Titta

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Om UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Ta del av färsk forskning om modern hästhållning från konferensen Hippocampusdagen. Inspelat på SLU i Uppsala den 3 november 2016. Arrangör: SLU och SVA.

Till första programmet

UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016 : Hur dåligt ser hästarna egentligen?Dela
  1. Det är okej att avla på silver
    så länge hästarna är heterozygota.

  2. Gabriella presenterar sig själv
    när du får välja att göra det:

  3. Hästnörd sen barnsben. Intresset
    uppstod nog innan du kunde gå.

  4. Det tror jag.

  5. Gabriella är tidigare ägare
    av ett varmblodssto–

  6. –som hon tagit två föl ifrån. Hon
    möter numera hästar i form av DNA–

  7. –och när hennes två döttrar
    rider ponny.

  8. Du har varit på Uppsala universitet
    och även arbetat i USA.

  9. I dag är Gabriella lektor här på SLU–

  10. –och engagerad i forskning
    kring tamhästens genetik–

  11. –och i undervisning–

  12. –på grund–, master–
    och doktorandnivå.

  13. Man kan möta henne i flera roller.

  14. Ditt tema i dag
    är ögonsjukdomen MCOA.

  15. Färgen silver orsakar samma
    förändring i genen PMEL.

  16. Det är tre– och fyrordsförkortningar
    så att det stänker om det. Varsågod.

  17. Tack, Göran.

  18. Jag vill tacka för att jag får komma
    och prata på det här mötet–

  19. –med så många mer hästnördar
    än jag själv. Jättekul.

  20. Jag har valt att prata
    om ett av mina forskningsprojekt.

  21. Anledningen till
    att jag valde detta är–

  22. –att vi de senaste åren har fått in
    mycket frågor från allmänheten.

  23. Det kanske är några av er som sitter
    här–

  24. –som har hört av er till SLU och
    till mig eller till Sofia eller nån–

  25. –som har forskat om färgen silver
    och den här ögonsjukdomen.

  26. Vi tyckte att det var spännande,
    nåt som kan leda till ett resultat–

  27. –som man direkt kan applicera
    inom hästaveln i näringen.

  28. Jag har jobbat med den här färgen,
    silver, och ögonsjukdomen–

  29. –sen 2005.

  30. Det har gått upp och ner. Olika
    studier, mer eller mindre aktivt.

  31. Nu ska vi se
    om jag lyckas byta slide här.

  32. Ja.

  33. Jag börjar med att berätta om färgen
    som är kopplad till ögonsjukdomen.

  34. Det är en hästfärg som nedärvs
    dominant. Med det menas–

  35. –att man bara
    behöver bära på ett...

  36. ...defekt... Eller ett anlag
    med den här genetiska förändringen.

  37. Om det här är mammans kromosom
    och det här är pappans–

  38. –så räcker det att den ena kromosomen
    är drabbad. Då slår fenotypen igenom.

  39. Om man tittar på den här...

  40. Sen har jag gjort... Nu ska vi se.
    Om man tittar på den här raden...

  41. Där har vi de hästar som...
    Vi har en svart häst.

  42. En svart häst kallar jag
    den ursprungliga varianten.

  43. Den hästen bär inte på den förändring
    som jag ska prata om.

  44. Den förändringen heter PMEL.

  45. Om hästen däremot
    bär på förändringen–

  46. –och har mutationen, silvermutant,
    så bleks det svarta pigmentet.

  47. Det syns mest i man och svans,
    som blir vita.

  48. Hårcykeln är längre där.
    På kroppen syns det inte lika mycket.

  49. Den första hästen vi ser där
    har ett defekt anlag.

  50. Den andra hästen, som det står TT på,
    har två defekta anlag.

  51. Den blir faktiskt lite ljusare
    än den som bara bär på det ena.

  52. Sen har vi en brun häst–

  53. –som bär på anlaget och blir
    en brunsilver. Man och svans bleks.

  54. Man ser det bara på de hästar som
    kan producera det svarta pigmentet–

  55. –för mutationen påverkar det svarta
    pigmentet. Då ser det ut så här.

  56. Den påverkar inte fuxar
    eller isabell.

  57. Den här hästen är en anlagsbärare.

  58. Ja.

  59. Då ska jag gå över
    till att prata om den här sjukdomen–

  60. –och hur den relaterar
    till färgen silver.

  61. Den här ögonsjukdomen, som heter
    Multiple Congenital Ocular Anomalies–

  62. –som betyder "flera ärftliga
    förändringar i ögat"–

  63. –beskrevs först
    hos Rocky Mountain–hästar–

  64. –av David Ramsey, en veterinär i USA
    som jag har jobbat med.

  65. Den kallades tidigare
    för Anterior Segment Dysgenesis.

  66. Det nya namnet beskriver bättre
    vad det är som händer i ögat.

  67. Den är kopplad
    till den här silverfärgen.

  68. MCOA har två olika uttryck,
    kan man säga, eller fenotyper.

  69. Det är två olika egenskaper som jag
    ska beskriva på kommande slides.

  70. Det är en ofullständigt
    dominant monogen sjukdom.

  71. Monogen är att den består av en gen.
    Ofullständigt dominant betyder–

  72. –att de som bär dubbla anlag
    får en grov form av sjukdomen.

  73. Hos dem med ett anlag tränger inte
    sjukdomen igenom i sin fulla kraft.

  74. Därmed kallar man den
    "ofullständigt dominant".

  75. De hästar som har två olika anlag–

  76. –en kromosom som är skadad
    och förändrad och en som är frisk–

  77. –kallas för heterozygoter. De har
    mildare defekter av sjukdomen.

  78. Vi kallar det för cystfenotypen
    eller cystegenskapen.

  79. De hästar som har både mammans
    och pappans kromosom skadade–

  80. –kallas för homozygota. Dubbla anlag.

  81. De får
    den mer allvarliga formen av sjukdom–

  82. –som faktiskt har betydelse
    och ger en kraftig effekt.

  83. Sen har vi sett...

  84. I materialet vi fick när vi jobbade
    med Rocky Mountain–hästarna såg vi–

  85. –att hos 6 procent
    i de här familjerna som vi fick–

  86. –så fanns det hästar
    som bar på anlaget–

  87. –men där kunde man inte se
    några fenotyper.

  88. De var alltså heterozygoter,
    ett friskt och ett sjukt anlag.

  89. Vi tror att de hade så små cystor
    att man inte kan detektera dem.

  90. Hade de använt ultraljud,
    så hade de sett dem.

  91. Det är vår hypotes.
    Det hade varit intressant att testa.

  92. Om jag ska beskriva den här
    cystfenotypen, eller cystegenskapen–

  93. –så är det alltid ett friskt och ett
    sjukt anlag, den mildare formen.

  94. Den ger inte så mycket problem.
    De har vätskefyllda cystor i ögat.

  95. Ni ser att det går ut
    lite bubblor där under pilarna.

  96. Ett fåtal har också
    lokala avlossningar av näthinnan.

  97. De som har den grava förändringen,
    hur se de ut?

  98. De har fått ett anlag från både mamma
    och pappa, förändrade och muterade.

  99. De har då många
    av de här olika förändringarna.

  100. Det är variation. Man kan ha
    många, alla eller bara några stycken.

  101. Men de har aldrig bara cystorna.

  102. De har till exempel
    förstoring av hornhinnan.

  103. Där ser ni först en normal häst,
    och så en häst som har MCOA.

  104. De har också cystorna.

  105. De har
    en underutvecklad regnbågshinna–

  106. –som orsakar sammandragna pupiller.
    Därför ser de dåligt i skymningen.

  107. De har inte ljusresponsen.

  108. Pupillen öppnar och stänger sig inte
    på ett korrekt sätt.

  109. De har grumlingar
    i både hornhinnan och linsen.

  110. På linsen är det gråstarr.

  111. Här ser ni exempel på där man har
    den här defekta pupillförmågan.

  112. Där uppe är en grumlig lins.

  113. Det vi har gjort under de här åren,
    sen 2005, 2006, 2007–

  114. –eller när vi började just med MCOA–

  115. –var att vi fick tillgång till
    materialet av Rocky Mountain–hästar–

  116. –där den här veterinären hade grävt
    ner sig och gottat ner sig.

  117. Han hade tittat på många hästar, så
    vi fick fenotyperna. Det var klart.

  118. De hade inte alls tittat
    på genetiken–

  119. –men de hade blodprov på hästarna.
    De hade fenotyperna.

  120. Det var sex, sju,
    åtta, nio, tio familjer–

  121. –med kartlagda släktskaps... Eller
    "pedigrees". Mellan individerna.

  122. Då kunde vi...

  123. Vi valde då genetiska markörer
    i det område där vi visste att...

  124. Vi hade ju kartlagt silver först.
    Vi valde ut dem och gjorde linkage–

  125. –och kom ner till ett intervall–

  126. –som är 4,6 miljoner baser,
    alltså ATCG.

  127. Så många baser hade vi.

  128. Det var vi inte nöjda med–

  129. –för här ligger det många gener som
    har att göra med ögats utveckling.

  130. Vi ville ha ett exakt svar. Vi
    gissade på PMEL, men visste inte.

  131. Det kunde lika gärna vara nån annan
    gen, som också styr ögats utveckling.

  132. Då analyserade vi fler hästar,
    fler Rocky Mountain–hästar–

  133. –och Kentucky Mountain–hästar, som är
    nära släkt, och fler islandshästar.

  134. Då kunde vi minska ner
    det här intervallet–

  135. –till 208 000 baser i stället. Ja.

  136. Då kom vi ner till 16 gener.

  137. Men vi hade en väldig otur, för 7 av
    dessa 16... Vi hade otur på två sätt.

  138. Det var många gener i intervallet.
    Det kunde ju bara ha varit en.

  139. Det hade inte varit orimligt med den
    storlek på kromosomen som vi hade–

  140. –den minsta gemensamma nämnaren
    mellan de sjuka och friska.

  141. Sju av dem hade att göra
    med ögats utveckling.

  142. Det var liksom lite frustrerande.

  143. Vad vi gjorde då var att vi,
    som Åsa sa–

  144. –vi använde ny teknik
    för att lösa problemet.

  145. Vi valde ut flera väl fenotypade
    hästar som hade MCOA–

  146. –och en som hade cysta,
    en amerikansk miniatyr–

  147. –och så flera raser som var friska.

  148. Det handlar om att jämföra de sjuka
    med de friska och med cysthästen.

  149. Vi tog de 208 baserna.

  150. Vi förökade upp det DNA:et
    specifikt i de här hästarna–

  151. –med hjälp av polymeraskedjereaktion.

  152. Man kan alltså föröka upp
    fragment av DNA, specifikt.

  153. Sen märkte vi dem
    och blandade ihop dem–

  154. –så att vi visste vilka
    som hörde till vilken häst.

  155. Vi blandade ihop och körde igenom dem
    i en sekvenator som läser av baserna.

  156. När vi kikade på det där,
    så var det bara två varianter–

  157. –som följde
    det förväntade nedärvningsmönstret.

  158. Båda två låg i genen PMEL.

  159. Den ena var i en region–

  160. –som ligger i genen,
    men den ger inte proteinet–

  161. –och sen var det en
    som ger en skillnad i proteinet.

  162. Det var exakt samma mutation
    som ger silver.

  163. Då hade vi en mutation och visste
    att det var exakt samma mutation.

  164. Under de senaste åren har vi fått in
    många frågor från allmänheten.

  165. Folk vill ha den här färgen. I vissa
    raser är den väldigt populär.

  166. Men de är ändå oroliga och undrar
    hur dåligt hästarna egentligen ser.

  167. Det är redan väl känt
    och publicerat vetenskapligt–

  168. –att de hästar som har den här grava
    defekten som vi kallar MCOA–

  169. –har en kraftig nedsättning av synen.

  170. Men folk undrade hur det påverkade
    om hästen bara hade ett anlag.

  171. Då får man fortfarande silver.
    Men påverkas den hästens syn?

  172. Det var därför vi startade
    den här studien med en professor–

  173. –som heter Björn Ekesten
    på Kliniska vetenskaper på SLU.

  174. Det är han som har lett
    den kliniska diagnosen.

  175. Sen har vi haft en veterinär som
    har jobbat med oss, Maria Johansson.

  176. Hon har tagit reda på
    hur det verkligen förhåller sig.

  177. Där ser ni Björn Ekesten i aktion.

  178. Och...

  179. Vi bestämde oss för att vi
    skulle titta på brytningsfelet–

  180. –och använda det som ett mått
    på hur dåligt hästarna ser.

  181. Det fanns en fransk studie på
    comtois, en brukshäst i Frankrike–

  182. –där de visade på att ögats kamrar,
    den främre delen, blev djupare.

  183. Då är det logiskt att det kan ha
    att göra med brytningsfel.

  184. Därför har Maria Johansson,
    veterinären, använt skiaskopi–

  185. –som är en metod
    som mäter brytningsförmåga.

  186. Man har alltså olika glas
    med olika styrkor–

  187. –som man sätter ihop
    i en ram eller vad man ska kalla det–

  188. –och så sätter man den framför ögat
    och ser hur pupillens färg förändras.

  189. Då får man
    ett mått på brytningsfelet.

  190. Det har hon gjort
    med handledning av Björn.

  191. Vad hade vi för hästar i studien?
    Studien är utförd på islandshästar.

  192. Det är en ras
    som har ganska mycket silverfärg.

  193. Vi genotypade alla hästarna
    och tog reda på–

  194. –om de hade ett eller två anlag
    av den här förändringen.

  195. Sen matchade vi varje heterozygot
    med ett kontrolldjur–

  196. –som var friskt och hade vildtyps–
    varianten, alltså den ursprungliga.

  197. Totalt har alltså
    144 islandshästar ögonundersökts–

  198. –där 72 är heterozygoter–

  199. –och motsvarande siffra för vildtyp
    är också 72 stycken.

  200. Här har vi då resultaten.

  201. Vi har ålder på den här axeln–

  202. –och sen har vi brytningsfel där.
    Det mäts i dioptrier.

  203. Och...

  204. De röda kryssen är de hästar som bär
    på anlaget. De är heterozygoter.

  205. De blåa fyrkanterna
    har två normala kromosomer.

  206. Man kan säga två intressanta saker.

  207. Om man tittar på intervallet...
    0 är liksom normal.

  208. Många hästar ligger vid nollan.
    Sen kan man gå –0,5 och +0,5.

  209. Där brukar man säga
    att man inte behöver glasögon.

  210. De hästarna behöver inga glasögon.

  211. Sen är det väldigt många hästar
    som ligger ovanför.

  212. Man vet inte...

  213. Det är ganska okänt
    var brytningsfelen...

  214. Björns grupp har visat att det verkar
    skilja sig mellan olika hästraser.

  215. Islandshästar verkar ha bra syn.
    De är lite översynta.

  216. Det kanske har att göra med att de
    ska kunna se faror på långt håll.

  217. Det är bara en tanke.

  218. Men de här röda kryssen här nere...

  219. Där finns det en grupp som avviker.

  220. Det är inte en jättestor grupp
    som avviker, men den gruppen gör–

  221. –att det blir en statistiskt
    signifikant skillnad i brytningsfel–

  222. –mellan de som är heterozygoter
    och de som är vildtyper.

  223. De driver den här associationen
    som vi har hittat.

  224. Ja.

  225. Slutsatser, då.

  226. Anlagsbärare som är äldre än 16 år
    är oftare närsynta–

  227. –än vildtypen vid motsvarande ålder.
    Resultaten indikerar–

  228. –att mutationen, som förändrar
    en aminosyra i proteinsekvensen–

  229. –en så kallad missense–mutation,
    har en långsamt progressiv effekt.

  230. Förut har man sagt
    att det inte var så.

  231. Men nu kommer vi att kunna skriva
    att det ger en indikation på det.

  232. Vad jag vill påpeka här är–

  233. –att för dem som gillar silver,
    så är de här resultaten bra.

  234. 86 procent av de hästar
    som hade en defekt kromosom–

  235. –hade ingen skillnad i synen.

  236. Det är den här som driver...
    Det är mitt "take home–message":

  237. Det är okej att avla på silver
    så länge hästarna är heterozygota–

  238. –och det är
    en långsamt progressiv försämring.

  239. Det är få som det blir så för–

  240. –men det blir en statistiskt
    signifikant skillnad över 16 år.

  241. Här har vi då
    ett korsningsschema.

  242. Vår rekommendation är
    att inte avla silver med silver.

  243. Om man tittar på
    frekvensen i islandshästen–

  244. –så har de flesta hästar som är
    silver bara en defekt kromosom.

  245. De är heterozygoter.

  246. Men om du parar en silver
    med en silver–

  247. –så får du ändå en fjärdedel
    som har de här multipla defekterna.

  248. Hälften av dem bli anlagsbärare.
    De har en defekt kromosom.

  249. Och så har du 25 procent
    som inte bär på det här anlaget.

  250. Om du inte avlar silver med silver,
    så får du inte den allvarliga formen.

  251. De kan alltså bli blinda.

  252. Det finns ett genetiskt test
    för detta via SLU–

  253. –som man kan testa för på
    husdjursgenetiska laboratoriet. – Ja?

  254. Nej.

  255. Inga spontaniteter.
    Vi måste kunna spela in det här.

  256. Frågorna får ni ställa
    när Gabriella är färdig.

  257. Jag har en liten rolig
    och intressant grej att berätta.

  258. Det finns en islandshästhingst
    utanför Uppsala som är homozygot.

  259. När han ska gå
    från hagen till stallet–

  260. –så har han en ledhäst för att komma
    in. Han känner sig trygg med det.

  261. Det är en miljö som blir svår
    för honom att manövrera.

  262. Det är ett problem
    om man har MCOA–

  263. –men inte om man är heterozygot.

  264. Jag vill bara nämna att jag håller på
    med många olika andra projekt.

  265. Bland annat har jag varit involverad
    i ett projekt–

  266. –där det gällde att hitta mutationer
    för krumma föl hos shetlandsponnyer.

  267. Jag håller på med genetiken
    bakom rörelsemönster.

  268. Polydaktyli
    har vi börjat lite grann med.

  269. Där får hästarna flera ben,
    eller flera falanger.

  270. Man läser av baserna i hela genomet–

  271. –på mamma, pappa, barn, eller hingst,
    sto och föl. Det är små familjer.

  272. Där ska vi försöka hitta
    den genetiska bakgrunden.

  273. Vi forskar om sommareksem–

  274. –och även prestation hos travare.

  275. Om ni har några frågor får ni gärna
    mejla. Jag finns på SLU:s hemsida.

  276. Med det så vill jag tacka
    för att jag fick prata.

  277. Jag vill speciellt tacka
    Maria Johansson–

  278. –som är den
    som har utfört det här arbetet.

  279. Det är hon som har ögonundersökt
    och genotypat de 144 islandshästarna.

  280. Och så Björn och en doktorand
    i min forskargrupp, förstås.

  281. Ja.

  282. Tack så mycket, Gabriella.

  283. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Husdjurslära, Hästar, Lantbruk, Syn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av ridhästar

Linda Kjellberg är doktorand vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om erfarenheter av aktiv grupphästhållning av ridhästar på Ridskolan Strömsholm. Hon talar om sin forskning i ämnet och ger konkreta tips. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Aktiv grupphästhållning av travhästar

Malin Connysson är doktorand vid Sveriges lantbruksuniveristet och föreläser om uppstallning av hästar. De flesta hästar i Sverige och i många andra länder står i dag i stall med individuella boxar eller spiltor. Den typen av uppstallning kan begränsa hästens möjlighet att utföra grundläggande behov som att röra på sig och att ha social kontakt med andra hästar. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Smittskydd och hästhållning

Hästens hälsa är viktig för både djurskyddet och ekonomin i verksamheten. Gittan Gröndahl från Statens veterinärmedicinska anstalt berättar om risker för smittspridning inom anläggningar för hästhållning, tävling eller träning. Därför är det bra om smittskyddet planeras innan ett stallbygge eller ombyggnad görs. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Liggytor och ligghallar i lösdriftssystem

Karin Morgan är docent vid Sveriges lantbruksuniversitet och föreläser om lösdrift. Vilka är fördelarna och nackdelarna med lösdrift? Varför ska man ha ligghall till hästarna och hur ska en sådan utformas? Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Från byahingst till internationell hästavel

Åsa Viklund är lektor i husdjursavel vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om hästavel. Det är inte ett modernt påfund utan har bedrivits sedan människan började tämja hästen. Dåtidens hästägare upptäckte att vissa hästar hade eftersträvansvärda egenskaper och att avkomman liknade sina föräldrar. Fortfarande handlar avel om att välja ut lämpliga individer att para för att uppnå önskat avelsmål hos avkomman, men i dag har vi andra avelsmål och mer kunskap. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hur dåligt ser hästarna egentligen?

I en studie genomförd vid Sveriges lantbruksuniversitet undersöker man silverfärgade hästars syn. Målet är att kartlägga om hästar med MCOA-anlag utvecklar brytningsfel som kan påverka synförmågan. Gabriella Lindgren är docent vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om studien. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hippocampusdagen 2016

Hästavel i framtiden

Sofia Mikko är forskare vid institutionen för husdjursgenetik vid Sveriges lantsbruksuniversitet. Hon berättar om metoder för snabbare avelsframsteg än med traditionellt urval. Det handlar om att studera hästens arvsmassa och identifiera gener som påverkar de egenskaper som uppfödarna gjort urvalet på. Inspelat den 3 november 2016 vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.