Titta

UR Samtiden - Skolforum 2016

UR Samtiden - Skolforum 2016

Om UR Samtiden - Skolforum 2016

Föreläsningar från Skolforum 2016 om den senaste forskningen kring pedagogik och didaktik. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober och 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Skolforum 2016 : Kritiskt tänkande i skolanDela
  1. Varmt välkomna hit!

  2. En härlig höstmorgon.

  3. Vad kan man göra bättre än
    att kura in sig och träffa varandra-

  4. -och prata om litteratur och lärande?
    Jag heter Fredrik Söderquist.

  5. Jag är jätteglad att vara här
    tillsammans med två medförfattare-

  6. -till boken "Kritiskt tänkande
    - i teori och praktik".

  7. Den ser ännu tjusigare ut
    i jätteformat.

  8. Och kritiskt tänkande...

  9. Det är nåt
    som det pratas ganska mycket om.

  10. Kritiskt tänkande är viktigt. Man
    borde ägna sig åt kritiskt tänkande.

  11. Inte minst i skolan
    och i undervisningen.

  12. Det finns lärandemål på högskolan
    om kritiskt tänkande-

  13. -och också mål för skolan.
    Men hur gör man, då?

  14. Och vad menar man egentligen
    med kritiskt tänkande?

  15. Det funderade
    jag och mina kolleger kring.

  16. Trots att alla sjöng dess lov
    var det lite av metod.

  17. Kritiskt tänkande
    verkade betyda allt möjligt.

  18. Vi slog våra kloka huvuden ihop
    och tänkte att vi själva behöver-

  19. -ett bra material
    om kritiskt tänkande.

  20. Vi hade jobbat med spridning
    av nyheter i sociala medier...

  21. Vi var journalister
    och universitetslärare.

  22. Vi tänkte att "låt oss reda ut
    vad kritiskt tänkande är".

  23. Sen bidrar vi med våra erfarenheter,
    så att vi får olika perspektiv.

  24. Så att både vi och ni kan hitta rätt-

  25. -och inte minst kan hitta redskap.

  26. Vi är alla på olika sätt
    kopplade till Vetenskapsrörelsen-

  27. -som har som mål att jobba
    med kritiskt tänkande i skolan.

  28. Det här Infolabbet är också en
    avstickare till Vetenskapsrörelsen.

  29. De jobbar med digitala medier och hur
    man kan jobba med kritiskt tänkande.

  30. Så vad har vi då gjort?

  31. Jag heter Fredrik Söderquist och är
    retoriklärare på Södertörns högskola.

  32. Jag är specialiserad
    på politisk retorik.

  33. Då kan man verkligen säga att
    kritiskt tänkande är en bristvara.

  34. Om man tänker politisk retorik-

  35. -så är det väl det här
    alla har på näthinnorna just nu.

  36. Det sägs vara
    den smutsigaste valrörelsen nånsin.

  37. Personangreppen har varit många
    och skandalerna avlöst varandra.

  38. Det verkar vara ett val att välja
    det minst dåliga alternativet.

  39. Det här med att granska fakta,
    att ha argument för vad man säger-

  40. -sånt som jag pratar om i vardagen,
    känns helt och hållet frånvarande.

  41. Man kan säga vad som helst.
    Då kan man fråga sig:

  42. Är det det här
    som är politisk retorik?

  43. Är det det här som är demokrati?

  44. För mig är kritiskt tänkande
    och retorik en fråga om demokrati.

  45. Att politik, demokrati och retorik
    hör ihop-

  46. -fick jag lära mig
    redan som litet barn.

  47. På den tiden,
    jag är född på 70-talet, då...

  48. Jag satt i dagissoffan
    med veckans rotfrukt-

  49. -och så visades halv fem-programmen.
    Då kunde det se ut så här:

  50. Kan du visa klipp Palme?

  51. Vad bra!
    Har du tid att svara på en fråga?

  52. -Vad gäller det?
    -Jag vill veta vad demokrati betyder.

  53. Demokrati betyder folkstyre.

  54. Du, jag och alla andra ska ha rätt
    att vara med och bestämma.

  55. I samhället, när det gäller att välja
    folk till riksdagen och kommunerna.

  56. Men också på jobbet,
    och i vardagslivet över huvud taget.

  57. För att det här ska kunna fungera-

  58. -måste du ha rätt
    att säga din mening.

  59. Försöka övertyga andra om din mening.

  60. Men du måste också förstå
    och respektera-

  61. -att andra kan tycka olika.
    Djupast sett utgår det här ifrån-

  62. -att vi alla har samma värde
    och samma rätt i samhället.

  63. Förstår du nu?

  64. Ja. Ja, det gör jag faktiskt.

  65. Nu vet jag precis hur jag ska göra.
    Tack så hemskt mycket.

  66. Det var nåt med näsan...

  67. Precis.

  68. Det är en utmärkt sammanfattning
    om varför demokrati angår oss alla.

  69. För att få folk att lyssna på oss-

  70. -måste vi ha goda argument
    för vår sak.

  71. Och då ska ni få med er
    en liten modell som man kan använda-

  72. -när man jobbar med politisk retorik
    och all typ av påverkan.

  73. Man kan fråga sig:

  74. Vad krävs det
    för att vi ska bli övertygade om nåt?

  75. Till exempel
    rösta på Trump eller Clinton.

  76. Eller köpa en bok på Skolforum?

  77. Vad säger du? Vad krävs
    för att du ska bli övertygad?

  78. Om jag kommer och säger att
    det här är en fantastiskt bra jobbok-

  79. -som vi har slitit med.

  80. Inte blod, men svett och tårar.
    Hårt arbete.

  81. Varför ska du köpa den här boken?

  82. Du får väl sälja innehållet.

  83. Du tänker nog också att det svarar
    mot nåt behov som jag faktiskt har.

  84. Att det känns relevant. Du kanske har
    ett program för kritiskt tänkande-

  85. -eller fullt upp med annat.

  86. Jag måste beskriva verkligheten
    på ett sätt som du känner igen.

  87. Att du tycker att det här
    är svaret på ett behov som du har.

  88. Om jag vill få dig att köpa boken
    måste jag besvara fyra frågor-

  89. -som alltid gäller
    vid förändringsprocesser.

  90. Vi kan kalla det
    för förändrarens fyra frågor.

  91. Vilka är de frågorna?

  92. Det är de här fyra frågorna.

  93. Den första är "vad är?".

  94. Hur ser världen ut?

  95. Vad finns det för möjligheter?
    Svårigheter?

  96. Om jag inte lyckas beskriva det
    på ett sätt så att ni känner igen er-

  97. -kvittar det om jag är sympatisk-

  98. -eller om boken ser trevlig ut
    i det här jättestora formatet.

  99. Ni måste känna igen er i de problem
    och utmaningar som finns.

  100. Här behöver jag lägga mycket tid
    om jag ska lyckas.

  101. Jobbar man med politik i skolan...
    Om man jobbar med amerikanska valet-

  102. -är det jätteviktigt
    att se på verkligheten.

  103. Granska vad folk säger, undersöka
    nyheter som ni snart får höra mer om.

  104. Hur man kan titta på nyheter
    i sociala medier.

  105. Men det räcker inte.
    Om ni bara håller med...

  106. Om det är i Sverige så nickar folk.
    Hålla med.

  107. För att vi verkligen ska vilja
    göra nåt nytt, ompröva gamla idéer-

  108. -måste jag också besvara fråga två.

  109. Vad borde vara?
    Beskriva den politiska visionen.

  110. Hur ser livet ut när du kan jobba med
    kritiskt tänkande med hjälp av boken?

  111. Vad finns det för fördelar? Modeller?
    Saker du kan ha användning för.

  112. Hur ser din vardag ut
    när du jobbar med det?

  113. Vår statsminister hade en vision-

  114. -om att Sverige ska ha
    Europas lägsta arbetslöshet 2020.

  115. Det låter bra, det är ett mål. Som
    ligger efter valet, lite praktiskt.

  116. Och det låter mätbart. 2020.

  117. Men känns det lockande
    med Europas lägsta arbetslöshet 2020?

  118. Det räcker med att det går dåligt för
    alla andra, men halvdåligt för oss.

  119. Hur ser en vardag ut
    med Europas lägsta arbetslöshet?

  120. Har vi skoputsare på gatorna?
    Var är visionen?

  121. Jag måste klä det i kött och blod.

  122. Det måste vara så lockande
    att vi känner att vi vill dit.

  123. Lyckas jag beskriva en verklighet
    som folk kan känna igen sig i-

  124. -identifiera sig med...
    Det finns en lockande vision.

  125. Då kommer nästa steg:
    Hur tar vi oss från verkligheten-

  126. -till den lockande visionen som drar?

  127. Det måste finnas realistiska förslag,
    ett realistiskt sätt att ta sig dit.

  128. Kom ni ihåg,
    på tal om politisk retorik-

  129. -ett visst språkrör
    som hette Åsa Romson?

  130. Hon hade säkert många fördelar, men
    hon var inte bra på att hålla tal.

  131. Hon gjorde fiasko i Almedalen. Hon
    tänkte att "nu ska jag skärpa mig".

  132. Hon gjorde en stor show. Hon bjöd in
    en meteorolog och tog ut svängarna.

  133. Målade upp en bild
    av en stor katastrof.

  134. Vad var hennes väg?
    Lägre moms på cykelpumpning.

  135. Det blev futtigt i sammanhanget.
    Det kanske var jättebra-

  136. -men det kändes inte som att isarna
    slutar smälta om vi får billigare...

  137. ...hjälp med cykeln.

  138. Slutligen måste jag förklara varför
    vi ska välja min väg och ingen annan.

  139. Varför är min väg bäst?
    Man pratar om vederläggning.

  140. Det vill säga att kritiskt granska
    andras argument och stärka mina egna.

  141. Om jag gör det, kan man säga
    att förändrarens fyra frågor-

  142. -ska leda till fyra "v".

  143. Verklighet som vi känner igen.

  144. Vision som vi lockas av.
    En väg från verklighet till vision.

  145. Och det här vederläggning,
    att vårt alternativ är det bästa.

  146. Det är en... Ett litet paket.

  147. Det kan man ha med sig
    när man tittar på politisk retorik.

  148. Var ligger fokus?

  149. Pratas det väldigt mycket vision?

  150. Men lite väg, hur vi ska ta oss dit?

  151. Hur är det med vederläggning?
    Ofta är det favoritområdet.

  152. Om vi tar debatten
    mellan Clinton och Trump-

  153. -handlade det bara
    om att kritisera varandra.

  154. Vad blir kvar?
    Var är den lockande visionen?

  155. Var är vägen?

  156. Det är en modell som
    ni kan använda i skolundervisning.

  157. Jag använder den själv på högskolan
    när jag tittar på debatter.

  158. Som sagt,
    det är fyra delar som ska finnas med-

  159. -om vi vill åstadkomma förändring.

  160. Om förändring i sociala medier
    ska vi få höra nu-

  161. -då min medförfattare Jack tar över.

  162. Tack så mycket.

  163. Jag heter Jack Werner och är förkyld.
    Det kanske uppfattas som sexigt-

  164. -eller som ett vrak. Upp till er.

  165. Jag är frilansjournalist.
    Jag skriver om vandringssägner-

  166. -rykten och missuppfattningar,
    desinformation på sociala medier.

  167. Jag har under ett par års tid
    haft fullt upp.

  168. Jag har skrivit om felaktigheter
    på nätet ur tre vinklar.

  169. Jag har skrivit om troll,
    det vill säga folk som provocerar-

  170. -eller utsätter andra
    för riktade trakasserier.

  171. Jag har skrivit om rykten.
    Ryktesspridning som kan leda till...

  172. ...dåligheter.

  173. Och om vandringssägner.
    Jag tänkte prata lite om det.

  174. Det är från en cd-skiva
    som heter "Svenska guldkorn"-

  175. -som jag lyssnade mycket på
    när jag var ung, 10-12 år.

  176. Jag var lillgammal. På skivan-

  177. -fanns Magnus Härenstams
    "Verkmästaren i magen".

  178. Och andra skämtrutiner
    som drev med Gustaf V-

  179. -som jag av nån anledning
    fann enormt underhållande.

  180. Gustaf V, jag visste inte
    om det konceptet var på riktigt.

  181. I alla fall, låten "Käre John"
    fanns också med på skivan.

  182. Den byggde på en vandringssägen
    som gick runt i världen på 50-talet.

  183. Den handlade
    om en soldat som gjorde lumpen.

  184. Jag ska försöka. Den gick så här:

  185. Käre John, skriver jag än en gång

  186. Käre John,
    minns du att det fanns en sång?

  187. Som på skämt vi sjöng om flickan
    som sin kärlek gav en 'ann

  188. Nu jag skriver att den sången är sann

  189. Den handlar om en stackars soldat.
    Han skriver till sin flickvän.

  190. "Jag älskar dig."
    Hon skriver alltmer sällan.

  191. Till slut skriver hon tillbaka.
    Han rycker upp brevet och det står:

  192. "Skicka tillbaka bilden på mig.
    Den ska min nye fästman ha."

  193. Ett "bitch move" hade vi sagt nu.

  194. I den engelska versionen
    avslöjar man en vidrig detalj.

  195. Låten är från en engelsk förlaga.

  196. Den engelska versionen berättar att
    hon ska gifta sig med soldatens bror.

  197. Han blir ledsen. Han går runt bland
    lumparvännerna och berättat om det.

  198. De kommer på nåt. De samlar ihop
    alla bilder på sina flickor.

  199. De lägger dem i ett kuvert,
    och så skriver han:

  200. "Jag minns ej ditt utseende. Välj ut
    din bild och skicka tillbaka övriga."

  201. Undertecknat "din käre John".

  202. En sån kaboom-grej. Storyn funkar
    jättebra i femtiotalets Sverige.

  203. Då kom låten ut.
    Alice Babs och Charlie Norman.

  204. Funkar jättebra då. Eftersom Sverige
    har 50 000-60 000 som gör lumpen.

  205. Vi hade en av de största flygarméerna
    i världen under den tiden.

  206. Det funkade bra,
    alla har tån i vattnet.

  207. Alla har en bror, en son, en pappa
    som gör militärtjänstgöring.

  208. Storyn funkar.

  209. I dag har Sverige en armé som består
    av tolv personer, varav tre i köket.

  210. Det finns inte samma underlag för
    att historien ska smälta in i oss.

  211. Bli ett i vår själ.
    Vi har inte den tån i vattnet längre.

  212. I USA däremot har de tån i vattnet.

  213. När jag gjorde research för en bok...
    Jag gav ut en bok hösten 2014-

  214. -om spökhistorier på nätet.
    Då hittade jag den här bilden.

  215. I den här bilden, 2014, återkommer
    samma story som jag berättade om.

  216. Precis samma. Men med en skillnad!

  217. Utöver att den handlade om en
    amerikansk marinsoldat i Afghanistan-

  218. -fanns det en skillnad till:
    "She explained"-

  219. -"that she had slept with two guys.
    She wanted to break up."

  220. Tjejen vill inte längre slå upp
    förlovningen för att kunna gifta sig.

  221. Nu har hon legat med två andra.

  222. På 50-60 års tid har vandringssägnen
    förändrats i en kritisk detalj.

  223. Det sker aldrig av en slump. Det är
    inte så att det bara blev bättre så.

  224. Förändringarna stannar
    eftersom de får storyn att funka.

  225. Storyn måste vara som en pusselbit
    i vårt värderingspussel.

  226. Det låter som politik-skitsnack.

  227. Men ni förstår vad jag menar.
    Det måste funka med vad vi tycker.

  228. Hur vi ser på vår omvärld.
    Jag tror för det första...

  229. Historien bygger på att vi tycker
    om killen, har sympatier för killen-

  230. -och att vi tycker illa om tjejen
    i storyn.

  231. I tusentals år har man känt till
    ett trick för att få en publik-

  232. -att tycka illa om en tjej. Det är
    att framställa henne som en slampa.

  233. Om tjejen framstår som slampa har
    publiken tappat sympatier för henne.

  234. Så funkar det, så är värderingarna.

  235. På 50-talet, om man ville framställa
    en tjej som slampa, räckte det långt-

  236. -att säga att hon bröt förlovningen
    för att gifta sig med nån annan.

  237. Om man 2014 ville framställa en tjej
    som slampa...

  238. Ja, då måste hon ha legat med två
    andra utan planer på att gifta sig.

  239. Det älskar jag med vandringssägner.
    Om vi jämför dem-

  240. -har vi hittat ett slampindex.

  241. Som visar hur kvinnosynen
    har förändrats under 50-60 år.

  242. En värderingskurva. Där var
    vi slampor då, och där är vi det nu.

  243. Så ser vi på vår omvärld.
    Jag älskar vandringssägner.

  244. Det är en samhällslektion,
    en källkritik-lektion.

  245. Det är en läsförståelselektion i ett.
    Bara i denna enda story.

  246. Bara genom att läsa mellan raderna
    i denna enda story.

  247. En vandringssägen är en historia
    som sprids från person till person...

  248. ...i tron
    att den i någon mån är sanningsenlig.

  249. Man behöver inte tro på varenda
    bokstav eller köpa varenda grej.

  250. Men man ska tro att den i någon mån
    visar på sanningen.

  251. Att den illustrerar
    en viktig sanning.

  252. Det här är ett avslöjande exempel.

  253. Det var ett sms som spreds
    på sociala medier hösten 2015.

  254. Det handlade om... Jag berättar det
    som om jag skrev det.

  255. "Min släkting jobbar inom kriminal-
    vården. De fick in en IS-medlem."

  256. Jag antar att han hade IS-klubbkort.

  257. Jag är osäker på hur man annars
    kan identifiera dem så tydligt.

  258. Denna medlem
    skulle utvisas från Sverige.

  259. Det tog ett par veckor. Han var inne
    i systemet. Till slut var det dags.

  260. Han sa: "Stopp! Innan ni utvisar mig
    vill jag prata med..."

  261. Den här släktingen
    till personen som skrev sms:et.

  262. "Jaha", sa släktingen.
    De satte sig och IS-medlemmen sa:

  263. "Du har varit snäll mot mig.
    Jag vill ge dig en varning."

  264. "Var inte i Göteborg
    kring jul och nyår."

  265. Okej!
    Sen blev han utvisad och försvann.

  266. Kvar satt släktingen med varningen
    för vad som ska inträffa kring jul.

  267. Det gick runt i sociala medier
    och sen i traditionella.

  268. Metro och GT, som båda skriver:

  269. "Hot mot Göteborg
    sprids i sociala medier."

  270. Om nån av journalisterna,
    eller spridarna på sociala medier-

  271. -hade läst Bengt af Klintberg...

  272. ...hade de eventuellt varit med på
    vad som hände här.

  273. Han är en mycket känd folklorist,
    upphovsman till ordet "klintbergare"-

  274. -alltså vandringssägen.

  275. I sin bok "Glitterspray"
    eller "Den stulna njuren"-

  276. -berättar han en historia som
    ska utspela sig i Sydney hösten 2001.

  277. I oktober,
    alltså efter september 2001.

  278. En kvinna gick runt på stan. Hon gick
    efter en man med "arabiskt utseende".

  279. Tydligare än så behöver man inte
    vara. Mannen tappade sin plånbok.

  280. Hon tog upp den.
    "Ursäkta, du tappade din plånbok."

  281. Mannen sa "tack,
    jag är en man med arabiskt utseende."

  282. "Som tack för detta
    ska jag ge dig en varning."

  283. "Var inte i Sydney
    kring jul och nyår."

  284. Exakt samma story femton år tidigare.

  285. De som hade läst af Klintberg
    hade vetat att storyn gick om IRA.

  286. Den gick runt i slutet av andra
    världskriget, i slutet av 1880-talet.

  287. Berättelsen är 130 år gammal.
    Men så fort vi blir rädda-

  288. -så som bara terrorism kan få oss
    att bli rädda...

  289. Terrorismens grej
    är att skrämma oss politiskt.

  290. Det är en debattartikel med en punch-
    line som dödar. Vi ska bli rädda.

  291. Känna att vi är utsatta för hotet,
    att vi som sitter här kan bli offer.

  292. Den här historien ger uttryck för
    den vaga känslan. "Vi kan bli offer."

  293. Den säger nåt annat också.
    Terrorism, detta onda, likgiltiga...

  294. Terrorism skiter i vem du är
    och bara dödar.

  295. Historien berättar om en terrorist
    som är lite snäll.

  296. En terrorist som ser att du gör
    nåt hyggligt och är hygglig tillbaka.

  297. Därför funkar det att den är ologisk,
    att det enligt historien är så-

  298. -att IS-medlemmar
    går runt i kriminalvården-

  299. -och berättar
    om skisser på planer som de har.

  300. Trots att det är ostrategiskt.
    Gratis tips.

  301. Det funkar ändå, vi tror på det.
    Vi vill tro på en historia-

  302. -som ger en hemsk rörelse ett ansikte
    och uttrycker våra egna känslor-

  303. -inför det som händer. Ett tredje
    exempel på såna här historier-

  304. -är Talking Angela. Om någon här har
    ett barn eller närhet till ett barn-

  305. -som är 8-12 år gammal,
    kanske ni känner igen den. Någon?

  306. Några stycken.
    Chattapp som går ut på att...

  307. Det är en katt på ett fik i Paris.
    Man kan spela triviaspel med den.

  308. Man kan också chatta med den.
    Den säger: "Hur mår du?"

  309. Man svarar "bra". "Jag mår också
    bra." Den lägger i ens ord.

  310. "Vad heter du?", frågar den. "Lisa."

  311. "Hej, Lisa. Vad gör du på fritiden?"
    Så funkar det.

  312. Det är en söt app.
    Ni ser, det är oförargligt.

  313. Det är en söt katt på ett pittoreskt
    fik. Vad finns det att gå igång på?

  314. En hel del.

  315. Det har internationellt
    gått ett rykte de senaste fem åren-

  316. -om att Talking Angela
    är hackat av en pedofil.

  317. Så här står det i en varning:
    "I appen är en pedofil inhackad."

  318. "Han har kidnappat ungar och
    ser dig automatiskt. Han hör dig."

  319. "Han är i Paris. Sprid detta
    och ta bort appen om ni har den."

  320. "Han söker upp barn både hemma
    och på skolan. Sprid detta!"

  321. Detta rykte går alltså bland barn.

  322. Varför går det här ryktet?
    För det första är det ett dumt rykte.

  323. Man säger att man ser själva
    skepnaden av den här pedofilen-

  324. -som hackat sig in
    i ögat på Talking Angela.

  325. Man antyder inte bara
    att pedofilen ser dig genom kameran-

  326. -utan att du också ser pedofilen
    genom skärmen, oavsiktligt.

  327. Vilket är en teknisk omöjlighet.
    Så vitt alla vet.

  328. Pedofilen
    skulle vara väldigt stressad.

  329. Talking Angela
    har femhundra miljoner användare.

  330. Det skulle bli mycket jobb.

  331. Man kan rent logiskt
    avskriva det på en gång.

  332. Men varför pratar vi om det?

  333. Det handlar
    om att föräldrar i 15-20 år har...

  334. Jag växte upp med föräldrar som sa...

  335. Den första varningen de sa
    när det kom till internet var:

  336. "Säg inte vad du heter!" Man
    hette Sockerblomman33 på Lunarstorm.

  337. Man sa absolut inte "jag heter Jack
    och bor på Södermalm".

  338. Sockerblomman33 var okej, inte Jack.

  339. Sen laddar man ner den här appen
    som barn.

  340. Sen är den absolut första frågan
    som Talking Angela ställer:

  341. "Vad heter du?"
    Frågar denna amorfa app.

  342. Med ett utseende som är för verkligt
    för att vara fejkat-

  343. -men för fejkat för
    att vara verkligt. Det är läskigt!

  344. Det ringer en varningsklocka.
    "Det är nåt på gång."

  345. "Det är nåt jag inte fattar."

  346. Barnen tänker att om det finns ett
    ansiktslöst hot, vad handlar det om?

  347. Barn har två fula gubbar på internet.

  348. Hot som de inte vet vad de betyder,
    men som finns där.

  349. Det första är hackare. Hur många barn
    vet vad en hackare gör?

  350. De vet att det är bad guys
    som kan ta över. Du är på bortaplan.

  351. Det andra är pedofiler.
    Få barn vet vad en pedofil gör.

  352. De vet att det är en typ av hot,
    en ful gubbe.

  353. När man ska hitta konceptet, fylla
    i vakuumet av vad det är för hot-

  354. -så ligger en hackande pedofil
    nära till hands.

  355. En extrapoäng är att af Klintberg
    har sagt att det finns två portaler-

  356. -i varje hem till det övernaturliga.
    Den äldsta och första är speglar.

  357. De har använts som ett sätt...
    "Det finns ett hot, akta dig."

  358. "Du ser kanske nåt som inte finns."
    Det andra är tv-apparater.

  359. De av er som har sett "Poltergeist"
    kanske känner igen själva...

  360. Hela nyckeln är just tv:n, och
    hur onda krafter kommer ut och in.

  361. Jag hävdar att vi har
    en tredje portal i alla våra hem.

  362. Internet,
    genom datorer eller telefoner.

  363. Som vi inte känner oss helt trygga i-

  364. -och som nu är överallt,
    och som vi har svårt att leka med.

  365. Det känns som ett hot.
    Då berättar vi historier om det.

  366. Varför berättar vi det här?
    Det här är en historia som...

  367. En artikel går runt: Alva hade ett
    iPhoneskal med flaggan på i skolan.

  368. Fick kvarsittning.
    På sajten riktigtsjuk.se.

  369. Man kanske inte ska sätta sitt liv
    på att allt som står där är sant.

  370. Den här artikeln går runt. Folk
    får hjärtinfarkt av vrede. "Fy fan!"

  371. I kommentarsfältet
    skriver folk "det är fejk!".

  372. En svarar: "Jag skiter i att det
    är fejk, det är för jävligt ändå."

  373. Det är så klart jättekul,
    men man ska se bortom det här.

  374. Han säger ju bara
    att han är en pajas.

  375. "Jag är en pajas.
    Men det är för jävligt ändå."

  376. Jag tror han säger: "Jag vet att det
    här enskilda fallet inte stämmer."

  377. "Men det påvisar en sanning
    som jag vet är sann."

  378. "Man får inte använda flaggor i vårt
    land, då är man rasist. Det vet jag."

  379. Om storyn är fejk, säger han:
    "Strunt samma, det är ändå så här."

  380. Efter att man har flinat åt det, så
    kan man fundera på vad det betyder.

  381. Det betyder att han har en annan
    världsbild. Det är den stora frågan.

  382. Hur ska vi överbrygga avståndet
    och hitta en dialog mellan några-

  383. -som har så skilda världsbilder
    som vi och han?

  384. Om ni vill titta vidare,
    har ni snoopes.com-

  385. -en sajt
    som är internets af Klintberg.

  386. Hundratals timmar med samhälls-
    lektioner och källkritiklektioner.

  387. Det roliga är att ni kan pitcha det
    som ett detektivarbete.

  388. "Elever, vill ni kolla om en story
    är sann eller inte? Varsågoda."

  389. Fantastiskt verktyg. Använd detta.

  390. Tack så jättemycket.

  391. Mitt namn är Kristina Alexandersson.

  392. Jag ska vara jättekonkret-

  393. -i min presentation kring källkritik.

  394. Jag hoppas få den här att funka.
    Jag måste testa.

  395. Jag ska prata om nåt så enkelt
    som hur webbadresser fungerar.

  396. Och varför behöver man kunna det?

  397. Det är... Det kommer att gå ganska
    fort och lätt, skulle jag säga.

  398. Vad är en webbadress
    och hur funkar den?

  399. Första frågan man måste ställa
    är om webben...

  400. Vi använder orden ganska synonymt.
    Vi säger "internet" och "webben".

  401. Vi säger det ofta som synonymer.

  402. Det vill säga
    att webben och internet är samma sak.

  403. Det är det faktiskt inte. Webben
    är en liten, liten del av internet.

  404. Jag ska bara titta på webbadresser
    i min presentation.

  405. Jag ska inte titta
    på internet som sådant.

  406. Jag har jättesvårt
    med den här knappen, inser jag.

  407. Webben och internet är
    inte samma sak. Nja, skulle jag säga.

  408. Det jag ska titta på
    är det här lilla ordet.

  409. Vad är en url?

  410. Har ni använt ordet? Jag jobbar på
    Stiftelsen för internetinfrastruktur-

  411. -alltså i en teknisk verksamhet.

  412. Där pratar vi inte om webbadresser,
    utom om url:er.

  413. Url är en förkortning som betyder
    "uniform resource locator".

  414. Det är en beskrivning
    av hur en adress på webben ser ut.

  415. Det som är spännande med internet,
    och varför det fungerar så bra-

  416. -det är för att vi har en gemensam
    norm, en gemensam beskrivning-

  417. -av hur information eller källor
    eller adresser faktiskt ska se ut.

  418. Det finns en gemensam kod.

  419. Den bygger på "uniform
    resource locator". Det är en url.

  420. Det som ni kallar en webbadress.
    De är uppbyggda så här:

  421. Först har vi en förkortning:

  422. http://

  423. Ibland
    skriver man fortfarande ut www.

  424. Sen kommer en punkt.
    Sen kan det komma en subdomän.

  425. Sen kan det komma ett domännamn. Sen
    kommer en toppdomän och sen en mapp.

  426. Det är bara det att
    det kan vara flera nivåer i adressen.

  427. Har ni den här kunskapen
    och går härifrån och vet-

  428. -att så här är adresser uppbyggda-

  429. -då har ni en grundläggande färdighet
    för att granska-

  430. -varifrån nån skickar information.
    Vilken adress ni har kommit in på-

  431. -och ifall den är det
    den utger sig för att vara.

  432. Jag vet inte om ni har fått mejl
    från nån som säger:

  433. "Du borde betala,
    din faktura är inte betald."

  434. "Du har betalat för mycket
    på Telia-räkningen."

  435. "Klicka här,
    så kan ni få tillbaka era pengar."

  436. "Klart man inte ska klicka."

  437. Jag brukar inte heller klicka,
    men jag ställer musen över adressen.

  438. Då kan jag se vad det är för adress
    som skickade meddelandet.

  439. Vanligtvis är det inte telia.se
    eller telia.com som har skickat det-

  440. -utan nån annan adress.
    Då är den här kunskapen viktig.

  441. Vi ska titta på ett exempel.
    Vi ska titta på alla delar.

  442. Vi ska titta på första delen,
    http://.

  443. Den säger att jag befinner mig
    på webben, på ett hypertextprotokoll.

  444. Det vill säga, det används
    så att det vi ser på webben-

  445. -blir synligt och en fungerande sida.

  446. Det är då vi kan se informationen,
    eftersom det ligger på protokollet.

  447. Det finns en till del...
    Jag vet inte om ni har sett det.

  448. Det finns https.

  449. Det där lilla s:et
    finns på en del webbsidor.

  450. Det är den viktigaste saken att
    ta med sig. Det ska man titta efter.

  451. Det betyder att man befinner sig
    på en säker... "Secure" betyder det.

  452. Det betyder
    att den webbsidan har ett certifikat-

  453. -som utlovar att du befinner dig
    på just den webbsidan.

  454. Det lovar också
    att den information som du skickar-

  455. -från din webbläsare till webbservern
    där den här webbsidan ligger-

  456. -kommer vara krypterad.
    Jag kan inte läsa det.

  457. Jag vet inte om ni vet,
    men webben är helt transparent.

  458. Den är helt öppen. Vem som helst kan
    läsa allt som skickas på en webbsida-

  459. -som inte har https://.

  460. Ifall ni loggar in på en sida som
    inte har det, skickas ert lösenord-

  461. -precis som ni skriver det.
    Den som läser av er webbtrafik-

  462. -kan se ert lösenord.

  463. Det är därför man på sociala medier,
    som på Facebook, har just https.

  464. För att säkerställa att webbplatsen
    du har hamnat på går till Facebook-

  465. -och för att den information
    som du skickar ska vara krypterad.

  466. Därför är det här s:et
    oerhört centralt.

  467. Man kan se det uppe i webbläsaren som
    ett hänglås. Det är grönt och helt.

  468. På de flesta webbsidor
    finns inget grönt och helt hänglås.

  469. Det är trasigt.

  470. När vi började använda internet,
    skrev vi alltid www. World wide web.

  471. Det är en subdomän som säger oss
    att vi är på webben. Den behövs inte.

  472. Från början trodde man
    att användaren behövde skriva det-

  473. -för att vi skulle veta
    var vi befann oss.

  474. Det är egentligen bara en omväg
    för webbtrafiken.

  475. När ni skriver www, skriver ni
    en längre adress än ni behöver.

  476. Sen har vi domännamnet,
    det vill säga huvudadressen.

  477. Den är helt fri. Vem som helst
    kan skapa vilket domännamn som helst.

  478. Vem som helst
    kan registrera ett domännamn.

  479. Det kostar ungefär 150 kronor per år,
    men det är lika för alla.

  480. Vem som helst kan vara innehavare.

  481. I slutet av varje adress
    har vi toppdomänen.

  482. Det som är .se, .nu, .uk, .fi.

  483. Alla de adresserna kallas ccTLD:er.

  484. Det är toppdomäner som är kopplade
    till ett geografiskt område.

  485. Jag vet att en adress
    som slutar på .se-

  486. -sannolikt har en geografisk
    hemmahörighet i Sverige.

  487. Det behöver inte vara så, men det
    kan vara så. Från början var det så.

  488. .nu är en liten söderhavsö, Niue-

  489. -som används framförallt i Sverige,
    Danmark och Nederländerna.

  490. Den stämmer inte geografiskt. Det
    är adresser med geografiskt ursprung-

  491. -som kopplas till
    ett geografiskt område eller en stat.

  492. Sen finns det adresser
    som .com, .gov, .org, .guru-

  493. -.photography, .google kommer
    att komma, .facebook, .apple.

  494. Det är adresser som är kopplade
    till företag eller innehåll.

  495. Inte alltid till innehåll.
    .com är kommersiell verksamhet.

  496. .gov kopplar vi till regerings...

  497. Eller myndighetsorganisationer.

  498. .org. är organisationer
    eller frivilliga organisationer.

  499. Det behöver inte vara så.
    Det kan vara helt fritt.

  500. Det är innehavaren,
    en kommersiell aktör-

  501. -som äger just de domänerna. De är
    fria eller inte fria att registrera.

  502. Det där styrs lite olika.
    De är lite olika.

  503. Ett exempel för att förstå varför man
    ska kunna det här med webbadresser.

  504. Varför ska man förstå sig på det här?
    När har jag användning av det?

  505. Vi ska titta på den här adressen,
    ipadpanelen.se.

  506. Den skapades av en lärare på Gotland-

  507. -när hon och eleverna gjorde
    ett arbete inom Webbstjärnans ram.

  508. De skulle göra en sida
    där de recenserade iPad-appar.

  509. Barnen skulle skriva om det
    på ipadpanelen.

  510. Jag fick frågan:
    Har vi fortfarande ipadpanelen?

  511. Jag är nämligen ansvarig
    för Webbstjärnan.

  512. Det är en skoltävling där man får en
    adress för att göra ett skolarbete.

  513. Jag tänkte: "Va?
    Vet du inte ifall du har en adress?"

  514. "Man vet väl
    om man äger ett domännamn?"

  515. Jag vet att vi ger bort domännamn, så
    det är klart att man inte alltid vet.

  516. Min fråga var: "Hur funkar det här?"
    Jag gjorde det man gör.

  517. Jag surfade in på ipadpanelen
    och möttes av den här sidan.

  518. "Välkommen! Det här är en sida med
    elevperspektiv om iPad:s i skolan."

  519. "Vad konstigt, den ser annorlunda ut.
    Men det verkar vara eleverna"-

  520. -"som skriver recensioner om iPad."

  521. "Varför frågar då fröken
    om de innehar adressen?"

  522. Det verkar jättekonstigt!

  523. Ja...

  524. Då är frågan hur jag vet att adressen
    är det den utger sig för att vara.

  525. Är det som står här sant?
    Hur vet jag det?

  526. Min första tanke var
    "vi har gjort fel".

  527. Vi har förlängt adressen
    och sen har den blivit kvar.

  528. Det är lätt att kolla vem som innehar
    en adress som slutar på .se.

  529. Man går in på iis.se.

  530. Man skriver in adressen,
    ipadpanelen.se.

  531. Upp får man ett svar
    om vem som är innehavaren.

  532. Det naturliga skulle vara
    fröken på Eskelhem skola på Gotland.

  533. Det är bara det att sökningen visade
    att det är Catena Media som äger den.

  534. Vad är Catena Media för nåt?

  535. Då använder man återigen Google för
    att ta reda på vad Catena Media är.

  536. Det är ett företag som arbetar
    för att generera internettrafik.

  537. Då tänker ni: "Hur gör man det?
    Kan man generera internettrafik?"

  538. Det är klart man kan. Varför vill de
    ha en sajt om ett skolarbete?

  539. Som handlar om... Som låtsas
    handla om iPadrecensioner i skolan?

  540. Ja, det enklaste sättet att ta reda
    på hur man genererar internettrafik-

  541. -är att använda Googles söktjänst.

  542. Den är transparent i förhållande till
    vad de delar med sig för information.

  543. Man kan titta på två sökningar. Man
    kan söka på sajten ipadpanelen.se.

  544. Då ser man
    ifall sidan bara är det man ser.

  545. Är den bara ipadpanelen,
    eller finns det nåt mer där?

  546. De visar allt som finns
    i förhållande till den här domänen.

  547. Jag kan berätta att det bara
    är ipadpanelen. Ni ser bara det.

  548. Man kan titta på länk,
    eller link:ipadpanelen.

  549. Då får man en bild av hur
    många länkar som går in i systemet.

  550. Hur många länkar går in i webbsidan?

  551. Det är inte så många. Men
    det är en sida med viss trovärdighet.

  552. Man kan vilja använda länktrafiken
    som finns. Länkarna genererar trafik.

  553. Det är det som ger en status
    i Googles söktjänst.

  554. Som ni ser går bara länkarna
    till lärarsidor. Det är Öpedagogen-

  555. -det är TED och så vidare.
    Inte så många länkar.

  556. Jag frågar mig:
    Varför har de betalat för det här?

  557. Varför låtsas de att vara det där?
    Ja, det vet jag faktiskt inte.

  558. Jag kan inte svara på det.
    Jag har inte frågat dem.

  559. "Varför har ni ipadpanelen och påstår
    att ni är en sida om skolarbete"-

  560. -"när ni inte är det?"

  561. Men jag kan spekulera,
    eftersom deras stora...

  562. ...kunder är kasinon.
    Företag som vill ha mycket trafik.

  563. Då kan man använda ipadpanelen
    som en front-

  564. -för att driva in låtsaslänkar
    in på andra kunders sidor.

  565. Det är ofta så de företagen fungerar.

  566. Men jag säger inte
    att Catena Media kommer att göra det.

  567. Man skulle kunna säga
    att i dag finns det inga länkar där.

  568. Kanske i morgon för kasinon, kanske
    inte. De kanske släpper domänen fri.

  569. Frågan man kan ställa sig är
    om man får göra så här?

  570. Ta ett domännamn som är ledigt,
    sätta upp en sajt och påstå-

  571. -att man är nåt annat?

  572. Naturligtvis får man inte göra det,
    men...

  573. ...allt på nätet går inte att föra
    till åtal. "Så får man inte göra!"

  574. Det går inte... Det finns
    inget lagrum där läraren kan hävda-

  575. -att det är falsk marknadsföring. Hon
    får inget stöd i det arbetet. Tyvärr.

  576. Vi på Stiftelsen
    för internetinfrastruktur arbetar-

  577. -för att minska den här typen
    av användning av webben.

  578. Den ansvarige för "abuse",
    alltså felanvändning av domännamn-

  579. -har tagit i frågan och jobbar
    för att innehavarna av webbhotellet-

  580. -ska plocka bort sajten. Så är det!

  581. Saker är inte alltid
    vad de ytligt utger sig för att vara.

  582. I ett arbete med kritiskt tänkande
    är kunskap, om vandringssägner-

  583. -politisk retorik eller webbadresser,
    oerhört centralt.

  584. Därmed vill jag tacka för oss.

  585. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kritiskt tänkande i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Informationsteknik, Kognitiv psykologi, Kritiskt tänkande, Källkritik, Pedagogik, Psykologi, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Skolforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Inkluderande arbetssätt med nyanlända elever

Hur kan man genom ett öppet och inkluderande förhållningssätt arbeta effektivt och se alla elever som en resurs i klassrummet? Frida Svensson, specialpedagog, och Camilla Jönsson, förstelärare i svenska och engelska, berättar om hur de arbetar. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Muntligt berättande i flerspråkiga klassrum

Sagor och muntligt berättande kan vara en nyckel för att nå fram till barn som befinner sig i stress, till exempel nyanlända elever. Michael Lundgren, psykolog, beskriver här hur lärare och elever kan använda muntligt berättande för att bland annat utveckla språkliga färdigheter. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Hjärna, gener och jävlar anamma

Barn är inte bra eller dåliga på matematik eller läsning, utan snabba eller långsamma. En del behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning - och jävlar anamma - för att nå sina mål. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, berättar om ny forskning som bland annat visar att intensiv, digitaliserad träning i matematik kan öka sexåringars kunskapsnivåer med upp till 15 procent. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Programmering med och utan dator

Om du kan bygga med lego, baka eller lägga pussel så kan du programmera, menar Ewa-Charlotte Faarinen, universitetsadjunkt i matematik och lärande. Tanken är att inspirera och visa kreativiteten i att jobba med blockprogrammering i undervisningen. Det viktiga är inte ett specifikt programmeringsspråk utan att vi lär ut tankesättet, säger hon. Inspelat på Stockholmsmässan den 31 oktober 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Kritiskt tänkande i skolan

Kritiskt tänkande utgör en grundbult i den svenska skolan. Men vad är kritiskt tänkande? Och vad krävs för att få in kritisk granskning av information i klassrummet? Fredrik Söderquist, högskoleadjunkt i svenska och retorik, Kristina Alexanderson, Internetstiftelsen i Sverige, och Jack Werner, journalist och debattör, berättar hur skolan kan fördjupa innebörden av kritiskt tänkande och göra det till en metod snarare än en abstraktion. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Matematik i en mångkulturell skola

Madeleine Löwing, fil dr i matematikämnets didaktik, talar om kulturella och språkliga skillnader i matematik och nyanländas utmaningar i ämnet. Vad behövs för att en nyanländ elev ska få en bra start, och hur man kan gå till väga för att få en rättvis bild av elevens kunskaper? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nyanländas lärande i matematik

I skolan existerar en mångfald av språk, etniska kulturer, uppfattningar och föreställningar. Det är en utmaning för en lärare att undervisa matematik för barn med rötter i en annan kultur än den svenska. Saman Abdoka, lärare i matematik, har lång erfarenhet av att kartlägga elevernas förkunskaper i matematik och delar här med sig av olika metoder och handfasta tips. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Sofia Berne, psykolog och forskare, ger exempel på hur skolan kan arbeta för att motverka nätmobbning. Att spendera tid vid datorn, surfplattan eller mobilen är i dag en självklar del av ungas vardag. Men med möjligheterna som kommer med modern teknik och nya kommunikationskanaler ökar även risken för nätmobbning bland unga. Skolan har ett ansvar att utreda och åtgärda mobbningssituationer på nätet. Men hur gör man detta på bästa sätt? Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Skolforum 2016

Normkritiska verktyg

Karin Salmson utbildar i normkritik och ger exempel på hur man kan jobba normkreativt i förskolan och skolan. Normkritik är perspektivet som hjälper oss att se normer och hur de fungerar. Steg två är att skapa nya inkluderande normer genom faktiska handlingar, exempelvis genom medvetna val av vilka böcker som används under lässtunden. Inspelat på Stockholmsmässan den 1 november 2016. Arrangör: Skolforum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.