Titta

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Om UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Föreläsningar och diskussioner om den senaste forskningen inom kognitiv beteendeterapi. Inspelat i september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016 : Att lära av sina erfarenheterDela
  1. Personer med personlighetsstörningar
    har extremt negativa-

  2. -dysfunktionella, övergeneraliserade,
    fixerade föreställningar-

  3. -om sig själva och andra.

  4. Välkomna till det här panelsamtalet-

  5. -med en väldigt spännande rubrik:

  6. "Att lära sig av det förflutna,
    inklusive våra misstag."

  7. Vi har en väldigt bra panel här i dag.

  8. Art Freeman från det här nya stället
    som han berättade om.

  9. Touro College i New York.

  10. Paul Emmelkamp
    från University of Amsterdam.

  11. Anne Marie Albano
    från Columbia University i New York.

  12. Judy Beck
    från Beck Institute i Philadelphia.

  13. Arnoud Arntz, också från University
    of Amsterdam i Nederländerna.

  14. Såvitt jag kan avgöra
    är ingen KBT-metod 100 % effektiv-

  15. -i den meningen
    att varje behandlad patient blir botad.

  16. Det finns utrymme för förbättring
    inom hela den mentala hälsan.

  17. Det gäller både sjukdomar
    där KBT har använts-

  18. -i ungefär fyrtio, femtio år-

  19. -som ångest, depression
    och schizofreni - och andra sjukdomar-

  20. -som än så länge väckt svagt intresse
    från dem som jobbar med KBT.

  21. Arrangörerna
    bakom det här panelsamtalet-

  22. -har bett deltagarna
    att ge sitt perspektiv-

  23. -på KBT:ns både behavioristiska
    och kognitiva historia-

  24. -och att ta upp de hinder som vi
    har stött på eller kolliderat med-

  25. -under vårt arbete,
    och de misstag som vi har gjort.

  26. Med den inledningen
    lämnar jag över ordet till Art.

  27. -Tack.
    -Varsågod.

  28. Fungerar den? Ja.

  29. Efter att ha varit involverad i KBT
    under väldigt många år-

  30. -kändes tanken på att prata om
    våra misstag som en strålande idé.

  31. Vi brukar aldrig prata om misstagen.

  32. Jag skulle vilja se en bok av Freud-

  33. -om
    "patienter som jag misslyckades med".

  34. Det verkar som om han alltid lyckades.

  35. När jag tänkte på mina erfarenheter,
    framför allt här i Sverige...

  36. ...och de misstag
    jag har sett utifrån...

  37. Jag använder metaforer
    i mitt terapiarbete, och jag tänkte:

  38. "Vad vore en bra metafor
    för det stora misstag vi har gjort?"

  39. Jag ska ge er lite bakgrund.

  40. I USA på 1800-talet
    ville folk flytta bort från städerna.

  41. De flyttade västerut-

  42. -där det fanns gott om utrymme
    för lantbruk och bostäder.

  43. Det man gjorde var
    att en familj köpte en vagn-

  44. -och hästar som skulle dra den.

  45. De slog sig samman med andra
    som reste över världsdelen.

  46. De reste tillsammans i vagntåg.

  47. Om det uppstod fara
    och vagntåget blev attackerat...

  48. Vet någon vad de gjorde?

  49. De ställde vagnarna i en ring.

  50. Tanken var att ställa vagnarna i en ring
    för att skydda sig.

  51. Det jag såg som ett stort problem
    här i Sverige-

  52. -var att varje grupp
    hade sin egen vagn.

  53. Vi reste tillsammans i ett vagntåg.

  54. När vi kände oss attackerade
    bildade vi en ring-

  55. -och började skjuta på varandra.

  56. Det såg jag som ett stort problem.

  57. Vi ägnade mycket tid åt
    att attackera varandra snarare än...

  58. Vi kanske inte ens blev attackerade.

  59. Och om vi blev det så hade vi
    klarat oss bättre genom att samarbeta.

  60. Det var inte förrän ganska nyligen-

  61. -vilket nämndes vid inledningen-

  62. -som KBT-grupperna
    började pratade med varandra.

  63. "Vi pratar inte med dem."

  64. Ur mitt perspektiv,
    och ni går miste om en jättebra bild...

  65. ...var det största problemet
    att vi alltid väntade oss ett angrepp-

  66. -och inte visste hur vi skulle bete oss,
    så vi attackerade varandra.

  67. Okej. Lars-Göran.

  68. -Är du färdig?
    -Tills vidare.

  69. Okej. Paul.

  70. Det finns några saker
    som jag tycker är viktiga-

  71. -som vi gjorde fel tidigare, även
    inom den europeiska organisationen.

  72. Det gäller framför allt
    utbildningen av terapeuter.

  73. Det finns en idé
    att terapeuterna ska utbildas-

  74. -i hur man gör funktionsanalys
    i samband med behandlingar-

  75. -men det finns knappt några belägg
    för att sådan behandling är bättre-

  76. -än behandling som utgår
    från sjukdomar eller diagnoser.

  77. Bara enstaka studier under alla år
    har undersökt det här-

  78. -och resultaten antyder snarare
    att det är negativt.

  79. Ändå ses det som en viktig del
    av många utbildningar-

  80. -att terapeuten lär sig att göra så.

  81. Vi borde undersöka hur man kan
    göra det på ett bättre sätt-

  82. -så att vi utbildar terapeuter
    på rätt sätt.

  83. Varför ha kvar något
    som inte är effektivt-

  84. -och utbilda terapeuter så
    om inget tyder på att det är bättre?

  85. Det är en fråga.

  86. Jag blev förvånad i går
    när jag såg regelverket-

  87. -för organisationer
    som ska auktoriseras av EABCT.

  88. De menar fortfarande att terapi
    för terapeuter är att rekommendera.

  89. Det finns en seglivad myt som
    går ut på att det skulle vara bättre-

  90. -men ingen studie visar-

  91. -att terapeuter som genomgår terapi
    blir bättre terapeuter.

  92. Kan inga studier visa att de blir bättre
    så bör vi sluta rekommendera det.

  93. Vi kan spara resten till senare.

  94. -Okej. Anne Marie.
    -Tack.

  95. Jag tänker prata om två saker.

  96. En handlar om utbildningen.

  97. Ett av de områden där jag nog själv
    har bidragit till ett problem är...

  98. Vid ett tillfälle utvecklade vi i USA,
    utifrån kliniska studier-

  99. -behandlingsmanualer
    för alla diagnoser.

  100. Bemästrande av ångest och panik,
    KBT i grupp mot social fobi...

  101. Det som hände var-

  102. -att när vi distribuerade manualerna
    efter de kliniska försöken...

  103. Det jag ser
    i den stora gruppen terapeuter hos oss-

  104. -alltså nyutbildade som söker till våra
    praktikplatser och postdokprogram-

  105. -är kliniker
    som är väldigt manualberoende.

  106. De har problem med fallformulering
    eller funktionsanalys-

  107. -och att tänka utanför sin planering.

  108. På sätt och vis-

  109. -fastän jag och Dave Barlow
    var med och gav ut ett antal manualer-

  110. -måste vi nog lägga dem lite åt sidan.

  111. Vi måste fokusera på
    och utbilda i handledning-

  112. -och lära terapeuter att vara terapeuter
    och inte bara följa instruktioner.

  113. Bortsett från det har jag under
    min karriär, vilket Judy tog upp-

  114. -främst fokuserat på barn och unga.

  115. Jag har varit ansvarig prövare vid
    kontrollförsök på andra college i USA.

  116. Vi gjorde de två största med barn
    utöver ADHD-försöket:

  117. Treatment for Adolescents
    With Depression-

  118. -och Child/Adolescent
    Anxiety Multimodal-studierna.

  119. Jag pratade om det i går, men jag tror
    att en av sakerna vi kan göra bättre-

  120. -och som vi har lärt oss
    genom våra försök-

  121. -är att vi inte bara kan ta förfaranden
    som har utvecklats under åren-

  122. -huvudsakligen för vuxna,
    och överföra dem på barn-

  123. -på så sätt att vi bara riktar in oss
    på att lindra symtom.

  124. Vi kan behandla depression och ångest
    och ge lindring.

  125. Respondentstatusen eller den kliniska
    förbättringen i de här försöken-

  126. -bygger på att symtomen lindras.

  127. Det som händer,
    och det vi som fält har bortsett från-

  128. -är att det gäller ungdomar
    i olika utvecklingsstadier.

  129. Funktionell utveckling tas inte upp-

  130. -som primärt,
    och ofta inte ens sekundärt, resultat.

  131. Att få barn och unga-

  132. -att inte bara hantera det psykologiska
    problemet eller tillståndet-

  133. -utan att också få dem att hamna i fas
    med sin adekvata utveckling-

  134. -enligt ålder och fas...

  135. Gör vi inte det så får vi
    en sämre behandlingseffekt.

  136. En orsak till att vi enligt Camsstudien
    bara botar 80 % av de unga-

  137. -med medicinering
    och KBT kombinerat-

  138. -60 % med enbart KBT,
    och 55 % med bara läkemedel-

  139. -är att vi missar utvecklingen.
    Vi färdigställer uppföljningen nu.

  140. Vi sammanställer
    uppföljningsstudiens resultat.

  141. Åtminstone 50 % av de unga
    har fått återfall 6-10 år senare.

  142. Akilleshälen, att de inte hamnar rätt
    i sin utveckling, har inte åtgärdats.

  143. Jag lämnar det öppet för frågor.

  144. -Judy.
    -Jag vill ta upp personlighetsstörning.

  145. I stället för behandlingsmisstag
    vill jag ta upp ett annat perspektiv:

  146. KBT:ns utveckling för att kunna
    bemöta den här svåra patientgruppen.

  147. Jag pratar om personlighetsstörningar
    i kombination med akuta sjukdomar-

  148. -som depression eller ångest-

  149. -där personlighetsstörningen
    försvårar behandlingen av sjukdomen-

  150. -samt patienter som främst
    lider av personlighetsstörning.

  151. Jag vill jämföra den kognitiva terapi
    mot depression-

  152. -som utvecklades
    av min pappa med flera på 1970-talet-

  153. -med kognitiv terapi
    för personlighetsstörningar år 2016.

  154. Jag ska prata om tre saker.

  155. Terapeutisk allians,
    kognitiv konceptualisering-

  156. -och användandet av tekniker.

  157. Om terapeutisk allians: I "Cognitive
    Therapy of Depression" från 1979-

  158. -skrev min far med flera om vikten
    av en stark terapeutisk allians-

  159. -och att få återkoppling
    från klienterna-

  160. -för att se till att de förstod
    och höll med terapeuten.

  161. De talade om vikten
    av god rogeriansk rådgivning-

  162. -och att be om återkoppling
    vid sittningens slut-

  163. -så att terapeuten anpassade
    behandlingen efter patienten.

  164. Allt det är viktigt när man behandlar
    personlighetsstörningar med mera.

  165. När personer med... Jag hinner nog
    bara prata om terapeutisk allians.

  166. Personer med personlighetsstörningar
    har extremt negativa-

  167. -dysfunktionella, övergeneraliserade,
    fixerade föreställningar-

  168. -om sig själva och andra.

  169. Föreställningarna utvecklas ofta i
    barndomen eller den tidiga ungdomen.

  170. De kommer till behandlingen
    med de här föreställningarna-

  171. -som om de var skrivna på en skärm
    som de har runt huvudet.

  172. Alla upplevelser filtreras genom den.

  173. Någon med personlighetsstörning-

  174. -kan känna sig hjälplös och sårbar,
    omöjlig att älska eller värdelös.

  175. Hon kan tro att andra kommer att såra,
    förnedra och kritisera henne.

  176. Att andra inte går att lita på.

  177. Om de här föreställningarna är
    inskrivna på skärmen en miljon gånger-

  178. -vad händer då med terapeuten?

  179. Eftersom terapeuten tillhör "de andra"
    kan hon anta-

  180. -att terapeuten är kall, kritisk,
    inte respekterar henne och är opålitlig.

  181. Man är trevlig, vilket är en
    av de allra viktigaste sakerna-

  182. -och patienten reagerar negativt.

  183. Det är viktigt
    att terapeuten är medveten-

  184. -om vad patienten känner
    under sittningens gång.

  185. När vi märker att patienten
    reagerar negativt måste vi fråga:

  186. "Vad tänkte du nu?"

  187. När patienten ger negativ feedback -
    berättigad eller ej-

  188. -måste vi direkt säga:
    "Jag är glad att du berättade det där."

  189. Vi måste veta varför patienten reagerar
    negativt för att kunna arbeta med det.

  190. Ibland beror en negativ reaktion
    på att vi har begått ett misstag.

  191. Vi föreslog en för svår hemuppgift
    eller missförstod patienten.

  192. Vi tog fram ett arbetsblad
    som patienten inte gillade.

  193. Då måste vi lära oss att be om ursäkt
    på ett bra sätt och gå vidare.

  194. Ofta har patienten
    en felaktig uppfattning om oss.

  195. Vi kan upplevas som för kontrollerande
    fastän vi inte tycker att vi är det.

  196. Ibland kan patienten säga det,
    och vi inser att det stämmer.

  197. Då ber vi om ursäkt och ber patienten
    att säga till om det upprepas-

  198. -men ofta är det ett missförstånd
    från patientens sida.

  199. Då tackar vi för återkopplingen
    och utformar sen en strategi.

  200. En strategi är att med sokratiska frågor
    hjälpa patienten att upptäcka-

  201. -att hans antaganden om oss
    inte stämde.

  202. Vi hjälper patienten
    att se oss på ett mer realistiskt sätt.

  203. Som tur är kan vi säga:

  204. "Är någon annan i ditt liv
    för kontrollerande?"

  205. Sen använder vi sokratisk frågeteknik.

  206. Patienten kan ha missuppfattat
    andra människor i sitt liv.

  207. Att lösa problemen
    i den terapeutiska alliansen-

  208. -kan hjälpa patienten att generalisera
    det man lärde sig i det samtalet-

  209. -och tillämpa det utanför behandlingen.

  210. Om jag hinner
    så tar jag de två andra sakerna sen.

  211. Tack.

  212. Arnoud.

  213. Jag tar mig an det här
    ur ett forskarperspektiv.

  214. Jag är utbildad
    i experimentell psykopatologi.

  215. Det är ett av den kognitiva beteende-
    terapins mer okända områden.

  216. Joseph Wolpe började sitt arbete-

  217. -med att på experimentella sätt
    orsaka fobier hos katter-

  218. -för att sen försöka bota dem.

  219. Den modellen influerade
    åtminstone mig personligen-

  220. -men vi gjorde misstag där.

  221. En hel del pengar och ansträngning
    läggs på studier-

  222. -för att orsaka psykopatologiska
    fenomen hos icke-patienter.

  223. Inte katter, utan mänskliga personer.

  224. Personer är ju alltid människor.

  225. Hos människor, framför allt studenter,
    eftersom det passar bra.

  226. Tanken att det här är ett lämpligt sätt
    att testa teorier på-

  227. -kanske till och med behandlingar-

  228. -är felaktig av flera skäl.

  229. Ett är att det är väldigt svårt-

  230. -att hos människor orsaka - samtidigt
    som man följer våra etiska regler-

  231. -riktig psykopatologi.

  232. Man får nöja sig
    med jämförbara problem.

  233. Jag försökte att framkalla
    en endogen opioidutsöndring-

  234. -genom att göra människor
    väldigt rädda i labbet.

  235. Vi misslyckades med tre olika metoder.

  236. Folk rapporterade
    höga nivåer av ångest och...

  237. De reagerade starkt fysiologiskt,
    men inte med opioidutsöndring.

  238. Vi fick använda personer som
    hoppade fallskärm för första gången-

  239. -för att orsaka den här reaktionen.

  240. Att återskapa ett fenomen i ett labb
    är svårt.

  241. Ett annat exempel är att vi länge
    använde oss av klassisk betingning-

  242. -främst med studenter.

  243. Tanken var att vi skulle återskapa
    fobiers orsak-verkan-förhållanden.

  244. Sen upptäckte vi
    att bra klassisk betingning-

  245. -med subjekt som skiljer
    mellan förstärkta signaler-

  246. -och säkerhetssignalerna-

  247. -tyder på en sund reaktion.

  248. Det är patologiska personer
    som har problem-

  249. -med att skilja mellan
    säkerhetssignaler och inlärda signaler.

  250. När jag ser tillbaka...
    Kunde jag göra om mitt arbete-

  251. -skulle jag lägga mer energi på att
    studera och göra försök med patienter.

  252. De har erfarenhet av lärandeprocesser
    som är svåra att efterlikna i labbet.

  253. Det är de som verkligen behöver
    vår forskning och bättre behandling.

  254. Det är ett stort misstag som jag skulle
    ha försökt undvika i nuläget.

  255. Ett annat misstag inom
    den experimentella psykopatologin-

  256. -kan vara
    den starkt deduktiva vetenskapsteorin.

  257. Tanken är att man måste
    formulera en teoretisk hypotes-

  258. -genomföra experiment och statistiskt
    konstatera huruvida hypotesen håller.

  259. Genom att göra så kan vi ha missat
    mer induktiva processer.

  260. Hur kommer man fram till
    nya idéer och hypoteser?

  261. Framför allt borde vi återgå till att
    lyssna mer på patienter och terapeuter-

  262. -för att få veta vad de upplever
    och saknar i behandlingen.

  263. Det skulle hjälpa oss att förbättra
    våra idéer om behandling.

  264. Det var det i ett nötskal.

  265. Tack.

  266. Jag skulle vilja...

  267. Jag skulle vilja kommentera...
    Hallå? Så ja.

  268. En kommentar till Anne Marie.

  269. När de här manualerna-

  270. -med Tims bok om depression
    som startskott...

  271. När man började utveckla dem
    såg många av oss dem som heliga.

  272. Man var tvungen att följa dem.

  273. Jag har många kokböcker.

  274. De är väldigt användbara,
    tills jag har lärt mig att laga mat.

  275. Då kan jag göra
    de förändringar som behövs.

  276. "Jag gillar inte den här kryddan.
    Jag hoppar över den."

  277. Som Judy sa behöver vi manualerna-

  278. -som vägledning,
    utan att följa dem så slaviskt-

  279. -att det slutar vara terapi
    och bara blir bara bokläsning.

  280. Jag tänkte på en artikel
    av Phil Kendall och hans grupp-

  281. -om kognitiv och behavioristisk praktik.

  282. "Breathing Life Into a Manual
    - Flexibility Within Fidelity."

  283. "Within Fidelity."

  284. Saken är den att manualerna
    utvecklades genom kliniska försök-

  285. -där vi fick ta det steg för steg -
    sittning för sittning.

  286. Varje sittning bedömdes-

  287. -utifrån följsamhet, kompetens
    och utförande.

  288. Då har man patienter och deltagare
    som har anmält sig till en studie.

  289. De är utvalda utifrån vissa kriterier.

  290. Yrkesutövarna och våra praktikanter,
    som normalt inte deltar i studier-

  291. -måste ha en bredare kunskap
    och en större erfarenhet av patienter-

  292. -som inte är noggrant utvalda
    utan representerar verkligheten-

  293. -för att sen få många möjligheter
    att öva och få erfarenhet-

  294. -och lära sig
    att ha manualen i bakhuvudet.

  295. Man måste vara närvarande i nuet
    och använda allt man har lärt sig-

  296. -om den terapeutiska alliansen
    och bland annat Carl Rogers variabler.

  297. Värme, empati, positiv respekt.

  298. Det måste ge liv åt manualen på
    ett konceptuellt sätt med patienterna.

  299. -Bara min åsikt.
    -Jag vill utveckla det.

  300. Det berör mitt andra favoritämne:
    kognitiv konceptualisering.

  301. Många av dem vi utbildar tror
    att KBT innebär att följa en manual.

  302. De blir förvånade när de får veta
    att vi inte gör så.

  303. Vi har manualernas principer
    som vägledning-

  304. -men riktiga patienter
    har oftast flera sjukdomar.

  305. Med en manual lär man sig bara
    att behandla en specifik sjukdom.

  306. Människor har ofta många symtom
    från olika sjukdomar.

  307. De kan vara subsyndromala
    men ändå viktiga att behandla.

  308. Det här är helt avgörande-

  309. -för dem som har både en sjukdom
    och en personlighetsstörning.

  310. Folk måste lära sig-

  311. -att inte bara konceptualisera patienter
    enligt den kognitiva modellen.

  312. Det är inte situationen i sig
    som skapar reaktioner-

  313. -utan någons tolkning av en situation.

  314. Det har mer att göra med en
    känslomässig och fysiologisk reaktion.

  315. Vi måste hjälpa terapeuter
    att hjälpa patienter att förstå-

  316. -varför delar av deras
    automatiska tänkande är förvridet.

  317. Det har att göra
    med deras grundantaganden-

  318. -och sättet de betraktar sig själva,
    andra och världen på.

  319. Vid personlighetsstörning
    är det viktigt att lägga till-

  320. -barndomen och annat som hänt i livet-

  321. -som hjälper oss att förstå varför en
    patient gör negativa grundantaganden-

  322. -och hur de har upprätthållits
    genom åren.

  323. Sen måste vi titta på hur patienten
    har hanterat sina negativa tankar.

  324. Vilka strategier har han utvecklat?

  325. Copingstrategier är till nytta
    i vissa situationer-

  326. -men någon med personlighetsstörning
    använder dem ofta väldigt oflexibelt.

  327. Dessutom ser man inte nödvändigtvis
    verkligheten som den är.

  328. Vi hjälper dem att förstå
    varför de använder copingstrategier-

  329. -fastän de ibland är dysfunktionella.

  330. Det har att göra med
    deras antaganden, som är ungefär:

  331. "Använder jag strategin så går det bra,
    åtminstone tillfälligt."

  332. "Om jag inte gör det,
    eller rentav gör tvärtom"-

  333. -"så kommer mitt grundantagande
    visa sig stämma."

  334. Man behöver mer sofistikerad kognitiv
    konceptualisering för alla patienter.

  335. Historisk bakgrund, grundantaganden
    och copingstrategier.

  336. Det kan vara mindre viktigt
    för patienter med en akut sjukdom-

  337. -men det är ändå viktigt att förstå-

  338. -varför de upplever situationer
    på det sätt som de gör.

  339. -Paul.
    -Klinikern i mig håller med...

  340. ...men som forskare
    vill jag fortfarande göra jämförelser.

  341. För att återgå till min fråga...

  342. Om vi utbildar terapeuter så ska vi veta
    att de blir bättre terapeuter.

  343. Inte bara tro det.
    Vi borde göra studierna som vi glömde.

  344. Man jobbar mer med handledning nu,
    för att få en evidensbaserad praktik.

  345. Det är lite ironiskt att vi är så
    evidensbaserade med våra patienter-

  346. -men inte
    när vi utbildar våra terapeuter.

  347. Jag håller med.

  348. Det finns en brist
    på forskning och förståelse-

  349. -gällande hur vi bör utbilda terapeuter.

  350. Det är otroligt att en bransch
    som ser sig som så evidensbaserad-

  351. -bortser från något så grundläggande.

  352. Det har gjorts studier...
    Jag har vederlagt forskning-

  353. -efter en upptäckt angående
    utbildningens effekt på patientresultat-

  354. -men sådant studeras sällan.

  355. Enligt vissa studier ska utbildningen-

  356. -inkludera beteendetest
    eller kunskapstest för terapeuterna-

  357. -men att visa att det får en effekt
    för patienterna-

  358. -glöms nästan alltid bort.

  359. Jag håller med.
    Det borde forskas mer om det.

  360. En studie som jag vill se,
    som kanske redan finns-

  361. -är en jämförelse av terapeuter
    som har gått i terapi i ett år-

  362. -med terapeuter
    som har fått ett års handledning-

  363. -utöver den de redan har fått -
    för att se resultatet.

  364. Det påminner mig
    om en studie av Hollon-

  365. -där han jämförde gammal data
    i en studie om KBT och depression.

  366. De hittade stora skillnader
    i effektivitet-

  367. -beroende på
    om man var strikt eller inte.

  368. De som strikt följde riktlinjerna
    lyckades bättre.

  369. Det är en empirisk fråga -
    vilket sätt är bäst?

  370. Tack för den första omgången.

  371. Nu vill jag byta spår
    och be er att beskriva-

  372. -vad ni ser som KBT:ns
    främsta framgångssagor-

  373. -och sen jämföra misstag
    och framgångar-

  374. -för att se vad vi kan lära oss.

  375. Vem vill börja med en framgångssaga?

  376. Art?

  377. Inte? Har du ingen framgångssaga?

  378. Jag blev ombedd att skriva ett kapitel
    till boken "Bad Therapy".

  379. Utgivarna bad några kända terapeuter
    att beskriva sina värsta fall.

  380. Jag svarade inte.

  381. En av utgivarna undrade
    om jag tänkte skriva om ett fall.

  382. -"Nja..."
    -"Du har inte svarat på två veckor."

  383. Jag sa: "Jag försöker att bestämma
    mig för vilket fall jag vill försköna."

  384. En framgångssaga...

  385. Den behöver inte
    handla om dig personligen.

  386. Det är svårt.
    Jag vet människor med olika modeller-

  387. -som har varit väldigt framgångsrika.

  388. Det kan gälla självterapi
    - att ta sig i kragen och rycka upp sig-

  389. -eller terapi för någon annan.

  390. Jag kan inte se att en KBT-modell
    skulle vara bättre än alla andra.

  391. -Steve Hayes hade sagt det.
    -Jag är glad att han inte är här.

  392. -Men jag...
    -Jag har en framgångssaga.

  393. Min far gör det bättre i en video
    som jag ska visa i eftermiddag.

  394. Som 95-åring...
    Han började när han var runt nittio.

  395. Han och en forskargrupp arbetar
    med människor med schizofreni.

  396. Man har gjort ett otroligt arbete
    i bland annat i Storbritannien-

  397. -där man har studerat
    symtom vid schizofreni-

  398. -och visat hur KBT, använd på rätt sätt,
    kan lindra dem.

  399. Min far har valt en helt annan väg.

  400. Det verkar fungera,
    av en klinisk prövning att döma-

  401. -både för personer som varit inskrivna-

  402. -på den statliga psykvården
    i tio, tjugo år-

  403. -och dem med högre funktionsnivå.

  404. Jag gör det inte rättvisa,
    men jag tar det i stora drag.

  405. Jag pratar om individer
    som är mer illa däran.

  406. De är extremt tillbakadragna och har
    bott på sjukhuset i femton, tjugo år.

  407. Ofta sitter de i ett hörn och muttrar.

  408. De hallucinerar och så vidare.

  409. Den första svårigheten är
    att få dem involverade i behandlingen.

  410. Terapeuten måste vara påhittig
    för att påbörja samtal.

  411. De kan komma in och spela musik
    på sin iPhone-

  412. -och fråga om patienten
    vet vad låten heter.

  413. I andra fall får de veta att patienten
    gillar djur och tar med en hund.

  414. De pratar om den
    och frågar om patienten vill klappa den.

  415. En av de bästa var en kvinna
    som var extremt svår att nå fram till.

  416. Hennes terapeut
    upptäckte till slut en sak.

  417. Hon frågade om patienten
    ville ha manikyr - måla naglarna.

  418. Kvinnan sa ja.

  419. Terapeuten målade hennes naglar
    och pratade med henne.

  420. Kvinnan, som hade varit så tystlåten,
    började prata med terapeuten.

  421. Att få naglarna fixade verkade ha väckt
    något minne från före sjukdomen-

  422. -när hon fick naglarna fixade.

  423. Den första delen
    är att få patienten involverad.

  424. De här patienterna klarar inte av
    sokratisk frågeteknik-

  425. -men när de börjar prata
    kan terapeuten uppmuntra dem-

  426. -att delta i någon gruppaktivitet.

  427. Patienterna brukar vara tveksamma
    men berätta om sina antaganden.

  428. "Jag orkar inte.
    Jag kommer inte ha trevligt."

  429. "Folk kommer att kritisera mig."

  430. Terapeuten följer med till aktiviteten.

  431. Det kan vara en musikgrupp
    där man gissar låtar och har allsång.

  432. Patienterna märker
    att deras antaganden inte stämde.

  433. Det är ett litet exempel
    på behavioristiska experiment.

  434. Man skapar upplevelser för dem och
    hjälper dem att pröva sina antaganden.

  435. De har nu
    alla möjliga sorters gruppaktiviteter-

  436. -som matlagning, promenader, basket
    och syjunta.

  437. När de får personerna
    att delta i aktiviteterna-

  438. -och interagera med de andra där-

  439. -så försvinner patologin
    under tiden det pågår.

  440. Patienterna beskrivs
    som omöjliga att skilja från personalen.

  441. Det är intressant. När man får dem att
    agera normalt och umgås med andra-

  442. -lindras både positiva
    och negativa symtom.

  443. De sätter upp mål.

  444. Deras mål är som andras: De vill ha
    förhållanden och känna sig produktiva.

  445. Man skapar upplevelser
    där de kan uppfylla vissa mål.

  446. En av framgångssagorna
    handlar om-

  447. -att anpassa den här metoden
    till människor med svår schizofreni.

  448. Ett misstag kanske är
    att vi inte har gjort det tidigare.

  449. Ett problem är förstås att en
    vanlig uppfattning åtminstone i USA är-

  450. -att de bara kan behandlas
    med medicinering.

  451. Man har gjort mycket arbete
    med schizofrena här i Sverige.

  452. Det är intressant att...

  453. När jag kör bil
    och hör musik från 50- eller 60-talet-

  454. -så kan jag texten till låtar
    som jag inte hört på tjugo, trettio år.

  455. En av mina studenter
    praktiserade på en vårdinrättning.

  456. Han slogs av tanken
    att de bra patienterna på ett sjukhus-

  457. -sitter på sina rum
    och mumlar för sig själva.

  458. Då orsakar de inga problem.

  459. Han ställde en grammofon i korridoren-

  460. -och började spela upp musik
    från 40- och 50-talen.

  461. Storbandsmusik.

  462. Patienter som inte
    hade lämnat rummet på flera år-

  463. -kikade ut och sa: "Vad är det där?"
    De kände igen musiken.

  464. Den representerade en tid
    som kanske var mer positiv.

  465. Inom kort dansade de med varandra.

  466. Det fanns inte så många män där,
    men patienterna dansade.

  467. De älskade det.

  468. Det fick dem att öppna sig
    och umgås med andra.

  469. Kreativitet, påhittighet och nytänkande
    är något som vi inte alltid...

  470. Inte bara inom KBT,
    utan inom terapi generellt.

  471. Man gör som ens lärare gjorde,
    och deras lärare före dem.

  472. Man får veta att Freud gjorde så,
    fastän det inte är sant.

  473. Sådant är verkligen fascinerande.

  474. Jag vill säga något till studenterna
    som sitter i publiken och lyssnar.

  475. Det här visar vilket spann
    behavioristisk och kognitiv terapi har.

  476. Om vi tänker på de tidiga dagarna
    med Wolpe-

  477. -fram till Azrin och Ayllon...

  478. I början arbetade de
    med patienter med schizofreni.

  479. De arbetade behavioristiskt,
    utvecklade teckenekonomin-

  480. -och förändrade hur svårt mentalsjuka
    patienter behandlades och betraktades.

  481. I dag ser vi i doktor Becks arbete-

  482. -hur man använder
    den kognitiva modellen.

  483. Det som händer...

  484. Vid närmare granskning
    är den samhällsinriktade psykiatrin-

  485. -väldigt behavioristisk.

  486. Man arbetar
    med patientens omgivning-

  487. -och utformar förhållandena
    så att de främjar hälsosamt beteende.

  488. Patienter använder sina positiva
    förmågor för att involveras mer.

  489. Nu, med den kognitiva modellen,
    kan de verkligen bli människor.

  490. Det är där vi har kommit framåt,
    eftersom vi verkar i de miljöerna.

  491. En av de viktigaste sakerna
    som Lars har lärt mig-

  492. -om arbetet med patienter med fobi
    är att se till hela patienten.

  493. Jag använder din video utan ljud.

  494. Patienter får se
    den terapeutiska alliansen-

  495. -och hur du relaterar till patienten.

  496. Man ser värme, äkthet,
    vägledd delaktighet-

  497. -modellinlärning och tålamod
    utan att ens höra något.

  498. Sen virar patienter ormar runt huvudet,
    vilket de inte kunde från början.

  499. Sen sätter vi på ljudet
    och hör Lars vägledning.

  500. Poängen här är
    att vi sysslar med beteendevetenskap.

  501. När vi ser till hela patienten
    och sammanhanget de lever i-

  502. -familj, samhälle, skola, arbete-

  503. -och också ser till den mentala miljön-

  504. -får vi ut mycket mer
    av vårt arbete med patienter.

  505. Paul. Har du en framgångssaga?

  506. -Nej.
    -Någon måste du ha.

  507. Jag själv?

  508. Det är uppenbart att KBT
    har förbättrat behandlingen-

  509. -av framför allt fobier och depression
    de senaste årtiondena.

  510. Det finns ett nytt intresse för psykoser
    och personlighetsstörningar.

  511. Det finns framgångar,
    men jag vill ha med ett "men".

  512. Det kanske är för tidigt.

  513. Vi tar depression som exempel
    på ett av de problem vi möter.

  514. Det positiva är att det finns utrymme
    för fler framgångar.

  515. Flera studier har visat att KBT
    är bättre än farmakologisk behandling-

  516. -när det gäller återfall,
    om än inte på kort sikt.

  517. Framför allt om människor
    slutar ta sin medicin.

  518. Det är en bra upptäckt-

  519. -som borde göra läkemedelsföretagen
    lite tystare.

  520. Vi får också tänka på att studiernas
    genomsnittliga resultat visar-

  521. -att ungefär 50 % av de patienter
    som först blev botade-

  522. -är deprimerade igen efter två år.

  523. Det är en tråkig upptäckt.

  524. Vi borde verkligen inte vara
    - hur säger man? -

  525. -alltför nöjda med framgången-

  526. -utan erkänna för oss själva
    att vår kunskap är begränsad.

  527. Jag håller verkligen med dig om-

  528. -att vi har bortsett från problem
    som har med utveckling att göra.

  529. I mer komplexa fall eller med barn-

  530. -handlar det inte bara om
    specifika symtom, ångest eller fobi.

  531. Det handlar också om att många
    behöver hjälp för att kunna utvecklas-

  532. -till kompletta människor.

  533. -Paul.
    -Jag bygger vidare på det Arnoud sa.

  534. Jämför vi effektivitet och verkan
    så blir det ännu värre.

  535. Det har gjorts stora, brittiska studier-

  536. -som undersöker hur många
    som verkligen blir bättre.

  537. Trenden är nedåtgående.

  538. Jag är för gammal för att börja om,
    men vi borde börja om från början.

  539. Vad...

  540. Vi tänker på misstag, framgångar
    och skillnaderna i det ni tog upp.

  541. Vad kan vi lära oss av det
    för att förbättra våra behandlingar-

  542. -undvika att göra om samma misstag
    och få ut mer av det vi gör?

  543. Vem vill börja?

  544. Som några kanske minns
    publicerade jag 1983 en bok-

  545. -om misslyckanden i beteendeterapi.

  546. Vi borde börja om.

  547. Det mesta av forskningen
    handlar fortfarande om framgångar.

  548. Vi kanske borde strunta i dem,
    studera misslyckandena i detalj-

  549. -och undersöka
    varför modellerna inte fungerar-

  550. -för det stora antal patienter
    som inte har nytta av behandlingen.

  551. Jag har ett favoritcitat från psyko-
    analytikern Frieda Fromm-Reichmann.

  552. "Det finns två sorters patienter. Dem
    jag hjälper och dem jag lär mig av."

  553. Judy pratade om personlighetsstörning.

  554. Vi hjälper dem inte alltid,
    men de lär oss alltid något.

  555. Vad gäller framtiden så tror jag-

  556. -att det vi ofta saknar-

  557. -och jag talar om kollektivet nu-

  558. -är modet att vara sårbara.

  559. Det syns väldigt tydligt-

  560. -hos sådana som Marsha Linehan
    och Tim Beck.

  561. Judy, du vet vad din far gick igenom.

  562. Han led, men han gjorde det i alla fall.

  563. Många av oss saknar modet
    att blotta oss själva på det sättet.

  564. Att skriva om våra misslyckanden.

  565. Att välja en annan väg.

  566. Mod är något som verkligen är viktigt
    för att vi ska komma framåt.

  567. En av de viktigaste sakerna är-

  568. -att verkligen inpränta i studenter -
    den kommande generationen-

  569. -den vetenskapliga modellen.

  570. Man kan höra från utbildare i USA-

  571. -att studenterna
    vill lära sig terapins tekniker-

  572. -men de struntar i konceptualisering
    och det terapeutiska förhållandet.

  573. Ju mer vi får studenter att förstå-

  574. -vikten av en förståelse för patienter
    och vetenskapliga tillvägagångssätt...

  575. Det är vad vi behöver i framtiden.

  576. En av de saker jag har sett
    under mina trettio år på området...

  577. När jag började med det här
    fick man höra:

  578. "KBT botar ångest, depression
    och så vidare."

  579. Eftersom KBT, och de behavioristiska
    och kognitiva rörelserna-

  580. -var nykomlingar som fann sin plats-

  581. -bland psykoanalys, dynamisk
    behandling och medicinering...

  582. Alla tävlade om att bota
    människors psykologiska problem.

  583. Det vi har utvecklat under årens lopp,
    och behöver mer av-

  584. -är ödmjukhet som forskare
    inom kognition och behaviorism.

  585. Vi behöver en bättre förståelse
    för patienterna-

  586. -och acceptera
    att det finns mänskliga tillstånd-

  587. -som kanske inte går att bota,
    i egentlig mening.

  588. Vi är sårbara. Personlighetsstörning
    eller depression...

  589. Sårbarheten för en ny depression
    ökar för varje återfall.

  590. Ångest är en normal känsla
    som vi alltid är sårbara för.

  591. Att hjälpa patienter att inse det
    och att ge bra terapi-

  592. -så att de får uppleva
    en viss förbättring-

  593. -där de når en högre funktionsnivå-

  594. -och sen vet hur de kan använda terapi
    i framtiden på rätt sätt...

  595. Återfall är inga misslyckanden
    som de inte kan söka hjälp för.

  596. En av mina största framgångar -
    jag hade tre sådana i år-

  597. -var tre individer i tjugoårsåldern
    som besökte mig.

  598. De hade träffat mig
    när de var åtta, nio och elva år.

  599. Föräldrarna hade tagit dit dem
    på grund av ångest.

  600. Oberoende av varandra
    sökte de upp mig och kom tillbaka i år-

  601. -för att få hjälp med sina problem.
    Det är framgångssagor för oss.

  602. De vet hur de ska nyttja psykvården.

  603. Bra.

  604. Nu vill jag ställa en annan fråga.

  605. Vi vet hur stor underbehandlingen
    av mental hälsa är i världen-

  606. -till och med i England,
    som har sitt Iapt-program.

  607. De har som mål att nå 15 %-

  608. -av de personer som har diagnoserna
    ångest eller depression.

  609. Vad har ni för tankar
    om hur man kan sprida KBT-

  610. -för att verkligen nå de människor
    som behöver hjälp?

  611. I USA finns det en psykiater
    som har utvecklat ett onlineprogram-

  612. -för patienter med depression.

  613. Det är datorstödd kognitiv terapi.

  614. De träffar en terapeut
    och använder ett dataprogram online.

  615. Man drar ner på antalet sittningar
    med ungefär 60 %.

  616. I en randomiserad klinisk prövning
    såg man att kombinationsterapin-

  617. -gav lika bra resultat
    som den individuella terapin.

  618. Tekniken kommer att hjälpa oss
    i framtiden.

  619. Just nu har Internetterapin problem
    med avhopp och engagemangsnivå-

  620. -men jag tror att det blir bättre i och
    med nya metoder och ökad erfarenhet.

  621. Precis som med Iapt-systemet kommer
    vi att kunna prioritera patienter.

  622. De med lindrigare problem kan ha
    någon med en kandidatexamen-

  623. -som de stämmer av med
    när de får datorterapi.

  624. Bara de allvarligaste fallen
    kommer att behöva träffa psykiatrer-

  625. -för individuell terapi.

  626. Tekniken kommer nog att hjälpa.

  627. I framtiden i USA tror jag att vi kommer
    att se mycket mer gruppterapi.

  628. Forskningen visar att det är effektivt,
    och det är mycket kostnadseffektivare.

  629. Jag har en fråga.

  630. David Clark hade ett seminarium
    i förrgår vid Karolinska institutet.

  631. En av hans bilder visade...
    Det var förresten Marks data.

  632. Min man.

  633. 1987, 1997, 2007.

  634. Andelen patienter som fick
    psykologisk behandling minskade-

  635. -från ungefär 70 % till 40 %.

  636. Andelen som fick
    psykotropiska läkemedel ökade-

  637. -från ungefär 40 % till 70 %.

  638. Ju mer vi forskar
    och utbildar människor-

  639. -desto lägre andel av de behövande
    får vår behandling.

  640. Varför är det så?
    Är det likadant i hela världen?

  641. Det gäller nog överallt, även
    om jag inte känner till några studier.

  642. Jag ser två lösningar.
    En är att involvera regeringar-

  643. -för att se till
    att effektiva behandlingar finansieras.

  644. Den andra är en PR-fråga.

  645. Läkemedelsföretag lägger stora pengar
    på att marknadsföra sina läkemedel.

  646. Åtminstone i USA ser vi tv-reklam
    för diverse läkemedel-

  647. -men aldrig för psykoterapi.

  648. På något sätt måste vi samarbeta
    och marknadsföra psykoterapi.

  649. Det andra...

  650. Jag vill tillägga en sak.
    Jag har koll på Marks data.

  651. Samtidigt som de gjorde studien-

  652. -utvärderade han och den amerikanska
    epidemiologen Myrna Weissman-

  653. -utbildningar för psykologer, psykiatrer
    och socialarbetare.

  654. En upptäckt, åtminstone i USA, var att
    evidensbaserad behandling som KBT-

  655. -inte är obligatorisk på utbildningarna.
    Det har inte varit det historiskt sett.

  656. Det bidrar till att KBT inte sprids.

  657. En annan slutsats var att samtidigt
    som medicineringen ökar i USA-

  658. -minskar utbildningen i psykoterapi
    för psykiatrer.

  659. Tack vare Beck Institute
    och Donna-Sudak-

  660. -har Amerikanska psykiatriförbundet
    nu gjort det obligatoriskt-

  661. -att deras praktikanter utbildas
    i evidensbaserad behandling-

  662. -om än kanske inte tillräckligt.

  663. En sak vi har gjort
    när det gäller Arts ring av vagnar-

  664. -är att vi har ställt vagnarna
    runt de våra.

  665. Doktorander och psykologutbildningar.

  666. Vi har inte varit lika bra
    som ni i Sverige-

  667. -på att nå ut till masterstudenter-

  668. -socialarbetare, psykiatrisjuksköterskor
    och andra.

  669. Det måste vi göra, för i USA
    utgör de en majoritet av yrkeskåren.

  670. Du vet ju...
    Ska jag avslöja hemligheten?

  671. Du var ordförande för ABCT.

  672. -Visst?
    -Ja.

  673. Jag vet vad du tänker säga. Herregud.

  674. Det var jag också.

  675. På hur många styrelsemöten har vi
    ställt vagnarna i en ring och sagt:

  676. "Vi vill inte ha masterstudenter.
    Vi vill inte ha socialarbetare."

  677. Det var inte riktigt så det lät, Art.

  678. Jag vet vad du är ute efter.

  679. I de stora organisationerna,
    som ABCT-

  680. -måste vi börja tänka mer
    på styrelserna.

  681. De sätter agendan för allt
    från konventen till tidskrifterna.

  682. Vi måste tänka om och titta på
    vilka som kan nå höga positioner.

  683. Där har vi problemet. De har infört
    mer verksamhetsförlagd utbildning-

  684. -och försöker få med masterstudenter,
    men vi måste tänka om.

  685. Vi genomför förändringar som
    förhoppningsvis kommer att märkas.

  686. En av organisationerna - ADAA -
    har folk från olika områden och nivåer.

  687. Vi behöver mer sådant
    inom KBT-organisationerna i USA.

  688. -Jag...
    -I Nederländerna...

  689. Vi har i många år inom
    Organisationen för beteendeterapi-

  690. -utbildat socialarbetare och sköterskor.

  691. Vi utfärdar vissa yrkeslegitimationer,
    och det har gått jättebra i många år.

  692. Jag vill prata lite om det potentiella
    behovet av psykologiska behandlingar-

  693. -och det enorma behov som finns
    enligt epidemiologiska studier.

  694. Ibland förstår jag mig inte riktigt på
    den statistiken.

  695. Låt säga att 30 % av en befolkning
    lider av en mental åkomma.

  696. En evolutionsbiolog skulle säga-

  697. -att en djurpopulation
    inte skulle överleva-

  698. -om en så stor andel
    led av sådana problem.

  699. Populationen skulle dö ut.
    Den skulle inte överleva.

  700. Jag undrar
    om de här siffrorna är överdrivna.

  701. Jag tror inte
    att vi främjar vårt arbete-

  702. -genom att visa på
    så extremt höga siffror.

  703. Ju vanligare en åkomma är-

  704. -desto mindre
    vill allmänheten betala för den.

  705. För mer ovanliga, allvarliga sjukdomar-

  706. -är folk beredda att betala-

  707. -men om alla är deprimerade från
    och till blir det som en förkylning.

  708. Det är en utmaning.

  709. Mycket av epidemiologiforskningen
    bygger på DSM-kriterierna.

  710. De utvecklades
    för att kategorisera problem-

  711. -efter att de har gått igenom
    en sorts filter.

  712. De ska kategorisera patienter
    som har behövt uppsöka psykvården.

  713. Det betyder inte att man kan göra
    en korrekt bedömning av...

  714. ...hur vanligt depression,
    personlighetsstörning eller fobier är-

  715. -med hjälp av de kriterierna.
    Det är ett problem.

  716. Om siffrorna inte är överdrivna
    har vi problem.

  717. Inte bara psykvården,
    utan hela mänskligheten.

  718. Jag kanske kan ge ett exempel
    på utvecklingen.

  719. Jag började forska om torgskräck
    på 70-talet.

  720. Vi samarbetade med Isaac Marks.

  721. På den tiden
    fick folk förstås panikattacker.

  722. Man graderade panikattackerna
    på en skala från 0-8. Det var allt.

  723. På det tidiga 80-talet
    dök Klein upp från läkemedelsindustrin.

  724. Han började prata om panikattackerna.

  725. På 70-talet fick personer
    med torgskräck panikattacker-

  726. -men vi gjorde det till en bisak.

  727. Något annat som underskattas, men
    är nödvändigt för bra behandlingar-

  728. -är vad som får människor
    att känna sig så sårbara-

  729. -att de öppnar sig för en förändring.

  730. Många i en befolkning lider av något
    man kan kalla depression eller fobi-

  731. -men de kan leva med det.

  732. Tvingar vi dem att genomgå behandling
    kan vi stöta på stora problem.

  733. De är inte öppna för att förändra
    sina liv och genomgå krävande terapi.

  734. Jag tycker att vi behöver
    en bättre förståelse för det här.

  735. Tack. Till den sista frågan.
    Vi har åtta minuter kvar.

  736. Jag vill ha svar som är en minut långa.

  737. Hur kommer KBT:n att se ut om tio år?

  738. Jag börjar.

  739. Jag tror att...

  740. Jag tror att det som har hänt,
    och det som kommer att hända mer-

  741. -är att vi tar till oss olika tekniker-

  742. -från olika
    psykoterapeutiska modaliteter-

  743. -som anpassas
    till den kognitiva modellen.

  744. Det var den tredje saken
    jag ville prata om i dag.

  745. Just nu finns det ett antal KBT-utövare
    som är ganska begränsade.

  746. De konceptualiserar men nöjer sig med
    kognitiva och behavioristiska tekniker.

  747. Vi har insett att många behandlingar
    kräver en mycket större bredd.

  748. Personlighetsstörning kräver
    acceptance and commitment-tekniker-

  749. -och affektreglering
    från dialektisk beteendeterapi.

  750. Vi måste använda mindfulness
    och psykodynamiska tekniker-

  751. -framför allt
    för det terapeutiska förhållandet.

  752. Vid många problem använder man nu -
    och man bör göra det mer-

  753. -tekniker från positiv psykologi.

  754. Vi har alltid använt stödterapi.

  755. Jag tror att - framför allt med Internet
    - när vi blir bättre utbildade-

  756. -och oftare kommer i kontakt
    med utbildning-

  757. -både före och efter examina-

  758. -så kommer vi nog märka
    att människor är mer kreativa och...

  759. Terapin blir mer raffinerad, och
    de väljer bland kognitiva tekniker...

  760. -...för att bli mer effektiva.
    -Tack. - Anne Marie.

  761. Jag tror...

  762. Jag hoppas att vi fortsätter
    med samma sak som vi redan gör-

  763. -och det Mary Cover Jones, Joe
    Wolpe, och Lars-Göran Öst har gjort-

  764. -vad gäller patientarbete.

  765. Jag tror och hoppas
    att stigmat kommer att minska.

  766. Jag sätter mitt hopp till de yngre.

  767. De är mer öppna för att diskutera
    sina problem och vända sig till vården.

  768. Med hjälp av tekniken och andra saker-

  769. -kan vi få in människor i sammanhang
    där de utmanas-

  770. -och använda de principer och tekniker
    som har utvecklats i nästan hundra år.

  771. Paul.

  772. I början delade vi in psykiatrivärlden
    i den gode, den onde och den fule.

  773. Den gode var vi,
    den onde var de experientiella-

  774. -och den fule var psykodynamikerna.

  775. Men världen har förändrats.

  776. Det finns evidensbaserad behandling
    på de områdena också-

  777. -som interpersonell terapi
    och på det experientiella området.

  778. Kanske är det dags att ändra åsikt om
    våra kollegor och försöka samarbeta.

  779. Jag är ordförande för International
    Federation for Psychotherapy.

  780. De organisationer som vill diskutera
    evidensbaserad terapi är välkomna.

  781. Art.

  782. Jag tror att i takt med att de första
    och påföljande generationerna-

  783. -av psykodynamiker
    och psykoanalytiker-

  784. -vandrar vidare
    till den stora soffan i himlen...

  785. ...kommer det att uppstå ett tomrum
    och ett behov av effektiv psykoterapi.

  786. Jag tror att mycket av det som sades-

  787. -av Freud och nyfreudianerna
    är väldigt användbart.

  788. Någon måste ta vid.

  789. Jag ser hellre att människor med
    en fungerande modell och ett ramverk-

  790. -gör det och använder det,
    än att det bara skrotas.

  791. -Tack. - Arnoud.
    -Okej.

  792. Jag gissar på
    att vi får se mer integration.

  793. Efter behaviorismen
    kom det kognitiva fokuset.

  794. Vi har fortfarande arbete kvar att göra
    på affektionsområdet.

  795. Jag förväntar mig mer integration
    av experientiella tekniker-

  796. -som Paul var inne på.

  797. Det andra jag hoppas på är
    ett mer utvecklingsinriktat perspektiv.

  798. Att hjälpa personer både med symtom
    och att hamna rätt i utvecklingen-

  799. -och hjälpa dem
    att utveckla ett tillfredsställande liv.

  800. Tack.
    - Vi ger panelen en stor applåd-

  801. -för deras insiktsfulla svar.

  802. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lära av sina erfarenheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Personer med olika bakgrund inom terapeutisk och klinisk behandling diskuterar lärdomar de har fått av tidigare misstag och erfarenheter i arbetet med patienter. Medverkande är professorerna Art Freeman, Paul Emmelkamp och Ann Marie Albano samt forskarna Judith Beck och Arnoud Arntz. Moderator: Lars-Göran Öst. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Kognitiv beteendeterapi, Medicin, Terapimetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Anke Ehlers är professor i psykologi och forskar om posttraumatiskt stressyndrom. Här berättar hon om upptäckter som lett till effektivare behandling och förbättrat vården avsevärt. Vilka personer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom? Vilka har upplevt ett trauma men klarar sig från PTSD? Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Kognitiv beteendeterapi - historia och framtid

Kognitiv beteendeterapi har existerat som behandlingsmetod i ungefär fyrtio år. Men dess rötter återfinns betydligt längre tillbaka inom bland annat filosofi som ligger till grund för utvecklingen. Här berättar Art Freeman, professor i psykologi, om sitt livslånga arbete med KBT och presenterar en modell som fokuserar på nuet men också tar hänsyn till det förflutna och framtiden. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Från forskning till behandling och praktik

Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut. Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Att lära av sina erfarenheter

Personer med olika bakgrund inom terapeutisk och klinisk behandling diskuterar lärdomar de har fått av tidigare misstag och erfarenheter i arbetet med patienter. Medverkande är professorerna Art Freeman, Paul Emmelkamp och Ann Marie Albano samt forskarna Judith Beck och Arnoud Arntz. Moderator: Lars-Göran Öst. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.