Titta

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Om UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Föreläsningar och diskussioner om den senaste forskningen inom kognitiv beteendeterapi. Inspelat i september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016 : Kognitiv beteendeterapi - historia och framtidDela
  1. Det här tror jag
    skulle vara en bra modell för oss.

  2. Att betrakta vårt förflutna
    och vår framtid-

  3. -men också var vi är nu.

  4. Det är smickrande att vara inbjuden-

  5. -för att bidra med mina tankar
    angående konferensens tema rötter.

  6. Det känns meningsfullt
    eftersom jag får möjligheten att tacka-

  7. -den person som först fick hit mig-

  8. -och hjälpte mig att introducera
    kognitiv terapi i Sverige:

  9. Dr Carlo Perris.

  10. Carlo var en utmärkt kliniker-

  11. -läkare, psykiater, innovatör,
    forskare, lärare, kollega-

  12. -neuroforskare, författare,
    administratör, ledare och vän.

  13. Jag dedicerar mitt föredrag till Carlo,
    som lämnade oss alldeles för tidigt-

  14. -liksom till min mentor, kollega och vän
    dr Aaron T. Beck.

  15. Tim, som vi kallar honom.

  16. Det finns betydande likheter...

  17. Där är Tim.

  18. Det finns betydande likheter
    och kopplingar mellan de här två.

  19. Yrket som läkare och psykiatrer.

  20. Intresset och engagemanget
    för empiriskt stöd-

  21. -för psykiatriska interventioner.

  22. Intresset för
    hur man kan använda KBT-

  23. -för att behandla personlighets-
    störningar och schizofreni.

  24. Övertygelsen att man måste förstå-

  25. -den neurovetenskapliga grunden
    bakom emotionella störningar.

  26. Kreativiteten
    vad gäller konceptualisering-

  27. -och behandling
    av olika emotionella störningar.

  28. Båda har utbildat och väglett
    flera generationer av yrkesutövare.

  29. De har till och med fått sina barn-

  30. -att jobba med medicin
    och psykisk och emotionell ohälsa.

  31. Båda blev framstående akademiker
    på sina respektive institutioner.

  32. Båda samlade team med akademiker
    och kliniker och förde arbetet framåt.

  33. Båda ses som jättar,
    för sitt arbete och sina bidrag.

  34. På vår färd genom livet
    kan vi höra eller läsa ett uttalande-

  35. -och tänka: "Vad bra sagt!
    Jag önskar att jag hade sagt det."

  36. Nu har jag möjligheten
    som många drömmer om.

  37. För att beskriva Carlos och Tims arv-

  38. -tänker jag citera den amerikanska
    astronauten Neil Armstrong.

  39. När han satte sin fot på månens yta
    för första gången sa han:

  40. "Ett litet steg för en människa,
    ett stort steg för mänskligheten."

  41. Det här passar in
    på både Carlo och Tim.

  42. De tog många små steg-

  43. -och hjälpte till
    att möjliggöra det stora steg-

  44. -som exemplifieras på
    den här kongressen och många andra-

  45. -i många läroböcker
    och på många språk över hela världen.

  46. Det exemplifieras
    av de KBT-organisationer-

  47. -som finns internationellt, nationellt,
    regionalt och lokalt för att främja KBT.

  48. Jag tänkte att mitt bidrag
    till kongressens tema-

  49. -blir att dela med mig av erfarenheter
    av att utbilda och vägleda terapeuter-

  50. -i vad som då - i början av 80-talet -
    var en ny behandlingsmodell-

  51. -i Skandinavien -
    Sverige, Norge och Danmark.

  52. En modell
    exemplifieras av guden Janus.

  53. Han betraktar det förflutna
    och framtiden.

  54. Portarnas gud.

  55. Mer passande
    är dock den här varianten-

  56. -som beskriver KBT på ett bättre sätt.

  57. Den betraktar det förflutna
    och framtiden-

  58. -men fokus ligger på det nuvarande.

  59. Ett av KBT:ns särdrag
    är dess fokus på här och nu.

  60. Det här skulle kunna vara
    en bra modell för oss.

  61. Att betrakta vårt förflutna
    och vår framtid-

  62. -men också var vi är nu.

  63. Hermann Ebbinghaus ska ha sagt:

  64. "Psykologin har ett långt förflutet
    men en kort historia."

  65. Också kognitiv terapi har ett långt
    förflutet men en relativt kort historia.

  66. Om man söker i forskningslitteraturen
    före ungefär 1977-

  67. -så får man väldigt få träffar-

  68. -på "kognitiv terapi"
    eller "kognitiv beteendeterapi".

  69. "Beteendeterapi"
    var vanligt förekommande.

  70. En sökning på "kognitiv terapi"
    eller "kognitiv beteendeterapi" i dag-

  71. -skulle ge, för dem av oss som forskar,
    tusentals träffar.

  72. Kognitiv terapi är sannolikt-

  73. -världens mest studerade
    och praktiserade korttidsterapiform.

  74. Innan det introducerades-

  75. -var huvudmodellerna psykodynamisk
    psykoanalys och beteendeterapi.

  76. Flera personer var avgörande
    för den kognitiva terapins utveckling-

  77. -och nära förknippade med
    de terapimodeller som utvecklades.

  78. Nyckelpersonen
    vad gäller både teori och terapi-

  79. -är Aaron Beck
    vid University of Pennsylvania.

  80. De flesta förespråkarna
    av kognitiv terapi-

  81. -kan följa sin forskning bakåt
    till Beck och hans arbete.

  82. Han ses allmänt som KBT:ns grundare
    - eller kognitiv terapi specifikt.

  83. På tal om den kognitiva terapins
    historiska grund-

  84. -gillade Albert Ellis att citera
    den stoiska filosofen Epiktetos.

  85. "Människan störs inte av saker"-

  86. -"utan av sina principer
    och uppfattningar angående saker."

  87. Vi använder oss av Kellys teori
    om personliga konstrukter-

  88. -men vi står med ena foten
    stadigt på plats-

  89. -i psykodynamiken.

  90. Alfred Adler och Karen Horney-

  91. -ger grundläggande förståelse
    för den kognitiva metoden-

  92. -för att förstå både emotionellt lidande
    och vad behandlingen ska inriktas på.

  93. 1977 kallade den nu avlidna
    dr Michael Mahoney kognitiv terapi-

  94. -"barbarerna vid portarna".

  95. Vi bultade på det psykoterapeutiska
    etablissemangets portar-

  96. -och krävde att bli insläppta.

  97. Svaret 1977 blev ett rungande nej.

  98. Inte "nej tack". "Nej."

  99. Andan inom psykoterapin
    vid den tiden var psykodynamisk-

  100. -från nyfreudianism
    till klassisk psykoanalys.

  101. Det kombinerades ofta
    med nya farmakologiska behandlingar.

  102. I sin klassiska bok om depression,
    som publicerades 1966...

  103. En av de bästa beskrivningarna
    någonsin av depression-

  104. -är Becks
    "Depression - Causes and Treatment".

  105. Det finns billiga, begagnade exemplar
    på Amazon.

  106. Det är en klassiker
    som ni borde ha i bokhyllan.

  107. Det är den bästa beskrivningen som
    finns av depression och dess uttryck.

  108. I den här boken, från 1966-

  109. -beskriver han
    vad han kallar insiktsterapi.

  110. Om ni läser avsnittet om insiktsterapi-

  111. -så lägger han grunden
    för kognitiv terapi.

  112. 1977, i boken "Cognitive
    Therapy and the Emotional Disorders"-

  113. -gav han modellen dess nya namn.

  114. Min personliga bakgrund -
    akademiskt och inom terapin-

  115. -var inom psykodynamiken.

  116. Jag arbetade på en klinik,
    och sekreteraren tog med en bok.

  117. Hennes man jobbade på ett förlag.

  118. När en psykologibok publicerades
    brukade han "låna" ett exemplar.

  119. Hans fru tog med boken,
    så att personalen kunde läsa den.

  120. Boken som hon tog med till oss-

  121. -var "Case Studies
    in Behavior Modification"-

  122. -av Leonard Krasner
    och Leonard Ullman.

  123. Jag, med min psykodynamiska
    bakgrund, sa något djupt i stil med:

  124. "Inte en chans.
    De får det att låta så uppenbart."

  125. Fallen var fascinerande
    och framgångsrika-

  126. -utan en lång och ibland smärtsam
    psykoanalytisk process.

  127. Med hjälp av referenserna-

  128. -letade jag upp fler texter
    om beteendemodifikation.

  129. Jag blev helt tagen.

  130. Där började min resa mot KBT-

  131. -med mellanlandningar
    hos adlerianer, behaviorister och RET.

  132. I början av 1980-talet
    skrev Carlo till Tim Beck.

  133. Han bad Tim...
    Det här var innan man kunde mejla.

  134. Han bad Tim att ordna en föreläsare
    som kunde komma till Sverige-

  135. -och undervisa om kognitiv terapi.

  136. Tim bad mig, och jag sa ja.

  137. Carlo bjöd in mig till Umeå
    för att föreläsa om kognitiv terapi.

  138. Vi använde de olika termerna
    för att identifiera vissa modeller.

  139. Kognitiv terapi syftade på Becks arbete.

  140. Rationell emotiv terapi eller rationell
    emotiv beteendeterapi var Albert Ellis.

  141. Multimodal terapi var Arnold Lazarus.

  142. Kognitiv beteendemodifikation
    syftade på Donald Meichenbaum.

  143. Till och med paraplybegreppet
    kognitiv beteendeterapi-

  144. -hade olika betydelser.

  145. Menade man kognitiv beteendeterapi-

  146. -med samma betoning
    på "kognitiv" och "beteende"?

  147. Menade man kognitiv beteendeterapi?

  148. Menade man kognitiv beteendeterapi?

  149. Var det ett bindestreck där?

  150. Alla varianter hade sin betydelse.

  151. Det var inte ens uppenbart-

  152. -vem som bestämde
    att allt skulle sammanföras.

  153. Om någon har en källa
    vill jag gärna se den-

  154. -men jag har inte
    hittat något uttalande-

  155. -där alla teoretiker sa:
    "Okej, vi kallar det KBT."

  156. Det bara hände.

  157. Vad gällde att bli inbjuden till Sverige
    var jag glad, milt uttryckt.

  158. Jag hade knappt lämnat New York
    eller Philadelphia-

  159. -bortsett från en resa till Montreal.

  160. Jag skulle lämna Nordamerika
    för första gången.

  161. Jag flög till Stockholm
    och vidare till Umeå.

  162. Det var februari,
    och det var jättekallt.

  163. Det var något som svenskar inte har
    haft på ett tag: en väldigt vit vinter.

  164. Det var otroligt kallt.

  165. Carlo körde mig till hotellet
    och frågade om vi skulle ta en kaffe.

  166. Jag var utmattad efter resan
    och ville vila före middagen.

  167. Carlo hjälpte mig med väskorna och
    sa att han skulle hämta mig nästa dag.

  168. Han lämnade mig på hotellet.

  169. Jag tog en tupplur
    och gick ner till hotellrestaurangen.

  170. Det var för kallt för att gå ut.

  171. Dessutom var jag i en främmande stad
    i en främmande världsdel.

  172. Vem som helst kunde kidnappa mig.

  173. Ett gäng vildsinta samer kunde
    föra bort mig till yttersta Norrland.

  174. Jag åt middag på hotellet.

  175. Först skulle jag tyda menyn.

  176. Jag listade ut att "renstek" var ren.
    Flera andra rätter fick jag fråga om.

  177. Till slut beställde jag
    strömming och lök i gräddfilssås.

  178. Det brukade jag äta hemma,
    och jag skulle slippa säga till barnen-

  179. -att jag i Sverige hade ätit
    Rudolf med röda mulen eller Bambi.

  180. När jag åt strömmingen tänkte jag
    att det var som mina farföräldrars mat.

  181. Kanske var det sista de åt innan
    de lämnade Östeuropa för USA 1905-

  182. -strömming och gräddfil.

  183. Det var min första måltid här i Sverige.

  184. Jag sov gott
    och åt svensk frukost på hotellet.

  185. Carlo körde mig till universitetet,
    där jag skulle undervisa.

  186. Jag undervisade dagligen i två veckor.

  187. Det var en typisk medicinutbildningssal,
    med väldigt kraftig lutning.

  188. Efter presentationen började jag prata-

  189. -med pauser
    för att svara på eventuella frågor.

  190. Jag pausade med jämna mellanrum
    och sa: "Frågor?"

  191. Inga frågor.

  192. Det var ett problem.

  193. Jag hade avsatt tid i föreläsningen
    för frågor och diskussioner.

  194. Jag pratade lite mer,
    och sen sa jag: "Frågor?"

  195. Inga frågor.

  196. Jag fortsatte föreläsningen
    och började bli orolig.

  197. Det fanns två problem.

  198. Min föreläsning skulle bli för kort,
    eftersom jag hade planerat in frågor.

  199. Dessutom slogs jag av en tanke:

  200. "De förstår inte engelska."

  201. "De har ingen aning
    om vad jag pratar om!"

  202. "De hör bara 'bla bla bla bla bla bla'."

  203. "Jag föreläser för människor
    som inte förstår vad jag säger."

  204. "Jag ska göra det i två veckor."

  205. Till slut var det kaffepaus.
    Jag lärde mig hur viktiga de är.

  206. Jag var rådlös. Jag tog lite kaffe,
    och jag dricker inte ens kaffe.

  207. Jag står vid ett hörn och grubblar.

  208. En kvinna kommer fram och
    ber om ursäkt för sin dåliga engelska.

  209. Hennes engelska var bättre än min.

  210. Hon undrade om hon fick störa mig
    med en fråga. Hon sa så: "Störa."

  211. "Givetvis!" Jag var så glad
    att åtminstone någon förstod engelska.

  212. Hon ställde en klok fråga och
    kommenterade en sak jag hade sagt.

  213. Sen tackade hon och gick.

  214. Det bildades en kö
    med människor som ville ställa frågor.

  215. Oron försvann.

  216. Deltagarna ställde jättebra frågor,
    och de förstod engelska.

  217. Vi återvände till salen,
    och jag fortsatte.

  218. "Några frågor?" Inga frågor.

  219. Så såg resten av dagen ut,
    ända till kaffepausen.

  220. Då hade folk frågor.

  221. Samma visa nästa dag.

  222. Den andra eller tredje kvällen
    var jag ute och åt middag-

  223. -med en av era svenska KBT-hjältar:
    Astrid Palm Beskow.

  224. Jag var tvungen att fråga.

  225. "Astrid, vad är det fråga om?"

  226. Hon verkade lite besvärad-

  227. -men gav mig sen en utmärkt lektion
    i förståelse för andra kulturer.

  228. "Det handlar om en regel som är
    en del av det svenska sinnelaget."

  229. "Den kallas Jantelagen."

  230. "Den utformades
    av författaren Aksel Sandemose"-

  231. -"och bygger på skandinavisk
    lutherdom."

  232. "Svenskar och norrmän uppmanas"-

  233. -"i viss utsträckning även danskar,
    men främst svenskar och norrmän"-

  234. -"att vara ödmjuka."

  235. "En fråga kan ses som en utmaning,
    och det tyder inte på ödmjukhet."

  236. "Det kan tolkas
    som att föreläsaren är otydlig."

  237. Det här var för nästan fyrtio år sen.

  238. För mig underströk det här
    vikten av att förstå-

  239. -individers eller samhällens sociala,
    kulturella och religiösa scheman.

  240. Det var viktigt i mitt arbete
    med att utveckla KBT-interventioner.

  241. Först behövde vi tydliggöra och förstå
    individens operativa scheman:

  242. Personligt, könsrelaterat,
    religiöst, kulturellt, socialt-

  243. -vanerelaterat eller samhälleligt.

  244. Vissa scheman är uppenbara.

  245. Andra är mer latenta-

  246. -och framträder bara när individen
    eller systemet utsätts för stress.

  247. Latenta scheman återgår sen
    till sina tidigare, vilande tillstånd.

  248. Efter mina föreläsningar tog Carlo och
    hans team med mig ut på middag...

  249. ...på en underbar gammal restaurang
    i Umeå.

  250. Senare gav de mig en målning
    av restaurangen som minne.

  251. Alla signerade bilden på baksidan.

  252. Här är bilden, som har en hedersplats
    i mitt hem sen snart fyrtio år tillbaka.

  253. Med underskrifterna på baksidan.

  254. Hur förhåller jag mig till det här?

  255. När jag undervisar i Norge och Sverige
    - och i viss utsträckning i Danmark-

  256. -inleder jag med följande:

  257. "God morgon. Det är trevligt att vara
    tillbaka i Stockholm eller Trondheim."

  258. "Jag ringde till kungahuset i morse."

  259. "Jag pratade med kungen."

  260. "Han bad mig
    att framföra ett meddelande till er."

  261. "Under mina föreläsningar
    är Jantelagen upphävd."

  262. "Kungen förväntar sig
    att ni ställer frågor."

  263. Folk skrattar,
    men de ser på varandra och säger:

  264. "Hur kan han känna till vår hemlighet?"

  265. När jag föreläser i USA i Minnesota,
    dit många skandinaver flyttade...

  266. När svenskarna först kom till USA
    kallade de kolonin Nya Sverige.

  267. Den låg utanför Philadelphia.

  268. Det tillhör den bördigaste marken
    i USA.

  269. Svenskarna gillade den inte, så
    de flyttade till det steniga Minnesota.

  270. Det kändes mer som hemma.

  271. När jag föreläser i Minnesota...

  272. "Några frågor?" Inga frågor.

  273. Jag undrade varför de
    inte frågade något, och de bara...

  274. "Har någon av er farföräldrar i livet?"
    Flera räckte upp handen.

  275. "Jag vill att ni åker hem
    och frågar dem om Jantelagen."

  276. Flera lovade att göra det.

  277. Nästa dag sa alla samma sak.

  278. "Farmor undrar
    hur du kan känna till det här."

  279. Flera gånger under mina besök-

  280. -bjöd Carlo och hans fru och kollega
    Hjördis hem mig till dem i Umeå.

  281. Jag fick signera en stor paddel,
    precis som andra gäster hade gjort.

  282. Jag uppskattade verkligen deras
    mottagande, vänlighet och hjärtlighet.

  283. Hjördis är en annan
    av era underbara KBT-hjältar.

  284. De påföljande åren besökte jag
    många skandinaviska städer.

  285. Jag fick möjligheten
    att träffa beteendeterapeuter-

  286. -som hade varit organiserade
    i många år-

  287. -och nybildade, skandinaviska
    KBT-organisationer.

  288. Det var tack vare Carlo som jag
    höll min första föreläsning på EABT.

  289. De hade inget C på den tiden.

  290. Min huvudkontakt i Sverige
    var under många år Astrid.

  291. Hennes center i Kungälv och senare
    i Göteborg blev KBT:ns epicenter.

  292. Jag var flera gånger involverad
    i kurser och workshops vid centren.

  293. Jag var handledare för terapeuter
    och involverad i utbildningarna-

  294. -och höll förevisningar
    och konferensföreläsningar.

  295. Deras varma välkomnande
    gjorde att jag kom tillbaka.

  296. Jag minns dispyterna, som nämndes
    under öppningsceremonin här.

  297. Människor från olika organisationer
    pratade inte med varandra.

  298. Jag minns en föreläsning jag höll
    om KBT på ett universitet.

  299. En anställd på psykologiska
    institutionen kritiserade KBT-

  300. -och kallade det "en amerikansk
    snabbmatsversion av terapi".

  301. "McDonald's-terapi."

  302. Han sa "Inget näringsinnehåll
    och serverad på ett ögonblick."

  303. Jag ville vara artig.

  304. Jag frågade om hans inriktning.
    Det var psykoanalys.

  305. När jag frågade
    hur han skulle beskriva psykoanalys-

  306. -svarade han att psykoanalys
    var som varm modersmjölk.

  307. Sen gick han därifrån.

  308. Vid alla nya rörelser säger vissa
    att den nya rörelsen är onödig-

  309. -och att det tidigare arbetet
    innefattar det nya.

  310. Så var det med KBT.
    Det tidiga arbetet var behavioristiskt-

  311. -sett till den teoretiska biten
    och den kliniska forskningen.

  312. Jag, som inte hade varit med
    från början-

  313. -ansåg att behaviorismen
    var en viktig del av KBT.

  314. Wolpe menade under hela sitt liv-

  315. -att den kognitiva aspekten
    inte tillförde behaviorismen något.

  316. Om man påpekade
    att visualisering är en kognitiv teknik-

  317. -höll han ilsket fast vid
    att det var en behavioristisk teknik.

  318. Min tid här förde mig samman
    med många underbara människor.

  319. Det blir svårt att nämna alla,
    och jag har nog glömt någon.

  320. Jag ber om ursäkt för det.

  321. KBT har vuxit tack vare att så många
    har bidragit till och diskuterat det.

  322. Lars-Göran Öst
    var på den tiden professor i Uppsala.

  323. Han bjöd in mig till Uppsala
    och hem till sig.

  324. Framför allt fick jag hans frus recept
    på gravad lax.

  325. Om ni kan - se till att få tag på det.

  326. Jag använder det hemma, och
    folk undrar: "Var köper du det här?"

  327. Jag säger: "Det är ett familjerecept."

  328. När jag var sammankallande-

  329. -för världskongressen för beteende-
    och kognitiv terapi i Vancouver 2001-

  330. -gjorde jag Lars-Göran besviken.
    Jag vill be om ursäkt.

  331. Han ville visa en behandling
    av ormfobi.

  332. Han behövde
    en drygt meterlång majsorm.

  333. De är inte giftiga.

  334. Jag ringde till djuraffärer
    i hela Vancouver.

  335. Jag ville låna eller hyra en orm.

  336. Jag upptäckte också att Vancouver
    inte har något zoo.

  337. Ett zoo hade haft ormar.

  338. Jag blev desperat-

  339. -och frågade hotellchefen
    var jag kunde få tag på en orm.

  340. Han sa, med all önskvärd tydlighet:

  341. "Det finns inte en chans
    att du tar in en orm på mitt hotell."

  342. Han var nog rädd för ormar.

  343. Lars-Göran fick genomföra
    sin demonstration-

  344. -med någons familjehund
    och prata om hundrädsla.

  345. Han berättade, vilket jag hade glömt-

  346. -att de fick ta en jättesnäll hund.

  347. De satte på den en munkorg,
    så att den skulle se vildsint ut.

  348. Den var jättesnäll.

  349. Jag höll föreläsningar och hade
    workshops i Umeå och Trondheim.

  350. Jag blev inbjuden
    av doktor Börje Wistedt och andra.

  351. Jag blev också inbjuden till Danderyd
    av doktor Jörgen Herlofson.

  352. När KBT-rörelsen växte
    i Sverige och Europa-

  353. -hade världskongressen
    lagt till "Cognitive" i namnet.

  354. Kongressen 1995 hölls i Köpenhamn-

  355. -ledd av sammankallande
    doktor Irene Oestrich, som sitter där.

  356. Det finns en utmärkt KBT-historik
    i konferensmaterialet.

  357. EABT lade till "Cognitive" i namnet.

  358. Det kognitiva skiftet
    var en internationell rörelse.

  359. 2005 blev KBT än en gång
    en väldigt skandinavisk företeelse.

  360. Den femte världskongressen
    för kognitiv terapi-

  361. -sponsrad av internationella förbundet
    för KPT och svenska KBT-föreningar-

  362. -hölls i Göteborg.

  363. Dragplåstret var
    att Dalai lama skulle komma dit.

  364. Hans Helighet och Tim diskuterade,
    modererade av Paul Salkovskis.

  365. För de flesta av oss var det något
    som man bara får uppleva en gång.

  366. Nu är det 2016,
    och vi är här i Sverige igen för EABCT.

  367. Det finns två frågor som jag ofta får.
    Den första är:

  368. Varför fokuserar jag på att förstå
    och behandla personlighetsstörningar?

  369. Svaret är: De är enkla.

  370. De är mer uppenbara, mycket roligare
    och mer utmanande.

  371. De lätta patienterna
    kan vem som helst hjälpa.

  372. De här patienterna lär en
    vad det innebär att vara terapeut.

  373. Den andra frågan är mer av en kritik
    och lyder ungefär så här:

  374. "Fokuserar KBT bara
    på kognition och beteende?"

  375. "Känslor, då?"

  376. "Biologiska, systemiska
    eller neurologiska problem, då?"

  377. Svaret är att vi inkluderar det.

  378. Men om vi försöker att få med initialer
    för allt som vi tar hänsyn till-

  379. -skulle namnet bli otroligt långt.

  380. Vi tittar på allt det här.

  381. Känslor, biologi, system
    och neurologiska problem.

  382. På senare tid
    har olika varianter av KBT utvecklats.

  383. Compassionfokuserad KBT,
    mindfulnessfokuserad KBT-

  384. -schemafokuserad KBT.

  385. Som jag ser det måste bra terapi
    inkludera medkänsla.

  386. Mindfulness är ett viktigt verktyg
    i terapeutens verktygslåda.

  387. Schema är ett centralt fokus i KBT.

  388. Beck talade om schema,
    liksom Ellis för flera år sen.

  389. Faktum är att Alfred Adler...

  390. Begreppet "livsstil"
    kan sammanfatta hans arbete.

  391. Han tänkte först kalla det för schema.
    Någon fick honom att ändra sig.

  392. När Beck inledde det här äventyret
    på 70-talet-

  393. -jobbade vi på
    The Center for Cognitive Therapy.

  394. Vi hade en annan titel också:
    Humörmottagningen.

  395. Sjukhus har fotmottagningar
    och ryggmottagningar.

  396. Vi var humörmottagningen.

  397. Vi var specialiserade på depression.

  398. Patienter med ångest
    remitterade vi till två personer.

  399. En av dem var Dave Burns.

  400. Doktor Beck...
    Vi hade ett seminarium varje vecka.

  401. Beck frågade
    om vi trodde att kognitiv terapi-

  402. -kunde användas vid ångest.

  403. Vi trodde det, och det resulterade
    i hans bok från 1985.

  404. Vi fick samma fråga
    om personlighetsstörningar.

  405. Det resulterade i vår bok från 1990,
    som är inne på sin tredje upplaga.

  406. Som ni kan se på föredragsutbudet
    på den här uttömmande konferensen-

  407. -används KBT för att behandla
    alla emotionella beteendestörningar-

  408. -i alla patientgrupper, på alla ställen
    i alla behandlingssammanhang.

  409. Genom åren har många besökare -
    många av er - kommit till vårt center.

  410. Alla har blivit besvikna.

  411. Ni förväntade er att KBT-centret skulle
    vara en vacker byggnad på campus-

  412. -eller åtminstone ligga i en.

  413. Vi hade kontor på tre våningar
    i en kontorsbyggnad.

  414. När vi behövde mer utrymme
    delade vi ett större kontor på mitten.

  415. Vårt mötesrum
    låg på översta våningen.

  416. Hissen gick inte ända upp, så man
    fick ta trapporna från femte våningen.

  417. Det gick rör i taket.

  418. Jag beklagar att vi inte hade
    den storslagna byggnad vi förtjänade.

  419. Doktor Becks betydelse som forskare,
    klinisk pionjär-

  420. -talesperson och författare-

  421. -erkändes under den första tiden
    inte av universitetet.

  422. Vi var lite vid sidan av,
    för oss själva.

  423. När jag ser konferensprogrammet
    och alla nya ansikten-

  424. -den höga motivationen,
    den höga forskningsstandarden-

  425. -forskningsrapporterna,
    det internationella samarbetet-

  426. -kårandan och de enorma segrar vi
    vunnit de senaste tre, fyra årtiondena-

  427. -blir jag överväldigad.

  428. Vi är inte längre barbarerna vid porten.
    Vi har blivit tidsandan.

  429. Jag är smickrad av att få dela med mig
    av mina tankar till er.

  430. De ursprungliga lärarna är nu förfäder
    till de yngre kliniska forskarna.

  431. Vi är otroligt stolta över er.

  432. Sir Isaac Newton sa
    att hans arbete var möjligt-

  433. -eftersom han kunde bygga vidare
    på sina föregångares arbete.

  434. Jag har haft äran att få ge
    ett litet bidrag till KBT:ns utveckling-

  435. -här i Sverige, i USA
    och i många europeiska länder.

  436. Jag har kunnat föra in vårt arbete
    i framtiden-

  437. -enbart eftersom jag
    har stått på axlarna på jättar-

  438. -som Tim Beck, Carlo Perris
    och Albert Ellis.

  439. Tack för den här möjligheten,
    och ett särskilt tack till Astrid-

  440. -och alla kollegor som jag haft äran
    att få arbeta med de senaste 35 åren.

  441. Tack.

  442. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kognitiv beteendeterapi - historia och framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kognitiv beteendeterapi har existerat som behandlingsmetod i ungefär fyrtio år. Men dess rötter återfinns betydligt längre tillbaka inom bland annat filosofi som ligger till grund för utvecklingen. Här berättar Art Freeman, professor i psykologi, om sitt livslånga arbete med KBT och presenterar en modell som fokuserar på nuet men också tar hänsyn till det förflutna och framtiden. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv beteendeterapi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Anke Ehlers är professor i psykologi och forskar om posttraumatiskt stressyndrom. Här berättar hon om upptäckter som lett till effektivare behandling och förbättrat vården avsevärt. Vilka personer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom? Vilka har upplevt ett trauma men klarar sig från PTSD? Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Kognitiv beteendeterapi - historia och framtid

Kognitiv beteendeterapi har existerat som behandlingsmetod i ungefär fyrtio år. Men dess rötter återfinns betydligt längre tillbaka inom bland annat filosofi som ligger till grund för utvecklingen. Här berättar Art Freeman, professor i psykologi, om sitt livslånga arbete med KBT och presenterar en modell som fokuserar på nuet men också tar hänsyn till det förflutna och framtiden. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Från forskning till behandling och praktik

Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut. Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Att lära av sina erfarenheter

Personer med olika bakgrund inom terapeutisk och klinisk behandling diskuterar lärdomar de har fått av tidigare misstag och erfarenheter i arbetet med patienter. Medverkande är professorerna Art Freeman, Paul Emmelkamp och Ann Marie Albano samt forskarna Judith Beck och Arnoud Arntz. Moderator: Lars-Göran Öst. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.