Titta

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Om UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Föreläsningar och diskussioner om den senaste forskningen inom kognitiv beteendeterapi. Inspelat i september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016 : Från forskning till behandling och praktikDela
  1. Det mesta av vår forskning i väst
    bygger på västerländska människor-

  2. -och vi är en liten minoritet
    av jordens befolkning.

  3. God morgon, och välkomna
    till detta kliniska rundabordssamtal.

  4. Jag heter Chris Williams och
    är psykiater vid University of Glasgow.

  5. Jag är även ordförande-

  6. -för British Association for Behavioural
    and Cognitive Psychotherapies.

  7. Med mig har jag olika kollegor
    med olika kliniska bakgrunder-

  8. -och som har arbetat i olika länder.
    Vi ska diskutera en central fråga:

  9. Spänningen kring tanken att KBT
    är evidensbaserad psykologisk terapi-

  10. -och rekommenderas i riktlinjer
    för klinisk behandling-

  11. -och i nationella riktlinjer
    i hela världen.

  12. Men det finns en spänning
    delvis på grund av väntelistor.

  13. Och ibland klarar folk inte av
    att dyka upp, engagera sig-

  14. -eller fortsätta komma till sessionerna.
    Deras behov tillfredsställs inte av KBT.

  15. Spänningen är central för KBT-

  16. -som sägs vara en evidensbaserad
    form av psykologisk intervention-

  17. -och ha en bredd av evidens.

  18. Randomiserade, kontrollerade studier
    visar att det är effektivt-

  19. -men studierna
    har ofta fått betydande anslag-

  20. -och forskare som gör uppföljningar
    och engagerar deltagarna.

  21. Och terapeuter som är högutbildade
    och följer en manualbaserad metod.

  22. Det är andra omständigheter
    än i den dagliga vården.

  23. Låt mig illustrera det genom att be er
    att hälsa på dem som sitter bredvid.

  24. Ta en snabb titt på dem.

  25. Hejsan...

  26. Jag vill bara be er
    att tänka på vem ni ser.

  27. Det här är respekterade kollegor,
    akademiker och kliniker.

  28. Men vi kan också
    se oss, inklusive mig-

  29. -som oerhört skrämmande människor.

  30. Titta igen. Det sitter
    en skrämmande person bredvid dig.

  31. Som kliniker är vi inte rädda-

  32. -men för många som vi jobbar
    är det en stor sak att träffa oss-

  33. -och kanske även att ta sig till oss.

  34. Ju längre resväg, desto
    mindre sannolikhet att de kommer.

  35. För nån med depression eller ångest
    är undvikande ofta ett kännetecken.

  36. Det är ansträngande att hitta rätt hus
    och att gå fram till dörren.

  37. Ibland kommer folk säkert till dörren,
    vänder och går hem.

  38. Vad ser de när de öppnar?
    Är det välkomnande?

  39. Jag jobbar inom den offentliga vården
    i Storbritannien-

  40. -och ibland ser man gamla affischer-

  41. -för evenemang som ägde rum 1993
    eller nåt.

  42. Är det välkomnande
    eller skrämmande?

  43. Så det finns problem
    kring engagemang-

  44. -och hur vi ska tillhandahålla vård
    på rätt sätt.

  45. Inom alla områden är det ett problem
    att folk inte dyker upp-

  46. -och hoppar av behandlingar.

  47. Det som vi erbjuder är inte tillräckligt
    engagerande eller användbart för dem.

  48. KBT har så många styrkor.

  49. Det rekommenderas i nationella
    riktlinjer för många olika störningar.

  50. En styrka är kanske manualiseringen.

  51. Det är kanske ett skäl till
    att KBT har vuxit sig så stort.

  52. När professor Aaron Beck skrev
    "Cognitive Therapy of Depression"-

  53. -var det tack vare manualiseringen
    som den användes i olika kurser-

  54. -i Nordamerika och Europa.
    Det hjälpte till att sprida idéerna.

  55. Men det är ofta klurigt
    att hitta en jämvikt-

  56. -mellan fördelarna i det
    evidensbaserade tillvägagångssättet-

  57. -och förhållandet på individnivå.
    Det ska vi fokusera på i dag.

  58. Det är en ära att få presentera
    dessa intressanta talare.

  59. Steve Flatt kommer
    från Liverpool i England.

  60. Det gör även Mike Scott.
    Nicole Rosenberg är från Danmark-

  61. -och Joe Woodford
    är från Exeter i England.

  62. Ni har lite olika syn, och det ska bli
    intressant att höra er ta upp frågorna.

  63. Alla ska ge en presentation
    på 15-20 minuter-

  64. -om hur de anser att depression ska
    hanteras. Vilka är de viktiga frågorna?

  65. Efter varje föreläsning ber jag
    paneldeltagarna att kommentera-

  66. -och instämma eller invända,
    men på ett lättsamt vis.

  67. Det handlar om att ställa frågor,
    vilket utgör grunden för KBT.

  68. Vi går igenom alla talare
    och avslutar med ett bredare samtal-

  69. -som tittar på hela patientens resa
    när de kommer till en KBT-tjänst.

  70. Vi ska få olika perspektiv
    om utvärdering-

  71. -vad vi bör erbjuda för sorts
    interventioner och hur de bör stöttas.

  72. Det finns många potentiella lösningar,
    men hur omsätts dessa i praktik?

  73. Först vill jag välkomna
    vår förste talare, Steve Flatt.

  74. Ja, bra.

  75. Tack. Trevlig publik.
    Jag heter Steve Flatt.

  76. Jag är chef för Psychological
    Therapies Unit i Liverpool.

  77. Jag har 25 000 kliniska timmar,
    mest med trauma.

  78. Jag har jobbat i hela världen,
    med FN, polisen och allt möjligt.

  79. Min praktik har vuxit, och vi arbetar
    med grupper som är svåra att nå:

  80. Hemlösa, människor som återvänder
    till samhället från fängelset-

  81. -och andra liknande grupper.

  82. Jag har en tämligen gedigen bakgrund.

  83. Jag ska försöka vända den rätt...

  84. Jag blir alltid misstänksam när nån
    säger att forskningen är avslutad-

  85. -och jag gillar särskilt
    det här citatet.

  86. "En slutsats är en punkt
    där man tröttnade på att tänka."

  87. Det tillskrivs Arthur McBride Bloch.

  88. Jag här i dag för att få folk
    att tänka på nya idéer.

  89. John Cage sa en gång: "Jag förstår
    inte folks rädsla för nya idéer."

  90. "Jag är rädd för de gamla." Jag vill
    att folk ska tänka på nya idéer.

  91. Ett av skälen är väldigt enkelt.

  92. Det mänskliga psyket har förvandlats
    mer de senaste trettio åren-

  93. -än under hela vår evolution.

  94. Vår värld förändras så oerhört fort.

  95. Vårt sätt att tänka på saker har
    förändrats de senaste trettio åren.

  96. Jag är 62 år, och de fanns
    inga datorer när jag gick i skolan.

  97. Barn i dag kan inte leva utan dator.

  98. Jag kom hit med flygplan
    och tog flygbussen i går kväll.

  99. Jag såg mig omkring och praktiskt
    taget alla stirrade på en skärm.

  100. Det har förvandlat vårt sätt
    att tänka på världen.

  101. Jag har inte kommit
    för att begrava Caesar-

  102. -men jag vill ställa några frågor.

  103. Det är verkligen viktigt
    att vi tänker på vår praktik.

  104. Vad är det vi faktiskt gör?

  105. Vilka är de underliggande
    mekanismerna i det som vi gör?

  106. Det finns över 360 terapiformer.

  107. Det är nästan obegripligt-

  108. -hur många olika sätt
    vi utövar terapi på.

  109. Det är så komplext,
    och det finns så många metoder-

  110. -men vilka
    är de verkliga ingredienserna?

  111. Har vår forskning identifierat
    vad det är som fungerar-

  112. -eller är det korrelation med nåt annat?
    Jag kommer till det om en kort stund.

  113. Var börjar vi?

  114. Om vi vill hjälpa människor bör vi
    börja med det som är starkt inom dem-

  115. -inte det som är fel med dem.

  116. Cormac Russel, från Exeter.

  117. En mycket skärpt kille. Imponerande.

  118. Det är ett lysande ställe att börja på.

  119. Rosabeth Moss Kanter sa: "När vi
    förändrar folk gör vi våld på dem"

  120. -"men när de förändrar sig själva
    upplever de det som befrielse."

  121. För mig är det som vi gör
    fortfarande elefanten i rummet.

  122. Jag tror inte att vi vet vad vi gör.

  123. En del av oss tror
    att det är elefantens svans-

  124. -och den känns som ett rep.

  125. En del tror att det är snabeln,
    och den känns som en orm.

  126. En del tror att det är benet,
    och det känns som ett träd.

  127. En del tror att det är ett stenblock.

  128. Fyra linjer.

  129. Den terapeutiska relationen,
    personens upplevelse-

  130. -interventionen och evidensen.

  131. Jag vill undersöka var och en av dessa.

  132. Den terapeutiska relationen.

  133. Alan Kazdin skrev i en artikel 2007:

  134. "Trots årtionden av forskning har vi
    ingen evidensbaserad förklaring"-

  135. -"för hur eller varför interventionen
    åstadkommer förändring"-

  136. -"alltså behandlingarnas mekanismer."

  137. Vi vet faktiskt inte.

  138. Norcross och Lambert gjorde
    ett uttalande 2008:

  139. "Terapirelationen bidrar i hög grad
    till framgång"-

  140. -"inom alla studerade former av
    psykoterapi, såsom psykodynamisk"-

  141. -"humanistisk, kognitiv,
    beteendevetenskaplig och systemisk."

  142. Allt detta fascinerade mig.

  143. Är den terapeutiska relationen nåt
    som förekommer särskilt vid terapier-

  144. -eller är den
    en mänsklig kommunikationsprocess?

  145. Sker samma saker när vi pratar
    med vår bankman? Tja, kanske inte.

  146. Sker det när vi pratar
    med en bilmekaniker-

  147. -rörläggare eller kylskåpsförsäljare?

  148. Vad bygger relationen på?

  149. Den berömde finske psykiatern
    Ben Furman har en "blomkruketeori".

  150. Han förklarar det ingående,
    och det är underbart-

  151. -men han pratar om tillit, hopp
    och samarbete.

  152. Det är saker som måste vara på plats-

  153. -men det är inget unikt
    för terapeutiska relationer.

  154. Det förekommer inom alla terapier
    eftersom det är ett mänskligt villkor.

  155. Det som har hänt är att forskarna
    har skapat en konstruktion-

  156. -som innehåller allt möjligt,
    som om det är en särskild process-

  157. -som vi terapeuter sen måste följa.

  158. Det handlar inte om en konstruktion.

  159. Det är enkelt men ändå komplext,
    och vi forskar inte mycket om det.

  160. Hur många här har gjort mikroanalys
    av språket i sina terapisessioner?

  161. Det har jag.
    Jag begår fruktansvärda misstag.

  162. Jag ångrar det,
    men det förändrar inte min metod-

  163. -eftersom det jag gör fungerar.

  164. Clark och Fonnagy, ännu en artikel:

  165. "Flera terapier har visats vara bättre
    än placebo eller ingen behandling"-

  166. -"men det saknas evidens
    för skillnader mellan dem."

  167. "Men det finns inget som heter
    terapeutisk allians-terapi".

  168. Det är en viktig poäng.

  169. Alliansen skapas mellan
    de två människorna-

  170. -inte med en hypotetisk konstruktion.

  171. Eller kanske en person och en grupp.
    Jag vet inte om vi har en allians-

  172. -men jag kan bara utgå från
    att ni sitter och lyssnar-

  173. -så jag måste lita på det.

  174. Det andra som jag vill fundera på
    är hur terapeuten blir påverkad.

  175. I en undersökning av yrkesutövande
    psykologer uppgav 46 procent-

  176. -att de lider av depression.
    49,5 procent känner sig misslyckade.

  177. En fjärdedel anser sig vara
    kroniskt sjuka-

  178. -och 70 procent uppger
    att jobbet är stressigt.

  179. Detta är jämfört
    med annan vårdpersonal.

  180. Det verkar som om de har en dålig
    terapeutisk relation med nån.

  181. Det kan vara deras chef
    eller arbetsledare-

  182. -men de blir uppenbarligen lidande.

  183. Och de ska ge psykiatrisk vård.

  184. Men vi utforskar inte riktigt det här.

  185. Individens upplevelse, då?
    Chris var inne på det nyss.

  186. De som lider av depression och ångest
    öppnar inte posten, undviker kontakt-

  187. -och har gardinerna fördragna.

  188. De är nämligen rädda.
    Det är säkrare inomhus.

  189. Vi förväntar oss att de ska svara
    på brev, prata i telefon-

  190. -gå till en främmande plats
    och träffa främlingar. Det är bisarrt!

  191. Fred Lee.

  192. "9 1/2 saker som ditt sjukhus
    inte skulle göra om Disney drev det."

  193. "Klienter pratar inte den vård de fick
    utan om sin upplevelse."

  194. "Dålig vård leder till otrevliga
    upplevelser som de minns länge."

  195. "När personalen försöker engagera
    patienten i en minnesvärd upplevelse"-

  196. -"i stället för att försöka ge god vård
    sker ett verkligt paradigmskifte."

  197. Överväger vi i våra studier
    hur interventionen påverkas-

  198. -av receptionisten
    och av att klienten tar sig dit.

  199. I randomiserade kontrollerade studier
    är de flesta engagerade i processen.

  200. De tycker det är oerhört spännande
    eftersom det är nytt och speciellt.

  201. När det introduceras
    försvinner allt detta.

  202. Plötsligt är det ekonomisk press,
    Det får bara ta sex sessioner-

  203. -och man måste ha 24 sessioner per
    vecka, annars blir det repressalier.

  204. Och sen undrar vi
    varför det inte omsätts i praktik.

  205. Vid den ursprungliga studien för
    IAPT reflekterade man över den-

  206. -och kom på några viktiga saker.

  207. Att upprätthålla samarbetet.
    Vårdmottagarens roll.

  208. Ledningens kunskap och resurser.
    Hög nivå av kliniskt stöd.

  209. Allt detta sågs som avgörande.

  210. I slutet av första året innehöll
    rapporten följande stycke:

  211. "Patienterna skulle vara kliniska fall
    vid den första utvärderingen"-

  212. -"och ha fått åtminstone lite terapi."

  213. "Giltiga fall definierades utifrån en
    klinisk eller icke-klinisk brytpunkt."

  214. Det är knappast patientcentrerat.

  215. Beattie lade tidigare märke
    till följande:

  216. "Aspekter som är lätta att kvantifiera
    går ofta före patientens upplevelse."

  217. "Ett exempel är väntetider." Det är den
    stora frågan inom den brittiska vården.

  218. "Försök att mäta patientupplevelse
    har hindrats"

  219. "av instrument som
    använder olika resultatmått"-

  220. -"med olika grader av psykometrisk
    utveckling och testning."

  221. Det är en uppsjö av bisarra instrument.

  222. Och alla psykiatriska instrument
    är negativa.

  223. De mäter fel saker!

  224. Och vi segmenterar patienten genom
    traditionella socioekonomiska faktorer-

  225. -kön, ålder och anställning.
    vilket till exempel är otroligt viktigt-

  226. -och tar ingen hänsyn
    till patientens värdesystem.

  227. Okej, tack.

  228. Ingen mäter social funktion
    eller hur terapin har förändrat livet.

  229. Var finns personens värdesystem
    i en studie? Det finns inte med.

  230. Bedömning.
    Det slutade jag med för tio år sen!

  231. Min patientbedömning tar fem minuter
    eller oftast mindre.

  232. "Vill du ha hjälp?"

  233. Och om vi lyckas, hur ser det då ut?

  234. Hur vet vi att vi har uppnått vårt
    resultat. Det är min bedömning.

  235. Bedömning utgår från en medicinsk
    modell som är hundra år gammal.

  236. Vad åstadkommer den? Den får
    klinikerna att må bättre, antar jag.

  237. Hur vet vi
    att vi har fått med allt viktigt?

  238. Skulle ni berätta det mest intima
    Vid den första sessionen? Knappast!

  239. Vad säger det oss?
    Det kan jag nog inte svara på.

  240. Täcker en bedömning nånsin in de
    lyckades aspekterna i en persons liv?

  241. Det som fungerar, är meningsfullt
    och som de värderar.

  242. Vi frågar hela tiden om sånt som
    inte fungerar och som de inte vill ha.

  243. Min analogi för det här är en taxifärd.

  244. Säg att ni ska till centrum
    och ta ett glas.

  245. Ni ringer en taxi och jag är föraren.
    Ni hoppar in och jag säger:

  246. "Vart vill ni åka?"
    "Vi vill inte till Svarta Hunden."

  247. Depression, okej.

  248. "Vart vill du, då?"
    "Inte till Svarta Hunden, sa jag."

  249. "Okej, vart vill du?"
    "Jag säger ju inte till Svarta Hunden!"

  250. Det vet vi.
    Vi vet precis vart de inte vill-

  251. -men vi lägger all tid på
    att fråga om Svarta Hunden."

  252. "Vad hände förra gången du var där?"

  253. "Jag fick öl utspilld över mig."

  254. "Nån stod på min fot."

  255. "Nån nöp mig i rumpan."
    Det händer båda könen.

  256. Nu får vi veta allt som vi inte vill ha,
    men de vill ju ha nåt annat.

  257. Så jag frågar igen: "Vart vill du?"

  258. "Vet inte, men vi vill till centrum."

  259. Jättebra, då har vi en riktning.

  260. Diagnos. Jag ska snart berätta
    vem som sa det här:

  261. "Avsaknaden av biologiska tester
    är en stor nackdel för psykiatrin."

  262. "Alla diagnoser bygger på
    subjektiva bedömningar"-

  263. De är otillförlitliga och godtyckliga.

  264. "Begränsningen för nästan alla tester
    som psykologer använder"-

  265. -"är att resultaten
    följer normalfördelningskurvan.

  266. Allen Frances var huvudredaktör
    för DSM-IV.

  267. Hans bok "Saving Normal"
    kommer ur det. Den är värd att läsa.

  268. Plötsligt börjar man inse
    hur farliga diagnoser är.

  269. När vi psykologer träffar en patient
    är normalfördelningskurvan oviktig.

  270. Den fungerar bara
    för stora antal människor.

  271. Den gäller inte för individer.

  272. Interventionen.
    - Är det en minut till femton?

  273. Vi fokuserar alltid på problemet.
    Gör vi det i andra aspekter av livet?

  274. Patienten känner redan till problemet.
    De vill veta vilken lösningen är.

  275. Fokus ligger på verktyget
    inte på medlet.

  276. Vårt språk
    är den dominerande faktorn.

  277. I dag läste jag sammanfattningen
    till en artikel om social psykologi.

  278. Efter fem genomläsningar
    förstod jag ändå inte.

  279. Och den skulle handla om hur vi ska
    kommunicera inom samhällsgrupper.

  280. Det var bisarrt!

  281. Stigma och alienering
    kommer inte från allmänheten-

  282. -utan från utövarna, från vårt språk.
    Våra komplexa, fina ord.

  283. Kognitiv dissonans. Feltänkande.

  284. Ett tekniskt språk.

  285. Jag hoppar över slutet
    av presentationen-

  286. -men vi måste tänka på alla data
    som vi inte har-

  287. -allt som är omöjligt att känna till.

  288. Edwards Deming, statistikens fader,
    kallade dem "osynliga siffror".

  289. Matthew Syed sa: "Det krävs en vilja
    att tränga igenom ytliga antaganden."

  290. "Man måste se bortom de uppenbara
    datan för få en skymt av innebörden."

  291. Och Wald är det sista exemplet,
    sen slutar jag.

  292. Under andra världskriget
    ville de göra flygplanen säkrare.

  293. Därför undersökte de kulhålen
    på alla flygplan som kom tillbaka-

  294. -och armerade dem
    där de hade blivit skjutna.

  295. Wald ställde frågan: "Vänta nu, det
    här är planen som kommer tillbaka."

  296. "De här kulhålen är inte viktiga."

  297. "Det är planen som inte kommer
    tillbaka som vi måste titta på."

  298. Den saknade datan.
    Det är de som blev skadade.

  299. Vi måste börja tänka väldigt
    annorlunda på det som vi gör.

  300. Det här var mina saknade data,
    men jag slutar nu.

  301. Det kan jag alltid diskutera
    nån annan gång.

  302. Därmed är jag färdig. Tack så mycket.

  303. Tack, Steve.
    Jag tänker fråga paneldeltagarna.

  304. Det finns många giltiga frågor
    som vi bör reflektera över-

  305. -vilket vi är här för att göra. Jag vill
    ta upp problemet med mätbarhet.

  306. En av fördelarna med forskning är att
    man mäter till synes relevanta saker-

  307. -som depression, ångest och social
    funktion som nåt viktigt i nån liv.

  308. Man kan argumentera
    att det är till fördel att kunna mäta-

  309. -att se på resultat om vi är effektiva
    på individnivå och på vårdnivå-

  310. -med våra patienter.

  311. Jag vill be panelen reflektera över
    idén om mätning och frågeformulär-

  312. -och kanske diagnos, om ni vill.

  313. Vilken roll har det inom vården?

  314. Vem som helst får börja.

  315. Är mätning till nytta eller inte?

  316. Jag måste säga att jag tycker att
    diagnoser är väldigt användbara-

  317. -men inte för att nödvändigtvis säga att
    patienten lider av en psykisk störning.

  318. De diagnostiska termerna
    ger oss ett gemensamt språk.

  319. På så vis är diagnoser
    extremt användbart.

  320. Och vi har störningsspecifika
    behandlingsmetoder-

  321. -som har visat sig vara
    mycket effektiva.

  322. Tack. Några tankar
    från andra paneldeltagare?

  323. Jag tycker också att diagnoser och
    specifika modeller om olika störningar-

  324. -är till stor hjälp och nödvändiga.

  325. Även om verktygen fokuserar
    på problemen och symtomen-

  326. -så är de nödvändiga för god terapi.

  327. Patienterna blir nog besvikna
    om man frågar-

  328. -när de kommer med problem
    och symtom-

  329. -var de lyckas väl. Man måste veta
    vad man ska behandla.

  330. Tack. Nicole.
    - Har du några kommentarer, Joe?

  331. Jag håller helt klart med Nicole.

  332. Att mäta resultat
    är viktigt för patienten-

  333. -och även för beställning av tjänster,
    och vi måste tänka på prestation.

  334. Men man kan ifrågasätta om
    vissa resultatmätningar lämpar sig-

  335. -för vissa populationer. Det finns
    svårigheter vid allmän depression-

  336. -om man även har en kronisk sjukdom
    och inte märker av förbättringar.

  337. Det finns många frågor där.

  338. Får jag ta upp två relaterade saker,
    medan Mike förbereder sig?

  339. Diagnos kan vara till stor nytta
    för kommunikation mellan yrkesfolk-

  340. -men man förlorar nyanserna
    i individens liv.

  341. Deras relationer, problem
    och tänkande-

  342. -vilket ses som viktigt
    för störningsspecifika bedömningar.

  343. Hur drar vi nytta diagnostiska etiketter
    och möjligheten att veta-

  344. -vilka vi pratar om, vilka symtom de har
    och om interventioner hjälper-

  345. -och lyssnar samtidigt på individen,
    oavsett etiketten.

  346. Individerna och deras liv
    är ibland väldigt komplexa.

  347. Hur närmar vi oss saker
    som de själva vill arbeta på?

  348. Tre saker att tänka på.

  349. För många år sen var en kollega
    på ett läger för att titta på KBT-

  350. -och sammanfattade vad evidens-
    baserad psykoterapi har att erbjuda.

  351. Först och främst bygger det på en
    engagerande relation med terapeuten.

  352. Man arbetar med en struktur, en
    modell för varför folk mår som de gör-

  353. -men engagerar också folk
    i sånt som de själva vill jobba med.

  354. Kanske är det utmaningen
    med diagnos kontra problem.

  355. Låt mig presentera Mike Scott,
    med vår andra presentation.

  356. Tack, Chris.

  357. Chris har bett oss alla
    att uppge intressekonflikter.

  358. Min enda intressekonflikt här-

  359. -är att nästan allt i presentationen
    finns i en kommande bok

  360. -om hur vi får ett fungerande system
    för psykisk hälsa.

  361. Det är min enda intressekonflikt.

  362. Det är viktigt att försöka identifiera-

  363. -om psykologiska behandlingar
    gör verklig skillnad.

  364. En socialt betydelsefull skillnad-

  365. -inte bara förändringar i ett
    psykometriskt prov från en terapeut.

  366. Vi måste verkligen kontrollera
    rutintjänster mot verkligheten.

  367. Där har vi stor hjälp av
    randomiserade kontrollerade studier.

  368. Studierna om depression
    och ångeststörningar visar-

  369. -att minst 50 procent blir bättre
    i slutet av behandlingen.

  370. De har alltså blivit av med sin diagnos
    vid behandlingens slut.

  371. Dessa utvärderingar görs oberoende-

  372. -av terapeuterna eller verksamheterna
    som står för terapin.

  373. Så forskningen är oerhört lovande.

  374. Om vi lyckas omsätta det i praktik-

  375. -har vi verkligen åstadkommit
    social nytta.

  376. Men tyvärr är det så att när
    vi undersöker det i rutinvården-

  377. -är resultaten inte lika bra.

  378. Min forskning tyder på att andelen
    tillfrisknade bara är 15 procent.

  379. Det är toppen av isberget.

  380. Det är tillfrisknande
    enligt en oberoende bedömare-

  381. -som använder en standardiserad
    diagnostisk intervju, SCID.

  382. En av mina roller i Liverpool-

  383. -är som sakkunnig i domstol.

  384. Jag måste utvärdera patienter-

  385. -för de psykologiska effekterna
    av personlig skada.

  386. Detta har märkligt nog gett mig
    tillfälle att titta på-

  387. -hur det går för människor inom olika
    institutioner där psykiatrisk vård.

  388. IAPT är en tjänst för att förbättra
    tillgängligheten till psykiatrisk vård.

  389. Den finansieras av staten-

  390. -och ska sprida psykoterapi-

  391. -till fler än några få utvalda.

  392. Det är mål som är oerhört berömvärda-

  393. -men i praktiken fann jag
    att man inte uppnår dem.

  394. Jag utvärderar patienter
    som har lidit personlig skada.

  395. Det kan vara allt från
    att de har halkat och ramlat-

  396. -så att de inte har kunnat göra samma
    arbete och blivit deprimerade.

  397. Den andra ytterligheten är att de har
    varit med vid en dödlig trafikolycka-

  398. -och lider av posttraumatisk stress.

  399. Så gruppen patienter som jag såg,
    65 stycken, var väldigt varierad.

  400. I min roll som sakkunnig-

  401. -hade jag också tillgång till IAPT:s
    anteckningar och läkarregister.

  402. Jag gjorde en diagnostisk intervju
    och hade tillgång till dokument.

  403. Jag hade gott om tid
    att prata med dem.

  404. En del av dem hade fått behandling
    av IAPT innan skadan-

  405. -men andelen tillfrisknade
    var densamma.

  406. Så rättsprocessen gjorde
    ingen skillnad.

  407. Trädet ska illustrera
    att till vänster har vi dem-

  408. -som fick behandling av IAPT
    före en personlig skada.

  409. Höger sida, med lövverket,
    är de som fick behandling efteråt.

  410. Trädets lutning ska visa
    mängden av förbättring.

  411. Den genomsnittliga förbättringen
    var marginell, ungefär 15 procent.

  412. Det gjorde det svårt för mig
    som sakkunnig i domstol.

  413. Jag ombes ge domstolen råd
    om lämplig behandling-

  414. -men de senaste åren har jag befunnit
    mig i den genanta situationen-

  415. -att inte kunna rekommendera
    vår lokala IAPT-vård från NHS.

  416. Urvalet av 65 patienter är från fyra
    olika IAPT-inrättningar-

  417. -och det finns ingen skillnad
    mellan dessa.

  418. Jag måste rekommendera privata
    terapeuter som vi har letat upp.

  419. Men jag finner även
    att andra sakkunniga-

  420. -som psykiatrer eller psykologer-

  421. -inte heller rekommenderar
    den lokala NHS-vården.

  422. Det finns inte mycket skillnad
    i tillfrisknande mellan störningar.

  423. Ungefär hälften i urvalet
    led av depression-

  424. -och tillfrisknandet
    låg på endast 22 procent.

  425. En av fördelarna
    med en diagnostisk intervju är-

  426. -att man kan bedöma komorbiditet.

  427. I vanlig intervju stannar man ofta vid
    den första störning man identifierar-

  428. -men en standardiserad intervju-

  429. -gör det mycket lättare
    att upptäcka komorbiditet.

  430. De hade i genomsnitt 1,6 störningar.

  431. Det fanns en grupp människor
    som hade diverse störningar-

  432. -panikångest, dysmorfofobi
    och så vidare.

  433. Jag har klumpat ihop dem,
    och där är tillfrisknandefrekvensen-

  434. -bara 7,7 procent.

  435. Urvalet är ovanligt eftersom
    många hade utsatts för trauma.

  436. Ungefär hälften led av PTSD.

  437. Men tillfrisknandefrekvensen
    enligt SCID var bara 15 procent.

  438. Så resultaten är dåliga,
    hur man än ser på det.

  439. Som sakkunnig får man
    obegränsad tid med patienterna-

  440. -och kan fråga om deras behandling.
    Jag är fascinerad av vad folk säger-

  441. -om sina upplevelser.

  442. En 76-årig kvinna hade fått depression
    för första gången.

  443. Hon fick ett brev från IAPT-

  444. -där man bad henne att boka en tid
    för telefonbedömning.

  445. Jag såg att hon inte hade gjort det
    och hade förlorat tillgång till vård.

  446. Jag frågade varför hon inte hade ringt,
    och hon svarade:

  447. "Jag är väldigt tillbakadragen
    och inte bra på ord."

  448. "Hur kan man prata om personliga
    problem på telefon?"

  449. Jag anser att det tyder på avsaknad
    av grundläggande människorespekt.

  450. Om en vän har ett problem
    bjuder man hem dem på en kopp te-

  451. -och lyssnar.
    Det finns ett inslag av respekt.

  452. Det stör mig att IAPT tycks sakna
    denna grundläggande respekt.

  453. Det finns många liknande exempel...

  454. Förlåt, jag hoppade över två.

  455. Många exempel finns i boken
    och även en statistisk analys.

  456. Jag tar bara med två stycken.

  457. En kvinna trodde man led
    av depression.

  458. Hon träffade en välbefinnandeterapeut
    och uppgav att terapin var hopplös-

  459. -eftersom hon ombads att rita leende
    ansikten vid sina olika aktiviteter.

  460. Intressant visade dokumentationen
    från IAPT faktiskt-

  461. -en förbättrad poäng
    för PHQ-9 och GAD7.

  462. Men hade hon inte alls
    blivit av med sin diagnosstatus.

  463. Jag fann att många IAPT-patienter
    fyller i formulären-

  464. -i terapeutens närvaro.

  465. Det förekommer påtryckningar
    som gör det mindre än objektivt.

  466. Det andra fallet-

  467. -är en kille som var med
    vid en allvarlig trafikolycka.

  468. Det antogs att han hade
    mild posttraumatisk stress.

  469. Terapeuten rekommenderade
    psykopedagogik-

  470. -med EMDR och KBT.

  471. Personen i fråga
    hoppade av behandlingen.

  472. När jag undersökte honom
    fann jag bara en enkel resefobi.

  473. Han var orolig för att köra
    och för passagerarna.

  474. Det finns
    en rätt så vanligt, enkel metod för det.

  475. Så det här problemet
    med feldiagnoser-

  476. -tycks vara allmänt utbrett.

  477. Ursäkta? Jaha, okej...

  478. Psykoterapeuter
    - och det här nämnde Steve-

  479. -finner att de faktiskt blir
    mycket stressade av allt det här.

  480. Hälften känner sig misslyckade.

  481. Hur kan man då ge
    evidensbaserad behandling?

  482. Uppgifterna är från psykologiinstitutet
    BPS studie som kom i februari.

  483. Man har inte förstå komplexiteten i
    randomiserade kontrollerade studier.

  484. Man har gjort
    en bokstavstroende omsättning-

  485. -av randomiserade kontrollerade
    studier i praktik.

  486. Man har utelämnat viktiga element
    hos studierna-

  487. -vilket är noggrant övervakade-

  488. -för att se till
    att det blir rätt metod för störningen.

  489. Liksom bokstavstroende översättningar
    av heliga skrifter leder till kaos-

  490. -har överföringen misslyckats
    inom den psykiatriska vården.

  491. Man har inte heller tittat på det
    som vi menar med "fidelitet".

  492. Det är en blandning
    av överensstämmelse och kompetens.

  493. Om vi inte försäkrar oss om-

  494. -att personen verkligen lider av en viss
    störning och att det finns en metod-

  495. -då är det relativt meningslöst hur
    kompetent personen verkar vara.

  496. Det finns en intressant studie-

  497. -som visar problemen
    med att ställa en felaktig diagnos-

  498. -men det är ont om tid,
    och jag måste hoppa över den.

  499. Det här är en kompetensmotor som
    finns i min "Simply Effective"-bok.

  500. Den visar att kompetens inbegriper
    mycket mer än ett enkelt mått.

  501. Det finns stegspecifik kompetens,
    som att ställa korrekt diagnos.

  502. Denna måste passa ihop
    med diagnosspecifik kompetens-

  503. -som en viss behandling för PTSD.

  504. Om de inte kan kopplas ihop-

  505. -får man ingen effektiv vård.

  506. Här är några hänvisningar
    som ni kanske vill titta på. Tack.

  507. Tack så mycket.

  508. Jag vill bara ta upp frågan som du
    nämnde med resten av panelen-

  509. -angående telefonstöd.

  510. I Storbritannien går många över
    till telefonstöd.

  511. De erbjuder fortfarande
    personligt stöd-

  512. -men telefonstöd för bedömning
    och även ibland intervention.

  513. Det finns evidensbas för att ge
    högintensiv specialiserad KBT-

  514. -och i lågintensiva sammanhang kan
    man stödja biblioterapi via telefon.

  515. Det visar en systematisk översikt
    av Judith Gellatly.

  516. Vilka tankar har ni om telefonen?
    Det är inte alltid till hjälp.

  517. I Mikes fall med en patient över sjuttio
    så kunde det inte engagera.

  518. Joanne, har du några tankar om det?

  519. Ett par tankar.

  520. Det finns en stor evidensbas
    för att telefonanvändning fungerar-

  521. -och vissa studier har det större effekt
    än personliga samtal.

  522. Det kan bero på att man är
    mer benägen att vara modellen trogen-

  523. -när man arbetar via telefon.

  524. Men man måste tänka
    på individens preferens-

  525. -i fråga om huruvida det är
    ett lämpligt medium.

  526. I fallet med patienten som nämndes
    var det inte acceptabelt eller möjligt.

  527. Så vård som bara erbjuds på ett sätt
    är kanske inte tillräcklig.

  528. Har du några kommentarer, Steve?

  529. Den observation som jag vill göra är att
    jag jobbar nära patienter med trauma-

  530. -och jag gör inga bedömningar alls.

  531. Mitt genomsnittliga
    antal sessioner är sex stycken-

  532. -och min tillfrisknandefrekvens är
    cirka 90 procent enligt vår standard-

  533. -och cirka 95 procent
    enligt IAPT:s standard.

  534. Det innebär fullt tillfrisknande
    för de flesta som kommer till oss-

  535. -vilket är allt från offer från
    slagfältet till folk som har snubblat.

  536. Det som jag tycker är intressant är-

  537. -att fidelitet upprätthålls
    funkar nog KBT riktigt bra.

  538. Det finns identifierade behandlings-
    metoder för olika diagnoser.

  539. Men om man inte kan upprätthålla den
    bör vi titta på nåt mycket enklare.

  540. Nåt som vi har utvecklat
    och som fortfarande är kognitiv terapi-

  541. -men mycket enklare,
    utan komplexiteten.

  542. Det menade jag i min presentation.

  543. Vi gör nåt som är oerhört viktigt
    oerhört komplicerat-

  544. -och det har nog mer att göra
    med utövarna än med processen.

  545. Kontroversiella kommentarer.
    Vi kan diskutera om det stämmer-

  546. -att Steve inte gör bedömningar
    eller om de är en pågående process.

  547. Nicole Rosenberg
    ska ge nästa presentation-

  548. -om vårdgivande som även förbättrar
    kapacitet vid gruppinterventioner.

  549. Tack för att jag har blivit inbjuden
    till detta panelsamtal.

  550. Jag tror att det som du har bett
    mig tala om-

  551. -är varför vi är så angelägna om
    att använda gruppterapi i Danmark.

  552. Michael sa precis att i Storbritannien
    är det väldigt svårt-

  553. -att terapeuter att jobba med grupper.

  554. Jag är chef för en öppenvårds-
    mottagning i Köpenhamn-

  555. -kopplad till universitetet i Århus.

  556. Jag har gjort olika sorters forskning.

  557. Bland annat har jag jämfört
    individuell terapi med gruppterapi-

  558. -och vi fann genomgående
    samma effekt av dessa två.

  559. Om man tittar på metaanalysen
    för många olika störningar-

  560. -finner de också
    att gruppbaserad KBT-terapi-

  561. -fungerar lika bra
    som individuell terapi.

  562. Det fann man redan 2003-

  563. -så det har funnits gott om tid att
    tillämpa gruppterapi internationellt.

  564. Om man tittar på litteraturen
    om gruppterapi-

  565. -finner man studier eller rapporter-

  566. -redan på 1960-talet.

  567. Det är huvudsakligen anekdotiskt
    och fallstudier.

  568. Sen...

  569. Varför hittar jag inte
    den lilla röda pricken?

  570. Det går bara inte.

  571. Okej...

  572. Genom åren
    har många studier kommit-

  573. -om gruppresultat och grupprocesser.

  574. Huvudsakligen
    från och med 1990-talet-

  575. -finns det många studier som visar-

  576. -att gruppterapi är mycket effektivt.

  577. Många olika gruppterapier dyker upp-

  578. -huvudsakligen
    för specifika störningar.

  579. Det finns också ett ökat intresse
    för förändringsmekanismerna.

  580. Vad får gruppterapi att fungera?

  581. I Danmark har vi en situation-

  582. -i vilken gruppterapi
    är väldigt utbrett.

  583. Inom den lokala psykiatrin,
    och inom kommuner-

  584. -och även på privata mottagningar
    i mindre utsträckning.

  585. Terapin ges av psykologier, psykiatrer,
    psykoterapeuter och socialarbetare.

  586. Och en bok som kom ut i år-

  587. -och som var inspirerad
    av Michael Scott-

  588. -betonar att gruppterapi
    är väldigt utbrett i Danmark.

  589. Jag hoppas att den blir översatt
    till andra språk.

  590. Varför tycker vi så mycket om
    gruppterapi i Danmark?

  591. Jag vet inte säkert,
    men jag ska försöka ge några svar.

  592. Danskarna är förstå medvetna om
    skälen för att använda gruppterapi.

  593. Det är praktisk och kostnadseffektivt.

  594. Jag tror också att det passar med
    nationella drag och värderingar-

  595. -att prata mycket om sig själv
    och att göra det i grupper.

  596. Man gör det i grupper
    från två års ålder-

  597. -tills man dör, praktiskt taget.

  598. Det finns också en nära relation
    mellan danska och brittiska-

  599. -och även amerikanska
    psykoterapeutiska rörelser.

  600. Det ska jag återkomma till.

  601. På 1970-talet blev gestaltterapi i
    grupper mycket populärt i Danmark-

  602. -framför allt i medelklassen.

  603. Under denna tid-

  604. -fanns det en stark koppling-

  605. -mellan danska psykiatrer
    och psykologer-

  606. -och brittisk psykodynamisk
    gruppterapirörelse.

  607. Gruppterapi importerades till Danmark
    under den tiden-

  608. -och har varit en stark, populär faktor
    inom dansk psykologi.

  609. Så grupparbete tillämpades
    på de flesta psykiatriska enheter-

  610. -i hela Danmark.

  611. Den här utbildningen,
    som nu är på tillbakagång-

  612. -har påverkat alla dessa olika yrken.

  613. Senare har Forskningsrådet
    för hälsa och sjukdom-

  614. -definierat några behandlingspaket-

  615. -som är i hög grad
    stödjer gruppformatet.

  616. Ni kan gå till sundhed.dk och hitta-

  617. -beskrivningar av ramverket
    för flera störningar.

  618. Dessa implementeras på
    psykiatriska enheter i hela Danmark.

  619. För ångest och social fobi
    har man femton sessioner-

  620. -och det står definierat
    hur mycket som ska vara psykoterapi.

  621. Man kan omvandla det till psykoterapi-

  622. -så att man har ett ramverk
    med ungefär tolv sessioner-

  623. -för den här störningen.

  624. Vad är då en grupp?

  625. Det finns så många olika grupper.

  626. Det här är helt otroligt... Så där.

  627. Det finns homogena
    och heterogena grupper.

  628. Det finns stängda grupper, där det
    är samma patienter rakt igenom-

  629. -eller öppna grupper.
    Manualiserade eller inte.

  630. Över lång och kort tid.

  631. Långa sessioner, upp till tre timmar,
    eller kortare, en och en halv timme.

  632. Många hjälpmedel som tabeller,
    whiteboard-

  633. -och planer att fylla i.

  634. Eller så kan man ha inga hjälpmedel.

  635. Vi gjorde en studie
    om samlad psykoterapi i grupper-

  636. -alltså alla sessioner inom två veckor
    jämfört med utspridd terapi-

  637. -och fick exakt samma resultat
    för panikångest.

  638. Om man frågar Yalom-

  639. -den store psykoterapiikonen-

  640. -då skulle han betona dessa faktorer
    som kurativa inom gruppterapi.

  641. Framför allt ordet
    "gruppsammanhållning"-

  642. -för känslan av att vara tillsammans
    och knyta an till varandra-

  643. -är hans uppfinning.

  644. Men om man ser på skillnader
    mellan traditioner-

  645. -kan man kortfattat säga att
    grupprocesser ses som väldigt viktiga-

  646. -inom den dynamiska traditionen-

  647. -och sågs från början inte alls
    som viktiga inom KBT.

  648. Hollon och Shaw lade till ett kapitel
    till Beck och Rushs bok-

  649. -om KBT vid depression.

  650. De betonade att interaktionen
    mellan gruppmedlemmar-

  651. -inte är viktig. Det handlar
    om metoderna som används.

  652. Så alla kända KBT-interventioner-

  653. -kan tillämpas i gruppformat.

  654. Om man ska karaktärisera
    en KBT-grupp-

  655. -så är det framför allt
    egenskaperna på vänster sida-

  656. -som man finner.

  657. En typisk session består av agenda,
    dagens hemarbete, psykopedagogik,

  658. -och en tillämpning av en ny metod,
    exempelvis en mindfulnessövning-

  659. -och nästa veckas hemarbete.

  660. Man har flera hjälpmedel.

  661. Och det är en bra grund att ha.

  662. Men man måste tänka på
    att det är viktigare-

  663. -att man redan från början
    tar upp på grupprocesserna.

  664. Burlingame fann,
    som komplement till Yalom-

  665. -att terapins struktur,
    patientens egenskaper-

  666. -och terapeutens förmåga att leda
    är mycket viktiga faktorer-

  667. -ihop med metoderna.

  668. Och Bieling sa att de faktorer för
    grupprocessen som måste tas upp-

  669. -är de till vänster.

  670. Han och hans kollegor föreslog
    att förändringsmekanismerna är-

  671. -inspiration från andra,
    grupptillhörighet-

  672. -korrigerande emotionella upplevelser-

  673. -och möjligheten att fokusera
    på sig själv såväl som på andra-

  674. -och exempelvis se tvångssyndrom
    hos nån annan.

  675. Tyvärr finns det mindre forskningsdata-

  676. -om stressnivån i en grupp.
    Vad är bra och dåligt?

  677. För mycket stress aktiverar antagligen
    en flykt- och kamprespons.

  678. För lite stress får en att somna-

  679. -så vi måste finna en balans.

  680. Ja, och du vore bättre på att berätta
    om den här poängskalan.

  681. Man kan poängsätta
    sig själv efter gruppterapi-

  682. -för att se om man har gjort
    det man skulle-

  683. -i fråga om metoder.

  684. Och om man också
    tog upp grupprocesserna.

  685. Och slutligen skulle jag vilja nämna
    Nina Reinhold-

  686. -som på lördag klockan 14.00
    ska hålla en föreläsning-

  687. -om en av forskningsstudierna
    som vi gör nu i vår enhet.

  688. Den jämför transdiagnostisk
    behandling med vanlig KBT.

  689. Tack.

  690. Tack så mycket.

  691. Joanne förbereder sin presentation.
    Jag vill bara sätta det i kontext.

  692. Vi har hört mycket
    från olika föreläsare.

  693. Kanske är en utmaning att grupper
    erbjuder andra sätt att ge stöd-

  694. -från ledarna men även
    från de andra medlemmarna.

  695. Man inser att man inte är ensam
    och inte annorlunda.

  696. Det finns mycket att lära sig från.

  697. Jag undrar på individnivå om publiken,
    de som ser detta på Internet-

  698. -och de i panelen skulle trivas
    i en grupp eller vilja fly.

  699. Vi är nog alla annorlunda.
    Hur skulle du göra, Steve?

  700. Jag skulle nog trivas rätt bra.

  701. Tyvärr skulle jag nog dominera den.

  702. Jag ska vara kontroversiell igen.

  703. Det finns en psykolog i USA
    som heter Jonathan Haidt.

  704. Han skrev en intressant bok där han
    beskriver psykologisk forskning.

  705. Han kallar den för märklig.

  706. Skälet är att den mesta
    forskningen görs på västerländska-

  707. -utbildade, industrialiserade, rika
    och demokratiska individer.

  708. Det påminner mig om grupper,
    och jag såg på bilden-

  709. -att människorna i gruppen
    med terapeuten alla var vita.

  710. Finns det utrymme
    för kulturella skillnader?

  711. Det mesta av vår forskning
    i väst bygger på västerlänningar-

  712. -och vi är en liten minoritet
    inom jordens befolkning.

  713. Jag undrar i vilken grad det
    går att överföra vår forskning-

  714. -till andra kulturer.

  715. Saken med gruppterapi är
    att det är väldigt roligt-

  716. -när man har tagit sig över
    det första hindret.

  717. Patienterna är ofta glada i slutändan
    över att de har varit i gruppen.

  718. Men att engagera dem
    i gruppen är inte lätt.

  719. Man måste verkligen sälja och förklara.

  720. Jag har använt
    screening för personlighetsstörning-

  721. -för att se till att man
    inte tar med fel personer i gruppen.

  722. Grupper är väldigt intressant.
    Hur får man folk att slappna av?

  723. Jag ska presentera resultat från en
    studie med några grupper på lördag.

  724. Vi ville betona inte bara KBT-
    innehållet, utan även förhållandet.

  725. I stället för att avsluta sessionerna
    med kaffe, te, kaka och juice-

  726. -inleder vi dem med dessa,
    delvis för att jag tycker om kakor-

  727. -men också för att folk
    har nåt att prata över.

  728. Ett explicit mål är att föra
    folk samman, utöver KBT-delen.

  729. Jag vill bara tänka på det temat
    inför det sista bidraget.

  730. I hög grad inom KBT
    gör vi utvärderingar, korta och långa.

  731. Utvärderingar av problem, lösningar,
    KBT-bedömningar och allt möjligt.

  732. Men hur ofta utvärderar vi
    hur man tycker om att lära sig?

  733. Vi är alla olika.

  734. En del älskar att lära sig i grupp,
    klassrum och workshoppar.

  735. En del föredrar individuellt lärande,
    på nätet eller från en bok.

  736. En del tycker om individuell coaching,
    kanske personlig terapi.

  737. Vi ser oss som terapeuter, men kanske
    kan vi se oss som lärare av färdigheter.

  738. Men folk lär sig på olika sätt.

  739. Kanske är det en introduktion
    för en del av de koncept-

  740. -som Joanne också ska ta upp nu.
    Tack så mycket.

  741. Jag heter Joanne Woodford
    och är från University of Exeter.

  742. En kort bakgrund:

  743. Jag är forskare och riktar in mig på
    att utveckla och anpassa-

  744. -lågintensiva eller vägledda
    KBT-baserade interventioner-

  745. -för missgynnade grupper-

  746. -som äldre vuxna, människor
    med hälsoproblem som demens-

  747. -och även informella vårdgivare.

  748. I dag vill jag prata om några
    av utmaningarna som vi upplever-

  749. -när vi översätter forskningsrön
    till praktik.

  750. Titeln på detta rundabordssamtal
    var "Varför kan vi inte?".

  751. Jag tror att det går,
    men det finns avsevärda svårigheter-

  752. -som vi måste övervinna-

  753. -för att bättre omsätta forskningsrön
    i praktik-

  754. -och förbättra spridningen
    av KBT-metoder.

  755. Vi har evidensbaserad behandling
    för vanliga psykiska hälsoproblem.

  756. Det finns en väletablerad evidensbas,
    men det finns också begränsningar.

  757. I studier har vi många som hoppar av.

  758. Vi har mindre evidens
    vad gäller effekter över lång tid-

  759. -och även
    en del misslyckade behandlingar.

  760. Trots att vi har en evidensbas finns det
    en lucka mellan teori och praktik.

  761. Det är svårt att överföra
    och dra nytta av evidens-

  762. -från randomiserade
    kontrollerade studier-

  763. -i klinisk praxis.

  764. Vi har framgångsrika, storskaliga
    initiativ som IAPT i Storbritannien.

  765. Dessa kan uppvisa liknande fördelar
    som man finner i RCT:er.

  766. Men även i framgångsrika program
    är det stor variation-

  767. -i fråga om tillfrisknande. De är
    viktigt att tänka på varför det är så-

  768. -och hur det kan förbättras.

  769. Jag vill särskilt prata om
    en del av de potentiella problem-

  770. -som man upplever när man försöker
    omsätta evidensbasen i praktik.

  771. Det finns massor med litteratur
    om många av de problem-

  772. -som finns när man
    ska omsätta evidens i praktik.

  773. Jag ska fokusera
    på särskilda svårigheter-

  774. -som jag ser som viktiga och också
    tänka på lösningar på dem-

  775. -och hur vi kanske kan övervinna dem
    i framtiden.

  776. En särskild svårighet,
    och det har redan tagits upp här-

  777. -är det som kan kallas det
    pragmatisk-förklarande-kontinuumet.

  778. Vi pratar om skillnaden
    mellan förklarande studier-

  779. -jämfört med
    mer pragmatiska tillvägagångssätt-

  780. -som ligger närmare
    den verkliga världens kliniska praxis.

  781. När det gäller många randomiserade
    kontrollerade studier-

  782. -så har kanske väldigt
    smala kriterier för inkludering.

  783. Patienterna som rekryteras
    till studierna-

  784. -representerar kanske inte patienter
    som man ser i den faktiska vården.

  785. Ett exempel är komorbiditet, bland
    annat hos den äldre befolkningen.

  786. Fler människor lever
    med samsjuklighet-

  787. -och även med långvariga sjukdomar.

  788. Det kan också finnas frågor
    om hur representativt urvalet är.

  789. Exempelvis mycket fokus
    på klinisk rekrytering-

  790. -är ofta en strategi
    som används i studierna-

  791. -men kanske inte representerar
    människorna som är vanliga i vården.

  792. Under studierna följer forskarna
    ofta folk på nära håll.

  793. Mycket uppföljning, telefonsamtal
    och personlig kontakt.

  794. Och valet av kontrollvillkor
    påverkar hur stor effekten är.

  795. Man följer också noga klinikerna
    som tillhandahåller interventionen-

  796. -vilket kan göra att de håller sig mer
    till de metoder som används.

  797. En lösning kan vara
    att utföra mer pragmatiska studier-

  798. -som på ett bättre sätt speglar verkliga
    förhållanden inom klinisk praxis.

  799. Så att tänka på bredare kriterier
    för inkludering av patienter.

  800. Mer flexibilitet i fråga
    om interventionen.

  801. Och även att tänka på kontexten.
    Det kan underlätta implementeringen.

  802. Om man gör studien i en verklig miljö
    kan man upptäcka många svårigheter-

  803. -i fråga om hur evidens senare
    ska tillämpas i praktiken.

  804. Den andra svårigheten
    som jag vill ta upp-

  805. -är problem med implementering.

  806. En del av forskningen
    kring IAPT-programmet visar-

  807. -att högre tillfrisknandefrekvens
    finns på de platser och vid den vård-

  808. -som följer evidensbasen närmare,
    närmare bestämt NICE-riktlinjerna.

  809. Till exempel bättre siffror när man
    följer en modell för stegvis vård-

  810. -och när man har fler
    behandlingssessioner-

  811. -och ger en terapeutisk dos av vård.

  812. Det är också viktigt att tänka på
    att dela med sig av bästa praxis-

  813. -för att förbättra resultat i allmänhet.

  814. En annan idé är att man
    under utvecklingsforskning-

  815. -tänker på tillämpning tidigt.

  816. Min forskning är
    utvecklingsforskning i fas 1-

  817. -om man följer MRC:s ramverk
    för utveckling och utvärdering-

  818. -av komplexa interventioner.
    När man utvecklar interventioner-

  819. -bör man tänka på kontexten som
    interventionen kommer att ske i.

  820. Att jobba i nära samarbete
    med vården och med vårdpersonal-

  821. -och även patienter och allmänheten-

  822. -och upptäcka svårigheter
    som senare kan uppstå-

  823. -om man till slut blir klar
    att implementera en intervention.

  824. Nästa område som jag vill prata om-

  825. -är att även tänka på patienternas
    behov och preferenser.

  826. Trots framgångarna
    hos program som IAPT-

  827. -där evidensbasen
    faktiskt har omsatts i praktik-

  828. -finner vi att somliga
    befolkningsgrupper missgynnas.

  829. Äldre vuxna, yngre mellan 18 och 24 år
    och etniska minoritetsgrupper-

  830. -utnyttjar inte IAPT-vård så mycket
    som man skulle förvänta sig.

  831. Det finns också olika nivåer
    av avhopp från interventioner.

  832. Så vi måste kanske tänka på
    godtagbarheten hos olika metoder-

  833. -och hos sätten att tillhandahålla vård
    till olika befolkningsgrupper-

  834. -för att fortsätta utveckla metoder
    och vårdsammanhang-

  835. -som är mer lämpliga
    och acceptabla för människor.

  836. Ett särskilt argument är
    att det är viktigt-

  837. -att verkligen involvera patienterna-

  838. -när man tänker på om en intervention
    faktiskt kommer att användas.

  839. Att tänka noga på terapeuternas
    eventuella övertygelser-

  840. -om vilka metoder som är bäst,
    och även ur akademisk synvinkel.

  841. Man bör tänka på om allmänheten
    kommer att använda metoderna.

  842. Ett sätt att titta på det kan vara
    vad jag kallar en deltagande taktik.

  843. Att faktiskt sätta patienten i centrum
    för forskningen-

  844. -i spridningen av tillämpningen också,
    så i alla dessa faser.

  845. Exempel på forskning som jag
    har gjort ihop med Paul Farrand-

  846. -handlar om att anpassa lågintensiva,
    vägledda KBT-interventioner-

  847. -till specifika befolkningsgrupper.
    För närvarande gör vi en studie-

  848. -om att anpassa lågintensiv KBT
    för människor med demens.

  849. Vi utförde mycket kvalitativt arbete
    för att försöka anpassa metoden-

  850. -och undersöka vårdens godtagbarhet.

  851. Vi tittar särskilt på att tillhandahålla
    den här interventionen inom IAPT.

  852. Vi hade hög godtagbarhet-

  853. -för de lågintensiva tekniker
    som vi använde-

  854. -men folk var mycket negativa
    till språket som vi använde-

  855. -och ansåg att alla ord som påminde
    om psykisk hälsa var oacceptabla.

  856. Det gällde till och med begreppet
    "Psychological Wellbeing Practitioner"-

  857. -som vi i Storbritannien kallar
    terapeuter inom lågintensiv KBT.

  858. "Wellbeing Practicioner" gick bra-

  859. -så avlägsnandet av ett ord
    ökade godtagbarheten.

  860. Och folk ville inte att vi pratade
    om depression.

  861. De ville ha en mer positiv attityd,
    som att prata om välbefinnande.

  862. Det fanns också praktiska problem.

  863. Särskilt folk med demens skulle inte
    ha lätt att komma till en mottagning-

  864. -och ville därför ha vård hemma,
    vilket vi inte alls brukar göra.

  865. Chris har också arbetat mycket
    med att undersöka viktiga saker-

  866. -som var vården tillhandahålls,
    på mottagningar eller ute bland folk?

  867. Var kan vi ge vård,
    vem ger vården och hur viktigt är det?

  868. Ett annat sätt
    att underlätta omsättningen-

  869. -vore att tänka på de data som vi har-

  870. -och undersöka saker
    som mönster för avhopp.

  871. En del studier har tittat på data
    inom särskilda tjänster-

  872. -som exempelvis skäl för frånvaro.

  873. Man har också gjort patientprofilering.

  874. En studie undersökte vilka faktorer
    som påverkade tillfrisknande-

  875. -och fann sämre tillfrisknanden
    för arbetslösa, till exempel.

  876. Bör vi tänka på om vissa egenskaper
    hos patienter är associerade-

  877. -till responsfrekvens och hur vi
    kan förbättra responsen för dem=

  878. Slutligen vill jag prata om paritet
    i fråga om anslag-

  879. -för psykiska och fysiska sjukdomar.

  880. I vissa länder har vi problem
    med att det saknas anslag-

  881. -till forskning
    om psykologiska terapier.

  882. Man fokuserar på läkemedel
    eller fysiska sjukdomar.

  883. Det gäller även mer lokala anslag-

  884. -vilket kan påverka vårdens möjlighet,
    var det än är i världen-

  885. -att upprätthålla fidelitet
    till modellerna och evidensbasen-

  886. -som vägleder det som vi gör.

  887. Sammanfattningsvis tror jag att det går
    att omsätta forskningsrön inom KBT-

  888. -till praktik.
    Vi har exempel på att det har lyckats-

  889. -men det finns sätt att förbättra det-

  890. -genom att titta på variationer
    i resultat och användande.

  891. Ett sätt är att han en mer pragmatisk
    inställning i framtida forskning.

  892. Vi kan också undersöka möjliga skäl
    till variationer i resultaten.

  893. Vikten av fidelitet och
    fortgående utbildning och tillsyn.

  894. Specifika demografiska
    och kliniska egenskaper-

  895. -som också kan förklara variationen.

  896. Och även att sätta dem som vi jobbar
    med i centrum för vår forskning-

  897. -för att förstå preferenser
    och hur vi bör anpassa våra metoder-

  898. -för att öka användandet
    och benägenheten att fortsätta.

  899. Och så paritet i fråga om anslag-

  900. -både för forskning
    och implementering.

  901. Tack så mycket, Joanne. Får jag ta upp
    ett tema att fråga panelen om.

  902. Det är frågan om språk och kulturell
    anpassning för att engagera folk.

  903. Vi tänker ofta på det som översättning
    till helt annorlunda kulturer-

  904. -men kanske måste vi tänka på
    kulturell anpassning-

  905. -i olika områden i våra egna länder.

  906. Ett exempel är Rebbeca Martins
    artikel för sex, sju år sen-

  907. -om läsåldern för många
    ofta rekommenderade böcker.

  908. Hon tittade på "Cognitive Therapy
    of Depression".

  909. Läsåldern för utdragen var sjutton.

  910. För självhjälpsböckerna varierade det
    från tolv-tretton till sexton-sjutton.

  911. Men i Storbritannien, och detta gäller
    nog även Nordamerika och Europa-

  912. -brukar man finna att 20-25 procent
    har svårt att läsa-

  913. -vid elva till tolv års ålder.

  914. Så många resurser som man delar ut
    är svåra för folk att dra nytta av.

  915. Hur kan vi använda ett språk
    som engagerar?

  916. Kanske har Nicole
    några tankar om det.

  917. Inom grupper
    eller i andra sammanhang.

  918. Jag är inte säker på vad jag ska svara-

  919. -och kanske är det här inte
    alls ett svar på din fråga.

  920. Det som vi har gjort för att
    implementera gruppterapi i Danmark-

  921. -är delvis att säga till patienterna-

  922. -när de kommer till oss-

  923. -att det är gruppterapi som vi erbjuder.

  924. Det finns patienter som ber
    om individuell behandling-

  925. -och då övertalar vi dem
    att först prova gruppterapi.

  926. Det är vårt första val för behandling.

  927. Det är ett sätt att få terapeuter...

  928. ...att få patienter
    att prova gruppterapi-

  929. -även om de tror att de inte
    ska gilla eller ha nytta av det.

  930. För andra grupper-

  931. -vet jag inte hur man ska göra.

  932. Kanske är folk inte så annorlunda.

  933. Där finns det spänningar inom vården.

  934. Ska vi erbjuda
    en dominerande vårdform-

  935. -eller ska vi ha många
    olika sätt att lära oss?

  936. Det är svårt att svara på. - Mike,
    har du några tankar om språket?

  937. När det gäller språket-

  938. -kan man skräddarsy interventionen
    till personen i fråga.

  939. Man kan göra
    en grövre form av KBT-

  940. -som i princip är historieberättande.

  941. Jag kanske säger till min patient,
    personligen eller i grupp:

  942. "Det låter som om du har bestämt dig
    för att spela Askungen"-

  943. -"och aldrig få
    dina behov tillfredsställda."

  944. Det skulle jag hellre säga-

  945. -än att de tror att de inte har rätt
    att tillfredsställa sina behov-

  946. -och borde tänka på andras först.

  947. Man kan närma sig samma fenomen
    på makro- eller mikronivå.

  948. Det anpassas till individen,
    särskilt vid grupparbete.

  949. Jag använder metaforer
    och berättelser-

  950. -för att det tycks fungerar bra.

  951. Men terapeuter sitter lite fast
    på den individuella, logiska nivån.

  952. Man kan använda historieberättande.

  953. Det framkallar
    kraftfull kognitiv förändring.

  954. Berättelser är ju en sammanfattning
    av en massa kognition.

  955. Steve och sen Nicole.

  956. Vi har gruppterapi för
    väldigt olika grupper av patienter.

  957. Ungdomar med schizofreni-

  958. -och PTSD hos soldater
    som kommer hem från kriget.

  959. Många olika grupper, män och kvinnor.

  960. I många av våra grupper
    har vi folk från Mellanöstern-

  961. -och danskar,
    folk med väldigt olika vardagar.

  962. Jag tror att grupper
    kan passa många patienter.

  963. Jag vill också betona
    att gruppformatet-

  964. -kanske kan hjälpa terapeuten
    att hålla sig till metoden.

  965. Man sitter med en patient
    och tenderar ofta att glömma bort sig-

  966. -med en bra berättelse och sånt.

  967. I grupp tänker man att man måste
    göra det som är effektivt.

  968. Det är mycket intressant.

  969. Vi har KBT med struktur
    som är evidensbaserad-

  970. -men hur balanserar man strukturen
    med ett engagerande språk-

  971. -och relationen. Det är kanske
    avgörande för att lyckas.

  972. Har Steve nåt att lägga till?

  973. Jag är väldigt intresserad av språk.

  974. Språket är det medium
    som vi använder.

  975. En sak som fascinerar
    mig statistikernas språk-

  976. -och statistiken som har visats. Jag
    vill inte brista i respekt för Joanne-

  977. -men man kan tolka IAPT-statistiken
    på ett helt annat sätt.

  978. Jag ska ge er ett snabbt exempel.

  979. 1,3 miljoner människor
    hänvisades till IAPT 2014-2015.

  980. 190 000 tillfrisknade
    enligt statistiken. Det är 15 procent.

  981. Om man delar upp det i regioner
    var Wokingham mest framgångsrikt.

  982. 21,1 procent
    tillfrisknade statistiskt sett.

  983. Det värsta området var Rochdale, där
    det låg på 2,1 procent.

  984. Det intressanta är att folk i Wokingham
    är oerhört välutbildade och förmögna.

  985. Rochdale är ett fattigt område med
    en stor mängd etniska minoriteter-

  986. -och dålig utbildning.
    Statistiken tyder på nånting.

  987. De två ursprungliga platserna,
    Doncaster och Newham-

  988. -ligger i den nedre tredjedelen-

  989. -men där borde det finnas
    mer erfarenhet och förmåga än andra.

  990. Så statistiken beror på
    hur man tolkar den.

  991. Och exemplen med Wokingham
    och Rochdale säger mycket-

  992. -om språket som vi använder,
    eller kan göra.

  993. Men ingen vet
    vad som påverkar statistiken.

  994. Återigen, det finns så mycket
    som vi inte vet.

  995. Vi gör ständigt antaganden om
    att vår fidelitet och annat är viktigt.

  996. Men vet vi det? Kan vi vara säkra?
    Det tror jag inte.

  997. Hur man mäter resultaten
    är en annan sak.

  998. Räknar man antalet som remitteras
    eller som inleder terapin?

  999. Andra resultat tyder på att IAPT har-

  1000. -50 procents tillfrisknande för vissa
    tjänster och 20 procent för andra.

  1001. Det beror hur man mäter.
    Men det som man belyser-

  1002. -genom stora interventioner
    som att förbättra tillgängligheten-

  1003. -är att man kan engagera många,
    men att många också uteblir.

  1004. Det handlar om
    hur vi erbjuder nåt attraktivt.

  1005. Återigen vill jag fråga panelen.

  1006. Hela idén om vem som
    ska göra KBT-interventioner.

  1007. Det ser olika ut
    inom EU och i Nordamerika.

  1008. I vissa länder är det bara läkare och
    psykologer, i andra är det olika yrken-

  1009. -som sjuksköterskor, arbetsterapeuter
    och lärare.

  1010. Inom IAPT utbildas många
    som helt saknar yrkesbakgrund.

  1011. Vill nån i panelen prata om det?

  1012. Vilka egenskaper har terapeuter,
    som kan leda till bättre resultat?

  1013. Jag misstänker att man måste börja
    i den andra änden-

  1014. -och titta på vad vi
    menar med kompetens.

  1015. Det är mycket mer komplext
    än vi först trodde.

  1016. Det kan inte likställas
    med poängskalan för kognitiv terapi.

  1017. Man måste titta på om en person kan
    sägas vara kompetent inom området.

  1018. Nyligen höll jag en föreläsning
    om tillsyn till IAPT-personal.

  1019. En person ur publiken sa-

  1020. -att hon inte kunde
    bedöma personlighetsstörningar.

  1021. Hon kunde inte hantera
    dem som led av det.

  1022. En människa med depression
    kan ha fobisk personlighetsstörning.

  1023. Om man då inte tar itu
    med personlighetsstörningen-

  1024. -då kommer det att slå fel.

  1025. Hon sa: "Vi struntar bara i det."

  1026. Men remisserna kommer-

  1027. -och en betydande andel av dem
    som lider av ångest och depression-

  1028. -har också personlighetsstörning.

  1029. Om man då inte har kompetens nog
    för att känna igen och hantera det-

  1030. -kommer vi att svika folk.
    Vi måste verkligen reda ut-

  1031. -vilken kompetens som är nödvändig
    och sen titta på människorna.

  1032. Men tyvärr lär det bli mer krävande
    eller åtminstone en annan utbildning-

  1033. -än vad vi har gjort tidigare.

  1034. Men vi måste också sluta tänka
    att det är antingen eller.

  1035. Individuell terapi eller gruppterapi.
    Man kan få bådadera.

  1036. För några år sen, i ett fattigt område
    i Liverpool, Toxteth-

  1037. -hade jag gruppterapi mot depression.

  1038. Men vi inledde med upp
    till tre individuella sessioner-

  1039. -för att "förföra" dem in i gruppen,
    och det funkade utmärkt.

  1040. Vi måste vara flexibla.
    Grupper är väldigt kostnadseffektivt-

  1041. -och där tror jag att Danmark
    är en föregångare.

  1042. Fler kommentarer om det? Nicole?

  1043. Om vi tittar på evidensen-

  1044. -bör man kunna tillämpa de metoder-

  1045. -som vi vet krävs för att få en effekt-

  1046. -som exponering vid ångest och
    responsprevention vid tvångssyndrom-

  1047. -i kombination med medvetenhet
    om den terapeutiska relationen-

  1048. -och mer icke-specifika faktorer.

  1049. Oavsett yrke måste man
    kunna kombinera dessa båda.

  1050. Nåt som man bör minnas-

  1051. -om överföringen
    från forskning till praktik-

  1052. -är vad som ger resultat
    inom forskningen.

  1053. Joanne tog upp flera saker:
    Det ursprungliga engagemanget, stöd-

  1054. -relationens kvalitet,
    manualiserade tillvägagångssätt-

  1055. -och tillsynen.
    Allt detta kan långsamt bli urholkat-

  1056. -i vårt vardagliga yrkesutövande.

  1057. Hur bygger vi vidare på det?
    En sista kommentar från Steve.

  1058. Jag ska tyvärr vara
    väldigt radikal igen.

  1059. I ett program i Liverpool-

  1060. -utbildar vi folk med psykiska problem
    i att prata med varandra.

  1061. Det är väldigt radikalt.
    Vi gör oss av med terapeuten.

  1062. Vi utbildar våra patienter till att gå
    ut och prata med folk där de bor.

  1063. Enkla interventioner och enkla sätt
    att ställa frågor och använda språket.

  1064. Vi får se vad som händer, men vi
    hoppas att områdena blir självgående-

  1065. -och behöver mindre terapeuter.

  1066. Jag vet att på många håll i Europa
    får man inte ge KBT-terapi-

  1067. -utan yrkesmässiga kvalifikationer.

  1068. Jag förstår inte varför.

  1069. Alla kan lära sig enkla tekniker
    och interventioner-

  1070. -och använda språket för att hjälpa
    varandra. Om vi inte stärker områdena-

  1071. -då lär vi inte förändra
    särskilt mycket.

  1072. Förhoppningsvis involverar
    planen också kakor.

  1073. Tack till Steve, Mike, Nicole
    och Joanne.

  1074. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från forskning till behandling och praktik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut. Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv beteendeterapi, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Anke Ehlers är professor i psykologi och forskar om posttraumatiskt stressyndrom. Här berättar hon om upptäckter som lett till effektivare behandling och förbättrat vården avsevärt. Vilka personer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom? Vilka har upplevt ett trauma men klarar sig från PTSD? Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Kognitiv beteendeterapi - historia och framtid

Kognitiv beteendeterapi har existerat som behandlingsmetod i ungefär fyrtio år. Men dess rötter återfinns betydligt längre tillbaka inom bland annat filosofi som ligger till grund för utvecklingen. Här berättar Art Freeman, professor i psykologi, om sitt livslånga arbete med KBT och presenterar en modell som fokuserar på nuet men också tar hänsyn till det förflutna och framtiden. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Från forskning till behandling och praktik

Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut. Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Att lära av sina erfarenheter

Personer med olika bakgrund inom terapeutisk och klinisk behandling diskuterar lärdomar de har fått av tidigare misstag och erfarenheter i arbetet med patienter. Medverkande är professorerna Art Freeman, Paul Emmelkamp och Ann Marie Albano samt forskarna Judith Beck och Arnoud Arntz. Moderator: Lars-Göran Öst. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.