Titta

Nationen

Nationen

Om Nationen

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Till första programmet

Nationen : Rätten att leva som andraDela
  1. Hur är det? Testet som vi gjorde
    visar att ert barn är kortväxt.

  2. Ska ni eller jag ringa abortkliniken?

  3. Jag känner chefen där borta-

  4. -så ni skulle kunna få en tid
    redan i kväll.

  5. Vänta nu!
    Vi måste få tid att prata om det här.

  6. -Du är ju kortväxt!
    -Du har det bra och är framgångsrik.

  7. Bra och bra...
    Jag vet inte hur man mäter framgång.

  8. Titta här!
    Jag har jobbat här i tio år-

  9. -men jag har inte fått en skräddar-
    sydd rock. Jag kan tälta i den här!

  10. Ho-ho! Ho-ho!

  11. Hej! Jag har en till abort här.

  12. Kan du trycka in dem i eftermiddag?

  13. Varför går vi runt i cirklar?
    Lär vi oss aldrig nåt av historien?

  14. Vi ska se på Sveriges förflutna för
    att fatta det vi inte begriper i dag.

  15. Programmen leds
    av nio olika svenskar-

  16. -som utifrån sina perspektiv gräver
    sig djupt ner i vårt historiska arv.

  17. Varje år föds
    omkring 100 000 barn i Sverige.

  18. Med dagens moderna teknik kan vi
    välja vilka barn som ska få födas.

  19. Men vilket samhälle skapar det?

  20. Jag heter Catrine Lundell. Vi ska
    titta på funktionsnedsattas historia-

  21. -människorna som har rensats bort.

  22. Vilhelm drog i gång
    en handikapprörelse på 60-talet.

  23. Och vad skedde bakom
    institutionernas stängda dörrar?

  24. Man blev ett nummer.
    Jag har vänner som blev ett nummer.

  25. Och jag ska bjuda lite på mig själv.

  26. Ja... Kul att vara här.
    Jag heter Catrine Lundell.

  27. Det är viktigt att vara ärlig
    med varandra första gången man ses.

  28. Många har svårt att kategorisera mig.

  29. Jag är hes. Jag föddes med stämbands-
    förlamning och har haft tumörer.

  30. Men jag älskar min röst. Jag har haft
    jätteenkelt att sjukskriva mig!

  31. Jag ringer jobbet: "Hej!"

  32. Och de bara:
    "Det där låter inte bra!"

  33. Ge applåder för Catrine Lundell!

  34. Det finns röster som inte hörs
    när historia skrivs-

  35. -till exempel människor
    med funktionsvariationer.

  36. Förr förklarades funktionsavvikelser-

  37. -med att trollen
    bytte barn med människorna.

  38. Under upplysningen på 1700-talet
    betonades det rationella tänkandet.

  39. Vetenskapen gick snabbt framåt
    och man uppfann olika maskiner.

  40. I det moderna projektet intresserade
    man sig för det avvikande.

  41. I slutet av 1800-talet-

  42. -pratade man om "abnormsaken" i
    relation till funktionshinderområdet.

  43. Anstalter var ofta
    privata, filantropiska projekt-

  44. -uppbackade av stat, kommun
    eller landsting.

  45. Medborgare skulle fostras moraliskt
    och bli mer fungerande i samhället.

  46. På 1900-talet ville man förädla
    den mänskliga rasen-

  47. -genom eugenik, eller rashygien.

  48. Samhället skulle skyddas
    från vissa anlag genom sterilisering.

  49. Sverige införde
    sin första steriliseringslag 1934.

  50. Sånt som ras, brottslighet, sinnes-
    sjukdom och epilepsi rensades bort.

  51. När det gällde
    så kallade "sinnesslöa" på anstalt-

  52. -kunde frågan om utskrivning
    kopplas till kravet på sterilisering.

  53. Det var 1930-tal. Sveriges befolkning
    hade problem med tandhygienen.

  54. 99,9 % av dem som mönstrade
    hade karies.

  55. Det kostade för mycket pengar.

  56. 1939 fick Medicinalstyrelsen
    i uppdrag att undersöka-

  57. -hur man kunde förebygga karies.

  58. Medicinalstyrelsen vägrade stödja
    en kampanj utan vetenskaplig grund-

  59. -så man ansåg att försöken
    skulle utföras på människor-

  60. -kanske skolbarn och värnpliktiga.

  61. Problemet var
    att ingen kunde veta vad de åt hemma.

  62. Man behövde försökspersoner
    som gick att kontrollera.

  63. Det ansågs oetiskt.

  64. Leif Kullman
    är specialist i oral radiologi.

  65. Man valde människor
    som var under vård-

  66. -i en situation
    där de inte kunde säga nej.

  67. -Vet du vad Vipeholmsexperimentet är?
    -Nej.

  68. -Har du aldrig hört namnet ens?
    -Nej.

  69. -Vet du vad som var här innan?
    -Nåt mentalsjukhus.

  70. Gymnasieskolan Vipan strax utanför
    Lund har inte alltid varit en skola.

  71. Från 1930-talet till 1980-talet-

  72. -var Vipeholm ett sjukhus
    och en anstalt för "sinnesslöa".

  73. Forskarna som gjorde kariesexperiment
    tyckte att Vipeholm var lämpligt.

  74. Här bodde ca 1 000 personer,
    vuxna och barn. Alla åt samma mat.

  75. De fick inte lämna sjukhusområdet, så
    man hade kontroll över experimenten.

  76. Bara ett sjukhus
    av den typen som Vipeholm-

  77. -kunde ställa
    såna patienter till förfogande.

  78. Olika grupper
    fick olika sorters kost-

  79. -bland annat specialframtagna, extra
    klibbiga kolor - Vipeholmstoffee.

  80. Sen studerades kariesangreppen.

  81. Vissa i personalen deltog frivilligt.

  82. Efter 1 1/2 år
    var kariesangreppen uppenbara.

  83. I vissa försöksgrupper
    hade patienterna i snitt tio nya hål.

  84. Men i stället för att avsluta
    experimentet så fortsätter man.

  85. Patienterna
    var vana vid undersökningarna-

  86. -och tandläkarna
    hade fått in rutinen.

  87. Forskningen ledde till stora insikter
    om sockrets påverkan på tänderna-

  88. -på bekostnad av de intagnas hälsa.

  89. På 50-talet användes resultaten
    i en stor kampanj-

  90. -som gick ut på att det är bättre
    att äta godis bara ibland.

  91. Härifrån
    kommer begreppet "lördagsgodis".

  92. Man kan säga att vi har
    Vipeholmspatienterna att tacka-

  93. -för vår tandläkarvård i dag.

  94. Ja, de gjorde en insats
    mot sin vilja-

  95. -en stor gärning
    för tandvården i Sverige.

  96. Vipeholmsexperimenten
    gav tandläkaryrket högre status.

  97. Tandläkare sågs som hantverkare
    förut, nu betraktades de som läkare.

  98. Vipeholm
    var inte den enda institutionen.

  99. Barn med kognitiv eller intellektuell
    funktionsnedsättning lämnades bort.

  100. De med fysiska funktionsnedsättningar
    var borta från föräldrarna lång tid-

  101. -för att gå i särskilda skolor.

  102. Det finns ett slags främlingsskaps-
    tanke i vårt samhälle-

  103. -mellan handikappade och andra.

  104. Handikappade får gå i specialskolor
    och växer upp i en skyddad miljö.

  105. Det finns ofta ingen chans att komma
    ut i arbetslivet och fungera normalt.

  106. Gamla institutionsbyggnader ligger
    ofta utanför tätbebyggt samhälle-

  107. -gärna vid vägs ände.

  108. Det fanns saker och människor
    som man ville gömma undan.

  109. I drygt 30 år har Susanne Berg varit
    aktiv i funktionshinderrörelsen-

  110. -och jobbat
    hos Handikappombudsmannen.

  111. Hon har egna erfarenheter
    av institutionsvärlden.

  112. Man skulle förbättra, vårda-

  113. -och ge lite utbildning
    så att folk klarade sig.

  114. Allt fanns
    i den här totalinstitutionen.

  115. Det fanns ingen anledning för
    de intagna att vara nån annanstans.

  116. Totalinstitutionen, den är ju...

  117. Den omgärdar ju människor.

  118. Efter några tusen
    är hon ganska flink.

  119. Hon får 31 öre grosset
    för klädnyporna-

  120. -och inte mycket mer
    för klistrade registerflikar.

  121. Något annat arbete
    har Majbritt aldrig prövat på.

  122. Det är en byggnad
    och ett regelsystem som talar om-

  123. -inte hur du som individ får bo-

  124. -utan hur du som en del av en grupp
    får bo.

  125. Någon bestämmer måltidsregler,
    sovtider, uppförandekoder-

  126. -kläder, beteenden...

  127. Du görs till ett objekt
    i stället för ett subjekt.

  128. -Är alla minnen från sjukhusmiljö?
    -Ja, det är de.

  129. -Kom ni ut på sommarloven?
    -Nej, jag var här året om.

  130. Värderingarna i en institution
    handlar om-

  131. -att det finns människor...

  132. ...som inte är värda
    lika mycket som andra-

  133. -och som behöver bättras,
    helst botas-

  134. -och om inte det går
    behöver de hanteras.

  135. Jag har vänner som blev intagna
    på ett skolhem för inte så länge sen-

  136. -och fick ett nummer insytt
    i kläderna i stället för initialerna.

  137. -Ett nummer?
    -De blev ett nummer.

  138. Jag har vänner som blev ett nummer...
    i stället för ett namn.

  139. Man kan alltid
    göra människor till objekt.

  140. Det finns ingen
    som inte kan göras till ett nummer.

  141. Institutionerna var specialiserade-

  142. -men alla samlade allt på en plats:

  143. Boende, vård, och yrkesutbildningar
    som ansågs lämpliga för de intagna.

  144. Blinda ansågs lämpade för hantverk
    som korgflätning och borstbinderi.

  145. Man tror att de är en särskild sort-

  146. -de som bodde på Eugeniahemmet
    eller hade boendeservice-

  147. -eller bor i gruppbostäder
    eller i LSS-boende i dag-

  148. -att de är människor som inte
    klarar av att vara med oss andra.

  149. "De är så särskilda,
    så att de behöver bo med varandra"-

  150. -"för att bli nåt sorts människor."

  151. Om vi trycker in folk
    i gruppbostäder-

  152. -eller har institutionella regler
    i hemtjänsten-

  153. -och säger att de är isolerade
    och inte som vi...

  154. Vi har ju gjort dem isolerade!

  155. Det skadar en, oavsett vilken typ
    av institution man har utsatts för.

  156. 60-tal, en tid av framtidsoptimism
    och revolutionsanda.

  157. Länder som Nigeria, Uganda och Kenya
    frigör sig från sina kolonisatörer.

  158. P-piller tillåts i flera länder,
    däribland Sverige.

  159. Satelliter skickas ut i rymden,
    och unga revolterar.

  160. Några mil från Vipeholmsanstalten
    bor Vilhelm Ekensteen.

  161. Hans föräldrar
    valde att låta honom bo hemma.

  162. Tidens anda och Vilhelms erfarenheter
    ger honom ett politiskt uppvaknande.

  163. Han blir medveten om att livet som
    funktionsnedsatt ser annorlunda ut.

  164. Som handikappade var vi
    väldigt segregerade i samhället.

  165. Vi kunde inte använda färdmedlen,
    tåg och bussar-

  166. -eller gå på restauranger och bio.

  167. Själva handikappidentiteten
    pekade ut oss som just handikappade.

  168. Vilhelm menade
    att funktionshindrade isolerades.

  169. Han skrev debattboken
    "På folkhemmets bakgård".

  170. Där vände han upp och ned på hur man
    tidigare tänkt på funktionshindrade.

  171. Låg verkligen handikappet i våra
    fysiska eller psykiska egenskaper?

  172. Var det inte så-

  173. -att det som var upphovet till
    handikappet låg i själva samhället?

  174. Anti-Handikapp är kampen mot det som
    gör att människor blir handikappade.

  175. Föreningen Anti-Handikapp bildades.

  176. Man drev frågan att funktionsnedsatta
    skulle få tillgång till samhället.

  177. De skulle in i arbetslivet,
    utbildningen och kulturlivet.

  178. Vilhelm organiserade aktioner
    och deltog i debatten.

  179. Jag vill inte vara
    partipolitiskt engagerad i mitt jobb.

  180. Jag är inte heller partipolitiskt
    engagerad men här är min uppfattning:

  181. Man ska differentiera arbetslivet så
    att alla människor kan fungera där.

  182. Anti-Handikapp var kritisk
    mot insamlingar och välgörenhet.

  183. I stället skulle samhället förändras.

  184. På 60-talet gjorde politiska rörelser
    ofta pjäser som tog upp deras frågor.

  185. Vilhelm var politiskt aktiv.

  186. Han blev invald i kommunfullmäktige
    för Socialdemokraterna i Lund 1982.

  187. -Det går ju inte!
    -Det går! Det går!

  188. När en handikappad vill gå på bio
    måste andra åka med så de blir tio

  189. De åker med handikappbussen...

  190. Den viktigaste förändringen kom 1994.

  191. Då kom LSS, lagen om stöd och service
    till vissa funktionshindrade.

  192. Assistansrättigheten tillkom. Den
    1 januari 1994 trädde den i kraft.

  193. Först då kunde jag säga-

  194. -att i dag ska jag göra det här
    och i morgon det där.

  195. Då hade jag
    suttit i kommunfullmäktige-

  196. -jag hade skrivit en bok
    och skrivit i flera andra böcker-

  197. -jag var pappa, jag hade barn-

  198. -men jag var inte myndig,
    jag hade inte makt över min tillvaro.

  199. Så jag blev myndig
    när jag var över 50 år.

  200. Myndig när han var över 50!
    Trots allt han har gjort i sitt liv.

  201. Människor som har setts som avvikande
    har fått kämpa ända in i modern tid.

  202. Jag jobbade med en dokumentär och
    gjorde en resa. Två tolkar var med.

  203. Jag förstod att nånting
    var mycket fel - redan på Arlanda.

  204. Jag ställer ner väskan
    och går fem steg.

  205. Då ropar de: "Catrine!"
    Jag bara: "Ja?"

  206. "Spring inte i väg!"

  207. Det tog tio dagar innan de förstod
    att jag var där som reporter.

  208. De behandlade mig som mindre vetande.

  209. Och det kändes väldigt...

  210. Det var nog de bästa veckorna
    i mitt liv!

  211. Om jag ville ha glass fick jag glass!

  212. Jag kunde inte sova, för det
    var varmt. Jag bankade i väggen.

  213. De kom in: "Vad är det? Kan du inte
    sova?" Jag bara: "Jag kan inte sova."

  214. "Vad ska vi göra?" - "Jag vet inte."

  215. "Ska vi läsa saga?" - "Absolut!"

  216. -Halloj! Hej, är det Kristina?
    -Ja.

  217. -Vad gör du här?
    -Jag sätter på gördel och plastpåse.

  218. Vad betyder det för dig
    att kunna jobba här?

  219. Det betyder jättemycket.
    Vi jobbar så självständigt vi kan.

  220. -Du får måla och arbeta med händerna.
    -Ja, just det.

  221. -Vad har du för drömyrke?
    -Att stå på scen och sånt där.

  222. -Typ skådespelare eller sångare?
    -Både och.

  223. -Musikal kanske?
    -Ja.

  224. -Den är för tajt. Den är inte rätt.
    -Nej, det är den inte.

  225. Rätten att leva som andra-

  226. -är det avgörande villkoret
    för vår delaktighet i samhället.

  227. När man har
    normbrytande funktionalitet-

  228. -försöker medicinen bota en-

  229. -eller göra en "normal"
    eller i alla fall mer "normal".

  230. Om inte det går
    har man ansvar för att träna-

  231. -för att bli så "normal" som möjligt.

  232. Det är majoritetssamhällets budskap.

  233. "Bli som oss eller anpassa dig
    efter de villkor som passar oss."

  234. Det handlar om att få grundläggande
    mänskliga rättigheter i samhället.

  235. Christine Bylund är doktorand i Umeå.

  236. Att röra sig i samhället, att kunna
    påverka i demokratiska processer-

  237. -att arbeta politiskt, att rösta-

  238. -att arbeta
    och att vara synlig i samhället.

  239. Det är lätt att hålla tillbaka
    en grupp som inte syns i samhället.

  240. Det är en fara att tänka:
    "Schyst att de öppnade bakdörren."

  241. "Schyst att det finns en ingång för
    mig, om jag tar mig runt kvarteret."

  242. "Schyst att nån kan läsa upp det här
    som inte finns på punktskrift."

  243. Till slut tänker man om sig själv:

  244. "Jag ska vara tacksam.
    Jag kan nog inte kräva det här."

  245. Man börjar uppfatta det som normalt-

  246. -att möjligheterna är begränsade, att
    man inte har tillgång till samhället.

  247. Jag tänker att om 20 år finns det
    inga trappor på offentliga platser-

  248. -eller alltid
    en ramp eller hiss bredvid.

  249. Rampen är kanske främst,
    och trappan finns på sidan.

  250. Information är uppläst,
    på punktskrift eller teckentolkad.

  251. Och det finns inga kullerstensgator.

  252. Dem har man täckt över med plexiglas,
    så att alla kan röra sig där.

  253. Otillgängliga miljöer, som Gamla stan
    och Konserthuset, blir som monument.

  254. "Tänk att vi lät det här
    stå kvar så länge!"

  255. Jag stod vid en busshållplats. Då kom
    det fram en kvinna: "Du, ursäkta!"

  256. Jag bara: "Min buss kommer om tre
    minuter, så säg vad du vill säga."

  257. Hon bara: "Var kommer du ifrån?"

  258. Jag bara: "Sverige."

  259. "Ja, men var KOMMER du ifrån?"
    - "Sverige."

  260. Så kan man spela pingpong
    i 50 rundor.

  261. "Jag ger upp! Pappa är
    från Nigeria, mamma från Sverige."

  262. Hon säger: "Vet du vad jag tycker
    att du och jag borde göra?"

  263. Då tänker jag så här: "Nej."

  264. "Men okej, kör!
    Vad borde du och jag göra?"

  265. "Du och jag borde åka till Nigeria"-

  266. -"och sätta upp en midsommarstång!"

  267. Tack så mycket.

  268. Ge applåder för Catrine Lundell!

  269. Jag har fått lära mig om min egen
    historia, som jag inte kände till.

  270. Det är en styrka!

  271. Textning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
1900-talet, Diskriminering av personer med funktionsnedsättning, Funktionshinderspolitik , Handikapprörelsen , Medicinska experiment på människor , Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund, Gymnasieskola

Alla program i Nationen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Skitåret 1917

Avsnitt 1 av 8

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Svensk slavhandel

Avsnitt 2 av 8

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3 av 8

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Nationalstaten

Avsnitt 5 av 8

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Världens fredligaste land

Avsnitt 7 av 8

Sverige sägs ha en tradition av neutralitet som inneburit att svenskarna ställer sig utanför väpnade konflikter. Uppfattningen om att Sverige har varit neutralt i de stora världskrigen tycks allmänt accepterad. Men stämmer det verkligen att Sverige aldrig tagit ställning i något krig? Komikern Aron Flam undersöker den svenska neutraliteten. Det visar sig vid närmare efterforskning att Sverige inte varit helt opartisk i historiska konflikter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Ortens historia

Avsnitt 8 av 8

Åren mellan 1965 och 1975 byggdes en miljon bostäder i Sverige. Projektet kallades miljonprogrammet och skulle lösa Sveriges bostadsbrist genom att förorter till de stora städerna byggdes. Journalisten Evyn Redar undersöker förortens historia och träffar bröderna Salazar som berättar om sin uppväxt i Fittja och hur de har skildrat orten i sin musik. Vi får även höra professorerna Håkan Thörn och Irene Molina Vega prata om gentrifiering av förorter och bostadsbrist.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Aarons nya land

Att bli svenskar

Judereglementet begränsar svenska judars boende och yrken. För att klara sig krävs nytänkande och uppfinningsrikedom. Den växande industrialismen skapar arbetstillfällen och ökar förutsättningarna. I Norrköping säljer Philip Jeremias allt från spelkort till rapsolja och i Nääs grundas ett seminarium som gör slöjd till ett banbrytande skolämne.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Fri kärlek

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Fråga oss