Titta

Nationen

Nationen

Om Nationen

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen: Världens fredligaste landDela
  1. Varför känns det som att vi går i
    cirklar? Lär vi aldrig av historien?

  2. Vi ska titta på Sveriges förflutna
    för att fatta det vi inte begriper.

  3. Programmen leds av nio svenskar-

  4. -som ur sina perspektiv
    gräver i vårt historiska arv.

  5. Sverige är ett underbart land. Andra
    länder kan inte låta bli att kriga.

  6. Sverige verkar ha glömt hur man gör.
    Bara Schweiz har haft fred längre.

  7. Men Schweiz gör det bara
    för pengarna.

  8. Vi gillar ju fred för att vi är goda-

  9. -och andra bra saker som kattungar,
    barn som aldrig skriker-

  10. -och enhörningar
    som bajsar regnbågar.

  11. Här är historien om vår neutralitet
    och hur vi blev så fredsälskande.

  12. Jag tror att svenskar uppfattar att
    vi är ett neutralt och fredligt land.

  13. Vår skollärare sa att världen
    behöver en oas, och den är Sverige.

  14. Neutralitet i folkrätten innebär att
    en stat inte stöder nån sida i krig.

  15. Sverige har av tradition
    varit neutralt.

  16. Sverige ska inte ta ställning för,
    mot, vid, till, i eller på nån-

  17. -i nåt krig mot nån part nånsin.
    I alla fall sen 1800-talet.

  18. Vi har inte haft krig sen dess.

  19. Svensk neutralitet kanske är
    en av världens bästa idéer.

  20. -Hej, alla barn.
    -Hej.

  21. I dag ska vi prata om neutralitet.
    Det blir spännande, eller hur?

  22. Vi ska se en film om neutralitet.

  23. Det här är Karl XIV Johan.

  24. Han kom till Sverige från Frankrike
    och blev kung 1818.

  25. Han är inte bara vår kungs
    farfars farfars farfar.

  26. Han kom på det förträffliga
    med neutralitet.

  27. Det funkade bra för ett litet land
    i norr med stora mäktiga grannar-

  28. -som den inte ville stöta sig med.

  29. Sverige kunde ställa sig vid sidan av
    konflikter och avvakta utgången-

  30. -utan att riskera att bli klämt.

  31. Neutralitet blev en del
    av svenska självbilden.

  32. Startskottet för svensk neutralitet
    kommer 1834.

  33. Sverige är då i union med Norge.

  34. Skandinavien har inga andra intressen
    än att utvecklas ekonomiskt-

  35. -på vår halvö. Vi tänker inte blanda
    oss i konflikter med andra makter.

  36. Vi vill leva i vänskap med grannar.

  37. Sverige håller sig utanför krig från
    1800-talets slut till 1900-talet.

  38. När första världskriget börjar 1914
    är Sverige också neutralt officiellt.

  39. I praktiken har man olika avtal
    med både England och Tyskland.

  40. Tyskar får skicka telegram från
    svenska ambassader i Latinamerika.

  41. Britter får låna svenska båtar
    för att transportera varor.

  42. Resultatet är krångligt,
    men kriget når aldrig Sverige.

  43. På frågan om vi var neutrala:
    Nej, kanske inte helt.

  44. Det är nu vi börjar skapa
    vår självbild som svenskar.

  45. Neutraliteten blev en del av svenska
    självbilden, särskilt på 1900-talet.

  46. Sverige, Danmark, Nederländerna,
    Belgien, Storbritannien, Irland...

  47. Nu har vi kommit fram till 1939,
    och det är dags för världskrig igen.

  48. Tyskland och nazisterna attackerar
    Polen och sen stora delar av Europa.

  49. På andra sidan de allierade med bl.a.
    Storbritannien, USA och Sovjet.

  50. Sverige hamnar mellan naziockuperade
    Norge och Sovjet-attackerade Finland.

  51. Vilken sida ska Sverige välja? Ingen.

  52. Sverige är ju neutralt,
    eller hur var det nu?

  53. Vi har intet otalt med andra.
    Vi känner icke någon vår fiende.

  54. Ingen kan ha något reellt intresse
    av att driva oss ut ur neutraliteten.

  55. Vår beredskap är god.

  56. PK-UR har tvingat upp mig till Luleå-

  57. -där jag ska titta på monumenten
    efter svensk neutralitetspolitik.

  58. Experten Lars Gyllenhaal ska förklara
    hur Sverige lyckades vara neutralt.

  59. Det här är eldrök. Nånting brinner.

  60. Vi har åkt till Luleå
    för att se spår efter tyskarna.

  61. Trots att Sverige var neutralt fanns
    gott om tyska militärer i Sverige.

  62. Här utanför Luleå
    låg några av nazisternas matförråd.

  63. Det ser inte ut
    att ha varit mycket här-

  64. -men för några månader sen låg några
    av kommunens största byggnader här.

  65. De brann upp på midsommarafton i år
    precis på årsdagen av beslutet-

  66. -då regeringen fattade beslut 1940
    om att tillåta tysktrafiken.

  67. Över två miljoner persontransporter
    innebar tysktrafiken konkret.

  68. Det låter inte jätteneutralt.
    Så det har du nog fått om bakfoten...

  69. Sverige var neutralt men när tyskarna
    bad Sverige om hjälp sa vi inte nej.

  70. 1940-1943 transporterade tyskarna
    trupper genom neutrala Sverige.

  71. På det sättet slapp tyskarna åka den
    farliga havsvägen till norra Norge.

  72. Men tyskarna passerade inte bara.
    I Luleå hade nazisterna konsulat.

  73. Vi är framme vid tyska konsulatet,
    numera ett hotell.

  74. -Vad hände här?
    -Här satt skylten för konsulatet.

  75. En oval metallskylt
    med örn och hakkors.

  76. Tidigare syntes hålen från skylten,
    men de kanske har täppt igen dem.

  77. Det är ett tema i ditt angrepp
    på vår neutralitet.

  78. När du ska visa bevisen
    är de borttagna eller översnöade.

  79. Vad innebär det, att det fanns
    ett hakkors i centrala Luleå?

  80. Ja... På den tiden,
    medan kriget pågick-

  81. -kanske de inte tyckte
    att det var så spektakulärt.

  82. De förhöll sig neutrala till det.

  83. Det är svårt nu att vara neutral till
    hakkors. Folk var mer neutrala förr.

  84. Kommer du ihåg i Karl-Bertil Jonsson,
    att de har en hakkorsflagga?

  85. Min morfar pekade ut den för mig.

  86. Han hade dåliga minnen
    och svårt att förhålla sig neutralt.

  87. Sverige hjälpte tyskarna
    för att inte attackeras.

  88. Vi var officiellt neutrala,
    men i praktiken kanske nåt annat.

  89. Men vi hjälpte inte bara nazisterna.

  90. Nu har vi kommit fram till 1944.
    Det går plötsligt sämre för tyskarna.

  91. Sverige som är neutralt
    börjar nu hjälpa de allierade.

  92. Nu kom amerikanerna till Luleå.

  93. Luleå och flygplatsen Kallax blev en
    flygbas för 50 amerikanska flygare.

  94. -Vilka var de här trevliga pojkarna?
    -Det är de allierade.

  95. De började komma till Luleå
    i december 1944.

  96. Det här är amerikanernas chef Bernt
    Balchen och norrmannen Svein Heglund.

  97. De står på balkongen
    till stadshotellet-

  98. -som blev inofficiellt högkvarter,
    för det var ett dansställe av klass.

  99. Det här är stadshotellet i Luleå.
    Först kom tyskarna hit och åt lunch.

  100. Efter tyskarna kom amerikaner för att
    roa sig och dansa när de var lediga.

  101. Sverige var som vi vet neutrala,
    men du är av en annan uppfattning.

  102. Ja, vi gjorde en hel del avsteg.

  103. Vad för avsteg, var har du fått den
    informationen och har du några bevis?

  104. En del har jag här i form
    av fotografier från originalnegativ.

  105. Här har vi en chef
    för en hemlig bas i fjällen.

  106. Inte bara Kallax var amerikansk bas.

  107. Det fanns ett pärlband av fjällbaser
    för sabotage och underrättelsetjänst-

  108. -som tillhörde de allierade,
    från Treriksröset till Jämtland.

  109. Leif Schanche på bilden var chef
    för Sepals 3 i Arjeplogs kommun.

  110. Ytterst ägdes basen av OSS,
    Office of Strategic Services-

  111. -som efter kriget blev CIA.

  112. Det kan ju vara
    vilket fjäll som helst.

  113. -Jag fick den av honom personligen.
    -Det gör ju saken lite svårare.

  114. -Han dog för två år sen.
    -Praktiskt.

  115. -Jag kan inte tro att det är sant.
    -Samma här, men jag ska bevisa det!

  116. Vi är framme vid Sepals 3,
    en av ett tiotal allierade baser-

  117. -för underrättelse- och
    sabotageoperationer på svensk mark.

  118. Det är nästan ingenting här
    som tyder på att det är 2016.

  119. Det skulle kunna vara 1945.

  120. Femton norska soldater,
    varav flera elitsoldater-

  121. -kom hit i december 1944
    och var här till maj 1945.

  122. Här låg de, huvudsakligen på golven,
    och sov.

  123. De var ute på uppdrag, främst på
    norska sidan eller tyska sidan då.

  124. Operation Sepals
    var en väl bevarad hemlighet.

  125. Ett unikt samarbete
    mellan de allierade och Sverige.

  126. Norska motståndsmän samarbetade
    med amerikaner och britter-

  127. -och ledde från baser i Sverige
    attacker mot tyskarna i Norge.

  128. Allt godkänt av svensk underrättelse-
    tjänst och senare svenska regeringen.

  129. För att ge
    de norska motståndsmännen vapen-

  130. -hjälpte svenska samer och soldater
    till med leveranser.

  131. Allt skedde
    under stort hemlighetsmakeri.

  132. Det var ett väldigt stort avsteg,
    att tillåta baser med elitsoldater.

  133. Det är svårt att tänka sig
    ett större avsteg.

  134. Sverige var ju neutrala
    under andra världskriget.

  135. Att vi såg tyska soldater och
    amerikanska flygare på svensk mark-

  136. -är på nyspråk "alternativa fakta".

  137. Nu ska jag visa vår alliansfrihet
    som vi svenskar håller väldigt högt.

  138. Serpentiner och lappar
    dråsar ner över Kungsgatan.

  139. Vi har kommit fram till 1945.
    Kriget är slut.

  140. Även om ingen säger det inser man
    att Sverige inte varit så neutrala.

  141. Det behövs en strategi för att
    kunna vara neutrala i framtiden.

  142. Lösningen blir
    ett starkt eget försvar.

  143. Utan allians
    måste man klara sig själv.

  144. Vi har förskonats från två världskrig
    och ingen vet hur ett tredje kan gå.

  145. Sverige vill vara neutralt, men ska
    vår önskan respekteras? Vi vet inte.

  146. Men vi försvarar oss
    mot varje angripare.

  147. Så barn, vad tror ni krävs
    för att inte kriga?

  148. -Okej då, alla tillsammans.
    -Kärlek!

  149. Nej, vad dumma ni är!
    Det krävs ju vapen, förstår ni väl?

  150. Efter första världskriget
    drog man slutsatsen-

  151. -att man behövde en svensk flyg-
    industri, och SAAB bildades 1937.

  152. Det fortsatte med statligt stöd-

  153. -och omställning av civil industri
    till krigsmaterielindustri.

  154. Efter kriget andas världen ut. 1945
    tänker man: Äntligen är kriget slut.

  155. Men redan två år senare, 1947,
    tänker man annorlunda.

  156. Kalla kriget bryter ut när USA
    och Sovjetunionen hotar varandra.

  157. Sverige är som vanligt mittemellan.

  158. Från 1947 till 1980
    ökar försvarsbudgeten år efter år-

  159. -för att vi självständigt
    ska kunna försvara oss.

  160. Den nya starka neutrala svenska armén
    skulle klara sig helt själv.

  161. Därför behövde man svenska vapen.

  162. Det var viktigt för försvarspolitiken
    att trovärdigt kunna försvara sig-

  163. -och ha en stark försvarsindustri
    i Sverige.

  164. Om man bara köper vapen av sig själv
    kan man vara trovärdigt neutral.

  165. Det blev en del
    av neutralitetspolitiken.

  166. Även om tanken var god att Sverige
    skulle klara sig med egen militär-

  167. -skulle det visa sig vara omöjligt.

  168. Det blev ett dilemma i politiken.

  169. För att ha en trovärdig allians-
    frihetspolitik och vara neutral-

  170. -behövdes en bred vapenindustri.

  171. Men vapenindustrin
    hade ett behov av beställningar-

  172. -i högre utsträckning
    än svenska försvarets egna behov.

  173. Det blev glapp
    mellan tillgång och efterfrågan.

  174. Lösningen blev att tillåta
    vapenexport för att fylla gapet.

  175. För att hålla oss alliansfria
    behövdes en jättestor vapenindustri-

  176. -till vår armé. När folk såg hur
    mycket vapen vi hade så tänkte de:

  177. "Vilket fredligt land.
    Dem ska man inte bråka med."

  178. Men det var inte helt problemfritt.

  179. Vår fredliga armé hade vapen som låg
    och skräpade. Vad skulle vi göra?

  180. Sveriges försvarsindustri
    kunde inte behålla sin tillväxt.

  181. Folk kunde förlora sina jobb. Under
    50-talet började man exportera vapen-

  182. -till bland annat Egypten
    som angriper Israel-

  183. -men man säljer också vapen
    till Israel.

  184. Israel blev belägrat men slog tillbaka.

  185. Man säljer ammunition till Indonesien
    som massakrerar sin egen befolkning.

  186. En halv miljon civila dör. Indonesien
    invaderar också grannlandet Östtimor.

  187. Sverige säljer fartyg till Guatemala
    som från 1960 är i inbördeskrig-

  188. -som pågår i 30 år
    med hundratusentals döda.

  189. Listan på länder
    som får svenska vapen är lång.

  190. Många gånger exporteras vapen
    till länder i krig med varandra-

  191. -som Indien och Pakistan.

  192. Jag ska visa hur man bevarar fred-

  193. -och är så neutral som möjligt.
    Jag behöver två frivilliga.

  194. Ahmed och Adil, kan ni komma fram?

  195. Adil, du är från Pakistan.

  196. -Ahmed, du är från Indien.
    -Nej, jag är eritrean.

  197. -Du ser ut att vara från Indien.
    -Ove kan vara från Indien.

  198. Ove?
    Ser Ove ut som nån som köper vapen?

  199. Nej. Vad ser Ove ut som?

  200. -Ove ser ut som nån som säljer vapen.
    -Så är det.

  201. -Ove ser ut som nån som säljer vapen.
    -Ove säljer definitivt vapen.

  202. Pakistan och Indien hatar varandra
    och vill döda varandra.

  203. Men hur ska de göra det utan vapen?
    Det är där vi svenskar kommer in.

  204. Vi vill stötta
    både Indien och Pakistan.

  205. Du får ett vapen, och du får ett.

  206. Då har vi förhållit oss neutrala
    trots att vi stöttar båda.

  207. Frågor på det?

  208. Det är paradoxen. Det beskrivs som
    att vapenexporten gör oss opartiska-

  209. -men att exportera
    till en sida i en konflikt-

  210. -eller till båda
    som Sverige har gjort-

  211. -det gör Sverige delaktigt
    i konflikten.

  212. Studenterna har ockuperat kårhuset
    och tagit makten i egna händer.

  213. Nu har vi kommit fram till 1968-

  214. -som gått till historien
    som revoltens år.

  215. Människor demonstrerar mot Vietnam,
    mot tennismatcher och mot orättvisor.

  216. 1968 var jag ordförande i
    Socialdemokratiska ungdomsförbundet.

  217. Det var ett internationellt år med
    Vietnamkriget och oro på många håll.

  218. Det var befrielsekamp i hela Afrika.

  219. Stora delar av Latinamerika
    var en diktatur.

  220. De flesta länder där
    var inte demokratier.

  221. Det var
    ett internationellt perspektiv.

  222. Kanske är 1968 ett av de år
    då vi svenskar var som godast.

  223. Vi är neutrala, står utanför krig och
    slänger oss med ordet "solidaritet".

  224. Vi talar gärna om för övriga världen
    vad moral är-

  225. -så att Sverige försöker sälja vapen
    till Latinamerika blir en skandal.

  226. Det pågår en svensk försäljningsdrive
    till en rad latinamerikanska länder.

  227. Hittills relativt resultatlöst, men
    delegationer från framför allt SAAB-

  228. -reser i Latinamerika för att knyta
    kontakter för att sälja flygplan 105.

  229. Den stämningen och engagemanget
    kring internationell solidaritet-

  230. -var en bidragande faktor
    till att skandalen uppmärksammades.

  231. Sverige hade faktiskt innan
    sålt vapen till Argentina.

  232. Ändå fick det här stor uppmärksamhet.

  233. Frågan väcks i riksdagen och Ringholm
    ordnar ett möte med handelsministern.

  234. Folket och SSU vill veta hur den
    svenska vapenexporten ser ut.

  235. Vi har diskuterat vapenexport till
    Latinamerika. Där har vi tre krav.

  236. Dels vill vi ha en annan prövning
    av krigsmaterielbegreppet.

  237. I historiens ljus fick vi kanske
    mer rätt än vi vågade hoppas.

  238. I början av 1970-talet kommer det
    tydliga riktlinjer för vapenexporten.

  239. En ny lag
    ska reglera vapenförsäljning.

  240. Svenska företag
    ska inte tillåtas exportera vapen-

  241. -till länder som är i krig
    och förväntas komma i krig.

  242. Vi kunde andas ut. Vi var goda igen.

  243. Vapenförsäljningen skulle regleras.
    Men hur gick det med det?

  244. De flesta vapen stannar i Sverige men
    sen finns den känsliga vapenexporten.

  245. För politikerna
    är den svår att förena-

  246. -med vår framtoning som fredsälskande
    internationellt föredöme.

  247. För industrin är exporten känslig-

  248. -för att man hävdar att man inte kan
    överleva ekonomiskt som industri-

  249. -om man inte får exportera mera.

  250. Överlever inte industrin så överlever
    inte heller neutralitetsmodellen.

  251. Det sker en liberalisering
    under 70-talet.

  252. Det hänger ihop med en förändring
    i svensk försvarsmakt.

  253. Försvaret beställde mindre materiel-

  254. -och utvecklingskostnaderna ökade.

  255. Gapet mellan tillgång
    och efterfrågan ökade.

  256. Det ökade pressen på att tillåta
    vapenexport i större utsträckning.

  257. Om man ser på 70-talets vapenexport
    så finns problematiska länder där.

  258. Ghana, Nigeria, Indonesien.

  259. Den svenska neutralitetspolitiken
    är skrotad.

  260. Sverige är varken neutralt
    eller alliansfritt.

  261. EU är en politisk organisation-

  262. -där länderna samarbetar i utrikes-,
    säkerhets- och försvarspolitik.

  263. Men tanken om att vi är neutrala
    verkar leva kvar.

  264. Kanske handlar det
    om hur vi ser på oss själva.

  265. I dag har vi i stället
    en solidaritetspolitik.

  266. Vi lovar att hjälpa våra grannar
    om kriget kommer.

  267. Inte alla statsvetenskapsstudenter
    vet att Sverige inte är neutralt-

  268. -och att regeringen
    inte bedriver neutralitetspolitik.

  269. De kan ha gått igenom hela skolan
    och tro att det är så.

  270. Här krävs en del folkbildning.

  271. Med eller utan neutralitet
    anser vi oss fortfarande vara goda.

  272. Det är en identitetspolitisk fråga
    hur man uppfattar sig-

  273. -och vad som är godhet.

  274. Om regeringen sa att vi inte tänker
    vara solidariska med våra grannar-

  275. -det skulle inte uppfattas som gott,
    så vad godhet består i är intressant.

  276. Förut var det att vara neutral.
    I dag kanske godhet är nånting annat.

  277. Vi är väl goda? Annars kan vi inte
    säga vad resten av världen ska göra.

  278. Saddam Hussein och hans söner
    måste lämna Irak inom två dygn.

  279. När USA startade krig mot Irak 2003
    satte Sverige ner foten på sitt sätt.

  280. Jag ska beklaga det folkrättsbrott
    som USA och deras allierade begått.

  281. Men samtidigt som vår statsminister
    menar att USA begår folkrättsbrott-

  282. -godkänner han att internationella
    företag med verksamhet i Sverige-

  283. -tar fram ett helt nytt vapen
    specialiserat för kriget i Irak.

  284. Det var inget som svenska försvaret
    ville ha. Sen köpte man in den ändå.

  285. Den utvecklades för att användas
    i Irak av amerikanska styrkor.

  286. Neutralitet, alliansfrihet
    och solidaritet.

  287. Bakom dessa ord finns människor
    som fått leva i fred och i krig.

  288. Textning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Världens fredligaste land

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Samhällskunskap > Politik och statskunskap > Sveriges politik och statsskick
Ämnesord:
Folkrätt, Historia, Internationella relationer, Krig, Neutralitet, Neutralitetspolitik, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Sverige, Sveriges historia, Vapenexport
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Nationen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Skitåret 1917

Avsnitt 1 av 8

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Svensk slavhandel

Avsnitt 2 av 8

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3 av 8

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Nationalstaten

Avsnitt 5 av 8

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Världens fredligaste land

Avsnitt 7 av 8

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Ortens historia

Avsnitt 8 av 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBilderna som förändrade vetenskapen

Martellus världskarta

Henricus Martellus karta över världen från slutet av 1400-talet var tidens mest detaljerade. Forskare tror att kartan låg till grund för den explosiva kartläggningen av planeten som bland annat ledde till Christofer Columbus upptäcktsresa västerut.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaHarrisons historiepodd

Tuggummit från stenåldern

Historikerna och makarna Dick och Katarina Harrison reser runt i Sverige och pratar om historiska föremål och epoker. Dagens samtalsämne är ett tuggummi från stenålder. Vem tuggade det? Kanske en stenålders-tonåring?

Fråga oss