Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016 : Aktiv grupphästhållning av travhästarDela
  1. Är det oroligt på morgonen,
    funkar inte systemet.

  2. Det ser man väldigt bra.

  3. Här jobbar jag till vardags!

  4. Jag sitter på ett kontor
    bakom träddungen där.

  5. I bakgrunden ser ni Åreskutan.

  6. Det är faktiskt inte photoshoppat.

  7. Om man står på rätt ställe
    en bit ifrån Wången-

  8. -kan det se ut ungefär så där med
    ett tillräckligt bra kameraobjektiv.

  9. Jag ska prata
    om vår aktiva grupphästhållning-

  10. -och lite av de erfarenheter
    vi har fått därifrån.

  11. Jag ska visa hur det ser ut-

  12. -och jag ska berätta lite
    om två arbeten som är gjorda där-

  13. -och om ett som är på gång.

  14. Bakgrunden till
    att vi byggde de här systemen-

  15. -handlade dels om att vi har djur
    som är tänkta att leva på stäppen-

  16. -och äta gräs stor del av dygnet.

  17. De ska röra på sig,
    är sociala varelser-

  18. -och ska andas frisk luft.

  19. Så som det ser ut i stallar i dag-

  20. -så är det väl kanske inte alltid så
    att alla delar är helt uppfyllda.

  21. När de står i box... Det kan
    vara svårt att ventilera stallar-

  22. -fullt ut så att det blir
    tillräckligt bra luftmiljö.

  23. Stänger man in dem i en box
    begränsar man det sociala...

  24. ...deras möjligheter
    till socialt umgänge med varandra.

  25. Sen kan man fundera på arbetsmiljön
    med mycket tunga lyft.

  26. Det har ju varit en del...

  27. Man håller på att titta över
    arbetsmiljön i häststallar.

  28. Ska det se ut så här?

  29. Det har inte hänt speciellt mycket
    i stallarna. Vi fick plastgreparna.

  30. Ekonomi, arbete...

  31. Att jobba med hästar
    på ett tungt sätt.

  32. Arbetskraft kostar pengar.
    Vad vill vi lägga pengarna på?

  33. Vill vi lägga dem på att mocka-

  34. -gå ut och in med hästar, byta täcken
    eller på att träna dem?

  35. Det gjorde att vi byggde den här
    typen av aktiva grupphästhållningar.

  36. Vi var faktiskt sist in och först ut.

  37. Vi drog igång projektet sist och
    var de som var klara och invigde-

  38. -vår aktiva grupphästhållning först.

  39. Vi har varit i gång sen 2013.

  40. 1 oktober hade vi stor invigning
    och så här ser det ut.

  41. Vi har...
    Få se om jag får till den här...

  42. Vi har en ligghall, som vi har byggt
    i en befintlig byggnad som fanns.

  43. Där har vi valt att ha gummimattor.

  44. Det beror dels på
    att vi hade en befintlig byggnad-

  45. -vars väggar inte riktigt tålde
    att ha en djupströbädd.

  46. Sen har det också...

  47. Vi kunde inte köra in en traktor-

  48. -och hade få möjligheter
    att mocka på ett rationellt sätt.

  49. Dessutom har vi begränsad tillgång
    på halm i Norrland.

  50. Där uppe har vi byggt hästtoaletter.

  51. Mycket av ytorna är hårdgjorda ytor-

  52. -så man försöker få hästarna
    att gå på toaletten där.

  53. Det lyckas ganska bra.

  54. Vi har inte gjort några mätningar,
    men de går på de där toaletterna.

  55. Det är helt enkelt det trevligaste
    stället att gå och kissa på.

  56. Där uppe har vi en kraftfoderstation.

  57. Hela den här ytan är hårdgjord.

  58. Vi har också... Vi har tre vatten...

  59. ...kar - två där och ett där.

  60. Här har vi en selektionsgrind.

  61. Vi har möjlighet att bestämma
    vilka tider de får gå på betet-

  62. -som ligger här nere.

  63. Vi har faktiskt inte testat det än
    för vi jobbar med betet.

  64. Just nu kan vi stänga
    och öppna manuellt-

  65. -när det passar oss
    att de går ner på det andra området.

  66. Men den finns och ska testas.

  67. Allt det som är beige
    är hårdgjord yta-

  68. -och det grå är stenlagd yta.

  69. Vi har en foderstation
    med fri tillgång på halm.

  70. Och sen tre grovfoderstationer-

  71. -med två ätplatser på varje ställe.

  72. Det är totalt sex ätplatser.

  73. Precis som Linda var inne på
    att skorna slits-

  74. -är nåt som vi också har sett
    i vårt system.

  75. Vi funderar på olika ytbeläggningar-

  76. -på vad vi skulle ha haft för nåt.

  77. Vi har lite tur, eftersom vi har snö
    och is under en lång period av året.

  78. Då har vi inga problem, utan då
    har vi en trevlig, tjock isyta-

  79. -som inte sliter
    speciellt mycket på skor.

  80. Foderstationerna styrs ju av att
    hästarna kliver in i foderstationen.

  81. De måste känna igen hästen
    och det gör de med...

  82. ...den här - en liten transponder
    som vi sätter på hästen.

  83. Det finns olika sätt.

  84. Ofta är transpondern fäst
    på ett halsband.

  85. När de går in i foderstationen finns
    där en antenn som känner av hästen-

  86. -och så får den tillgång till mat
    om den nu har rätt att få mat.

  87. Vi använder inte längre
    de här halsbanden-

  88. -eftersom hästarna bråkade så mycket.

  89. De hängde...i varandras halsband
    och skulle dra i dem.

  90. Det gick sönder väldigt många,
    så vi har bara - som på bilden-

  91. -en liten gul...

  92. Ja - plutt! Den flätas in i manen
    och det funkar lika bra.

  93. Det var en anpassning, eftersom det
    gick åt så många transponderhalsband.

  94. Där ser vi en grovfoderstation
    där de går in-

  95. -när antennen känner av
    att hästen har tilldelning på mat-

  96. -den har rätt att äta i en timme.

  97. Då åker rullgardinen
    framför hästen ner-

  98. -och luckan bakom går igen.
    Sen får de står där själva och äta-

  99. -tills tiden, den där timmen är slut.

  100. Och vi tilldelar hästarna tid
    på framförallt hull.

  101. De har mellan 250 och 450 minuter
    i vårt system.

  102. Sen en bild från ligghallen
    och gummimattorna som vi har där...

  103. ...och som de bevisligen ligger på.
    Kommer man dit rätt tid på dygnet-

  104. -så snarkar de
    så att taket nästan lyfter.

  105. Vi hade två examensarbetare
    från Norge-

  106. -som tittade på hästarna
    i det här systemet-

  107. -under första månaden i systemet
    och tredje månaden i systemet.

  108. Av deras data kan man utläsa-

  109. -att det var en anpassningsperiod
    att börja använda det här.

  110. Det tog ett tag att vänja sig.

  111. Andra gången de tittar på hästarna
    efter tre månader i systemet-

  112. -så ligger de mer i ligghallen-

  113. -och på gummimattorna
    än de gjorde första gången.

  114. Lite tålamod behövs.

  115. Det man också såg i studien
    som förändrades med tiden var-

  116. -var i systemet de befann sig
    under olika tidpunkter.

  117. Det skulle vara roligt
    att titta på det nu igen-

  118. -när de är ganska trygga i systemet
    och trygga i gruppen.

  119. De hästar vi har.

  120. Vi gick in i det med tanken att
    blanda islandshästar och travhästar-

  121. -eftersom man
    kan individanpassa utfodringen.

  122. Det gick jättebra, förutom det
    att de inte kom överens.

  123. Islandshästar är matgenier.

  124. Av nån anledning tycker de
    att det är jättekul-

  125. -att mucka med dem
    som är dubbelt så stora som de är.

  126. Och de, alltså...

  127. De försökte bland annat
    gräva sig in i kraftfoderstationen.

  128. Och sen så...

  129. De lyckades bryta sig in i system...

  130. Det var lite såna där härliga grejer,
    men det som gjorde...

  131. Det är anpassningsgrejer som kan
    åtgärdas med nån typ av stenläggning.

  132. Att de försökte bryta sig in
    när andra åt-

  133. -har vi anpassat så att det inte går.

  134. Men att de inte slutade mucka
    med de som var dubbelt så stora-

  135. -gjorde att vi hade några tillbud-

  136. -som fick oss att känna
    att vi inte vågade riskera nåt.

  137. Vi plockade ut islandshästarna.

  138. I dag har vi varmblodiga och
    kallblodiga travhästar i systemet.

  139. Det är våra skolhästar som går
    i verksamheten, de tränar för fullt.

  140. Förra sommaren... Jag såg faktiskt
    att Mette sitter där borta.

  141. Förra sommaren
    hade vi lite russ där också.

  142. Det var nog sommaren dessförinnan
    men tiden går ju så fort.

  143. Vi provade att ha russtravare-

  144. -och det funkade alldeles utmärkt
    när de fick vara för sig själva.

  145. Inskolning
    - precis det Linda var inne på.

  146. Vi är väldigt, väldigt olika.

  147. Det vi har tagit med oss är att det
    kräver en del folk när man gör det.

  148. När man ska vänja hästarna
    vid systemet-

  149. -måste nån bevaka
    att det inte kommer dit andra hästar.

  150. Man måste verkligen avsätta tid till
    att vänja hästarna.

  151. Det som vi har upplevt som svårast är
    att lära dem gå ut i exit-grindarna.

  152. Alltså...

  153. De här. Att inte backa ut,
    utan att lära dem att öppna dem-

  154. -och gå ut själva.

  155. Vi hade inte tänkt på att inskolning
    faktiskt kräver en hel del tid.

  156. Så fort det ska dit en ny häst
    måste man vika nån timme-

  157. -för ett par personer att vara ute.

  158. Det är nåt vi
    har tagit med oss allt eftersom.

  159. Tillbud... Skickar man ut hästar
    i grupp på det här sättet och...

  160. Man kan väl känna
    att man tappar lite kontroll.

  161. Ställer man in dem i en box vet man
    ju ungefär var de är på morgonen.

  162. Det vet man ju inte riktigt här.

  163. Men när vi tittar lite på...

  164. ...de veterinärdata vi har,
    vi har en egen veterinär-

  165. -så ser vi ingen skillnad
    i skadefrekvens eller så där.

  166. Det sker lite olika grejer
    i olika system.

  167. Vi har kanske haft nån mer huvudskada
    i det här systemet-

  168. - och andra typer av skador
    om de går vanligt i box.

  169. Utfodringen...

  170. Vi har hösilage, storbal...

  171. ...i systemet.

  172. Ättider, som sagt var...

  173. ...så har våra hästar
    mellan 250 och 450 minuter.

  174. Det beror helt på hull.

  175. Med travhästarna är det ju oftare så
    att man har problem...

  176. De tränar så hårt att problemet
    snarare är att de blir för tunna-

  177. -än att de blir för tjocka.
    Det händer det också-

  178. -men det är vanligare
    att de inte håller hull.

  179. Det var väl en liten rädsla vi hade-

  180. -när vi började släppa ut våra hästar
    i det här systemet.

  181. Men det har varit tvärtom,
    de är i väldigt gott hull.

  182. Jag gjorde en snabb räkning
    på sex av hästarna-

  183. -som jag hade vägt innan de släpptes
    ut i systemet och sen efter 1,5 år.

  184. Och de här sex hästarna
    hade i snitt gått upp 34 kg.

  185. I genomsnitt på sex hästar.

  186. Det var såna som var lite i underkant
    av vad man vill ha dem i hull-

  187. -och vi hade... Ja, vi fick jobba på
    att hålla dem i bra hull.

  188. När de har gått ut hit har vi inte
    haft den typen av problem.

  189. Vi har inte stor erfarenhet av att
    begränsa fodertillgången till dem-

  190. -i och med att vi har hästar
    som nästan kan ha fri tillgång.

  191. Och med foder,
    så finns det ju en del runtomkring.

  192. Man kan fundera på stress
    runt utfodringssituationen.

  193. Jag hade en examensarbetare
    för några år sen som tittade på det.

  194. Vi använde oss
    av hjärtfrekvensmätare-

  195. -för att se hur hästarna svarade
    vid olika...

  196. ...vid utfodring
    i de olika systemen.

  197. Staplarna längst bort...

  198. Här har ni när de utfodras i box.

  199. Vilo- och hjärtfrekvensen,
    eller vilopulsen.

  200. Här får de mat
    första gången på morgonen.

  201. När de äter maten.

  202. Sen utfodrar vi dem en gång till,
    en timme senare.

  203. Och när de äter maten.

  204. Det här är vid vila
    i den aktiva grupphästhållningen.

  205. Ni ser att det här värdet
    är en bra bit högre-

  206. -än det på box.

  207. Vi tog under tid när de inte åt,
    det räknade vi som vila här.

  208. De har rört sig lite, kollat av
    nån kompis och lite såna saker.

  209. Här utfodrades de,
    precis när de går in i automaten.

  210. De äter, och här ser ni
    att hjärtfrekvensen går ner.

  211. Jämfört med vila. När de står och
    äter i aktiva grupphästhållningen-

  212. -står de ju still i sin spilta.

  213. Då kan hjärtfrekvensen gå ner.

  214. Utfodring 4 och sen äter de igen.

  215. I boxen ser det tvärtom ut.
    Vid vila har de lägre hjärtfrekvens-

  216. -än vad de har när de utfodras
    och när de äter.

  217. Vi tittade på hjärtfrekvensvariation
    som kan vara ett mått på...

  218. ...stress eller extas.

  219. Där ser det faktiskt ut som om de är
    mer stressade eller exalterade-

  220. -när de står i boxen
    än när de står i foderautomaterna.

  221. En annan sak som också
    syntes rätt tydligt var-

  222. -när de gick in i foderautomaten
    och blev nekade.

  223. Då gick det i gång.

  224. Då gick pulsen upp och det märktes
    på hjärtfrekvensvariationen.

  225. Och när de bråkade med kompisar.

  226. Vi tittade även på beteende
    i samband med utfodring.

  227. Och jag...

  228. ...skulle vilja göra om det här
    på hästar som är lite mer hungriga.

  229. Våra travhästar står på ganska mycket
    foder hela tiden och är inte så...

  230. När jag såg studien framför mig
    tänkte jag att hästarna går in i ...

  231. Skötaren kommer in och alla...
    "Jag vill ha mat!"

  232. Men de här var inte såna, utan...
    "Jaja, nu var det mat."

  233. Ni ser ju lite grann här...

  234. De skrapar lite med hovarna
    i båda de här systemen.

  235. Mer aggressivitet
    i den aktiva grupphästhållningen-

  236. -där det kan
    dyka upp hästar runtomkring.

  237. De sparkade lite i väggen
    i det traditionella stallet.

  238. Det som bara hände
    i den aktiva grupphästhållningen var-

  239. -att de blev störda av andra hästar.

  240. Vi vill att travhästarna ska springa
    fort och att de ska vinna lopp.

  241. Går det att ha
    högpresterande travhästar-

  242. -i det här systemet?

  243. Erfarenhetsmässigt...
    Våra travhästar går ju i systemet-

  244. -men vi har även
    en del tävlingshästar på box.

  245. Men jag har gjort en studie-

  246. -som jag håller på att analysera och
    därför inte kan ge er resultaten än.

  247. Jag kan bara säga vad vi har gjort.
    Ni får hålla utkik efter den.

  248. Det ska väl vara klart typ nästa år,
    vid Hippocampus ungefär.

  249. När man tittar på det...
    Själva prestationen är svår att mäta.

  250. Det händer massor och precis
    som jag sa, så haglar undanflykterna.

  251. Det är väldigt svårt
    att säga vilken häst som vinner.

  252. Men man kan titta på återhämtningen
    som påverkar tid för nästa träning-

  253. -och när man kan starta nästa gång.

  254. Det är det vi har valt att titta på.

  255. Vi har tagit en massa blodprover
    och vi har tittat på muskel...

  256. Hur musklerna påverkas,
    hur de återhämtar sig energimässigt.

  257. Vi hoppas kunna titta på det.

  258. Vätskebalans och så vidare.
    Sen så har vi även tittat på...

  259. ...om symmetrierna, om de
    blir mer eller mindre asymmetriska-

  260. -symmetriska.

  261. Om de går i en vanlig boxuppstallning
    eller i en aktiv grupphästhållning.

  262. Det har vi gjort
    med en Lameness Locator.

  263. Vi har tittat på
    om det skulle påverka...

  264. ...om de är stela i ryggen
    eller inte.

  265. Vi har tittat på svullnader i ben-

  266. -för att se om det påverkas av upp-
    stallningen. Det kommer mer om det.

  267. Till slut...

  268. Vi är väldigt...
    Jag tror att vem som helst ni frågar-

  269. -uppe hos oss av hästlärarna...

  270. Frågar ni om hästarna trivs
    i systemet, så säger alla "ja".

  271. De trivs i systemet.

  272. Det är ju lite annorlunda.
    Det kanske kräver lite mer att man...

  273. ...kan fixa om nåt går sönder.
    Vem fixar söndriga foderautomater?

  274. Det är inte att ringa...

  275. Att mocka eller stänga av en kopp
    fixar man ju i sitt eget stall.

  276. Men det här kräver lite annan hjälp.

  277. Den tid man sparar på att slippa
    ta in och ut hästar, mockning...

  278. Mycket av den tiden får man lägga på
    att vara ute bland hästarna.

  279. Men jag har en bra koll
    i och med att jag får rapporter på-

  280. -vad hästarna äter, när de har
    varit inne i systemet och så vidare.

  281. Är det nåt som inte funkar, ser
    man det både i datorn och gruppen.

  282. Är det oroligt på morgonen, så är
    det nåt som inte funkar i systemet.

  283. Det ser man väldigt bra.

  284. Funkar för nästan alla hästar, vi har
    haft nån individ där det inte gick.

  285. Han hade inte tid att lära sig grov-
    foderstationen, han ville bara in.

  286. Så!

  287. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Djurhållning, Husdjurslära, Lantbruk, Travhästar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den oförväntade lusten

Patrik Rosdahl och Sahar Mosleh utmanar föreställningen att funktionshinder är ett hinder för ett bra sexliv. Patrik Rosdahl besöker ofta skolor i Malmö och berättar om sig själv. "En del tror att man inte har någon sexlust, bara för att man sitter i en rullstol", säger han. Sahar Mosleh är lesbisk och gift. Hon sitter i en permobil, för Sahar är sex mycket viktigt. Samtal med sexologen Birgitta Hulter.