper en handikappad person!
    -Rullstolsburen!

  138. Rullstolsburen menar jag.

  139. Ursäkta, vissa har ingen förståelse.
    Det är hemskt.

  140. -Nu funkar den igen.
    -Vad bra!

  141. -Tack för hjälpen!
    -Det var så lite så. Ha en bra dag!

  142. Claes,
    vi har en beväpnad rånare på flykt!

  143. Kan du beskriva gärningsmannen?

  144. Tycker du att du ofta anpassar dig
    åt andra? Att du hamnar i-

  145. -att du låter nån hjälpa dig
    för att vara schysst?

  146. Nej, absolut inte.

  147. Ibland kan det dyka upp.
    "Kan jag hjälpa dig?"

  148. Jag kan svara
    utan att jag ens har fått frågan.

  149. Det där är lite roligt också,
    för om jag tackar ja till hjälpen...

  150. -...hjälper jag den personen också.
    -Hur menar du då?

  151. Nånstans tänker personen:
    "Jag vill hjälpa till."

  152. Tackar jag ja, får de hjälpa till.
    Man får känna sig nöjd sen.

  153. Medan jag tänker: "Nu behövde jag
    inte göra det själv. Tack."

  154. Jag hade kunnat fixa det,
    men det vet inte den personen.

  155. -Vill du ta min jacka, förresten?
    -Så klart.

  156. -Tackar.
    -Så slipper du vänta lite längre.

  157. -Klarar du dig själv igen?
    -Jag tror att jag ska fixa det.

  158. Det gjorde min dag lite.

  159. Det är det jag menar. Det kan vara
    kul när man får jävlas lite.

  160. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Värdegrund
Ämnesord:
Attityder, Normer, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9, Gymnasieskola

Alla program i PK-mannen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Är tjock lika med ful?

Avsnitt 5 av 6

Musse Hasselvall pratar med Cassandra Klatzkow som använder sociala medier till att motverka kroppshat. Något som hon själv lidit av nästan hela sitt liv. Enligt Cassandra är pressen på tjejer att uppfylla utseendenormer fortfarande starkare än den är för killar. Medieforskaren Anja Hirdman ger oss historiken bakom kroppsfixering hos kvinnor och analyserar varför sociala medier är överfyllda av kvinnokroppar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Ska jag säga hen eller den?

Avsnitt 6 av 6

Musse Hasselvall drabbas av normkritisk utmattning och börjar tycka att det är svårt att göra rätt hela tiden. Inför en intervju med en transperson blir han nervös och söker stöd hos sin kompis Isabelle som jobbar med transfrågor på RFSL. Musse hälsar på hos Robin Aronsson som är transkille. De pratar om känslan att vara född i fel kropp och att det behövs fler positiva skildringar av transpersoner. Sexualupplysaren Zafire Vrba förklarar begreppen binär, cis och transsexuell. Vi besöker dessutom The Cis-office där alla är extremt fixerade vid att visa sin könstillhörighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJustitia - svenska som andraspråk

Brott i grupp

Vad säger juridiken när man är fler som begår brott tillsammans? Vi följer ett autentiskt fall där ett gäng ungdomar gör sig skyldiga till en rad brott: inbrott, övergrepp i rättssak, hot, misshandel. Hur fördelas straffen och hur resonerar rätten?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaTänk till snackar stress

Föräldrar

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen

Fråga oss