Titta

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Om UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

På vilket sätt kan vårt kulturarv bidra till samhällsutvecklingen? Föreläsningar och samtal från Riksantikvarieämbetets höstmöte 2016. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen : Att engagera sig i kulturarvetDela
  1. Vi invandrare blir en del av landet.

  2. Våra barn och barnbarnsbarn kommer
    att se på Sverige som sitt kulturarv-

  3. -jämte andra kulturarv.

  4. Man måste börja med att säga:
    "Det här är även ditt."

  5. Jag tänkte att vi skulle börja med
    att presentera oss lite mera.

  6. Vi börjar med Adam.
    Vem är du, och vad jobbar du med?

  7. Vi vet att du är ledarskribent,
    men ge oss lite mer kött på benen?

  8. Jag har varit politiker i Folkpartiet
    Liberalerna, när de hette så-

  9. -jobbat med tankesmedjan Timbro,
    skrivit böcker och rapporter.

  10. Jag har en utbildning i Europa-
    kunskap, och har skrivit mycket-

  11. -om vilken roll historia har
    i vårt gemensamma medvetande.

  12. På vilket sätt historia spelar roll
    för gemenskap i ett land.

  13. Mycket om mångfald och identitet.

  14. Jag är en stor motståndare till mång-
    faldsbegrepp som splittrar människor-

  15. -och som betraktar historia
    som nåt farligt och exkluderande-

  16. -som är reserverat
    för några med viss etnisk bakgrund.

  17. Jag tror på en inkluderande,
    öppen gemenskapsidé-

  18. -där det förflutna spelar en viktig
    roll. Det har jag skrivit mycket om.

  19. Just nu är jag föräldraledig,
    och slipper allting - förutom er.

  20. Jag vet att du är intresserad
    av historia privat också, eller?

  21. Ja. Jag gillar begreppet "marginal
    men", eller "marginal people":

  22. Folk på marginalen mellan kulturer.

  23. Man får en känslighet för hur det är
    att inte höra hemma, men höra hemma.

  24. Bland det mest fantastiska med
    Sverige, som jag tänkt på hela livet-

  25. -är tillgången till historien.

  26. Den ligger på bergen och
    i byggnaderna. Den finns överallt.

  27. Jag har en bakgrund i Östeuropa.

  28. Mitt förflutna
    är begravt under en soptipp.

  29. Man har försökt gömma så mycket där.

  30. Det är en extrem skillnad
    mellan Sverige och andra länder.

  31. I Sverige är allt så tillgängligt,
    men neurotiskt och problematiskt.

  32. I andra länder är det otroligt
    politiserat, men desto mer lockande.

  33. Britta, vad har du gjort tidigare?
    Innan du satt i den där stolen?

  34. Britta Roos heter jag,
    för er som inte känner mig.

  35. Jag är länsantikvarie i Skåne,
    sen ett halvår tillbaka-

  36. -och kommer tidigare
    från länsstyrelsen i Stockholm.

  37. Jag är byggnadsantikvarie, utbildad
    på en tvärvetenskaplig institution:

  38. Institutionen för kulturvård-

  39. -under 90-talet, när diskussionen
    om kulturarvets politiska kraft-

  40. -var väldigt aktiv.

  41. Jag står mitt i min yrkeskarriär.

  42. Det är intressant att titta tillbaka
    på vad man har gjort under åren-

  43. -och fundera på hur det
    kommer att påverka en i framtiden.

  44. Man kan säga, att det vi
    träffas här i dag för att prata om-

  45. -har präglat hela mitt yrkesliv.

  46. Jag började jobba i
    det så kallade "Storstadsprojektet"-

  47. -runt år 2000, 2001-

  48. -med frågor som handlade om stor-
    stadens arkitektur och kulturmiljö.

  49. Projektet skapades för att upp-
    märksamma efterkrigstidens kulturarv.

  50. Det var också ett politiskt projekt-

  51. -med särskilda pengar för att upp-
    märksamma marginaliserade stadsdelar.

  52. I det projektet
    mötte vi frågor som handlade om-

  53. -hur man hanterar kulturarv-

  54. -där det inte finns konsensus
    kring värdebeskrivningarna.

  55. Krävs det nya kulturarvsdefinitioner,
    värderingsformer?

  56. Det handlade också väldigt mycket
    om hur man bemöter de människor-

  57. -som befolkar det här kulturarvet.

  58. Vi pratade oerhört mycket under
    de år som det här projektet pågick.

  59. Vi pratade så mycket
    att ibland fick vi ingenting gjort.

  60. Vi funderade på vad projektet
    var till för, vad det hade för syfte-

  61. -hur andra såg på det,
    hur vi såg på oss själva.

  62. Vi funderade mycket
    på begreppet "de andra"-

  63. -som började bli populärt
    inom vetenskapen vid den här tiden-

  64. -och på den annorlundahet-

  65. -med vilken vi själva
    hanterade de här miljöerna.

  66. Storstadsprojektet var ett av
    Sveriges första samlande projekt-

  67. -som på allvar började
    sätta frågor kring identitet-

  68. -och tolkning av kulturarvet
    på agendan.

  69. Efter det följde
    en massa andra saker-

  70. -som "Det moderna samhällets
    kulturarv", "Agenda kulturarv"...

  71. Andra stora satsningar-

  72. -som till stor del
    kom inifrån kulturarvssektorn själv.

  73. Det berodde på
    den upplevda dissonans man kände-

  74. -mellan det arv man hade,
    i form av lagstiftning och urval-

  75. -och den politiska betydelse-

  76. -man upplevde att kulturarvet
    och kulturarvsarbetet hade och har.

  77. Jättebra introduktion! Då vet vi
    att du har en gedigen bakgrund.

  78. Birgitta Johansen heter jag.
    Jag är chef för Örebro läns museum-

  79. -men har jobbat i staten
    i mer än trettio år.

  80. Jag är väl inte ung och arg längre-

  81. -utan halvgammal och halvskyldig-

  82. -till de här sakerna
    som vi diskuterar i dag.

  83. Man får, precis som Britta,
    titta tillbaka lite. Hur bidde det?

  84. Var det det här vi föreställde oss,
    tjugo år senare?

  85. Jag har jobbat på Riksantikvarie-
    ämbetet och kulturdepartementet.

  86. Jag skrev proppen om kulturarv
    i kulturutredningen-

  87. -i mitten av 90-talet.

  88. Det här med rasism och främlings-
    fientlighet stod i förgrunden.

  89. Man skulle jobba mot det.

  90. Vi skrev om kulturarvsbegreppet.

  91. Mycket handlade om att ämnet
    vi höll på med, kulturarvet-

  92. -skulle bli samhällsrelevant.
    Jätteviktigt, var det då-

  93. -och det tycker jag kanske
    fortfarande också att det ska vara-

  94. -men jag kanske i dag
    känner mig lite mer traditionell.

  95. Jag började som
    fornminnesinventerare-

  96. -och jag är en passionerad älskare
    av föremål i samlingarna.

  97. Uppgiften är att kombinera det här:

  98. Samhällsrelevansen och föremålen,
    objekten vi sysslar med-

  99. -som jag ibland undrar
    om vi har släppt.

  100. Det är väl det
    vi ska resonera kring nu.

  101. Då ska vi se. Då börjar vi.

  102. Har ni nån fråga?
    Är det nåt mer ni undrar om oss?

  103. Nej, okej. Vi kör.

  104. Det här är det vi ska prata om.
    Det är det som står i programmet.

  105. För ett inkluderande samhälle
    Allas möjligheter.

  106. Sen finns det en fråga:
    Vad ska fokus vara på?

  107. På identitet och gränser,
    eller på utforskande?

  108. Där finns de, om ni vill se dem.

  109. Vad tänker ni? Vad är viktigt för er?

  110. Är det antingen eller,
    eller både och? Var ligger ni?

  111. Var ska fokus ligga?

  112. Det är väl ganska enkelt att säga-

  113. -för mig som kulturhistoriker
    och kulturarvsarbetare-

  114. -att det ska handla om utforskandet
    av det som förenar oss människor-

  115. -och att det fokus
    på identitet och gränser-

  116. -som har uppstått
    under senare tid i debatten-

  117. -är djupt problematiskt
    på många olika sätt.

  118. -Adam, vad tänker du?
    -Jag tar nån sorts lekmannaroll här.

  119. Min strikta tolkning
    av ett kulturarvsarbete...

  120. Ni har mycket teorier,
    som säkert ser annorlunda på det.

  121. Att betrakta ett kulturarv såsom
    jag förstår det, som ett förflutet-

  122. -är strikt ett empiriskt arbete-

  123. -att skildra och tillgängliggöra det
    som har hänt i ett land eller kultur.

  124. Det kan man använda som instrument
    för att verka sammanlänkande-

  125. -eller splittrande, om man vill det.
    Det görs i vissa länder.

  126. Man använder det förflutna
    för att skapa en bild-

  127. -av vem som ingår och inte ingår
    i nationen.

  128. Oavsett om man gör det
    för att överdrivet inkludera folk-

  129. -och reviderar bilden av dåtiden
    för att passa in det vi vill göra nu-

  130. -vilket man gör i Sverige...

  131. Motsatsen är det som hände i Ukraina-

  132. -där man reviderar bort
    grupper i befolkningen-

  133. -för att skapa en mer enhetlig,
    sanitär bild av det förflutna.

  134. Därigenom ska nationen bli enklare
    och mindre svår att hålla ihop.

  135. Båda sakerna
    fyller ett politiskt syfte.

  136. I Sverige är det på modet
    att allt ska vara inkluderande.

  137. Vi ska ha världsarv, världskultur-
    museet som vi har i Göteborg...

  138. Allt ska vara en global soppa-

  139. -medan man tror att det lokala,
    nationella är fy och usch.

  140. Många i den svenska befolkningen
    har inte blodsband till det här-

  141. -och därför kan det uppfattas som
    obekvämt och rent av exkluderande.

  142. Så det finns två olika visioner här-

  143. -som båda är ganska dåliga,
    vill jag påstå.

  144. Vi kommer säkert tillbaka till det
    förkättrade begreppet "identitet"-

  145. -för som sagt, lite identitet
    behöver man ju ändå. Eller?

  146. Ja, kanske.

  147. Annars blir man kanske förvirrad.

  148. Vi kommer att få höra mer om det
    senare i den här pågående debatten-

  149. -men nåt ändå, eftersom det
    har bubblat hela sommaren och hösten-

  150. -och våren i andra delar av landet,
    inte bara i storstaden-

  151. -kring det här med normkritik,
    och museer och kulturarv.

  152. Det har varit rubriker som "Kultur-
    politik som tystar oliktänkande"-

  153. -"Varför ska museernas främsta
    uppgift vara normkritik?"-

  154. -"Rädda museerna från normpolitiken",
    "Uppfostringskonst", etcetera.

  155. Andra, på andra sidan, har sagt: "Är
    inte normkritiken värd att försvara?"

  156. "Är det ett kunskapslöst korståg
    mot identitetspolitiken?"

  157. "Vad är det som skrämmer?"

  158. När ni läser det här...
    Jag frågar Britta.

  159. Är det bra med den här typen
    av debatt om kulturarv?

  160. Det är oerhört befriande
    att det finns en debatt-

  161. -kring kulturarvet
    och kulturarvets funktion i dag.

  162. Den debatten
    kan ju bara vara av godo.

  163. Sen kan man tycka att debattens ton
    kunde vara annorlunda-

  164. -och att den kanske inte är
    så konstruktiv.

  165. För mig är det självklart-

  166. -och var orsaken till min inledning
    om min introduktion i yrkeslivet-

  167. -att jag som kulturmiljömänniska-

  168. -ständigt reflekterar kritiskt
    över det jag gör.

  169. Det är en del
    av mig själv och min yrkesidentitet.

  170. Sen att man plötsligt
    börjar kalla det för "normkritik"-

  171. -och vilka former det kan ta, i sina
    mer extrema uttryck, är en annan sak.

  172. Att kulturarvet är politiskt-

  173. -och har bäring på en mångfald
    av olika processer i samhället-

  174. -på olika komplexa, dynamiska vis-

  175. -är ofrånkomligt.

  176. Jag kan tycka
    att det svartvita i den här debatten-

  177. -eller det djupt animerade
    i debatten-

  178. -framstår som onödigt hårt.

  179. Det finns ett mer moderat sätt
    att prata om de här frågorna.

  180. Samtidigt väcker det
    oerhört intressanta frågor.

  181. Som exempelvis hur man ser på kunskap
    i relation till kulturarvsarbetet-

  182. -och behovet av fördjupad kunskap
    och kunskapsuppbyggnad.

  183. Jag kan fundera på den debatten.
    De flesta som har debatterat-

  184. -sysslar ju inte med kulturarv
    till vardags.

  185. Man arbetar inte med kulturarv
    och har inte utbildat sig inom ämnet.

  186. Ibland kan man undra: Vet man
    vad man pratar om? Har man läst på?

  187. Jag tänkte på Birgitta Ohlsson,
    en av dina partikolleger-

  188. -som stack upp väldigt snabbt och sa:
    "Det ska vara objektivt."

  189. Du vet inte vad jag pratar om?

  190. Jo då. Det ska vara
    nåt sort objektivt sanningsanspråk?

  191. Museer och kulturarvsarbetare skulle
    jobba med objektiv historieskrivning.

  192. Alla som läst
    tio poäng på universitet-

  193. -kommer att skrocka:
    "Det finns ingen objektiv sanning."

  194. Inte bara folk som har läst kultur-
    historia och närliggande områden-

  195. -har stött på den akademiska trenden-

  196. -att det finns sanningsrelativism och
    ifrågasättande av sanningsanspråk.

  197. Allt som reagerar mot en tidigare,
    rigid inställning till det förflutna:

  198. "Det finns EN historieskrivning,
    punkt." Det fanns inga perspektiv.

  199. Det var bra att man reagerade på det.
    Den uppgörelsen behövde humanioran.

  200. Vi behövde göra upp med absoluta
    och rigida sanningsanspråk.

  201. Men det kan bli
    för mycket av det goda.

  202. Man kan förkasta sanningsanspråk
    så mycket att man inte har nåt kvar.

  203. Vad är historia? Man slår ut med
    händerna och säger: "Vi vet inte".

  204. "Det finns ingen svensk kultur eller
    historia. Vi är en flytande process."

  205. Alla som har bott i ett land
    vet att det är skitsnack.

  206. Det är fullt av normer, värderingar
    och tjocka, kulturella vävar-

  207. -som går genom länder och människor
    och påverkar dem som bor i landet.

  208. Sanningsanspråken
    är det ändå vettigt att leta efter.

  209. Man kan skildra svensk historia, och
    även lokalhistoria och folkhistoria-

  210. -på ett någorlunda objektivt sätt.

  211. Man ska veta att man, utifrån
    vem man är, har olika perspektiv-

  212. -men normkritik för
    normkritikens skull gick för lång.

  213. Man nådde nån sorts nihilism
    inför det förflutna.

  214. Det förflutna är bara en berättelse
    med olika syften. Det når inte långt.

  215. Särskilt inte om man vill att kultur-
    arvsarbete ska förena människor.

  216. Då är sån här nihilism jätteskadlig.

  217. Sverige 1945
    har 0,5 procent utrikesfödda.

  218. Det är försumbart. Det är bara ett
    gäng finnar som varit här i 400 år.

  219. Nu är det tjugo procent. Det är mer
    än USA hade som mest, på 20-talet.

  220. Det är en enorm förändring,
    som många svenskar är ovana vid.

  221. Hur ska Sverige förändras
    på bästa möjliga sätt?

  222. Med överdriven normkritik
    och överdriven nihilism-

  223. -gör man det svårt för sig.

  224. Migration är för många alienation.

  225. Du alieneras från ett land,
    en kultur, från ett lands rötter-

  226. -och kommer till ett nytt land,
    och möts av vad? Alienation.

  227. Folk som säger: Det finns inget här.
    Vår historia är inget att bry sig om.

  228. Vi har ett världskulturmuseum.

  229. Vi är ett globalt folk.
    Den globala byn, liksom.

  230. Jag tror att det goda svaret
    på absoluta sanningsanspråk-

  231. -och väldigt rigid historieskrivning,
    slog över.

  232. Vi håller på att hantera
    den överdrivna reaktionen.

  233. Det är som att man får feber som är
    värre än sjukdomen den försöker bota.

  234. Då har vi hört att det finns
    politiker och ledarskribenter-

  235. -som har tankar om det här,
    och det känns ju ganska betryggande.

  236. Jag funderade på en annan sak.

  237. Det är bilden
    från World Values Survey.

  238. Sverige är längst upp i högra hörnet.
    Mest självförverkligande, etcetera.

  239. Samtidigt är vi "landet lagom",
    fast vi är "landet annorlunda".

  240. Det här du är inne på är att vi...

  241. Varför svänger pendeln så kraftigt
    i Sverige?

  242. Vi är så komplexa och mångbottnade-

  243. -och samtidigt vill vi framstå
    som så oerhört enkla och tydliga.

  244. Vad är vi för nåt land, egentligen?

  245. Ingen har nåt svar på det,
    men man kan ju fundera.

  246. Ett intryck jag har,
    som följer den pågående...

  247. Det finns en pågående debatt i Polen-

  248. -där man diskuterar
    politiseringen av det förflutna.

  249. Om man ska jämföra de debatterna-

  250. -är att man i Sverige är präglad
    av konsensus och inställsamhet.

  251. När det svänger,
    svänger alla på en gång.

  252. Man tittar nervöst på vartåt
    det barkar, och så går man efter det.

  253. Om det är så att det börjar svänga-

  254. -inom humaniora, exempelvis,
    då svänger det snabbt.

  255. I Polen har man
    olika poler inom debatten-

  256. -som är väldigt radikala,
    och skiljer sig mycket från varann.

  257. Man vill nästan inte ha konsensus.
    Det är nåt ganska svenskt.

  258. World Values Survey säger ju det.

  259. Vi präglas både av extrem
    individualism och stark konformitet.

  260. Det är nåt att jobba med
    i kulturarvsarbetet, kanske.

  261. Vi rullar vidare.

  262. Jag tänkte gå tillbaka
    till förra året, och Kenan Malik.

  263. Karin Altenberg lyfte ju också fram
    Kenan Malik här förut.

  264. En fråga till er: Vad tänker ni
    om det här? Är det så här?

  265. Är det ett sätt att presentera det
    förflutna, definiera det nuvarande-

  266. -ur moraliska perspektiv?
    Vad är det inte?

  267. Kan ni skriva under på det här,
    eller tycker ni inte att det är okej?

  268. Jag tycker själv
    att det är ganska okej-

  269. -men ibland kan jag kanske undra-

  270. -om vi tar på oss lite för mycket?

  271. Det är inte säkert att alla
    vill delta i ert kulturarvsarbete.

  272. Jag bor nära en lokal
    där "Gamla Majpojkar" håller till.

  273. Det är en kamratförening
    för gamla män som bodde i Majorna-

  274. -och minns den stadsdelens
    sjöfartshistoria, och så.

  275. Den dörren öppnas varje dag för
    besökare, men det går aldrig dit nån.

  276. Jag har gjort det ett par gånger, för
    att jag är jättehistorieintresserad.

  277. Det finns en dissonans mellan
    vad kulturarvsarbetet vill göra...

  278. Nu är de frivilligkulturarbetare.
    De flesta är yrkesarbetare här.

  279. Även om man erbjuder nåt, är det inte
    säkert att nån efterfrågar det.

  280. Det är svårt att nå människor-

  281. -som aldrig har tänkt tanken
    att det här är relevant för en själv.

  282. Hur når man såna personer?
    För når man inte dem...

  283. En stadsdel förändras mycket
    på hundra år.

  284. Folk ska få känna att de hör samman
    med dem som bodde där tidigare-

  285. -även om de inte har nåt etniskt
    eller kulturellt band till dem.

  286. Den fysiska platsen är viktig,
    och skapar gemenskap.

  287. Där finns en väldigt viktig roll
    för det offentliga att spela.

  288. Att tillgängliggöra det historiska,
    och få dem att känna gemenskap.

  289. Nationen behöver inte vara den
    enheten. Det görs enklare lokalt.

  290. Det är enklare att få lokalpatriotism
    än nån sorts nationalpatriotism.

  291. Som vi kanske inte vill ha heller?

  292. Man behöver definitivt patriotism,
    men det finns god och negativ sådan.

  293. Det finns oerhört skadlig patriotism,
    som är fruktansvärt destruktiv-

  294. -men som regissören Andrzej Wajda sa
    precis innan han gick bort:

  295. "Det största hotet mot Europa
    är nationalism"-

  296. -"och den enda räddningen
    är nationalism."

  297. Det vill säga att folk skapar
    gemenskap och bygger nåt positivt.

  298. I Sverige har vi, kanske på grund
    av SD, en entydigt negativ bild-

  299. -av nationella projekt.

  300. De representerar det nationella, och
    vi det individualistiska och globala.

  301. De är motsatser. Det är också
    ganska svenskt, tror jag.

  302. Jag kan fundera på
    om det mest kritiska och radikala-

  303. -inom museum eller kulturarvsarbete-

  304. -vore att undersöka
    hur man skapar en nation.

  305. Vad är det för beståndsdelar?
    Hur går det till?

  306. Vad ska det vara bra för?
    Det har vi skyggat för.

  307. Vad tänker du, Britta, om det här?

  308. Jag har funderat på en annan aspekt.

  309. Det är alltid väldigt lätt att säga
    vad kulturarvsarbetet inte ska göra.

  310. Det är uppenbart vilka dåliga möjliga
    effekter det finns av det vi gör-

  311. -om vi gör det
    på ett oreflekterat sätt.

  312. Däremot är det mycket mer undflyende
    vad vi faktiskt ska göra.

  313. Nu har Kenan Malik ett förslag här.

  314. Jag tycker att de finns nåt
    intressant i det här fokuset vi har-

  315. -ofta när vi pratar
    om de här frågorna.

  316. Det handlar ofta om,
    som i Kenan Maliks fall-

  317. -att skapa en arena för att diskutera
    konflikter, debatt och så vidare.

  318. Jag tror att det finns nåt intressant
    i den retoriken-

  319. -för är det nåt vi inte har brist på,
    så är det platser för konflikt.

  320. Vi har många konfliktytor
    mellan oss människor.

  321. Det vi inte har, är neutrala platser
    som kan föra oss samman.

  322. Historien är en sån plats,
    om man får använda den retoriken.

  323. I historien
    kan vi möta andra människor.

  324. Vi kan möta dem väldigt enkelt.

  325. Det kan vara så enkelt
    att jag sätter handen på en dörrkarm-

  326. -och känner
    att där finns det ett hål.

  327. Vi har alla haft den känslan.

  328. Då tänker man:
    "Här har många satt sin hand förut."

  329. Det är ett enkelt möte i historien.

  330. En neutral plats att möta upplevelsen
    av vad det är att vara människa.

  331. Det finns nåt viktigt i den kraften.

  332. I historien, när vi möter människor,
    historier, berättelser-

  333. -kan vi se bortom det som
    skiljer oss åt i dag, i våra möten.

  334. En datorskärm, ett attribut...

  335. Saker som gör att det är svårt
    att hitta neutrala arenor.

  336. Där tror jag att vi har
    en jätteviktig uppgift att fylla.

  337. Jag skulle önska att man släppte
    lite av konfliktretoriken-

  338. -för den leder oss fel.

  339. Den leder oss för mycket
    in i det samtidsaktuella-

  340. -och för lite in i det som kunskap
    om historien kan berika oss med.

  341. Innan jag släpper in dig tänkte jag
    att vi kan göra en undersökning.

  342. Som Lars gjorde. Är ni med på det?

  343. Hur många av er håller med Britta om
    att vi ska prata mer om gemenskaper?

  344. Räck upp handen.

  345. Vem anser att vi ska hålla på det där
    med konflikter och ifrågasättanden?

  346. Vi får höra här
    att nån säger "både och".

  347. Det tror jag nog
    att Britta också känner.

  348. Lite av det som Alice Bah var
    inne på, med flera bollar i luften.

  349. Man måste kunna tänka
    två tankar samtidigt. - Varsågod.

  350. Jag tänkte på mötesplatser,
    ifrågasättanden-

  351. -kritiska ifrågasättanden...
    Det finns väldigt mycket av det.

  352. Om man har ett program i P1
    om nationaldagen, är det kritiskt.

  353. Då är det tre personer
    med invandrarbakgrund, som jag-

  354. -som ska sitta
    och ifrågasätta svenskhet.

  355. Det är väldigt typiskt för Sverige.

  356. Man kan få för lite av det,
    och man kan få för mycket av det.

  357. Men nåt jag kan sakna
    är nåt jag får när jag är...

  358. Jag åker till USA varje år,
    och besöker Kongressen.

  359. Man får gå på deras utställning,
    som är helt fantastisk.

  360. Jag blir varm i kroppen. Jag är inte
    amerikan och idealiserar inte USA-

  361. -men de talar om konstitutionen, och
    det skapas en känsla av gemenskap.

  362. De har en liten film, och grejer.

  363. Jag har sett den många gånger nu.

  364. Varför blir jag rörd när nån talar om
    "E pluribus unum" och frihetskriget?

  365. Jo, det bygger nån sorts gemenskaps-
    tanke. Det är en uppbygglig idé.

  366. Det kanske är förljugen, man hade ju
    slavar när USA skapades och så-

  367. -men det är en uppbygglig tanke
    av stolthet.

  368. Det saknas i svenska museer
    och utställningar om svensk historia.

  369. Det finns inte ens
    en gemenskapstanke.

  370. Nån liten ful stolthet även personer
    utan rötter här skulle känna.

  371. "Det här är en nation jag vill vara
    en del av, med ett stolt förflutet"-

  372. -"med delar
    som är speciella och intressanta."

  373. Är man inte stolt över det förflutna
    och inte kan framställa det positivt-

  374. -utan är krass och väldigt kritisk...
    Vem vill vara del av en sån nation?

  375. Det finns en massa andra nationer
    som är mer spännande och intressanta-

  376. -och stolta över sitt förflutna.

  377. Man får folk som frågar sig varför
    man ska vara en del av Sverige.

  378. Som när Mona Sahlin sa: "Ni har en
    fantastisk kultur. Vi har ingenting."

  379. Eller Reinfeldts
    "Ursvenskt är bara barbariet".

  380. Vem fan vill vara del
    av en sån ryggradslös...

  381. Ni skrattar,
    men samtidigt är det ett problem.

  382. Folk födda i utlandet och deras barn
    är inte lockade av en sån nation.

  383. De kan jämföra. De har varit
    på sina hemländers utställningar-

  384. -och USA:s,
    som är en gemenskapsstark nation.

  385. Sverige har det inte så,
    till vårt förfång.

  386. Då minskar en potentiell möjlighet
    att knyta samman människor.

  387. Så människor,
    även om de är från ett annat land-

  388. -är faktiskt kompetenta och
    kapabla att ta till sig och förstå-

  389. -det som museerna presenterar, om man
    gör det på ett attraktivt sätt?

  390. Det var en ledande fråga.

  391. Man måste behandla människor
    som vuxna.

  392. Jag minns nån museidiskussion
    för ett år sen, om:

  393. "Kan det vara exkluderande att prata
    om bondesamhället i Norrbotten?"

  394. Vi är i Norrbotten.

  395. Kan det verka exkluderande
    på nån med utländsk bakgrund?

  396. Det var välutbildat folk
    inom er värld-

  397. -som sa att det kan verka
    exkluderande. Fruktansvärt tramsigt.

  398. Väldigt få med invandrarbakgrund
    kan vara kränkta av det.

  399. Möjligen ointresserade. Man kan göra
    det mer eller mindre intressant.

  400. Vissa är bara inte intresserade.

  401. De kanske inte ens är intresserade
    av sitt eget kulturarv.

  402. Om man i Sverige visar att det är nåt
    vi skäms över och som är ointressant-

  403. -så går man miste om människor.

  404. Vi invandrare blir en del av landet.

  405. Våra barn och barnbarn kommer
    att se på Sverige som sitt kulturarv-

  406. -jämte andra kulturarv.

  407. Man måste börja med att säga:
    "Det här är även ditt."

  408. Runstenarna, de gamla varven, de
    sjunkna örlogsskeppen i våra vikar-

  409. -det är ditt nu. Det är din historia.

  410. Det är inte din etniska bakgrunds
    eller dina blodsbands historia-

  411. -men det kommer att bli det. Det är
    oviktigt om du har blodsband här.

  412. Huset jag bor i blir inte ointressant
    för att min farfar inte bodde i det.

  413. Det är ett annat band i det.

  414. Det här måste man ge till
    alla nya svenskar och deras barn.

  415. Annars får man det splittrade,
    hemska Europa som vi har.

  416. -Britta ville säga nåt.
    -Jag håller med dig om det du sa nu.

  417. Du började med att prata om stora
    berättelser, som nationsberättelsen.

  418. Med tanke på det vi gått igenom under
    morgontimmarna, måste man reflektera.

  419. På nåt sätt är det så
    att Sverige lever-

  420. -i nåt slags vakuum efter folkhemmet.

  421. Vad blev det av Sverige
    när folkhemsbilden dog?

  422. I morse satt Per Schlingmann
    på valvakan-

  423. -och sa att Amerika behöver
    en ny, stor berättelse-

  424. -som kan förena de här
    ytterligheterna i befolkningen.

  425. Det kan man säga, men den berättelsen
    kan ju inte skapas-

  426. -på ett annat sätt än genom politik
    och förändringar i samhället.

  427. Vi inom kulturarvssektorn kan ju inte
    skapa den stora berättelsen.

  428. Det har funnits
    ett sånt projekt i Europa-

  429. -där man har försökt skapa
    en gemensam europeisk identitet:

  430. "Unity in diversity."

  431. Det är väl ingen som tror att det
    projektet gick så bra, i dagsläget.

  432. På tal om var kulturarvsarbetet
    har sina gränser:

  433. Vi kan inte åstadkomma allt.

  434. Vi är både en funktion av samhället,
    en aktiv part i samhället-

  435. -och också en kommentator, samtidigt.

  436. Det är
    en väldigt intressant roll att ha.

  437. Nu tänkte jag gå vidare till
    nästa bild, som är ett påstående.

  438. "Kulturarvsarbetet är politiskt"-

  439. -och det används till en massa saker.

  440. Håller ni med?

  441. -Är det politiskt?
    -Ja. Inget sker i politiskt vakuum.

  442. Inget ni gör sker utan att det
    påverkar eller påverkas av samhället.

  443. Sen kan ett kulturarvsarbete
    vara mer eller mindre politiserat.

  444. Man kan lägga in
    ideologiska värderingar i det.

  445. Det kan man justera upp eller ner.

  446. Det här med att...

  447. Har det blivit FÖR politiskt i dag,
    kan man också fråga sig?

  448. Det kan jag känna,
    efter att ha jobbat i trettio år-

  449. -med att det ska vara samhälls-
    relevant. Har det gått för långt?

  450. Kunde vi inte nöja oss med
    att göra det förflutna tillgängligt-

  451. -och skippa allting
    som det ska betyda i samhället?

  452. Det blir för mycket av de här.
    Vi har blivit "Mädchen für alles".

  453. Jag vet inte. Jag tycker både och,
    som i så många av de här frågorna.

  454. Det är självklart att många aspekter
    av kulturarvsarbetet är politiska-

  455. -i större eller mindre grad,
    beroende på var vi befinner oss.

  456. Är vi privatpraktiserande kultur-
    arvare, eller statligt anställda-

  457. -som jag är,
    och representerar en statlig politik?

  458. Det är självklart att kulturarv
    agerar i alla de här processerna.

  459. Vi är en agent i allt det här.

  460. Samtidigt så finns det
    en mycket närmare verklighet-

  461. -där man befinner sig dagligdags.

  462. Där måste man förhålla sig
    till alla de här olika aspekterna.

  463. Det innebär också att man möter
    andra sakområden och kompetenser.

  464. Man möter folk med naturvetenskaplig
    och samhällsvetenskaplig bakgrund.

  465. Mitt i sin självreflektion
    och normkritiska förhållningssätt-

  466. -måste man kunna visa sitt ämnesfält
    för andra med en annan bakgrund.

  467. Man ska göra det begripligt för dem-

  468. -och få det att passa ihop i
    olika samhällsverksamheters ramverk.

  469. Det där är ju en jättesvår
    balansgång, naturligtvis.

  470. Om jag säger så här. Det här tog jag
    från nåt papper nån har skrivit:

  471. Är det viktigt för kulturarvsarbetet
    att bekämpa kvarvarande fördomar-

  472. -och strukturella orättvisor
    i det svenska samhället, eller inte?

  473. Vill nån räcka upp handen och säga:
    "Ja, vi ska jobba med det"?

  474. Som individer tycker vi nog
    att det är viktigt-

  475. -men jag kan undra ibland
    hur pass direkt relationen är-

  476. -mellan det jag gör i mitt jobb
    dagligdags-

  477. -och hur jag skulle kunna bevisa
    sambandet mellan det vi ställer ut-

  478. -och bekämpandet
    av de stora frågorna.

  479. Det kanske är andra delar
    av samhället och politiken-

  480. -som är bättre på det än kultur-
    politiken och kulturinstitutionerna?

  481. Det finns alltid en lockelse
    för alla politiska rörelser-

  482. -oavsett om man tycker
    att de är goda eller onda-

  483. -att utnyttja alla samhällsresurser
    till att förändra det.

  484. Efter andra världskriget
    fanns det en idé-

  485. -som togs över av kommunismen-

  486. -att man skulle mobilisera
    alla institutioner i samhället-

  487. -att jobba för samma syfte.

  488. Konst var olika mycket uppbygglig
    och skulle premieras eller förbjudas.

  489. Jag gör ingen
    "Vi har det som i Sovjet"-jämförelse-

  490. -men det finns ett släktskap-

  491. -i att underordna institutioner
    till politiska syften-

  492. -även om vi just nu
    tycker att de är goda.

  493. Kulturarvsarbete, kulturbevarande
    av olika slag och tillgängliggörande-

  494. -är så klart nånting som utvecklas
    och blir bättre eller sämre.

  495. Det ska stå stabilt,
    medan allt stormar runt omkring.

  496. Det spelar ingen roll hur
    många regeringar som kommer och går.

  497. Ni ska stå stabila och tillgänglig-
    göra folkets kultur-

  498. -som hela tiden byggs på,
    så ni får visa nya saker i framtiden-

  499. -och ha nya utställningar
    och arbeten.

  500. Det ska stå stabilt. Det är
    det centrala och det väsentliga.

  501. Alla rörelser
    som vill styra samhället totalt-

  502. -vill antingen kooptera er,
    eller slå sönder er.

  503. Ett exempel på det var när buddist-
    statyerna sprängdes i Afghanistan.

  504. Har man sett bilderna
    kommer man ihåg dem för evigt.

  505. När talibanerna spränger statyer.

  506. Eller kulturförstörelsen i Irak under
    invasionen där. Det är fruktansvärt.

  507. Det ska stå för evigt, och
    finnas kvar när vi inte finns kvar.

  508. Jag är väldigt kritisk mot-

  509. -när man underordnar institutioner
    till politiska strävanden.

  510. Det ska finnas en maktdelning
    och en rollfördelning i samhället.

  511. Man kan förlora en hel del på att bli
    en del av det politiska spelet.

  512. Men...
    Är det nån som försöker göra det?

  513. Mycket av det här arbetet,
    diskussionerna som vi för-

  514. -är nåt som kulturmiljösektorn själv
    har drivit.

  515. Frågor som vi själva har lyft. Kanske
    inte så extremt som syns i pressen-

  516. -men inom länsstyrelsevärlden har vi
    jobbat med projektet "Kalejdoskop".

  517. Vi vet att vi kontinuerligt
    måste se över våra urval-

  518. -diskutera våra urvalsgrunder, bredda
    vår kunskap om olika kulturarv.

  519. Det är inte så dramatiskt,
    utan det är en naturlig process.

  520. Det blir kul att se vad kulturarvs-
    propositionen kommer att innehålla-

  521. -men de signaler som man får-

  522. -är snarare att den syftar till
    att bibehålla eller möjliggöra-

  523. -kulturarvsinstitutionernas
    självständighet, och inte nåt annat.

  524. Var den här styrningen kommer ifrån,
    det är också en komplex fråga.

  525. Tusen tack,
    Birgitta, Adam och Britta.

  526. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att engagera sig i kulturarvet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En paneldiskussion om museernas roll i Sverige idag. Ämnen som berörs är allt från normkritik till nationalism och historierevisionism. Medverkande: Birgitta Johansen, länsmuseichef Örebro länsmuseum, Britta Roos, kulturarvsstrateg vid Länsstyrelsen Skåne, och Adam Cwejman, liberal opinionsbildare. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning
Ämnesord:
Kulturarv, Museer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att engagera sig i kulturarvet

En paneldiskussion om museernas roll i Sverige idag. Ämnen som berörs är allt från normkritik till nationalism och historierevisionism. Medverkande: Birgitta Johansen, länsmuseichef Örebro länsmuseum, Britta Roos, kulturarvsstrateg vid Länsstyrelsen Skåne, och Adam Cwejman, liberal opinionsbildare. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att göra anspråk på kulturarvet

För hundra år sedan var museer väldigt nationalistiska. Idag har det blivit nästan tvärtom, menar den brittiska sociologen Tiffany Jenkins. Här talar hon om hur historia och kulturarv kan användas i olika värdeskapande syften och hur konflikter kan uppstå över kulturarvets upplevda värde. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Globaliseringens tre kriser

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Utmaningar i det digitala samhället

Digitaliseringen ger praktiskt taget vem som helst möjlighet att kommunicera, dela information och skapa affärer. Här diskuterar Anna Troberg från Wikimedia Sverige, David Mothander från Google och historikern Rasmus Fleischer vår digitala samtid med allt från filterbubblor, alternativmedier och Googles roll. Moderator: Emil Schön. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Vad triggar samhällsengagemang?

Rädda Barnen har bara hälften så många likes på Facebook som hallonlakritsskallen. Betyder det ens något? Författaren och kolumnisten Per Grankvist går på ett humoristiskt sätt igenom engagemanget i historien från efterkrigstiden till idag - från Batman till Robert Putnam och bowling. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Kapacitet

Amanda Foreman reser till städerna Istanbul, London, Paris och Delhi för att undersöka kvinnors sätt att erövra makt och frihet. Kvinnor som var verksamma inom patriarkala system skapade egna vägar till makt och inflytande och inspirerades av intellektuella strömningar och religiösa idéer i sin samtid. Foreman möter skådespelaren Fiona Shaw som berättar om Elizabeth I av England, som använde språk och symbolik för att stärka sin makt över kyrkan, hovet och riket. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien, som kejsarinnan Theodora i det Bysantinska riket och Nur Jahan, kejsarinna, politiker och militär strateg i Indien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ogift, föraktad

På 1800-talet betraktades en ogift kvinna som en överflödig vara. Vi gör bekantskap med två ensamstående kvinnor som var typiska för sin tid.