Titta

UR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

UR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Om UR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Föreläsningar från en seminariedag om ensamkommande barn i skolan. Här får skolpersonal med ansvar för nyanländas lärande verktyg och ökade kunskaper om de ensamkommande barnens behov. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan : Att tidigt upptäcka signaler på missbrukDela
  1. Vi samlas kring
    ett oerhört väsentligt ämne just nu.

  2. Ni ser mitt namn där uppe.

  3. Jag har forskat på hjärnan
    i koppling till droger-

  4. -vad droger gör med hjärnan, och vad
    vi kan göra åt detta, i över 30 år.

  5. Det här området
    har inte bara med hjärnan att göra.

  6. Det sträcker sig ju vida över det,
    men jag har skaffat mig erfarenhet-

  7. -genom att vara forskningsansvarig på
    Mobilisering mot narkotika 2002-2006.

  8. Då initierade vi projekt om
    t.ex. hur heroinet kom till Sverige.

  9. Vi hade projekt på Maria Ungdom.

  10. Vi tittade på hur det står till med
    den psykiska hälsan hos ungdomar där.

  11. Sen har jag varit prefekt och dekan-

  12. -på Farmaceutiska fakulteten
    vid Uppsala universitet-

  13. -som före 2000 var landets enda
    fakultet som utbildade apotekare.

  14. Varför säger jag det?

  15. Farmaceututbildningen
    var av stort intresse för...

  16. ...migranter från Mellanöstern.

  17. Iran, i synnerhet Irak,
    och länderna däromkring.

  18. Så redan på 90-talet fick vi många
    från de länderna till vår fakultet.

  19. Nästan hälften av eleverna på
    receptarieprogrammen på senare år-

  20. -har sitt ursprung där.

  21. Apotekare i de länderna
    har högre status än läkare.

  22. Efter omregleringen är det många
    med bakgrund i den delen av världen-

  23. -som har egna apotek och som visar
    ett stort intresse för detta.

  24. Varför säger jag det? Jo...

  25. Vi fick många redan på 90-talet.
    Då gick det inte så bra för dem.

  26. Framför allt språksvårigheter gjorde
    att många fick tugga om flera gånger-

  27. -innan de kom igenom utbildningen.
    Men sen visade det sig-

  28. -att de som hade t.ex. gymnasie-
    erfarenhet i Sverige, var toppelever.

  29. Under de senaste tio åren har jag
    skickat tre projektarbetare per år-

  30. -främst flickor, men också killar,
    med ursprung i Mellanöstern...

  31. Jag kunde skicka dem till Harvard,
    och de har toppresterat där.

  32. De har varit med på vetenskapliga
    artiklar som har publicerats.

  33. Så själva ursprunget
    har mindre betydelse.

  34. Det som har betydelse är naturligtvis
    hur man blir omhändertagen-

  35. -och vad man får för förutsättningar.

  36. Den exposé som jag kommer
    att ta med er på handlar om en resa-

  37. -där vi kommer att vara inne
    i hjärnan och ute i verkligheten.

  38. Den kommer att lyfta viktiga saker
    att tänka på i det här sammanhanget.

  39. Jag sitter fortfarande med
    i regeringens ANDT-råd-

  40. -och jag har många gånger
    satt utropstecken och gett propåer-

  41. -till dem jag har haft kontakt med-

  42. -vare sig det gäller ministrar,
    riksdagsmän eller andra personer.

  43. Sen är frågan:

  44. Hur pass väl lyssnar
    våra kära vänner i parlamentet?

  45. Vad jag gjorde?

  46. Jag och Solveig träffades i Malmö
    för ett och ett halvt år sen.

  47. Då visste vi inte vad som skulle ske.

  48. Jag kom i kontakt med folk som hade
    sitt ursprung i andra länder-

  49. -och de riskerade väldigt lätt
    att hamna i missbruk.

  50. Det fanns stora riskfaktorer.
    Då började den stora vågen komma-

  51. -så jag bestämde att vi skulle ha
    ett seminarium om det här.

  52. Det blev ett väldigt välbesökt
    seminarium. Det kom ca 500 personer.

  53. Solveig var med,
    och vi fick lyfta de här frågorna.

  54. När jag startade hade jag ingen aning
    om hur det skulle se ut i september-

  55. -men det var då det vällde ut.
    Jag bad politiker-

  56. -och personer från polis och social-
    tjänst: "Kan inte ni säga nåt här?"

  57. Många sa: "Nej, vi vill lära oss,
    för vi vet så lite om det här."

  58. Så vi fick börja där. Jag inledde
    det seminariet med en solist-

  59. -som började sjunga
    "Show me the way to go home".

  60. Ni som kommer ihåg den från 60-talet
    vet att den gick in i djupet på en.

  61. "Visa mig hur man går hem."

  62. "Jag tog en drink för en halvtimme
    sen. Visa mig hur jag går hem."

  63. Sen sa jag: "Vi försöker visa
    dem som kommer hur de ska komma hem."

  64. Sen sa jag: "Det räcker inte
    med tak över huvudet."

  65. En annan solist sjöng "Esmeralda"-

  66. -som syftade
    på "Ringaren i Notre Dame".

  67. Den handlar om en kvinna, en rom-

  68. -som bor i vissa dåliga områden
    i Frankrike-

  69. -och om hur hon blir räddad
    och får skydd inne i Notre Dame.

  70. Men trots att hon hade fått tak över
    huvudet fanns det faror där inne.

  71. Det fanns typer i prästerskapet
    som var ute efter hennes skönhet-

  72. -men den som skyddade henne
    var ringaren.

  73. Vi behöver flera ringare, för det är
    många som kommer hit oförvägna-

  74. -och vi tror kanske
    att det räcker med tak över huvudet-

  75. -men det gör inte det. Det är där det
    börjar. Det ska vi beröra lite i dag.

  76. I januari i år
    kunde regeringen konstatera-

  77. -att vi hade ca 160 000 asylsökande
    som väntade i Sverige.

  78. Morgan Johansson sa för några veckor
    sen att siffran var 163 000.

  79. Här fanns alltså
    över 30 000 ensamkommande unga.

  80. 60 000-80 000 skulle avvisas,
    sa en talesman för regeringen då.

  81. Då kan man ställa sig frågan:
    Hur mår dessa?

  82. I den här floden som kom
    var det inte svårt att inse-

  83. -att de var oerhört utsatta.

  84. Ohälsa, våld, droger. Det var inte
    bara det som hände i hemlandet-

  85. -utan också det som hände
    längs vägen.

  86. Trappan som tar en över gränsen.

  87. Trappan på bilden ser bekväm ut-

  88. -men vi vet
    att det rör sig om dålig terräng...

  89. ...i de iranska bergstrakterna,
    och så vidare.

  90. Efter seminariet intresserade sig
    Aftonbladet, och de skrev så här:

  91. "Flyktingbarn löper hög risk att
    hamna i kriminalitet och missbruk"-

  92. -"om de inte får psykologisk hjälp."
    Det är väldigt tillspetsat.

  93. Jag kan inte rå för det.
    Men det här är inte bara tomma ord-

  94. -eller nåt som nån journalist tycker.

  95. Att mat och tak inte räcker är klart.
    Det är nog alla här överens om.

  96. Under de senaste åren
    har vi ställts inför svårigheten-

  97. -att finna effektiva metoder för
    att kunna möta flyktingströmmarna.

  98. Inte minst när det handlar om
    ensamkommande unga.

  99. Vi har nyss hört om forskningen-

  100. -som baserade sig på tidigare kullar
    som har kommit.

  101. Vi kanske vet lite om när det kommer
    ett par tusen varje år-

  102. -men vad vet vi
    när det kommer 35 000 unga-

  103. -och dessutom 130 000 vuxna
    till vårt land?

  104. Vad finns det
    för svensk forskning om detta?

  105. Det finns knappt nånting,
    men studier har gjorts på andra håll.

  106. De visar att barn i krigssituationer-

  107. -inte bara har en försämrad psykisk
    hälsa, utan forskning pekar också på-

  108. -hur lätt det är för dessa
    att hamna i droger och prostitution.

  109. Vad har vi då? Innan jag går vidare
    och talar om flyktingbarn-

  110. -måste jag tala lite om grunderna för
    att utveckla missbruk och beroende.

  111. Om en månad kommer vi
    att ha Nobelpriskandidater här.

  112. Vi får se om Bob Dylan kommer,
    och om han kommer att sjunga.

  113. Nåt som han kunde sjunga om var
    när ett norskt par fick Nobelpriset-

  114. -för att de hade hittat celler
    i hjärnan-

  115. -som var viktiga
    för hur vi navigerar.

  116. Jag åkte taxi hit från stationen.
    Jag vet inte om gps:en var på-

  117. -men vi gjorde en sväng runt KS-

  118. -och upp mot Solnarondellen
    vid Haga norra.

  119. "Har han ingen bra gps?" tänkte jag.

  120. Men vi har fått en gps i hjärnan.

  121. Hippocampus heter området
    som kan navigera oss geografiskt.

  122. Det gör att vi hittar hem, utan
    att vi behöver tänka på hur vi går.

  123. Det systemet är också betydelsefullt
    när det gäller droger och belöningar.

  124. När jag säger "belöning"
    finns också hjärtat med. Det vet vi.

  125. Ni ser några röda fläckar där jag
    har gått in i hippocampus-området-

  126. -för att se om
    man kan påverka det.

  127. Och det kunde man
    hos den här patienten.

  128. Jag vill understryka att droger
    också handlar om en förälskelse.

  129. Det tyckte den här kvinnan om
    som föll för kokain.

  130. Hon sa: "Bara lukten
    ger mig välbehag och nöje."

  131. Men lukten och berusningen kan leda
    till nåt som på sikt gör väldigt ont-

  132. -och det är
    när det har hänt nåt i hjärnan.

  133. På PET-kamerans bilder ser ni-

  134. -att en frisk person har en stark
    röd färg i sitt belöningsområde.

  135. Det betyder att det finns
    en hög kapacitet i dopaminsystemet-

  136. -som förmedlar belöningarna som man
    får av vanliga, naturliga händelser-

  137. -men också av droger.

  138. Den som har gått på droger och
    nött ut systemet får det nedreglerat.

  139. Det gör att ur psykologisk synpunkt
    mår den här personen väldigt dåligt-

  140. -och måste kompensera sig.

  141. De allra flesta missbrukare
    fortsätter med drogen-

  142. -för att kompensera
    det som har gått sönder.

  143. Det finns andra saker som kan hjälpa.

  144. Man kan ha en god psykoterapi
    för att balansera upp det här-

  145. -och den behöver oftast kombineras
    med medicin-

  146. -som Metadon och Buprenorfin,
    vilket inte är helt oproblematiskt.

  147. Det är viktigt
    att det kombineras rätt.

  148. Det är tvångsbeteende,
    fortsatt missbruk trots skador-

  149. -och förändringar i hjärnan
    som man har att hantera.

  150. Det här kan läka ut,
    men för vissa har det gått så långt-

  151. -att de behöver medicin
    resten av livet.

  152. Det är ungefär som en diabetespatient
    som inte har nån insulinproduktion-

  153. -och behöver hjälp resten av livet.

  154. För att kunna diagnosticera
    ett beroende-

  155. -har man två diagnostiska manualer.
    DSM-IV har just övergått till DSM-5.

  156. Några viktiga komponenter som kan
    vara bra att minnas är abstinens-

  157. -d.v.s. vid frånvaro av drogen
    mår man illa.

  158. Man ska uppleva eufori. Det gör man
    när man stimulerar belöningssystemet-

  159. -som på sikt riskerar att förändras.

  160. Sen är det också att man...
    Kontrollförlust.

  161. Man tänkte minska droganvändningen,
    men det gör man inte.

  162. Man tar mer och mer.

  163. Det fjärde: Trots att man vet
    att man skadar sig så fortsätter man.

  164. Och det femte är att ens sociala
    funktioner inte fungerar.

  165. Ens arbete fungerar inte. Det stör
    också den sociala gemenskapen hemma.

  166. Det är saker man kan titta på
    om man ska se om nån går på droger.

  167. Men vem är det som riskerar mer?

  168. Om vi skulle exponeras för en drog-

  169. -hur vi än tar den-

  170. -om vi dricker den eller
    injicerar den...så påverkas vi olika.

  171. Det beror på vår grundkapacitet-

  172. -dels i belöningssystemet,
    och dels i den sociala omgivningen.

  173. Cirklarna "ärftlighet", "miljö-
    faktorer", "exposition" är viktiga.

  174. Ärftligheten vet vi lite mer om.
    Vi vet att det finns varianter-

  175. -i vårt genetiska arv.

  176. Genetik är ansvarigt för uppbyggnaden
    av vårt belöningssystem-

  177. -och vår stressaxel.

  178. Sen är det miljöfaktorer, t.ex.
    uppväxt, hem, skola och aktiviteter.

  179. Och sen kommer naturligtvis också
    själva påverkan av drogen.

  180. För vissa har ärftlighet
    en större betydelse.

  181. Därför har vi en flora
    av individuella olikheter.

  182. Det gäller inte bara här,
    utan även när vi talar om individer-

  183. -som kommer hit, traumatiserade,
    från andra länder.

  184. Oavsett vilken ärftlighetsgrad vi än
    har, vilken miljö vi än växer upp i-

  185. -så blir vi inte beroende
    om vi inte exponeras för drogen.

  186. Utan drog blir ingen beroende av den.

  187. En annan sak som vi kan exponeras för
    är psykisk ohälsa.

  188. Trauma och stress är starka
    inkörsportar till drogmissbruk.

  189. Om vi tittar
    på Maria Ungdom-studien...

  190. Först tittar vi
    på internationella studier.

  191. Man vet
    att de som är beroende av droger-

  192. -har flera psykiatriska diagnoser.
    Depression, ångestsyndrom, PTSD-

  193. -uppförandestörningar, adhd,
    bipolära sjukdomar, och så vidare.

  194. Om vi tittar på hur det var i Sverige
    och på Maria Ungdom-studien-

  195. -så fann man att många av ungdomarna
    på Maria Ungdom som var missbrukare-

  196. -hade en psykiatrisk komplikation
    i bagaget.

  197. Det vill säga,
    innan de kom in i missbruket-

  198. -hade de psykiatriska diagnoser.
    I medeltal tre diagnoser per individ.

  199. Uppförandestörningar, depression,
    adhd, och så vidare, fanns hos dem-

  200. -redan innan de började med missbruk.
    Det var en klar väg.

  201. Att en som har gått
    på långvarigt missbruk-

  202. -behöver remitteras tillbaka
    till psykiatrin är ju också känt.

  203. Men det här ska man tänka på. Psykisk
    ohälsa, som jag har skrivit om-

  204. -är en inkörsport till och en risk
    för problematisk droganvändning.

  205. Barnens uppväxtvillkor var viktiga.

  206. Barn som var här för missbruk
    hade upplevt mindre värme i hemmet-

  207. -mindre förståelse, mindre tillit,
    mer oro och mindre anknytning.

  208. Det visar att de här faktorerna
    påverkar det psykiska välmåendet.

  209. Tidigare nämnde nån att det finns
    olikheter mellan män och kvinnor-

  210. -och det gör det.
    Det är en högre grad av flickor.

  211. De har oftare en högre frekvens
    av depressionssjukdomar-

  212. -och man kan hitta forskare som har
    gjort genetiska studier och sett-

  213. -att flickor i allmänhet...

  214. Generellt sett
    finns det fler flickor-

  215. -som har en variant
    av serotoninreceptorn.

  216. Kategorin som har den här varianten
    är mer sårbara-

  217. -för att utveckla
    en psykiatrisk komplikation.

  218. Vare sig det gäller beroenderisken
    eller risken att drabbas av detta-

  219. -säger jag inte att det är "dåliga
    gener", utan jag säger "sårbara".

  220. Gener som ökar risken
    att utveckla beroende-

  221. -är oftast gener-

  222. -som är kopplade till kreativitet,
    nyfikenhet och impulsivitet-

  223. -vilket kan vara viktigt för dem som
    är kreativa, innovativa och skapande.

  224. Så det handlar inte om dåliga gener,
    utan man är mer sårbar.

  225. Vi har många duktiga artister
    och konstnärer som är kreativa-

  226. -men i andra vågskålen finns risken
    att lätt hamna i missbruk.

  227. Det ser vi på många håll.

  228. Det här är viktigt att tänka på.
    Nånting som har varit aktuellt...

  229. Elisabeth Massi Fritz tar upp frågor
    om sexuella övergrepp på flickor.

  230. Man vet att den största delen
    aldrig blir rapporterade-

  231. -och det är en stor risk för de här
    flickorna att hamna i drogmissbruk.

  232. En orsak är att man har drabbats
    av trauman som man måste hantera-

  233. -och då är det lätt
    att komma in på droger.

  234. Jag trodde att jag hade en bild
    som ytterligare förklarade det här-

  235. -men man mår dåligt,
    man tar själv på sig skulden-

  236. -och man t.o.m. straffar sig själv
    genom att prostituera sig.

  237. De har oftast utsatts för sexuella
    övergrepp under uppväxtåren.

  238. Det är en risk. Varför säger jag det
    i det här sammanhanget? Jo...

  239. Det finns dem som utsätts för det här
    på vägen, i flyktingströmmarna.

  240. Jag har fått fler och fler anekdoter
    och berättelser om det här.

  241. Man har inte hunnit göra nån större
    forskning om detta, men det finns.

  242. Vad är det för droger
    vi har att möta?

  243. Amfetamin har vi. Ecstasy är vanligt.
    Kokain, hallucinogena droger-

  244. -marijuana, cannabis, opiater,
    khat och även de nya spicedrogerna.

  245. Jag har listat dem-

  246. -för att tala om var man
    kan tänka sig att det är mer vanligt.

  247. Är det så att alla
    som kommer som ensamkommande-

  248. -löper samma risk för olika droger?

  249. Nej, vi har kulturella olikheter här.

  250. I projektet "Impact of religion"-

  251. -är jag farmaceutisk temaledare.

  252. Redan för tio år sen fick vi medel
    från Vinnova och Vetenskapsrådet-

  253. -för att forska på frågor som berör
    migrationen. Det handlar om juridik.

  254. Det är olika arvslagar i olika
    länder. Kvinnorna ärver ingenting.

  255. Vad har vi för forskning på det
    och på medicinska frågor?

  256. Abortfrågan är ju så olika
    i olika länder.

  257. Det behöver vi forska på, och
    på droger, för det är ganska olika.

  258. Typexemplet från den forskningen
    var forskare på högskolan i Karlstad-

  259. -som undersökte frekvensen av droger-

  260. -i områden i södra och norra Sverige.

  261. I Skåne visade intervjuer
    av ungdomar med invandrarbakgrund-

  262. -att det var väldigt lite alkohol,
    men det var väldigt mycket narkotika.

  263. Gjorde man samma undersökning
    i Östersund-

  264. -och i Härnösand så var det tvärtom.

  265. Där var det väldigt vanligt
    med alkohol, men lägre med narkotika.

  266. Det där satte huvudbry i personerna
    som tittade på det här-

  267. -men det löstes snabbt när man såg
    var de hade sitt ursprung.

  268. Då var det en klar lösning varför.

  269. De som kom till Skåne
    hade sina rötter i Mellanöstern.

  270. De som kom till Norrland hade
    sina rötter i Baltikum och Finland.

  271. Man har olika kulturer
    när det gäller droger.

  272. Det här säger jag för att det berör
    många andra frågor också.

  273. Vi skulle kunna gruppera ihop
    alla ensamkommande i en stor grupp-

  274. -och då får vi ett resultat
    som säger si.

  275. Men om vi ser på enskilda grupper
    beroende på var de kommer ifrån-

  276. -blir resultatet annorlunda.

  277. Vi hörde nyss om ensamkommande pojkar
    från Afghanistan.

  278. Många av dem
    har en mellanlandning i Iran-

  279. -där de betraktas
    som andra klassens medborgare.

  280. Vilken hänsyn tar man till det när
    man placerar folken? I Östersund...

  281. I Jämtland
    har man ett stort asylboende-

  282. -där man inte ens har tänkt
    på ursprunget-

  283. -utan man placerar ihop personer
    som har kulturer som kolliderar-

  284. -så att det blir
    mycket starka konflikter.

  285. Det skulle man ha kunnat undvika
    om man hade haft den här kunskapen-

  286. -och inte bara letat
    efter tak över huvudet.

  287. Tittar vi på... Khat produceras det
    väldigt mycket av i Jemen-

  288. -och det smugglas till Saudiarabien.

  289. Det har vi i vissa områden
    här i Sverige.

  290. 2003 var jag i Rinkeby
    för att diskutera det.

  291. Jag hade inte hört talas om
    att det kan uppstå skilsmässoproblem-

  292. -hos människor från Östafrika.

  293. Men drogen ställer till såna problem
    så att man diskuterade det här.

  294. Marijuana kommer i första hand från
    Marocko, eller jag menar cannabis.

  295. Ni vet att kokainet kommer
    från Colombia i Sydamerika-

  296. -även om många har planer på att
    starta kokainodlingar även i Afrika.

  297. Det är anekdoter som jag har hört om,
    men det ligger nog en hel del i det-

  298. -för att sälja och tjäna pengar på
    droger är en oerhört stor business.

  299. Nån jämförde det med oljeindustrin.
    Det betingar lika mycket pengar.

  300. Experterna på det här området säger
    att det är den delen-

  301. -som bekostar inbördeskrig
    och terrordåd över hela världen.

  302. Så droger medför mycket.

  303. Det jag ville säga här var
    att man måste ha den här aspekten-

  304. -när vi har olika kulturer.

  305. Sen måste man också lära sig
    att känna igen om nån har problem.

  306. Jag kan säga att amfetamin är
    uppåttjack, och då beter man sig så.

  307. Av heroin blir man så.
    Men jag rekommenderar CAN:s hemsida.

  308. CAN, Centralförbundet
    för alkohol- och narkotikaupplysning.

  309. Där får ni bra kunskap om droger,
    vilket ni som arbetar i skolan...

  310. Jag antar att många av er gör det.
    Den har ni stor nytta av.

  311. Den uppdateras ständigt.
    Inte minst när det gäller NPS-

  312. -nya psykoaktiva substanser.

  313. Även tobaksrökning har vi sett öka.
    Det är rätt frekvent i Mellanöstern.

  314. Det riskerar att vara en inkörsport
    till andra droger.

  315. Tobaksrökning är inte hälsosamt,
    men det är frekvent.

  316. Jag sa inte det, men för några år sen
    var jag inbjuden till Saudiarabien-

  317. -för att ge en intensivkurs
    tillsammans med några kollegor-

  318. -för de hade fått problem
    med amfetamin.

  319. Det var inte bara gästarbetarna, utan
    även sönerna. Det är dödsstraff där.

  320. Man ville ha mer kunskap så att man
    kunde bygga upp en ny policy.

  321. Vi är öppna för att fullborda
    ett forskningsprojekt där.

  322. Det visade sig
    att där ökar t.ex. amfetamin-

  323. -cannabis och...andra droger.

  324. Även alkohol ökar
    när det gäller de länderna.

  325. De problemen finns.
    Varför säger jag det här?

  326. Beroende på varifrån man kommer
    så är man inte ren på vissa droger-

  327. -utan risken finns. Många som kommer
    från de besvärligheter det innebär-

  328. -att ta sig
    från det terroriserade Afghanistan-

  329. -är traumatiserade-

  330. -och många självmedicinerar sig
    med morfin.

  331. Hur ska man upptäcka det här? Gräns-
    polisen upptäcker de här frågorna.

  332. De finns där.
    Det är långt ifrån alla-

  333. -men det finns tillräckligt många
    för att vi ska ta det på allvar.

  334. Det viktiga
    vad gäller skolan och droger...

  335. Ni som har psykologutbildning känner
    till det här om hjärnans utveckling:

  336. Från att ha en voluminös omfattning,
    procentuellt sett-

  337. -när man är ung, förändras den.

  338. Som tvååring har man byggt upp
    ett oerhört nätverk av nervceller-

  339. -som fångar in alla nya intryck.
    De som inte används sorteras bort.

  340. I femårsåldern är hjärnan
    fortfarande långt ifrån mogen.

  341. I det prepubertala stadiet är det
    fortfarande mycket som återstår.

  342. Det återspeglas uppe till höger
    av färgerna.

  343. Röd, grön och gul färg
    betyder "icke färdigt".

  344. Före tonåren är det inte det,
    och sen blir det alltmer moget.

  345. Den blåa färgen
    tar allt större utrymme.

  346. I tonåren är man fortfarande
    inte helt klar.

  347. Man är inte klar i ett område
    som ligger här framme - framloben.

  348. Det är kopplat till personlighets-
    utveckling, mognadsgrad...

  349. ...social kompetens,
    omdöme och beslutsfattande.

  350. Den här bilden är intressant,
    för den visar konsekvenserna av det.

  351. Den blåa linjen visar hjärnans
    utveckling av det logiska tänkandet.

  352. Den röda visar den psykosociala
    mognaden. Den tar mycket längre tid.

  353. Redan i 15-årsåldern-

  354. -kan en individ vara kapabel att göra
    komplicerade logiska resonemang-

  355. -men den psykosociala mognaden
    är inte där den ska vara.

  356. Ni ser att det blir...
    Man är mer risktagande-

  357. -och framför allt är man mer sårbar
    när det gäller att testa droger-

  358. -och utveckla ett beroende.
    Det är det man ska tänka på.

  359. Vad vet vi? Vad har vi för forskning?

  360. I Sverige har vi ingen forskning,
    men det finns forskning i USA.

  361. 2009-2014 har de omhändertagit-

  362. -ett stort antal personer
    som ensamkommande.

  363. Ni ser
    att det stora tillskottet 2011-2014-

  364. -var unga "unaccompanied children",
    alltså ensamkommande barn.

  365. Från El Salvador, Guatemala
    och Honduras kommer dessa strömmar.

  366. Från Mexiko har det alltid kommit
    ett stort antal-

  367. -men ni ser ett ökat antal-

  368. -från El Salvador,
    Guatemala och Honduras.

  369. Där ser ni ökningen. Det rör sig om
    50 000-60 000 per år de senaste åren-

  370. -som de har att hantera. Vad har hänt
    där? Har man kunnat lära sig nåt?

  371. Man har frågat
    varför man lämnar hemlandet.

  372. Ni ser att många-

  373. -20-70 %, gjorde det
    för att det var våld i samhället.

  374. Man har flytt våld
    och krigshandlingar.

  375. Sen har man problem. Man har missbruk
    och övergrepp i hemmet.

  376. Man har fattigdom. Man har ändå
    förhoppningen att få det bättre.

  377. Via media, inte minst via de här-

  378. -får man kontakt med en annan värld
    bortom bergen i Afghanistan-

  379. -bortom ayatollorna-

  380. -och de stora kungarna.
    "Där finns det möjligheter för mig."

  381. "Det finns nåt annat
    bortom fattigdomen jag växer upp i."

  382. Det är drivkrafter
    som man fann i de här länderna.

  383. Jag sa "Afghanistan", men jag kanske
    skulle säga "ner mot Panamakanalen".

  384. Så här ser det ut. Det är till
    gränsövergångarna som man kommer.

  385. Problemet som USA har haft
    från New Mexico till Kalifornien är-

  386. -att redan vid gränsen
    finns det folk som rekryterar dem-

  387. -till våld och kriminalitet.

  388. "Du har inga papper, men vi
    kan hjälpa dig så att du får pengar"-

  389. -"så att du kan klara dig här.
    Sen kan du skaffa dig nåt eget."

  390. Sen hamnar de i det värsta.

  391. Här i Stockholm har vi kanske
    ett par tusen som inte har papper.

  392. En stor del kommer kanske
    från Marocko.

  393. "Ska jag åka tillbaka, eller ska jag
    hitta nåt att livnära mig på?"

  394. Man får inga medel. Det får man om
    man registrerar sig som asylsökande-

  395. -men om man inte gör det
    hamnar man i den här situationen.

  396. Här har vi en stor utmaning
    för politiker.

  397. Varför försvann de från de här
    länderna? Det här är dödsfallen:

  398. I Honduras hade man 90 dödsfall
    på 100 000 invånare.

  399. I El Salvador hade man 41 dödsfall.

  400. Alltså människor
    som blev skjutna och berövade livet.

  401. Om vi jämför det med Kongo-Kinshasa-

  402. -i Ekvatorialafrika, så ser ni
    att de var nere i 28 dödsfall.

  403. Då förstår man
    att det har varit ett enormt dödande-

  404. -som de här personerna
    har flytt ifrån för att rädda sig.

  405. Det hjälper inte
    med tak över huvudet-

  406. -utan man måste se
    barnens hälsostatus-

  407. -för att kunna bedöma graden
    av trauma och sätta in rätt hjälp.

  408. Solveig sa att en hälsoundersökning
    ska göras så fort som möjligt.

  409. Ska den vara obligatorisk
    eller frivillig?

  410. Den frågan måste man tänka på.

  411. När jag var liten var det nästan
    obligatoriskt att vaccinera sig.

  412. Så var det,
    och det är nåt som man kan diskutera-

  413. -men det är viktigt att de får detta.

  414. Man kan inte dra alla över en kam. Om
    flyktingar grupperas efter etnicitet-

  415. -riskerar man att missa hälsobehov
    som är unika för deras ursprungsland.

  416. Utsatta för droger... Slutligen,
    det som jag skulle vilja säga...

  417. Tiden rinner i väg.
    Vad gör man i USA? Vad är slutsatsen?

  418. Man talar om att stimulera
    en "whole-society approach".

  419. Akuta insatser för hälsan.
    Jag kommer tillbaka till det igen.

  420. Att komma in i utbildningssystem.

  421. Där börjar vi se
    en bra utveckling i Sverige.

  422. Men att framför allt få in
    ett långsiktigt perspektiv.

  423. Vi vet från bl.a. Solveigs studier-

  424. -att väntan i asylering
    medför en risk att utveckla PTSD.

  425. Man måste få dem
    att tänka långsiktigt.

  426. "Jag har en framtid
    i det här landet."

  427. Om man bara tänker "I morgon får jag
    besked att jag ska tillbaka"-

  428. -är det inte lätt för det psykiska
    välmåendet. Så säger jag-

  429. -för det som är grundbulten
    i det som gör mig engagerad är-

  430. -att vi måste se till att de som tar
    hand om det här får utbildning.

  431. Alla kategorier.

  432. Det räcker inte bara med sjukvården
    eller bara med polisen-

  433. -utan man måste ha
    en "whole-society approach".

  434. Det jag ser när jag tittar in
    i den forskning som berör hjärnan-

  435. -yttre beteende, psykiatriska
    komplikationer och droger-

  436. -gör att jag tycker att vi måste ta
    fram relevanta utbildningsstrategier-

  437. -för att möta det här problemet.
    Då kan vi få en kategori-

  438. -som i framtiden kan bidra till
    samhällsekonomin, pensioner, m.m.

  439. Tack ska ni ha!

  440. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att tidigt upptäcka signaler på missbruk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den första tiden för ett ensamkommande barn är oerhört viktig om man vill undvika att personen hamnar i missbruk, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning. Mat och tak över huvudet räcker inte. Ofta behövs kvalificerad psykologisk hjälp för att hjälpa och vägleda det ensamkommande barnet. Situationen är på många håll alarmerande, säger Nyberg. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Alkohol och droger, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Drogmissbruk, Ensamkommande barn, Flyktingbarn, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Fakta om ensamkommande barn

Att så fort som möjligt se till att de ensamkommande barnen får en gymnasieutbildning är det viktigaste av allt, menar professor Eskil Wadensjö. Här redovisar han flera både nationella och internationella undersökningar som gjorts kring de ensamkommande barnens situation. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Att tidigt upptäcka signaler på missbruk

Den första tiden för ett ensamkommande barn är oerhört viktig om man vill undvika att personen hamnar i missbruk, säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning. Mat och tak över huvudet räcker inte. Ofta behövs kvalificerad psykologisk hjälp för att hjälpa och vägleda det ensamkommande barnet. Situationen är på många håll alarmerande, säger Nyberg. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Lyckad skolgång främjar integration

Abdulahi Cadaani från Somalia berättar om hur han fick vänta i nio månader på sitt uppehållstillstånd och att det var de värsta månaderna i hans liv. Han berättar om hur svårt det kan vara att överbrygga kulturella skillnader och lära sig det svenska samhällssystemet. Många av Cadaanis vänner dövade väntan med droger. I dag arbetar han i föreningen SIMON med syfte att stötta nyanlända ungdomar. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Psykologiskt stöd till ensamkommande skolbarn

Den brittiska psykiatern Mina Fazel ser som sin främsta uppgift att föra in begreppet mental hälsa i skolan. Hon arbetar sedan många år speciellt med att stötta ensamkommande elever och hon vet hur sårbara de är. De skulle aldrig självmant söka vård, säger hon, och därför gäller det att hitta lite annorlunda och okonventionella vägar för att nå dem. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ensamkommande barn i skolan

Så möter du ensamkommande barn i skolan

Under sin flykt från Kabul till Malmö blev Omid Mahmoudi slagen blodig med elkablar, tvingades bo i en soptunna och var tvungen att förlita sig på tvivelaktiga flyktingsmugglare. I dag är han ordförande för Ensamkommandes förbund med uppgift att ge stöd till nyanlända barn i samma situation som han själv en gång var. Här berättar Omid Mahmoudi om hur det med rätt stöd är möjligt att lyckas i skolan och få en meningsfull fritid även om man har upplevt hemska saker. Inspelat den 2 november 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Karolinska institutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Narkotikaanvändning och narkomanvård

Unga i det svenska droglandskapet

Forskare har intervjuat ungdomar, både de som drogade och de som inte gjorde det. Bland de ungdomar som använde droger fanns inställningen att de inte missbrukade, de såg det som ett parentesbeteende. Men för många blir det ganska snart en social och identitetsmässig låsning, en situation de inte kommer loss ifrån, säger Anette Skårner, forskare socialt arbete, Göteborgs universitet. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.