Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016 : Smittskydd och hästhållningDela
  1. Ni får inte sprida sjukdom
    från en häst till en annan.

  2. Då har ni brutit
    mot djurskyddslagen paragraf 2.

  3. Tack för att jag har fått komma.
    Det är alltid roligt att träffa er.

  4. Många av er hör av sig under året
    med frågor, och man har lite kontakt.

  5. Att få chans att träffas är roligt.

  6. Mitt ämne i dag är smittskydd.

  7. Det är inte så konstigt, eftersom jag
    jobbar med det på dagarna.

  8. Jag jobbar på Statens
    veterinärmedicinska anstalt.

  9. Det är nog
    Sveriges djurvänligaste myndighet.

  10. Jag tycker inte att vi har en sträng
    blick. Vi är "the good guys".

  11. Vi talar aldrig om att ni inte får ha
    hästar om ni inte gör som vi säger.

  12. Ni brukar lyssna, och hästägarna
    och vi har ett bra samarbete.

  13. Vår slogan är
    "Friska djur, trygga människor".

  14. Man blir otrygg
    när djuren inte är friska-

  15. -inte bara djuren man ska äta utan
    även sina vänner och arbetskamrater.

  16. Så här har det sett ut det senaste
    i svensk press.

  17. Ni har säkert sett rubrikerna
    och känner folk-

  18. -som har fått avbrott och sjuka
    hästar. Det är jättejobbigt.

  19. Det blir ekonomiska förluster.
    Man måste ställa in ridlektioner.

  20. Man kan inte ordna tävlingar
    som kan vara viktiga för ekonomin.

  21. Andra aktiviteter går inte att åka på
    när man är isolerad för sjukdom.

  22. Man kanske har tänkt
    att sälja eller köpa hästar.

  23. Betäckningar... Det får konsekvenser
    om man inte kommer i väg.

  24. När hästarna är sjuka
    får de nedsatt prestation-

  25. -både när de är sjuka
    och kanske lång tid efteråt.

  26. Sen får man direkta utlägg
    för att ta ut veterinär-

  27. -för undersökning, prover
    och behandlingar.

  28. Det är viktigt
    att man misstänker snabbt-

  29. -identifierar vad det är och isolerar
    hästar snabbt och effektivt-

  30. -kanske innan veterinären kommer.

  31. Hästägaren måste tänka på det här.

  32. Min erfarenhet är att
    förutom att hästarna mår dåligt-

  33. -blir också hästägare stressade-

  34. -och alla grannar, hela kommunen
    och halva landet.

  35. Det blir väldigt lätt stallkrig.
    "Varför får inte jag rida där?"

  36. "Får de verkligen komma hit?"

  37. Jag har talat med nån
    som skulle ordna en shettisträff.

  38. 50 friska shetlandsponnyer skulle få
    hyra ridhuset och visa upp sig.

  39. Då blev det krig i det stallet.
    "Tänk om de kommer med kvarka!"

  40. Men det är inte så
    att kvarka sprids med friska hästar.

  41. Det sprids med
    en speciell typ av riskhästar-

  42. -som utsätts för mer smitta.

  43. Man behöver inte stoppa
    svensk hästnäring-

  44. -men man måste tänka klart
    och veta hur man ska bete sig.

  45. Ditt mål hoppas jag är att inga
    hästar blir smittade med infektion.

  46. Är det ett görbart mål? Kan man ha
    ett sånt mål? Nån gång kommer det ju.

  47. Om vi inte räknar den första hästen-

  48. -kan ett görbart mål vara
    att inga fler blir smittade.

  49. Då gäller det att tänka rätt,
    och det gör en del.

  50. Det finns många kvarkautbrott som
    bara är en enda häst. De gjorde rätt.

  51. Det är inte så svårt att stoppa. Den
    sprids aldrig inne på djursjukhus-

  52. -för man vet hur man tvättar sig,
    byter kläder och håller sina hästar.

  53. Du har bestämt att ingen smitta
    överförs mellan hästar.

  54. Dels håller vi alla hästar
    vaccinerade mot hästinfluensa.

  55. Det är den viktigaste sjukdomen
    man kan vaccinera mot.

  56. Det orsakar jättestora förluster
    när man inte har vaccinerade hästar.

  57. Där kan man tala om
    nedsatt prestation i många månader.

  58. Vi isolerar sjuka hästar
    och nya hästar, föreslår jag.

  59. Hur många här
    isolerar nya hästar som köps in?

  60. Hur många gör det inte i dag
    men tänker göra det i framtiden?

  61. Jaha! Det finns
    lite förbättringspotential.

  62. När man sköter de sjuka
    eller nya hästarna som står avskilda-

  63. -ska det vara
    en fungerande isolering.

  64. Även om inte hästarna
    träffar varandra-

  65. -ska inte skötaren gå omkring
    med smitta på ärmar eller skor.

  66. Man måste byta kläder och skor
    och desinficera sina händer-

  67. -innan man går vidare.

  68. Det är en rutin
    som måste vara enkel att sköta.

  69. Är det inte enkelt
    kommer folk att slarva.

  70. Sen har vi policyn
    att bara resa med friska hästar.

  71. Ni känner till hästägarförsäkran.

  72. Den finns i ridsportens tävlings-
    reglemente och i de flesta andra.

  73. Man lovar när man anmäler sig-

  74. -att man kommer från ett stall
    där det bara står friska hästar.

  75. Inte bara din häst, utan ingen häst
    i stallet har symtom på sjukdom.

  76. Annars får du inte tävla.

  77. Hör ni talas om att folk gör det-

  78. -är det viktigt att påtala det, för
    det borde bli ett disciplinärende.

  79. Vi måste kunna lita på varandra, för
    vi vill åka runt och träna och tävla.

  80. Det gör vi med friska hästar som inte
    har hög risk att förstöra för andra.

  81. Vilka symtom har vi-

  82. -där jag tycker att ni behöver tänka
    till? Vad skulle kunna vara smitta?

  83. En häst står med feber.
    Det händer titt som tätt i stallarna.

  84. Om man inte vet vad det är, kan det
    vara första tecknet på kvarka.

  85. Första dagen är de bara lite febriga
    och äter inte så bra.

  86. Man ser inget snor
    eller bölder med var.

  87. De kanske inte hostar,
    utan det här är första tecknet.

  88. Andra tecken kan vara hosta.

  89. Hosta kan hästar göra
    utan att ha en smittsam sjukdom.

  90. Men hosta och feber
    är sannolikt smittsamt.

  91. Näsflöde, alltså snor,
    är inte normalt för hästar.

  92. Man kan ha lite näsflöde
    när man arbetar.

  93. Vi behöver också snyta oss
    när vi har joggat-

  94. -men att det rinner snor i vila
    är inte normalt.

  95. Kala fläckar i pälsen
    kan vara en smittsam sjukdom.

  96. Vad tänker man på i första hand?

  97. Ringorm, ja.
    Det kan också smitta till människor.

  98. Det kan också vara löss, fotskabb-

  99. -eller regnskållor till exempel.

  100. Diarré på häst
    är oftast inte smittsamt.

  101. Oftast är det nåt som den har satt
    i sig, men det kan vara smittsamt.

  102. Man bör tänka på det när det kommer,
    eller om det är flera hästar.

  103. Den värsta diarrésjukdomen
    är salmonella.

  104. Den florerar i naturen på
    de vilda djuren, småfåglar och annat.

  105. Har man lite fåglar i stallet-

  106. -riskerar man att djuren i stallet
    får salmonella.

  107. Det är oftast katterna som får det,
    som äter fåglarna-

  108. -men om man har otur
    kan fodret bli förorenat-

  109. -så att hästar blir sjuka.

  110. Bölder förstår alla kan vara
    bakterier och att de kan infektera.

  111. När man bygger stall är det bra
    om man bygger smittsmart.

  112. I dag ingår inte det
    i förprövningen av stallar-

  113. -men det borde det göra.

  114. Det finns en högt uppsatt paragraf
    i djurskyddslagen, paragraf 2:

  115. "Djur ska behandlas väl och skyddas
    mot onödigt lidande och sjukdom."

  116. Det är det vi har. Ni får inte sprida
    sjukdom från en häst till en annan.

  117. Då har ni brutit
    mot djurskyddslagen paragraf 2.

  118. De här hästarna har olika problem.

  119. Utslag på näsan, hårlösa fläckar-

  120. -och sår i könsdelarna.

  121. Alla de sakerna är smittsamma
    med bakterier, virus eller parasiter.

  122. När man bygger ett stall
    och planerar från början-

  123. -tipsar jag att man bygger
    mindre enheter som kan åtskiljas.

  124. Det kanske man inte behöver göra i
    vardagen, men det blir väldigt lätt-

  125. -om en grupp hästar blir sjuka
    och man kan stänga dörrarna-

  126. -och klara sig själv i den enheten
    när smittan kommer.

  127. Om man bara har ett stall,
    har de flesta minst två utgångar.

  128. Då kan man flytta den sjuka hästen-

  129. -eller hästen man vill ha i karantän-

  130. -längst bort i stallet
    nära en av dörrarna.

  131. Sen sätter man upp en gräns
    så att inga går förbi den boxen.

  132. Den får använda den dörren själv.

  133. Då kan man skapa en kontaktisolering
    i alla fall.

  134. Man kan sätta upp
    provisoriska mellanväggar.

  135. Man kan ha tänkt igenom
    hur man ska göra det.

  136. Man kan sätta upp plexiglas mellan
    boxar, så att de inte får kontakt.

  137. När man har egna enheter
    följer lite med.

  138. Det är ingen idé
    med en smittskyddad enhet-

  139. -om hästen går in i det andra stallet
    för att schamponeras eller ryktas.

  140. Den måste ha
    en egen uppbindningsplats-

  141. -egna ingångar och egna haggrupper.

  142. En viktig grundregel är att man har
    besökande hästar separerade-

  143. -så att man håller dem
    som egna enheter.

  144. Om man får bygga och tänka själv vill
    man skapa en enhet för isolering.

  145. Man kan tänka sig
    ett stall som ligger avsides-

  146. -som man använder
    som välkomststall för nya hästar.

  147. Om det blir sjuka hästar
    använder man det som sjukstall.

  148. Det stallet behöver inte stå tomt
    när man inte har nya hästar.

  149. Det kan användas som vanligt, men man
    bestämmer att de sjuka flyttar dit.

  150. Då kan ingen inackordering säga
    att de inte tänker flytta.

  151. Stallhållaren bestämmer
    att det är så i det här stallet.

  152. Det är bra att ha en egen rasthage
    i direkt anslutning.

  153. Det är bra om man kan byta kläder
    och skor och sköta sin handhygien.

  154. Tänk igenom hur man ska spärra av!

  155. Hur långt bort måste stallet ligga?

  156. 10 meter räcker för det som inte är
    luftburet, som kvarka och ringorm.

  157. Om ingen går emellan!
    Det är viktigt att man sköter det.

  158. Om man vill vara säker för luftburna
    smittor bör det vara 50 meter.

  159. Man ska också bygga lättstädat.

  160. Då kan man välja material som lätt
    kan tvättas och desinficeras.

  161. Här är två boxmaterial,
    träplankor och plastplankor.

  162. Jag upplever att plastplankor
    är lättare att hålla rent.

  163. De andra får lättare bitmärken
    och håligheter där smuts kan samlas.

  164. Sen bygger man för bra ventilation
    och bra förvaring.

  165. Det är lättare att hålla rent
    med var sak på sin plats.

  166. Vi har Wången, en grupphållningsplats
    med hårdgjord yta man kan mocka-

  167. -och foderplatser man kan hålla rena.

  168. Vi har sett foderstationerna
    i de andra föredragen.

  169. De ser lättskötta ut.

  170. Det ser lätt ut att sopa ur dem,
    men lite jobbigare att skura dem.

  171. Vattenplatserna ska också vara rena-

  172. -med kärl
    som är lätta att desinficera.

  173. Om man har hästar i grupphållning-

  174. -är en stor smitthärd
    de gemensamma vattenkaren.

  175. Man bör plocka bort hästar med tecken
    på sjukdom ur grupphästhållningen-

  176. -för både virus och bakterier kan
    lätt överleva i de här vattenhoarna.

  177. I ligghallarna
    måste man ha en god hygien.

  178. Permanenta djupströbäddar
    kan bli en smittkälla.

  179. När man har fått in en infektion
    på ett sånt ställe-

  180. -har man blivit tvungen att ta bort
    alla bäddar och sanera underlaget.

  181. Det är lättare att sanera
    ett hårdgjort underlag.

  182. Det kan vara svårt
    att få bort smittor ur ligghallar.

  183. Man ska tänka på
    hur man förvarar foder och vatten.

  184. Att det inte är råttor eller fåglar
    som kommer åt det.

  185. Att man använder egna redskap till
    foder som inte används till gödsel-

  186. -och att man inte delar foderkärl
    mellan enheter av hästar-

  187. -och inte lånar andras hinkar
    när man är ute.

  188. Spolplatserna används ofta för annat
    än att spola av en häst eller rykta.

  189. Många gånger tar man hästen dit
    för att pyssla om småsår-

  190. -när det ska göras tandvård
    eller när veterinären kommer.

  191. De här spolplatserna ska man utforma
    så att de är lätta att desinficera-

  192. -och så att man har tillgång
    till varmt och kallt vatten-

  193. -flytande tvål, pappershanddukar
    och handsprit.

  194. Det ska man ha i stallet i alla fall,
    gärna på flera ställen-

  195. -så att det blir av
    att man tvättar händerna.

  196. Det ska man också ha i fikarummet-

  197. -så att det blir en vana att
    desinficera händerna innan man fikar.

  198. Man får smittsäkra sina rutiner-

  199. -och tänka på att nya hästar
    är möjliga smittkällor.

  200. Ha en rutin att se till att de nya
    hästarna är friska och vaccinerade-

  201. -att den som har haft hästen innan
    intygar att det inte är smittrisk.

  202. Helst ska man använda inslussning
    av nya hästar via karantän.

  203. Absolut alltid för högriskhästarna-

  204. -som jag ska berätta vilka de är.

  205. Om en ny häst ska flyttas
    ska den vara vaccinerad.

  206. Man behöver inte flytta.
    Man hinner vaccinera den.

  207. En ovaccinerad häst ska minst ha fått
    sina två första sprutor-

  208. -med minst tre veckor emellan.

  209. En tidigare vaccinerad häst kan man
    vaccinera om den ska resa långt.

  210. Den kanske ska stå i många timmar
    på en gemensam transport.

  211. Om man köper en häst
    från ett annat land-

  212. -bör vaccinationen inte vara äldre än
    6 månader eftersom skyddet går ner.

  213. Det här är riskgrupperna
    som ni alltid ska ställa i karantän.

  214. Hästar som kommer från handelsstall
    eller stall med hög genomströmning.

  215. Jag tänker att man har varit
    på träning på en stor anläggning-

  216. -nån av riksanläggningarna kanske...

  217. De hästarna ska vara i karantän
    när de kommer hem.

  218. Hästar från auktioner, hästar som
    har åkt med okända medresenärer...

  219. Alla de hästarna har haft risk att
    komma i närkontakt med smittämnen.

  220. Dessutom är de utsatta för stress
    när de har bytt miljö.

  221. Då blir immunförsvaret sämre
    och nåt kan blossa upp.

  222. Hästar som har varit på väg länge-

  223. -alla hästar som reser
    från kontinenten upp i Sverige-

  224. -behöver stå i karantän för det
    är en påverkan på luftvägarna.

  225. Ovaccinerade hästar, unghästar och
    hästar som har tagit ut sig fysiskt-

  226. -som har varit på "meeting"
    med kraftig, fysisk ansträngning...

  227. De får ett påverkat immunförsvar-

  228. -och har lättare att plocka upp saker
    som en annan häst inte blir sjuk av.

  229. Ni kan räkna ut att en del uppfyller
    fler punkter och blir mer i risk.

  230. Karantänstallet ska helst vara-

  231. -en avskild isolering
    med egen skötsel och hage-

  232. -men om du inte har det, välj då det
    minsta stallet där hästen får gå in.

  233. Då riskeras inte hela besättningen,
    utan bara några som får offras.

  234. Stoppa inte in den till alla hästar-

  235. -med tävlingshästar och dräktiga ston
    som man kan sabba för.

  236. De nya hästarna kan vi tipsa om
    att man ska avmaska.

  237. Det kommer Eva att prata mer om
    i eftermiddag-

  238. -men det här
    brukar Eva säga till mig.

  239. Avmaska nya hästar som kommer.

  240. Är det december till februari
    avmaskar man dem i mars-

  241. -eftersom då vilar parasitstadierna.

  242. Man använder preparat
    som tar både blodmask och bandmask-

  243. -sen väntar man med att släppa ut dem
    i tre dagar-

  244. -så att de inte längre utsöndrar ägg.

  245. Sen kan man ta ett träckprov,
    två veckor efter avmaskning.

  246. Då ser man om den nya hästen har
    nåt resistensproblem.

  247. Då ska det vara noll i ägg.

  248. Det här gäller för nya hästar
    med okänd parasitstatus.

  249. Är det nån ägare som har bra koll
    med träckprover-

  250. -kan man ta en annan strategi.

  251. När smittan kommer,
    när det är skarpt läge-

  252. -ska stallchefen isolera
    de misstänkt sjuka hästarna-

  253. -vara beredd att spärra av-

  254. -utse vilka
    som får sköta om hästarna-

  255. -se till att det inte blir nåt spring
    intill dem-

  256. -och se till att det blir
    en veterinärundersökning.

  257. Det kan vara stallchefens ansvar
    att se till att det finns-

  258. -engångshandskar, skyddskläder,
    skoskydd och hårskydd.

  259. Att man kan tvätta händerna och att
    allt finns för att desinficera.

  260. Att det finns bra desinfektionsmedel-

  261. -för att tvätta de redskap
    man kanske måste desinficera.

  262. Att se till
    att det blir information i stallet-

  263. -och sätta upp temp-lista.

  264. Det är nåt vi kanske inte pratar om-

  265. -men är man på ett större ställe
    behöver man en krishanteringsgrupp.

  266. Det blir jättemycket frågor
    när det här händer.

  267. Man måste bestämma vem som
    bestämmer.

  268. Vem håller i veterinärkontakten?
    Vilken veterinär ska vi ha?

  269. En massa olika veterinärer blir inte
    bra om man har ett kvarkautbrott.

  270. Vem är ansvarig för kommunicera ut?

  271. Kanske ska vi vara transparenta
    och berätta på sociala medier?

  272. Det är ofta en bra idé.

  273. Och för varandra i stallmöte
    för att dryfta frågor och oro.

  274. Det är mina tips.

  275. Med det vill jag tacka så mycket.
    Kanske finns det tid för frågor.

  276. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Smittskydd och hästhållning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Djurskötsel
Ämnesord:
Djurhållning, Husdjurslära, Hästar, Lantbruk, Smittskydd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Varför gör vi som vi gör?

Är människan som djuren eller har vår sexualitet formats av våra kulturella och religiösa föreställningar? Zooekologerna Erik Svensson och Jessica Abbott menar att det i princip är samma belöningssystem och samma gener som styr sexualiteten hos såväl bananflugor som människor.

Fråga oss