Titta

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Om UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Föreläsningar och diskussioner om den senaste forskningen inom kognitiv beteendeterapi. Inspelat i september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016 : Behandling av posttraumatiskt stressyndromDela
  1. Hon föll ihop på golvet en dag
    och blev extremt rädd-

  2. -när hon såg en vas
    i en viss grön nyans.

  3. Den visade sig ha samma färg
    som kirurgens operationsrock.

  4. Jag vill berätta om våra behandlingar
    för posttraumatiskt stressyndrom-

  5. -och också blicka framåt:

  6. Vad kan vi förbättra i behandlingen
    av det här plågsamma tillståndet?

  7. På öppningsceremonin hörde vi-

  8. -att traumaforskning
    är ett aktuellt ämne just nu.

  9. Vi hoppas att vårt och andras arbete
    inom det här området ska hjälpa-

  10. -till exempel alla flyktingar
    som kommer till Europa just nu.

  11. Låt mig inleda med ett positivt budskap:

  12. Om vi tittar på olika effektstorlekar-

  13. -som vi kan få med KBT
    vid posttraumatiskt stressyndrom-

  14. -så kan vi se hur det här fältet
    har utvecklats genom åren.

  15. Vi ser att effektstorleken
    - förbättringen som behandlingen ger-

  16. -har ökat genom åren,
    som ni kan se här.

  17. Varje stapel representerar
    en randomiserad kontrollerad studie.

  18. Ni ser att de blir högre. Vi blir bättre
    på att behandla det här tillståndet.

  19. Jag ska prata om vad det beror på-

  20. -och med exempel från vårt arbete
    ska jag försöka visa-

  21. -att vi har mer riktade interventioner
    för vanliga symtom vid PTSD.

  22. Jag ska främst ta upp
    behandling av återupplevandesymtom.

  23. Sen ska jag titta på det allmänna målet
    att förbättra behandlingsacceptansen-

  24. -och att behandlingens psykologiska
    mekanismer måste undersökas mer.

  25. Då kan behandlingen förbättras.

  26. Och till sist vill jag komma
    med några tankar-

  27. -om hur vi löser det stora problemet-

  28. -med att så många är traumatiserade
    och att det finns så få terapeuter.

  29. Låt mig inleda med den första punkten.

  30. Genom åren har KBT mot post-
    traumatiskt stressyndrom, enligt mig-

  31. -blivit bättre på
    att behandla återupplevandesymtom.

  32. Det är de typiska symtomen vid PTSD
    och kan visa sig i olika former.

  33. Återkommande, påträngande korta
    minnesbilder från traumat är vanligt.

  34. Det illustreras av bilden på en person
    som kikar in genom brevinkastet.

  35. Det minnet blir påträngande
    för nån som misshandlats hemma-

  36. -och sett gärningsmannen
    titta in genom brevinkastet.

  37. Andra former av återupplevelse
    är starka emotioner från traumat.

  38. Det vanligaste är att man känner
    det som om man kommer att dö nu-

  39. -men det är ett minne från händelsen.

  40. De kan också reagera med olika
    beteenden och fysiologiska reaktioner.

  41. De är inte alltid medvetna om att det
    är ett traumaminne som har triggats.

  42. Den begränsade insikten om
    att minnet härstammar från traumat-

  43. -är enligt mig,
    karakteristiskt för PTSD.

  44. Det kan ta sig olika uttryck.
    Det vanligaste är att folk säger-

  45. -att det påträngande minnet
    upplevdes som om det hände nu.

  46. Patienten som hade misshandlats
    i sitt hem tyckte sig kanske se-

  47. -nån som tittade in genom brev-
    inkastet, men det var en minnesbild.

  48. Det kan inbegripa
    dissociativa flashbacks-

  49. -då de inte alls
    är medvetna om omgivningen.

  50. De agerar och reagerar
    som om traumat händer igen.

  51. Och de kan uppleva affekter
    från traumat-

  52. -som rädsla för att dö, stark ilska
    eller starka skuldkänslor-

  53. -utan att vara medvetna
    om att de upplever ett minne.

  54. Så en kärnfråga, enligt min åsikt-

  55. -är varför minnet upplevs
    som om det utspelar sig här och nu-

  56. -trots att det har hänt i det förflutna.

  57. Vi har undersökt det här
    i flera studier.

  58. Det var experimentella studier
    och prospektiva longitudinella studier.

  59. Jag har inte tid att visa er
    en massa data från studierna-

  60. -men sammantaget
    finns det bra belägg för uppfattningen-

  61. -att det autobiografiska minnet
    av de värsta ögonblicken av traumat-

  62. -ögonblick som kommer tillbaka
    som återupplevandesymtom-

  63. -det är lösryckta minnen.

  64. De är lösryckta till och med
    från det som hände före och efter.

  65. De kopplas inte ihop med andra saker
    som hände före och efter-

  66. -och i synnerhet inte
    med hur det hela slutade.

  67. Någon som under traumat kände det
    som om personen skulle dö-

  68. -vet förstås nu att man inte dog
    utan överlevde traumat.

  69. Men när det påträngande minnet
    av dödsskräcken triggas-

  70. -känns det som om det händer nu.

  71. Det finns ingen koppling
    till informationen "jag dog inte".

  72. Att minnena är lösryckta
    leder till två oönskade konsekvenser:

  73. Det första gäller
    hur oavsiktliga minnen hämmas-

  74. -något som annars brukar fungera bra.

  75. Vi brukar inte översköljas
    av oönskade minnen.

  76. Men det fungerar inte
    när man får återupplevandesymtom.

  77. Om traumaminnet triggas
    minns man det utan kontexten-

  78. -till exempel saknas informationen
    att man överlevde.

  79. Det leder till en upplevelse
    av något mycket hotfullt-

  80. -eftersom man inte
    har tillgång till all information.

  81. Som ett exempel på
    vilka resultat vi har fått-

  82. -har jag en bild från en färsk studie.

  83. Vi tittade på olika komponenter
    i minnesstörningar.

  84. Röda staplar är personer med PTSD.

  85. Gula staplar är de som upplevde
    ett trauma utan att utveckla PTSD.

  86. Blå staplar är de som inte har upplevt
    ett trauma, men andra jobbiga saker-

  87. -som att misslyckas på ett prov
    eller en skilsmässa.

  88. Vi mätte två sorters minnesstörning.

  89. En var att minnena var lösryckta,
    som jag nyss nämnde-

  90. -och sen att man rent allmänt
    har svårt att minnas händelsen tydligt.

  91. Den första händelsen var traumat,
    för dem som hade upplevt det-

  92. -och sen en icketraumatisk händelse.

  93. Som ni ser är minnena lösryckta-

  94. -det saknas kopplingar mellan
    olika minnesbilder av händelsen-

  95. -och även till senare information,
    till exempel att de är i säkerhet.

  96. Det är nåt som utmärker trauma-
    minnen hos personer med PTSD.

  97. Det ser man inte
    efter icke-traumatiska händelser-

  98. -och det ser man inte alls hos dem
    som inte har upplevt ett trauma.

  99. Poängen var-

  100. -att lösryckta minnen är specifika
    för PTSD och traumatiska minnen.

  101. Det finns också vissa belägg
    för att de med PTSD rent allmänt har-

  102. -ett sämre och mindre strukturerat
    autobiografiskt minne-

  103. -inte bara vad beträffar
    traumatiska minnen.

  104. Det förklarar varför man ser
    motstridiga rön i litteraturen.

  105. Olika aspekter av minnesproblem
    brukar buntas ihop.

  106. Juliane Sachschal kommer att prata
    om det här på kongressen på lördag.

  107. Arbetet med experiment och enkäter,
    som jag illustrerade med den bilden-

  108. -fick oss att fokusera på lösryckta
    minnen i vår behandling av PTSD.

  109. Vi utvecklade en teknik
    där vi uppdaterar traumaminnen.

  110. Först identifierar vi vilka ögonblick
    som var värst för patienten-

  111. -och vilken personlig betydelse de har.

  112. Sen identifierar vi information
    som uppdaterar betydelsen.

  113. Till exempel "jag dog inte" eller
    deras tankar om hur det skulle gå.

  114. Det inkluderar olika sorters betydelse.

  115. Det kan handla om fara
    eller vad traumat visar en.

  116. Det är vanligt att nåt i traumat
    visar en att man är en dålig människa.

  117. Vi hittar den här informationen
    på olika sätt.

  118. Själva händelseförloppet ger
    viss information, som "jag dog inte".

  119. Ett annat exempel är att de tänker:
    "Jag får aldrig se mina barn igen."

  120. När traumat är över
    återförenas de med sina barn-

  121. -men kan ändå ha kvar känslan
    av att aldrig få träffa barnen igen.

  122. Traumaminnet blir inte uppdaterat,
    eftersom minnena är lösryckta.

  123. Berättelsen kan räcka, men det kan
    också krävas kognitiv omstrukturering-

  124. -med hjälp av en terapeut-

  125. -om de har tankar som "det är mitt fel"
    eller "jag är en dålig människa".

  126. När vi har uppdaterad information,
    och patienten tror att det är sant-

  127. -kan vi införliva den informationen
    i själva traumaminnet.

  128. Det innebär att patienten
    tänker på det jobbigaste ögonblicket-

  129. -och påminner sig själv
    om vad man vet nu.

  130. Det kan vara verbalt:
    "Jag vet nu att jag inte dog."

  131. Det kan vara bilder. Man kan titta
    på foton av familjen efter traumat.

  132. Nån som trodde sig vara förlamad
    vid den traumatiska händelsen-

  133. -kan se att det inte är sant
    genom att röra på sig-

  134. -och tänka på de värsta ögonblicken
    eller oförenliga sinnesintryck.

  135. Det är en teknik som utvecklades
    efter intervjuer med patienter-

  136. -och efter att de viktigaste aspekterna
    hos traumaminnen hade identifierats.

  137. Här är ett exempel på
    hur det kan fungera för en patient.

  138. Nån som var med om en bilolycka-

  139. -trodde att hen skulle dö
    och aldrig se sina barn igen-

  140. -och att barnen skulle vara ledsna
    resten av sina liv.

  141. Det gav skuldkänslor. Hen kände
    att hen hade svikit sina barn.

  142. Hen skulle inte ha kört till jobbet,
    för hen mådde inte bra den dagen.

  143. Hen kände
    att om hen inte hade åkt till jobbet-

  144. -hade olyckan inte inträffat,
    så det var hens fel.

  145. Hen kan uppdatera informationen
    genom att röra sig.

  146. Hen satt inte längre fast i bilen.

  147. Och hen kan titta på en nytagen
    bild av sina barn som ler.

  148. Åh förlåt...- Okej. Tack.

  149. Hörs det bättre nu? Okej. Bra.

  150. Bilden på de leende barnen gör
    att hen inte tror att barnen är ledsna.

  151. Det tar bort uppfattningen att det var
    hens fel och att hen svek sina barn.

  152. Efter kognitiv omstrukturering-

  153. -tänkte hen:
    "Jag kunde inte ha förhindrat olyckan."

  154. När vi gör den här proceduren ser vi en
    grundläggande emotionell förändring.

  155. Man kan observera en förändring,
    när patienterna tar in ny information.

  156. Vi ser att symtomen förbättras.

  157. Här är data som Lizzie Woodward
    ska prata närmare om på lördag.

  158. Här är en studie av
    PTSD-symtomet dålig sömn-

  159. -hos patienter som fick sju dagars
    intensiv kognitiv terapi för PTSD.

  160. Vi tittade på perioden
    när de uppdaterade sina minnen.

  161. Ni ser att de sov 40 minuter längre
    per natt efter att minnena uppdaterats.

  162. Det är en stor förbättring av sömnen.

  163. Vi såg ingen förbättring
    i en kontrollgrupp.

  164. Det är uppmuntrande,
    och hjälper oss att förstå-

  165. -att minnena måste förändras
    för att PTSD-symtomen ska förbättras.

  166. Det andra exemplet på hur man kan
    förstå återupplevandesymtomen bättre-

  167. -för att kunna förbättra behandlingen-

  168. -är att vi undersökte vad
    som triggade återupplevandesymtom.

  169. Vi började med att intervjua patienter.
    Då såg vi-

  170. -att individuella triggers,
    och de är verkligen olika-

  171. -ofta saknar
    ett meningsfullt samband med traumat.

  172. Det kan vara något
    som bara råkade vara där just då.

  173. Så ofta har det bara uppstått
    en association.

  174. Vi såg också
    att det ofta rörde sig om ett sinne-

  175. -bara en speciell sinnesförnimmelse-

  176. -kanske ett föremål i samma färg.

  177. En patient hade haft en traumatisk
    upplevelse under en operation.

  178. Hon föll ihop på golvet en dag
    och blev extremt rädd-

  179. -när hon såg en vas
    i en speciell grön nyans.

  180. Den visade sig ha samma färg
    som kirurgens operationsrock.

  181. Det finns inget samband
    mellan en vas och en operation-

  182. -men att det var samma färg
    triggade påträngande minnen-

  183. -och starka fysiologiska reaktioner
    och beteendereaktioner.

  184. Det här behöver förklaras.

  185. Vi har jobbat med två inlärnings-
    processer som kan förklara fenomenet.

  186. Det ena är stark perceptuell priming,
    en grundläggande inlärningsmekanism.

  187. Den reglerar sensoriska trösklar,
    kan man säga.

  188. Föremål som man har sett ofta
    är lättare att känna igen-

  189. -även under dåliga förhållanden,
    till exempel om bilden är suddig-

  190. -jämfört med nya föremål.

  191. Våra experiment visar att det här
    tycks förstärkas vid trauman.

  192. Den andra faktorn-

  193. -är den starka generaliseringen
    av inlärda reaktioner vid rädsla-

  194. -som tycks ske vid PTSD.

  195. Båda har en konsekvens som vi tror
    är viktig när man behandlar PTSD.

  196. Båda har den effekten
    att de med PTSD inte kan skilja på-

  197. -saker i nuet
    som triggar återupplevandesymtom-

  198. -och saker från traumahändelsen.

  199. Exemplet med vasen visade det.

  200. Här är ett experiment som visar
    vad vi har kommit fram till.

  201. Patienter med PTSD och trauma-
    överlevare utan PTSD fick se-

  202. -suddiga bilder. Ser ni vad det här är?

  203. Det här är en bil efter en bilolycka.

  204. Bilden kan associeras till trauman.

  205. Vi visade också allmänt hotfulla bilder
    och neutrala bilder.

  206. Vi bad patienterna
    och kontrollgruppen i den här studien-

  207. -att berätta vad de såg på bilden.

  208. I hur många procent av fallen
    kunde de se vad de föreställde?

  209. Även här är röda staplar de med PTSD.

  210. De med PTSD var bättre på att se
    vad de traumatiska bilderna föreställde.

  211. Hotfulla bilder - ingen skillnad.
    Neutrala bilder - där var det tvärtom.

  212. De med PTSD tycks ha lätt för att få
    syn på sånt som hör ihop med traumat-

  213. -men de har svårare att lägga märke till
    neutrala saker i omgivningen.

  214. Det här är bara en studie,
    men det gav oss en pusselbit-

  215. -och vi ville fortsätta
    med den här forskningen-

  216. -och utveckla en behandling
    som fokuserar på-

  217. -problem att skilja på det som påminner
    om traumat och saker från händelsen.

  218. Det innebär en del detektivarbete.
    Vad som är en trigger är individuellt.

  219. Det kan vara en färg, ett ljud, en lukt,
    en beröring... De flesta har flera.

  220. Det krävs lite detektivarbete för att
    ta reda på vad som utlöser minnena.

  221. När vi har hittat nåt, som den gröna
    nyansen som patienten reagerade på-

  222. -då lär vi patienten
    att använda sig av en speciell teknik-

  223. -för att skilja på då och nu.

  224. Först tittar vi på likheterna-

  225. -mellan situationen som
    triggade återupplevandesymtomen-

  226. -och traumasituationen.

  227. I vårt exempel
    var den gröna färgen det som var lika.

  228. Nästa steg är att titta på skillnaderna,
    och den listan blir mycket lång.

  229. I det här fallet var det en vas
    och inte en operationsrock.

  230. Patienten var hos terapeuten
    och inte i en operationssal.

  231. Listan blir mycket lång-

  232. -och det gör ganska stort intryck
    på patienterna-

  233. -för de upplever en traumatisk situation
    om och om igen-

  234. -och de har oftast inte tänkt på
    att de kan titta på skillnaderna.

  235. Vi lär dem att notera skillnaderna.

  236. Det är detektivarbete
    plus uppmärksamhetsträning.

  237. De ska fokusera på skillnaderna
    när ett traumatiskt minne triggas.

  238. Patienten
    kan använda sig av det hemma-

  239. -för att hantera påträngande minnen
    och andra återupplevandesymtom.

  240. Det är en av teknikerna,
    som bygger på våra experiment.

  241. Jag vill också nämna-

  242. -att PTSD-behandling inte bara handlar
    om att behandla traumaminnen.

  243. Det handlar också om vilken
    personlig betydelse traumat har.

  244. Det är nåt som all traumafokuserad
    behandling har gemensamt.

  245. Vi tittar på hotfulla betydelser
    som traumat ger upphov till.

  246. Ofta handlar det om
    uppfattningar som hotar en själv.

  247. Nån kan röra ihop ordningen
    på händelserna-

  248. -och tänka: "Det var mitt fel."

  249. Det finns ofta en koppling mellan
    upplevelser och personliga betydelser.

  250. De kan tro att de inte är människor,
    för så kändes det under misshandeln.

  251. De som får påträngande minnen
    kan tro att de är galna:

  252. "Andra får inte plötsliga minnesbilder.
    Det måste vara nåt fel på mig."

  253. Det framkommer också i litteraturen-

  254. -att de med PTSD har svårt att plocka
    fram specifika autobigrafiska minnen.

  255. De har svårigheter att minnas
    en specifik dag då något hände-

  256. -efter att ha hört nyckelord.
    Experiment visar det.

  257. Återigen ser vi
    en koppling till personliga betydelser.

  258. Det är jobbigt för personer med PTSD.

  259. I det här fallet tror de att deras liv
    har förändrats till det sämre.

  260. Vi upprepade
    den här effekten i en studie-

  261. -där vi testade det autobiografiska
    minnet hos misshandelsoffer-

  262. -för att bedöma deras minne
    två veckor efter misshandeln.

  263. Sen följde vid dem
    och testade PTSD efter sex månader.

  264. Svårigheter att minnas
    specifika händelser var en prediktor-

  265. -men känslan av förändring
    var en mediatorvariabel.

  266. Om man inte kan minnas
    specifika händelser ur sitt liv-

  267. -bidrar det till känslan av att vara
    förändrad för alltid. Patienter säger:

  268. "Jag är en helt annan nu. Jag
    minns inte hur jag var före traumat."

  269. Det har betydelse för terapin.

  270. Vi jobbar med att patienterna
    ska återgå till normala aktiviteter.

  271. De får i hemläxa att återuppta-

  272. -aktiviteter som de slutade med
    till följd av den traumatiska händelsen.

  273. När de börjar med aktiviteter
    som var viktiga för dem förut-

  274. -eller andra aktiviteter-

  275. -får de lättare att minnas-

  276. -sitt liv
    före den traumatiska händelsen.

  277. Det motverkar
    känslan av permanent förändring.

  278. Jag ska nämna några exempel på
    hur vi kan använda olika studier-

  279. -för att utveckla behandlingsmetoder
    som är inriktade på PTSD-symtom.

  280. Här är en sammanfattning
    av våra olika mål-

  281. -för behandlingen som vi kallar
    kognitiv terapi för PTSD-

  282. -en version av traumafokuserad KBT.

  283. Vi har redan pratat om arbetet
    med traumaminnen och triggers.

  284. Vi vill jobba
    med händelsens personliga betydelse.

  285. Vi jobbar också med
    kognitiva strategier och beteenden-

  286. -som folk använder sig av
    för att slippa tänka på traumaminnet-

  287. -och för att hantera påträngande
    minnen som upplevs som hot-

  288. -och när de bedömer
    att det finns ett hot.

  289. Jag ska kort sammanfatta vad som
    händer under den här behandlingen.

  290. Jag har redan nämnt en del. För det
    första har vi en skräddarsydd plan.

  291. Från början får de jobba med
    att ta tillbaka sina liv.

  292. De får uppdatera traumaminnen
    och identifiera olika triggers.

  293. Vi jobbar med beteenden och kognitiva
    strategier, och de får också älta.

  294. Och...

  295. Förlåt...

  296. Förlåt, jag tog fel på bilderna.

  297. Jag vill betona att allt som forskningen
    har lärt oss om traumaminnen-

  298. -gör att vi arbetar
    med kognition och minne samtidigt.

  299. Behandlingen ser olika ut för personer
    med olika kognitiva teman.

  300. Om nån känner skam
    har vi specifika tekniker för det-

  301. -och för dem som anklagar sig själva
    eller som överskattar risker-

  302. -har vi en annan behandling.

  303. Allt är fokuserat och härrör
    från modellen som jag visade er-

  304. -och vi arbetar med saker som
    patienten upplever som hot just nu.

  305. Jag ska nämna för er som inte
    har hört om det här förut-

  306. -att vi inte gör vissa saker
    som man förväntar sig i KBT.

  307. Vi använder oss inte av
    upprepad exponering för habituering.

  308. I stället jobbar vi med att skilja på
    olika stimuli och att uppdatera minnen.

  309. Att gradera ångesten i olika situationer
    är inget som vi normalt gör.

  310. Vad gäller det kognitiva,
    brukar vi inte registrera tankar-

  311. -för fokus
    är på betydelserna från traumat.

  312. De får inte heller öva på
    att tala positivt till sig själva-

  313. -utan det handlar om vilka betydelser
    som är relevanta för patienten.

  314. Behandlingen fungerar, det har
    flera randomiserade studier visat.

  315. Kognitiv standard-behandling
    är den röda kurvan.

  316. Den behandlingen
    sträcker sig över tolv veckor.

  317. Ända till slutet ser man
    en stor förbättring av symtomen.

  318. Effektstorleken är cirka 2,5. Och
    resultaten kvarstår vid uppföljningen.

  319. Resultaten är bättre än för stödterapi
    - grön kurva - som också gav resultat-

  320. -men förbättringen blev inte lika stor
    som med kognitiv terapi.

  321. Och som förväntat såg man ingen
    förbättring för dem på väntelistan.

  322. I studien hade vi också med en
    intensivbehandling med kognitiv terapi.

  323. Behandlingen skedde under en vecka.
    Den kurvan är orange.

  324. Vi ville se
    om det var acceptabelt och möjligt.

  325. Ni ser att symtomen minskar snabbare,
    eftersom behandlingen sker i början.

  326. Effekten är i stort sett samma som
    med kognitiv terapi en gång i veckan.

  327. Så vi fick mycket bra resultat,
    och det sporrade oss att gå vidare.

  328. Jag tog det här som ett exempel,
    och andra har gjort liknande saker-

  329. -när de har jobbat med andra aspekter
    av KBT-behandling vid PTSD.

  330. Inom det här fältet har vi lärt oss att
    bättre rikta in oss på PTSD-symtomen.

  331. Hur är behandlingsacceptansen?

  332. Jag har varit angelägen om
    att verkligen se till-

  333. -att behandlingar för traumatiserade
    personer är såna att de tolererar dem.

  334. Det ser inte illa ut. 13 % hoppar av
    randomiserade kontrollerade studier-

  335. -enligt en metaanalys.

  336. Det är bättre än läkemedelsbehandling,
    där i genomsnitt 36 % avbryter.

  337. Men det varierar mycket.
    I vissa studier hoppar 30 % av.

  338. Många patienter
    tolererar inte behandlingen.

  339. Folk har försökt öka
    behandlingsacceptansen på olika sätt.

  340. Jag tror att båda de här sätten är bra.
    Det här är två exempel.

  341. Vissa forskare har anpassat KBT
    till väldigt specifika grupper-

  342. -för att möta de gruppernas behov.

  343. Cloitre arbetar med vuxna som
    utsatts för sexövergrepp som barn.

  344. Neuner arbetar med flyktingar.

  345. Det tycks vara värt besväret
    att rikta in sig på olika grupper.

  346. Vi har i stället en behandling
    som passar alla typer av trauman.

  347. Vi får också mycket bra resultat.

  348. I våra studier med kognitiv terapi för
    PTSD var det bara 2,5 % som avbröt.

  349. Det är bra, och vi är mycket nöjda.

  350. Så båda vägarna är framkomliga.

  351. Men när vi utvärderar
    ett behandlingsresultat-

  352. -måste vi fråga oss om patienterna
    accepterar behandlingen.

  353. Hur kan vi gå vidare? Jag tror
    att det finns flera olika möjligheter.

  354. En möjlighet är-

  355. -att titta närmare på mekanismerna
    bakom en behandling.

  356. Det var inte möjligt förrän...

  357. Emily Holmes
    nämnde statistik i sitt föredrag i går.

  358. Statistiska metoder har förbättrats.

  359. Nu har vi sofistikerade metoder,
    som tillväxtmodeller-

  360. -för att se förbättringar över tid.

  361. Vi kan studera hur symtomen
    förändras från session till session.

  362. Vi kan titta på vilka kognitiva faktorer
    som förklarar förändringen av symtom.

  363. Birgit Kleim och min grupp
    gjorde en studie där vi tittade på-

  364. -ett stort sampel med patienter
    från den offentliga vården.

  365. Med tillväxtmodeller kunde vi följa
    hur symtomen förändrades-

  366. -och kognitiva förändringar, hur
    den personliga betydelsen förändrades-

  367. -deras uppfattningar om sig själva och
    andra som hade påverkats av traumat.

  368. Kan vi förutsäga symtomförändringar
    utifrån kognitiva förändringar?

  369. Om kognitionen förändras,
    förändras symtomen då?

  370. Enligt tillväxtmodellen är svaret ja.

  371. Vi kan göra förutsägelser
    utifrån kognitiva förändringar.

  372. Med vårt frågeformulär, en inventering
    av kognitiva symtom vid PTSD-

  373. -kan vi förutsäga hur symtomen
    kommer att förändras till nästa session.

  374. Det stämmer
    med syftet för behandlingen.

  375. Och det är viktigt att visa
    att det inte fungerar åt motsatt håll.

  376. Symtomförändringar är ingen prediktor
    för kognitionsförändringar.

  377. Om vi förstår de personliga
    betydelserna, förstår vi symtomen.

  378. Det finns liknande resultat
    från förlängd exponeringsterapi.

  379. Men vi kan gå vidare
    och titta på andra möjliga-

  380. -kognitiva
    och interpersonella faktorer-

  381. -som kan leda till bättre behandling.

  382. Vi kan också titta närmare
    på moderatorvariabler.

  383. Mycket arbete återstår.

  384. Förhoppningsvis får vi
    bättre behandlingsresultat.

  385. Ett mer akut problem för närvarande
    är-

  386. -hur vi ska kunna ge så många
    som möjligt en effektiv behandling.

  387. Det finns så många traumaöverlevare.

  388. Man har använt olika sätt för
    att göra behandlingen mer tillgänglig.

  389. Ett sätt är
    att utbilda lekmannaterapeuter.

  390. I det sammanhanget
    vill jag nämna Neurer och Foa.

  391. Man har använt låga doser läkemedel
    för att förstärka psykoterapi.

  392. Andra har tittat på datoriserade
    kognitiva träningsprogram.

  393. Vår grupp har gjort lite annorlunda.
    Vi har försökt ta reda på-

  394. -om vi kan få samma resultat,
    samma effektstorlek av behandlingen-

  395. -om delar av terapiinnehållet
    förmedlas på ett mer effektivt sätt.

  396. I vår första studie
    använde vi oss av självstudiemoduler.

  397. Vi hade gjort en tidig studie,
    som publicerades 2003.

  398. Där såg vi att ett självhjälpshäfte
    inte fungerar vid PTSD.

  399. Det krävs mer än så.

  400. Men vi ville ändå testa självstudie-
    moduler med delar av terapiinnehållet.

  401. Patienten undervisas liksom.

  402. Vissa delar täcks av självstudie-
    moduler, som de arbetar med hemma.

  403. De kommer till sessionen
    med den ifyllda modulen.

  404. Terapeuten kan ta vid där de slutade-

  405. -och arbeta med de delar
    där det krävs en terapeut-

  406. -till exempel när vi låter PTSD-
    patienter återuppleva händelser.

  407. Här är ett exempel från modulerna.

  408. Där finns utbildningsmaterial
    men även korta texter-

  409. -där de kan läsa vad en annan patient
    lärde sig av den aktuella proceduren.

  410. Vi avslutade nyss
    randomiserade kontrollerade studier.

  411. Behandlingen där självstudier ingick
    jämfördes med vanlig kognitiv terapi.

  412. Självstudiegruppen fick bara hälften
    så många terapisessioner.

  413. Man sparade in 50 % av terapitiden-

  414. -men resultatet blev samma,
    så det här är möjligt.

  415. Man kan leverera terapiinnehållet
    mer effektivt.

  416. Men det räcker nog inte, det behövs
    ganska mycket tid med en terapeut.

  417. Nästa steg, som vi arbetar med nu-

  418. -inspirerades av det banbrytande
    arbete som har gjorts här i Sverige-

  419. -med Internetbehandling
    för olika ångestsyndrom.

  420. Vi har skapat en Internetversion
    av vår kognitiva behandling för PTSD.

  421. Den bygger på självstudiemodulerna
    från vår föregående studie-

  422. -och på vår grupps Internetbehandling
    för social ångest, som fungerar bra.

  423. Vår ambition här var att få med
    alla moment som jag pratade om-

  424. -även det komplicerade och detaljerade
    arbetet med minnet vid PTSD-

  425. -i Internetbehandlingen
    med hjälp av multimedia.

  426. Videor visar moment i behandlingen
    eller terapeuter som instruerar.

  427. Vi har ett trigger-bibliotek, så att
    patienter kan jobba med sina triggers-

  428. -som de kan hitta på den sidan.

  429. De får visst stöd av terapeuter,
    så de gör inte allt på egen hand.

  430. För att stötta patienterna
    loggar terapeuten in-

  431. -och ser var de har kört fast och
    ger dem råd så att de kan gå vidare-

  432. -och det ingår
    ett telefonsamtal i veckan.

  433. Här ser ni en specialsida
    - sidan med diskriminativa stimuli.

  434. Patienterna kan ladda upp media
    med sina triggers.

  435. Här har nån en polissiren som trigger.

  436. De kan spela upp ljudfilen
    när de gör sina övningar.

  437. På sidan ser ni en bild på terapeuten.

  438. De kan skriva lappar till sig
    själva, som förankrar dem i nuet-

  439. -så att de inser
    att de kan skilja triggern från nuet.

  440. Terapeuten kan inte vara närvarande,
    så det här blir en påminnelse.

  441. Vi har sett positiva resultat.

  442. Jennifer Wild har en artikel-

  443. -i kommande numret av European
    Journal of Psychotraumatology.

  444. Det är en pilotstudie
    av de första tio patienterna.

  445. Vi var glada över att inga patienter
    hoppade av den här pilotstudien.

  446. Det fanns ju stöd från terapeuter, men
    vi skar ner på det jämfört med tidigare.

  447. I genomsnitt behövde patienterna
    fyra timmars stöd av en terapeut.

  448. Det är en stor tidsbesparing.

  449. Programmet var effektivt,
    och vi är nöjda med resultatet.

  450. Förbättringen var 80 %
    enligt den diagnostiska intervjun CAPS.

  451. Diagrammet visar hur
    symtomen minskar vecka för vecka.

  452. De minskar kraftigt i början.

  453. Det går snabbare
    än när de får träffa en terapeut.

  454. Patienterna kan jobba med
    Internetbehandlingen i sin egen takt.

  455. Ofta vill de göra en kickstart
    och komma igång.

  456. Det ger stora förbättringar
    av symtomen redan från början.

  457. Det är uppmuntrande, men vi kan inte
    dra stora slutsatser av dessa tio fall-

  458. -så nu håller vi på med
    en randomiserad kontrollerad studie.

  459. Men vi var positivt överraskade
    över att det fungerade så bra.

  460. Det här är en möjlig väg
    av många som det forskas om just nu-

  461. -så att vi kan nå ut
    med våra behandlingar.

  462. Förhoppningsvis kan fler bli hjälpta.

  463. Låt mig sammanfatta
    de viktigaste punkterna-

  464. -som forskningen om PTSD
    har lärt oss.

  465. För det första har traumafokuserad
    KBT varit mycket framgångsrik.

  466. Den har blivit effektivare. Vi är bättre
    på att behandla personer med PTSD.

  467. De effektiva behandlingarna
    har en gemensam nämnare:

  468. Behandlingarna har fokuserat
    på de typiska symtomen för PTSD-

  469. -särskilt återupplevandesymtom.

  470. Man fokuserar på traumaminnen
    och påträngande minnen-

  471. -och deras personliga betydelse
    för patienten.

  472. Vi ser också att vi har kunnat
    göra behandlingarna mer acceptabla.

  473. Där finns mer att göra.
    Det finns fortfarande stor variation.

  474. Psykologiska mekanismer och
    moderatorvariabler måste undersökas.

  475. Vissa patienter blir inte bättre.

  476. Det är en viktig målsättning
    att hitta metoder som hjälper dem.

  477. Tillgången till behandling kan öka-

  478. -med hjälp av Internet
    eller andra effektiva kanaler-

  479. -så att terapeuterna kan lägga sin tid
    på patienter som har kör fast-

  480. -och inte kan gå vidare med materialet
    på egen hand.

  481. Tack så mycket för uppmärksamheten!

  482. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anke Ehlers är professor i psykologi och forskar om posttraumatiskt stressyndrom. Här berättar hon om upptäckter som lett till effektivare behandling och förbättrat vården avsevärt. Vilka personer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom? Vilka har upplevt ett trauma men klarar sig från PTSD? Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Posttraumatiskt stressyndrom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykiska sjukdomar, Ångestsyndrom
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Anke Ehlers är professor i psykologi och forskar om posttraumatiskt stressyndrom. Här berättar hon om upptäckter som lett till effektivare behandling och förbättrat vården avsevärt. Vilka personer drabbas av posttraumatiskt stressyndrom? Vilka har upplevt ett trauma men klarar sig från PTSD? Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Kognitiv beteendeterapi - historia och framtid

Kognitiv beteendeterapi har existerat som behandlingsmetod i ungefär fyrtio år. Men dess rötter återfinns betydligt längre tillbaka inom bland annat filosofi som ligger till grund för utvecklingen. Här berättar Art Freeman, professor i psykologi, om sitt livslånga arbete med KBT och presenterar en modell som fokuserar på nuet men också tar hänsyn till det förflutna och framtiden. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Från forskning till behandling och praktik

Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut. Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Europeiska KBT-kongressen 2016

Att lära av sina erfarenheter

Personer med olika bakgrund inom terapeutisk och klinisk behandling diskuterar lärdomar de har fått av tidigare misstag och erfarenheter i arbetet med patienter. Medverkande är professorerna Art Freeman, Paul Emmelkamp och Ann Marie Albano samt forskarna Judith Beck och Arnoud Arntz. Moderator: Lars-Göran Öst. Inspelat den 1 september 2016 på Stockholm Waterfront. Arrangör: MCI Scandinavia AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.

Fråga oss