Titta

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Om UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

På vilket sätt kan vårt kulturarv bidra till samhällsutvecklingen? Föreläsningar och samtal från Riksantikvarieämbetets höstmöte 2016. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen : Att göra anspråk på kulturarvetDela
  1. Förut talade man om nationalstater,
    men nu ses det som nåt temporärt.

  2. Det finns nya ideologier,
    och det är märkligt.

  3. Jag har äran att presentera-

  4. -en sociolog, författare
    och radiopersonlighet.

  5. Hon har skrivit den rosade boken-

  6. -"Keeping their marbles -
    How the treasures of the past"-

  7. -"ended up in museums
    and why they should stay there".

  8. John Kerry skrev om boken
    i The Sunday Times:

  9. "Ett enastående verk! Klartänkt,
    vittomspännande, genomträngande."

  10. Henrik Bering skrev
    i Wall Street Journal:

  11. "Modigt och välargumenterat."

  12. Hon har skrivit "Contesting human
    remains in museum collections"-

  13. -"the crisis of cultural authority".
    Den undersöker vilka som påverkar-

  14. -i kontroversen om
    mänskliga kvarlevor på museer-

  15. -och vilket värde museer har.
    Hon forskar och skriver om-

  16. -användandet av det förflutna,
    och kulturkonflikter.

  17. Mina damer och herrar -
    Tiffany Jenkins!

  18. -Scenen är din.
    -Jag står här.

  19. -Du kan flytta på bordet om du vill.
    -Tack. Men jag tänker inte dansa.

  20. Tack för att jag fick komma hit
    och föreläsa. Det är en ära.

  21. Jag forskar i
    konflikter rörande det förflutna.

  22. Ni har visst haft en het debatt nyligen
    om hur museer används.

  23. Jag vill prata om några av de tankarna,
    men i ett längre perspektiv.

  24. Vi ska titta historiskt
    och internationellt.

  25. Jag har några bilder att visa.

  26. Det här är några av mina
    favoritutställningar på British Museum.

  27. Det är assyriska skulpturer.

  28. De är från ca 850 f.Kr,
    så de är otroligt gamla.

  29. De fanns i palats och tempel
    i nuvarande Irak.

  30. De här stod i ett kungligt palats.

  31. De grävdes upp på 1800-talet
    av upptäcktsresanden Henry Layard.

  32. De var bortglömda och täckta av jord.
    Han återupptäckte dem.

  33. Det intressanta är
    hur British Museum tog emot dem.

  34. Det var cirka år 1860.

  35. De orsakade stor uppståndelse,
    men också stor oro.

  36. Folk oroade sig för-

  37. -hur föremålen
    skulle påverka allmänheten.

  38. De var oroliga
    att folk skulle påverkas negativt.

  39. Man tog upp frågan i parlamentet-

  40. -för att utröna
    hur man skulle introducera föremålen.

  41. Så här frågade en äldre man:

  42. "Finns det ingen risk med
    att introducera"-

  43. -"säregna föremål på museet,
    som skulpturerna från Nineve..."

  44. Som de jag visade er nu.
    "Kan de urholka allmänhetens smak?"

  45. "Folk kommer att bli mindre benägna
    att studera stora verk."

  46. Man var orolig
    att verken skulle fördärva folks smak.

  47. Man var orolig för att folk skulle se
    annorlunda på Parthenonskulpturerna.

  48. Det är alltså skulpturerna
    som finns på British Museum.

  49. En person
    som satt med i kommittén sa:

  50. "Värdet som finns i skulpturerna
    från Nineve finns i dess inskription."

  51. "Det är väldigt dålig konst."
    Han menade att det var skräp.

  52. När skulpturerna från Nineve kom-

  53. -fanns det starka ideal om
    vilka konstverk som var störst.

  54. De flesta ansåg att det var skulpturerna
    från antikens Grekland.

  55. Till vänster ser ni dem
    på Akropolismuseet.

  56. Längst ner ser ni dem
    på British Museum.

  57. Den sista bilden visar var de fanns,
    och där en del fortfarande finns.

  58. Man var orolig att föremålen
    skulle förändra allmänhetens bild-

  59. -av skönheten och storheten
    hos de här forntida skulpturerna.

  60. Men intressant nog är den bilden vi har
    av antikens Grekland ganska ny.

  61. När Parthenonskulpturerna
    kom till Storbritannien runt 1802-

  62. -i stora lådor - allt vägde 200 ton -
    från Aten...

  63. När de packades upp uppstod
    en stor debatt om dess kvalitet.

  64. På den tiden var man
    fängslad av det romerska riket.

  65. Man kan ju se romerska skulpturer
    på olika museer.

  66. De är perfekta.
    De är inte trasiga eller gulvita.

  67. De är glänsande och fina.

  68. Då sa nån om Parthenonskulpturerna:
    "Det är gamla ruiner."

  69. Ingen hade sett dem tidigare-

  70. -på grund av att det Ottomanska riket
    hade begränsat åtkomsten dit.

  71. Till föremålen, alltså.

  72. Nu låter det otroligt att man
    en gång såg dem som trasiga ruiner.

  73. Om man tittar på Parthenons historia-

  74. -har det inte alltid varit
    en symbol för demokrati.

  75. Det har varit moské, kyrka och tempel.

  76. När Elgin upptäckte det låg det
    i ruiner. Det användes som garnison.

  77. Det var precis efter det som man
    återupptäckte antikens Grekland.

  78. En bayersk elit styrde över Grekland-

  79. -och den brittiska eliten
    förälskade sig i antikens Grekland.

  80. De sökte bekräftelse.

  81. Prins Otto ville få
    sitt styre bekräftat.

  82. Han ville skapa en länk
    till antikens stora ledare.

  83. Han länkade klassiska antikviteter
    till den grekiska nationen.

  84. Han rev ner
    byggnaderna runt Parthenon.

  85. Där stod en moské och andra
    byggnader. Han rev alltsammans.

  86. Samtidigt gjorde engelsmännen
    nåt liknande-

  87. -med Parthenonskulpturerna
    i Storbritannien.

  88. Debatten när de kom handlade inte om
    vem som ägde dem.

  89. Debatten handlade om
    föremålens kvalitet.

  90. Många ansåg att om de här stora
    konstverken fanns i Storbritannien-

  91. -skulle ett flertal saker hända.
    Det skulle skapas ny stor konst.

  92. Tankar om demokrati och frihet
    skulle återuppstå i Storbritannien.

  93. Det blev inte så,
    men vi fick några fantastiska föremål.

  94. Det jag vill säga är att...

  95. Konst, kultur och det förflutna
    har alltid använts för politiska syften.

  96. Det är inget nytt.

  97. Men jag vill
    visa på skillnader mellan nu och då.

  98. Jag anser att man ser mer negativt
    på det förflutna nu.

  99. Nu ser man inte till
    vackra ideal om frihet och skönhet.

  100. Nu ser man det värsta hos människan.

  101. I stället för att man har
    en kanon över stora verk-

  102. -som alla kan
    se upp till och relatera till-

  103. -ser man i dag kultur
    som nåt som tillhör vissa grupper.

  104. Det finns murar kring kulturen.

  105. Det är den här negativa synen på
    det förflutna som jag vill tala om.

  106. Det politiska läget
    är i stor förändring just nu.

  107. Vår förre premiärminister,
    David Cameron, är konservativ.

  108. Konservativa vill bevara det förflutna.
    Så har det i alla fall varit.

  109. Länge pratade man om
    den gamla goda tiden.

  110. Ni vet säkert vad jag menar.

  111. Sånt brukade en konservativ
    premiärminister prata om.

  112. Men nyligen sa han: "Vi vill inte
    tillbaka till den gamla dåliga tiden."

  113. Man talar om hur dåligt det var förr.
    Det har ersatt "den gamla goda tiden".

  114. Det ser man också
    i de ökande kraven på gottgörelse.

  115. Det är en stor rörelse i USA.
    Det kan vara gottgörelse för slaveri.

  116. Man vill ha ett erkännande
    för att ens förfäder hölls som slavar.

  117. I Georgetown i Washington
    börjar man ge erkännanden-

  118. -när det gäller slaveriet. Det var
    nåt som hände för 200-300 år sen.

  119. Tanken att det förflutna var hemskt
    och att man måste gottgöra det-

  120. -är viktigt i debatten om
    vem som äger kulturen.

  121. Det kan vara Parthenonskulpturerna
    eller Benin-bronserna.

  122. Det här är en bild av Parthenon
    när det fanns en moské där.

  123. Det här är Benin-bronserna.
    De finns på British Museum.

  124. De skapades i Benin,
    nuvarande Nigeria.

  125. Det var på 1100-talet,
    under en riktig guldålder.

  126. Studenter i Oxford...
    Inte i Nigeria, utan i Oxford.

  127. De vill att föremålen ska återlämnas.

  128. Det finns ett föremål på Cambridge
    University som de vill återlämna.

  129. Nigeria har inte bett om föremålen,
    men nu har förhandlingar startat-

  130. -och föremålen ska återlämnas.
    Det största skälet till det här är...

  131. För det första är föremålen afrikanska.

  132. Men det största skälet
    är kolonisatörernas synder.

  133. Föremål måste återlämnas
    till museer eller samhällen-

  134. -på grund av nåt som hände
    för 150-200 år sen.

  135. Förr stod föremålen för upplysning,
    men nu fungerar de som en ursäkt.

  136. Deras betydelse och användning
    har förändrats.

  137. När de kom till Storbritannien,
    i slutet av 1800-talet-

  138. -förändrade de folks bild av Afrika.

  139. British Museums intendent sa:

  140. "Vi blev förbluffade över att barbarer
    kunde skapa nåt så vackert."

  141. Så tänkte man på den tiden, men
    de här verken förändrade folks syn.

  142. Men nu anser många att de här,
    och andra föremål, måste återlämnas.

  143. Stephen Fry anser att
    Parthenonskulpturerna bör återlämnas-

  144. -på grund av hur Elgin fick tag på dem.
    Men han tog dem lagligt.

  145. Han hade de styrandes tillstånd.

  146. Men vi har börjat se det förflutna
    som nåt som vi måste rätta till.

  147. Man gör insatser över hela världen,
    i delar av Europa och i USA-

  148. -för att ta ner statyer,
    som den av Cecil Rhodes i Oxford.

  149. Där sysslar inte studenterna med
    att läsa-

  150. -utan de arbetar för
    att riva ner statyer.

  151. Det började i Sydafrika,
    och det har spridit sig.

  152. Den här synen på det förflutna
    har skapat minnesmuseer.

  153. De senaste 30 åren
    har många minnesmuseer byggts.

  154. Det kan vara för förintelsen eller 11/9.
    Det sprider sig snabbt.

  155. Man kan se det i utställningar.

  156. För några år sen hade man en
    utställning i Göteborg om stulen kultur.

  157. Det handlade om textilier från Peru,
    som hade tagits utan lov på 30-talet.

  158. För några år sen
    ställde museet ut textilierna-

  159. -men inte som ett sätt
    att förstå den forntida kulturen.

  160. Textilierna var till för de döda.

  161. De är färgglada, detaljrika, upplysande
    och vackra.

  162. Men utställningen handlade om
    stulen kultur från en annan värld.

  163. Det handlade om hur föremålen hade
    förvärvats, inte om själva föremålen.

  164. Kunskapen gick förlorad.

  165. Föga förvånande skrev
    de peruanska myndigheterna:

  166. "Ni säger
    att de här föremålen har stulits."

  167. "Vi vill ha tillbaka föremålen."
    Så nu skickas de tillbaka.

  168. Varför är det här då ett problem?

  169. Vad är det med nutiden som får oss
    att se det negativa hos det förflutna?

  170. Varför används kultur som gottgörelse,
    och varför ser jag det som ett problem?

  171. Jo... Det förflutna ses alltid
    genom nutidens ögon.

  172. Det politiska läget nu är intressant.

  173. Ett av skälen är att under de senaste
    30 åren har debatterna om framtiden-

  174. -som en gång var stora och ambitiösa,
    om än fulla av motsättningar-

  175. -blivit mindre och mindre.
    Politiken har handlat om status quo.

  176. Särskilt så har
    vänsterns ambitioner minskat-

  177. -och högerns värderingar
    har fallit sönder.

  178. I stället för att strida om framtiden-

  179. -blir det förflutna
    ett slagfält för nutidens konflikter.

  180. Förr hade vänstern ett talesätt som löd:

  181. "Sörj inte - organisera er."

  182. Man menar att saker och ting är svåra,
    men man måste konfrontera dem.

  183. Nu har det ersatts av tanken att man
    måste organisera sig för att sörja.

  184. Vi måste organisera oss för att sörja.
    Då blir vi...

  185. Vi blir offer
    och ser folks sämsta sidor.

  186. Det blir ett undanträngande av nuet.

  187. I stället för att förändra nuet
    bråkar man om det förflutna.

  188. Det är mycket lättare att beskylla
    det förflutna för nutidens ojämlikheter.

  189. De senaste 30 åren har politiker
    bett om ursäkt för historiska saker.

  190. Tony Blair bad om ursäkt
    för potatissvälten.

  191. Det får dem att framstå som duktiga
    och det ger dem auktoritet.

  192. De framhäver det sämsta med
    det förflutna för att få auktoritet.

  193. I stället för att hitta ledare
    hittar man offer.

  194. Det är ett problem, för det förvandlar
    det förflutna till en moralitet.

  195. Man borde se det förflutna
    som ett annat land.

  196. Saker och ting är annorlunda där.

  197. Nu får man det förflutna
    att handla om goda och onda.

  198. Sånt ser man ofta när det gäller
    återlämnande av föremål.

  199. Till exempel aboriginer måste bevisa
    att de är offer-

  200. -och att de därför
    måste få tillbaka sina föremål.

  201. Det visar på en pessimistisk inställning
    till oss som människor.

  202. Det finns begränsningar för
    hur mycket man kan dyrka ledare-

  203. -men ingen tjänar på att vörda offer.

  204. Vi skapar en tävling i att vara offer-

  205. -där alla måste gråta
    och visa hur hemskt de har det.

  206. Man uppmuntrar folk
    att söka sin identitet i lidande.

  207. Varför kulturen?
    Kraven på gottgörelse...

  208. ...påverkar allt, men man
    har uppmanat kulturen att agera.

  209. Det intressanta är
    att fram till för 30-40 år sen-

  210. -hade aldrig museer uppmanats
    att göra det de måste göra nu.

  211. Jag tror att vi har-

  212. -ett annat slags politisering av kultur-

  213. -som har kommit fram
    i avsaknaden av sociala förändringar.

  214. Man har ålagt kulturen
    att skapa de förändringarna.

  215. Samtidigt tappar kulturen
    förtroende för sitt eget värde.

  216. Det blir ett parasitiskt förhållande.

  217. Den kulturella sektorn på många
    platser anstränger sig för-

  218. -att ta till sig ledare som säger-

  219. -att de är
    center för social inkludering.

  220. De har varit för ivriga
    att ta till sig den rollen-

  221. -för att de saknar förtroende för
    sitt egentliga syfte.

  222. Jag ska ta upp två exempel
    och tala om vad det här innebär.

  223. Det är exempel
    från 2004 och framåt i USA.

  224. Det första är Museum of
    the American Indian i Washington.

  225. Det öppnade år 2004.

  226. Det är
    ett aktivistiskt och politiskt museum.

  227. Det är intressant, för samlingen
    kom från George Gustav Heye.

  228. Föremålen samlades in i slutet av
    kriget mellan indianer och kolonister.

  229. Det var bara hans saker.

  230. Föremålen fanns
    på ett museum i New York i många år.

  231. Det nya museet är mycket större
    och har en mycket större budget.

  232. Men här finns mycket mindre att se.

  233. Många fascinerande föremål
    ställs inte längre ut.

  234. Om man tillhör en speciell stam, och
    har en speciell ställning i stammen-

  235. -får man bestämma om föremål
    ska ställas ut, hur de ska bevaras-

  236. -om de ska låtas förfalla -
    och hur utställningarna ska se ut.

  237. Museet styrs av etnicitet.

  238. Man säger att man gör det
    för att hjälpa indianerna.

  239. Vid öppnandet sa minister Adams:

  240. "Öppnandet innebär
    en vändpunkt för Smithsonian."

  241. Smithsonian är
    ett av USA:s viktigaste institut.

  242. "Museet ska ställa saker till rätta."

  243. "Vi ska bli av med stereotyper
    som vi inte har velat konfrontera."

  244. "Målet är att bejaka indianer och
    att låta dem berätta sin egen historia."

  245. "Vi måste låta dem
    rätta till historiens oförrätter."

  246. Det här
    har fått allvarliga konsekvenser.

  247. Man får inte se de här föremålen
    om man inte är av rätt etnicitet.

  248. Det är ett slags apartheid,
    och det är väldigt farligt.

  249. Tänk om det hade gällt en annan
    grupp, till exempel vita män.

  250. Det hade ingen gått med på,
    för det är fel och farligt.

  251. När vi försöker
    använda kultur politiskt-

  252. -tar vi bort
    kunskap om de här grupperna.

  253. Det här...är National Museum of
    African American History and Culture.

  254. Nån nämnde det i morse.
    Det öppnades i september.

  255. Det försöker göra
    liknande saker som indianmuseet-

  256. -men inte lika uttalat.
    De har lärt sig, till en viss grad-

  257. -att när man ger vissa identiteter
    vissa politiska positioner-

  258. -kan det påverka utställningen negativt.
    På indianmuseet känns allt påhittat.

  259. Man lär sig väldigt lite
    om folket och om samlingarna.

  260. Här är målet att...

  261. Jag ska berätta om bakgrunden.

  262. Det tog lång tid innan man
    kom överens om att det skulle byggas.

  263. Folk var oroliga
    att ett museum tillägnat en etnicitet-

  264. -skulle leda till fler såna museer.

  265. Många sa: "Kan inte temat vara
    amerikansk historia eller slaveri?"

  266. Vad händer
    när man har ett svart museum?

  267. Får vi ett latino-museum?
    Ett museum för transpersoner?

  268. Museichefen Lonnie Bunch säger-

  269. -att man inte kan förstå USA
    utan att förstå det svarta USA.

  270. Jag tycker
    att det är ett intressant argument.

  271. Men det förflutna
    fortsätter fragmenteras.

  272. Det andra som museet ska
    åstadkomma, enligt Lonnie Bunch...

  273. Han vill upprätta en balans
    mellan ett narrativ om framsteg-

  274. -och erkännandet av lidande
    i det förflutna.

  275. "Museet måste hitta en balans
    mellan smärta och återhämtning."

  276. "Museet ska hjälpa vårt land att försöka
    hantera vårt plågsamma förflutna"-

  277. -"och att finna försoning."

  278. Det är höga förväntningar
    på ett museum.

  279. Det ska skapa försoning,
    hantera ett plågsamt förflutet-

  280. -och finna upplyftande berättelser.

  281. Det är en stor börda.

  282. Och samlingen är
    osammanhängande och dålig.

  283. Det är Smithsonians första institut
    som började utan en samling.

  284. Det är märkligt att ge föremål,
    som inte ens existerar-

  285. -kraften att göra allt det.
    Två saker uppstår ur det här.

  286. Föremål ses inte längre
    som historiska-

  287. -som saker som har
    nåt att berätta om det förflutna.

  288. Man ser i stället sakerna
    som terapiföremål.

  289. Det hjälper en att...

  290. Man ser på historien som en moralitet.

  291. Man frågar om de hade rätt eller fel
    i stället för att utforska tiden.

  292. Man delar in folk i goda och onda.

  293. Är du vit? Då måste dina förfäder
    ha varit slavägare.

  294. Man delar in folk i raser.

  295. Jag var där när museet öppnade.
    Det är väldigt rörande.

  296. Alla andra byggnader är vita
    och den här är kopparfärgad.

  297. Den ser ut som en bunker.
    Det är intressant.

  298. Obama höll ett tal.
    Publiken väntade sig att han skulle...

  299. Folk är arga, och de vill höra
    att de har rätt att vara det.

  300. Men han gjorde det motsatta.
    Han dämpade förväntningarna.

  301. Han sa: "Det finns begränsningar för
    vad ett museum kan göra."

  302. Där hade
    den avgående presidenten rätt.

  303. Det förflutna har alltid använts-

  304. -men nu används det
    i brutala och skadliga syften.

  305. I stället för ledare har vi offer.

  306. I stället för att konfrontera problem
    utanför museerna och kulturen-

  307. -i stället för
    att försöka skapa en bättre värld-

  308. -gömmer vi oss i det förflutna.

  309. På grund av det tappar vi kunskap.

  310. Indianmuseet får oss
    att förlora kunskap.

  311. Vi kan inte undersöka det förflutna,
    för museet är inte öppet för alla.

  312. Svaren är klara på förhand, och
    frågeställaren måste ha rätt etnicitet.

  313. Jag vill att såna strider
    ska avgöras utanför kulturens sfär.

  314. Vi måste ha realistiska förväntningar.
    Föremål kan inte be om ursäkt.

  315. Men de kan berätta om till exempel
    ett kungarike vid en speciell tidpunkt.

  316. Vi måste
    hitta tillbaka till kulturens syfte.

  317. Kulturen ska vara undersökande,
    inte politisk.

  318. Det finns så mycket som
    väcker nyfikenhet och inspirerar oss.

  319. Men många har tappat bort
    kulturens värde.

  320. Museer ska visa upp det som föremål
    kan berätta om civilisationen.

  321. Det räcker.
    Det är ett stort och givande projekt.

  322. Vi måste sluta be om ursäkt
    och börja utforska.

  323. Vi måste värdera kulturens roll
    som den är. Tack.

  324. Tack för
    att du öppnade upp för diskussion-

  325. -på ett så inspirerande sätt.

  326. Många av oss
    har säkert många frågor och åsikter.

  327. Ni ska få ställa frågor
    till Tiffany strax.

  328. Först vill jag
    att vi två ska prata en stund.

  329. Sen får publiken ställa frågor.

  330. Först vill jag tacka för att du kom.

  331. Jag vet att du har varit upptagen med
    att göra pr för din nya bok.

  332. Jag läste boken när den kom, och jag
    tyckte att den var väldigt befriande.

  333. Den är vass-

  334. -men också elegant och generöst
    skriven, så det är...

  335. Den är lätt att ta till sig,
    och jag rekommenderar den.

  336. Jag ville prata om
    nåt som du för fram i boken.

  337. Det är konceptet universalism.

  338. På förra årets Höstmöte
    höll Kenan Malik inledningsanförandet.

  339. Han talade om vad han anser vara-

  340. -problemen och fallgroparna
    med mångkultur.

  341. En inriktning på mångkultur kan skapa-

  342. -gränser mellan människor.

  343. Han kallar det för kulturella enklaver.

  344. Som alternativ
    tog han upp universalism.

  345. Då ser man kultur som
    en gemensam mänsklig upplevelse-

  346. -eller ett gemensamt tillstånd.

  347. Du utforskar samma sak
    med inriktning på kulturarv.

  348. Du utforskar kulturarvets värden.

  349. Du anser
    att kulturarvsföremål på museer-

  350. -är intressanta och tilltalande
    för att de är främmande-

  351. -och för att de är mystiska.

  352. De är intressanta för att de är tidlösa.

  353. De överskrider tid och rum.

  354. Jag är intresserad av
    den universella aspekten av kulturarv.

  355. Du sa nyligen i en diskussion
    på London School of Economics...

  356. Du talade om Global Museum
    och syftet med...

  357. Syftet med kulturinstitutioner,
    särskilt institut för kulturarv.

  358. Du sa att det handlade om
    bevarande, sanning och användande.

  359. Det känner många av oss igen.

  360. Riksantikvarieämbetets devis är:
    "Bevara och använda".

  361. Men du lade även till ordet "sanning".

  362. Hur ser du på det?

  363. Sanningen är universell,
    den finns till för alla.

  364. Det är en ständigt öppen fråga.
    Sanningen är alltid provisorisk.

  365. Vad man än har för identitet-

  366. -kan man få tillgång till sätt
    att ta reda på sanningen.

  367. Men trots att jag tror på det själv-

  368. -känns det som om jag måste
    säga "sanning" med förbehåll.

  369. Det är så problematiserat
    och det har granskats så hårt-

  370. -inom och utanför akademin.

  371. Om man säger "sanning" i dag känns
    det som om man måste be om ursäkt.

  372. Men vi borde
    söka sanningen utan skamkänslor-

  373. -på institutioner och museer.

  374. Det finns saker att upptäcka.

  375. Men folk har blivit obekväma med det,
    och det är väldigt farligt.

  376. Det återknyter till
    din fråga om universalism.

  377. Nu finns det flera sanningar.

  378. Det finns sanningar
    som gäller för vissa grupper.

  379. Som tanken att indianerna
    sitter på sanningen om sitt förflutna.

  380. Även om det går emot
    etablerad kunskap spelar det ingen roll.

  381. Det viktiga är vad de anser.

  382. Vi överger vårt åtagande
    att söka sanning och insikt.

  383. Det är ett svårt projekt,
    men det är värt besväret.

  384. När det gäller universalitet
    blir det ofta tydligt-

  385. -hur fragmentariskt det är
    när personer pratar om sin kultur.

  386. Så är det
    i debatter om kulturell appropriering.

  387. Justin Biebers afrikanska dreadlocks
    är ett exempel.

  388. Men nu är det extremt,
    och det påverkar folks kreativitet.

  389. Det påverkar
    hur vi relaterar till konst.

  390. Universalitet handlade inte bara om...

  391. Man diskuterade publiken,
    lika mycket som nåt annat.

  392. På 1800-talet, när man
    byggde upp institutioner och museer-

  393. -ansåg man
    att vem som helst skulle få komma dit.

  394. British Museum har alltid varit gratis.
    Alla fick gå dit.

  395. Man oroade sig för, på Louvren
    och på Ashmolean Museum-

  396. -att kvinnor skulle peta på föremålen.
    Men kvinnorna fick ändå komma dit.

  397. Då ansåg man
    att oavsett kön och ursprung-

  398. -kunde man komma dit
    och se och lära sig saker.

  399. I dag har den respekten för publiken...

  400. Tanken att de är kompetenta vuxna
    och intelligenta varelser-

  401. -och att de
    kan lämna sina hem och sina barn-

  402. -och lämna sina fattiga förhållanden
    och bli inspirerade av föremål...

  403. Den respekten har försvunnit.
    Vi tror inte att folk kan förstå sånt.

  404. I stället ser man ofta allmänheten-

  405. -som fast i
    sina egna levnadsförhållanden.

  406. Kulturinstitutioner brukar försöka
    reflektera allmänheten-

  407. -och visa
    att man gör allt som allmänheten vill-

  408. -i stället för att utmana folk.

  409. Du kallar det för en auktoritetskris.

  410. Det finns
    flera aspekter av den auktoritetskrisen.

  411. En av dem är värdeomdöme.

  412. Om vi säger att smak, som du pratade
    om i början, som är ett koncept...

  413. Det är värdeomdöme,
    men det används inte så mycket nu.

  414. Vad är kulturarvets värdeomdöme?
    Är det sanning eller kunskap?

  415. Sanning och kunskap hör ihop.

  416. Man utforskar det förflutna.

  417. Vad betydde det för folk och
    vilka kreativa verk gav det upphov till?

  418. Men jag tror att folk är rädda för
    att ge sin bedömning.

  419. Det har nästan blivit nåt privat.

  420. Jag förväntar mig att ledare på
    kulturinstitutioner ska vara experter.

  421. De ska veta mer än jag
    om sitt specialområde.

  422. De är förtegna när det gäller...

  423. De vill inte säga sin mening offentligt.
    De tar hela tiden beslut i arbetet-

  424. -men man hör dem sällan säga
    offentligt vad de tycker.

  425. Man kan ha åsikter privat,
    men inte inför andra.

  426. När vi gör bedömningar
    uppstår de inte av sig själva.

  427. Vi kommer inte fram till sånt hemma.

  428. Man argumenterar för sina åsikter
    och försöker övertyga andra.

  429. Det är det som folk har svårt för.
    Sånt gör man ju med sina vänner.

  430. Kulturinstitutioner är
    för ursäktande i dag.

  431. De säger: "Strunta i min åsikt.
    Det är er åsikt som är viktig."

  432. Det är respektlöst mot kulturen
    och mot publiken.

  433. Det är även oärligt. Och jag tror...

  434. Om man tänker på
    hur en kanon skapas...

  435. Inte kanoner som skjuter kulor-

  436. -utan en bedömning av
    vilka verk som anses vara bra.

  437. Det är alltid
    ett resultat av konflikter-

  438. -och att nån säger: "Det här är bra."

  439. När Becketts pjäser började sättas upp
    tyckte alla att han var dålig.

  440. Kritikerna...
    Kritiker har också blivit nedvärderade.

  441. Det är vi som ska uppmuntra folk
    att ta en andra titt-

  442. -och säga: "Det här är bra.
    Det borde du också tycka."

  443. Ordet "borde" är viktigt.
    "Du borde också tycka så här."

  444. Då skapar man en kultur-

  445. -som uppmuntrar folk
    att ta del av konst-

  446. -och det skapar en framtida kanon.
    Det är vårt ansvar.

  447. -Vad har vi förlorat?
    -Ett flertal saker.

  448. Det finns många saker-

  449. -museer, konstgallerier och annan
    kultur, som vi inte uppskattar.

  450. Om vi inte uppskattar det,
    varför ska då våra barn göra det-

  451. -om vi inte har sagt att det är bra?

  452. Det kan vara så att det är
    mycket fokus på ny kreativitet-

  453. -i en granskande miljö.

  454. Såna tider blomstrar upp ibland,
    som renässansen.

  455. Det som behövs då är pengar,
    men även att kritikerna är engagerade.

  456. Varifrån ska konstnärerna annars
    få sina idéer?

  457. De kanske får idéer på en promenad,
    men kreativitet hör ihop med kultur.

  458. Sen finns det allvarligare saker.
    Jag pratar mycket om indianmuseet.

  459. Det man har i USA är...

  460. Indianerna var där först,
    men vi vet mindre om dem än nånsin.

  461. Forskare och allmänheten
    kan inte ställa några frågor.

  462. Det finns nya dolda historier.

  463. "Åsikter" är
    en term vi kan diskutera, men...

  464. Folk har mycket åsikter nu för tiden,
    men att ha en åsikt är att välja sida.

  465. Det handlar inte om sanning och smak.

  466. Jag vill prata om relevans.
    Jag vet att du ogillar det ordet.

  467. När du var på
    London School of Economics sa du...

  468. Du sa att kulturarvsinstitut gör
    kulturarv relevant för en viss publik.

  469. Du ansåg att det inte är ett bra sätt-

  470. -att få en större publik,
    utan att det kan bli tvärtom.

  471. Du sa till och med-

  472. -att vissa aktiviteter
    som syftar till att nå publiken-

  473. -inte har att göra med demokratisering,
    som vi har trott.

  474. Vad ska kulturarvsinstitut göra
    för att nå så många som möjligt?

  475. Hur ska vi få så många som möjligt
    att förstå kulturarvet?

  476. Man måste tro på det själv.
    Nu låter jag som en motivationstalare.

  477. När jag intervjuar folk som jobbar med
    kulturarv känner de sig ofta belägrade.

  478. De tror på det själva, men de känner
    sig osäkra när de ska framföra det.

  479. Ofta så...

  480. Man är orolig för om folk ska komma
    och om de ska gilla det.

  481. Det har en destabiliserande effekt.

  482. Man måste vara självsäker,
    men det ska komma från föremålen.

  483. Intendenter vid museer
    ska förstå och visa.

  484. Sen måste man så klart
    piffa till allt lite.

  485. Man får prova sig fram.

  486. En talande sak,
    speciellt i Storbritannien-

  487. -är att trots
    att man har varit besatt av relevans-

  488. -på kulturinstitutioner
    sen 1990-talet...

  489. Man har haft fler besökare,
    men det är samma besökare.

  490. Och de är irriterade,
    för de tycker att nivån har sänkts.

  491. Man når inte ut till fler,
    så det de gör fungerar inte.

  492. Man avskräcker folk.

  493. Sen gör det heller inget
    om inte alla kommer.

  494. Man vill inte ta bort det som är viktigt
    för att locka folk.

  495. Så är det på många museer
    som har startats utan en samling.

  496. De hoppas att publiken ska komma...
    Byggnaden ska göra jobbet-

  497. -och det kvittar vad som finns där.
    De får stora anslag.

  498. Folk ser det som nedlåtande.

  499. Man anser att om publiken gillar det
    så är det bra. Så är det inte alltid.

  500. Man vill så klart ha en publik,
    men nu har man jagat folk.

  501. Därför blir man besatt av relevans.

  502. Man oroas över att fjortonåriga pojkar
    inte besöker museer.

  503. Men det gör inget,
    för de har annat för sig.

  504. De kommer att växa upp sen.

  505. Men om kulturarvsinstituten inte
    känner sig säkra på sitt syfte-

  506. -varför ska då publiken göra det?

  507. I visionen som Riksantikvarieämbetet
    har tagit fram-

  508. -i samarbete med länsstyrelserna...

  509. Länsstyrelserna.

  510. Grunden för visionen är kulturarvet -
    föremål, platser och natur.

  511. Kulturarvsinstitutens roll är
    att se till att allt det finns där.

  512. Man ska tillhandahålla
    ett välbevarat kulturarv.

  513. Nu pratar vi om instrumentalisering.

  514. Men jag skulle kalla det för kausalitet.

  515. Vi ser till så att det finns där
    och att folk kan utforska det.

  516. Men vi säger inte hur de ska göra.

  517. Nu kommer vi till den sociala
    inkluderingen eller social hållbarhet.

  518. Om man kommer
    och vill utforska det förflutna-

  519. -och man är nyfiken på
    att förstå nåt som är främmande-

  520. -så får man uppleva andra sätt att leva
    och andra sätt att se på saker.

  521. Och det i sin tur...
    Här kommer kausaliteten in.

  522. Det kommer att göra så att man blir
    mer anpassningsbar i samhället.

  523. -Du håller inte med.
    -Nej, jag håller inte med.

  524. Det är modeord,
    som inte betyder så mycket.

  525. Vill vi att folk ska bli
    mer anpassningsbara? Är det bra?

  526. Det fungerar inte så. Det vet vi.

  527. Kultur påverkar folk,
    men det är inte mätbart.

  528. Ibland får det motsatt effekt
    mot det man ville.

  529. Alla har läst...

  530. Om man läser
    folks kommentarer om en utställning-

  531. -så blev det inte som man hade velat,
    och det är bra.

  532. Folk är självständiga, och det är bra.

  533. Det är inte formbart på det sättet.

  534. Ni har säkert följt det här med Brexit.
    De senaste 20 åren-

  535. -har man i Storbritannien
    varit besatt av-

  536. -att få arbetarklassen
    och olika minoriteter att gå på museer.

  537. Man har inte lyckats.
    Man har heller inte förstått-

  538. -att nån skulle rösta på att lämna EU.

  539. De hade ingen aning.

  540. Man reproducerar bara sin egen åsikt-

  541. -å andras vägnar,
    om det låter begripligt.

  542. Nu ska vi låta publiken ställa frågor.

  543. Tack så mycket.

  544. Jag är nyfiken på...
    Jag heter Lars Amréus.

  545. Du pratar om museer...
    Speciellt i den anglosaxiska världen.

  546. Du har jobbat i Norge,
    så du känner till den skandinaviska...

  547. Det du talar om,
    är det ett globalt fenomen i väst?

  548. Eller finns det skillnader i
    hur museer hanterar såna här frågor-

  549. -i olika delar av Europa?
    Kan du berätta mer om det?

  550. När jag fick ert visionsdokument-

  551. -kändes det som nåt som hade skrivits
    i Storbritannien några år tidigare.

  552. Det verkar finnas en kulturarvshandbok
    som alla kan använda.

  553. Men det finns nåt djupare där.

  554. Här finns kulturen
    och det den kan åstadkomma.

  555. Sen lägger man till
    ord som är på modet.

  556. "Hållbarhet" är ett sånt ord,
    och även "social inkludering".

  557. Även "höja folks självkänsla".

  558. Det är ett globalt fenomen,
    men det finns skillnader.

  559. Skillnaderna har att göra med-

  560. -förtroendet man har för kulturen
    och vilket syfte kulturen har.

  561. Det är inte alltid bra.
    Frankrike ligger lite efter.

  562. USA är stadigt på många sätt.

  563. De har en stark filantropisk tradition
    och där finns världens bästa samlingar.

  564. Men även där
    har de dåligt självförtroende-

  565. -när det gäller
    sanning, bevarande och tillgång.

  566. När jag säger så kanske ni tänker
    att ni känner er självsäkra.

  567. Det är svårt att beskriva-

  568. -för det är ingen som säger:
    "Jag känner mig osäker."

  569. Men alla västerländska institutioner-

  570. -har förändrats dramatiskt
    vad gäller ansvarsområde och syfte.

  571. Man går från föremålen
    mot nåt mer oklart och socialt inriktat.

  572. Ett viktigt exempel är
    den högre utbildningen.

  573. Utbildningsinstitutioner är
    besatta av tillgång-

  574. -samtidigt som de
    vill vara till nytta för de styrande.

  575. Sen vill de vara till nytta
    för ekonomin, men de lyckas inte.

  576. De är osäkra på sitt syfte-

  577. -och saknar förtroende för
    sitt kulturella värde.

  578. Därför riskerar de att falla offer för-

  579. -vad som än är på modet just då.

  580. Det finns en annan intressant sak.

  581. Jag diskuterade det här
    med chefen för Guggenheim.

  582. De startar en massa museer
    över hela världen.

  583. Orden "global" och "världen"
    används ofta.

  584. British Museum var den första
    institutionen med prefixet "British".

  585. Nu vill de framhäva
    att det är ett världsmuseum.

  586. Det är mycket mer neutralt.
    Vissa saker accepteras inte.

  587. Nationella museer gör folk besvärade.

  588. Det gäller inte
    museer som fokuserar på etnicitet.

  589. Men om museet heter nåt med
    "English" blir folk besvärade-

  590. -och även "British" och "American".

  591. Nu ser vi nästan ett självhat-

  592. -på många västerländska institutioner.

  593. Vill nån säga nåt om det svenska?

  594. På 1800-talet föddes
    det nationella museet-

  595. -som ingick i olika nationella projekt.

  596. De visade upp nationalismen.

  597. Men British Museum visade inte
    nånting brittiskt. De granskade världen.

  598. Nu dyker det upp många museer
    inriktade på migration och invandring.

  599. Det är en stor trend nu.

  600. Det intressanta är att alla de museerna
    har samma sak att säga:

  601. Att alla har migrerat.
    Det är så klart sant.

  602. Det är intressant
    att man förr talade om nationalstater-

  603. -men nu ser man det som
    nåt tillfälligt och kortvarigt.

  604. Det finns nya ideologier,
    och det är märkligt.

  605. Jag tänker på
    instrumentalitet och sanning.

  606. Varför kan vi inte ha både och?
    Är det inte möjligt?

  607. Instrumentalitet finns alltid-

  608. -speciellt hos institutioner
    som finansieras av allmänna medel.

  609. Tja... Att finansieras av allmänna
    medel har inte alltid...

  610. Det har inte alltid krävts så mycket.

  611. Man har inte alltid tvingats
    att få in en viss publik.

  612. Man har inte alltid tvingats göra
    sånt som inte tillhör kulturen.

  613. I Storbritannien pratade man mycket
    om social inkludering.

  614. Sånt tillhör inte kulturen.
    Kulturen kan vara för eller emot sånt.

  615. Vi har sett förändringar i
    vad myndigheterna kräver av konsten-

  616. -och det är mycket snävare.

  617. Om vi går tillbaka till 1800-talet...

  618. National Gallery i London var...

  619. En premiärminister ville ha det
    mittemellan de fattiga och de rika.

  620. Men nu är det bara för de rika.

  621. Han sa på 1860-talet: "I oroliga tider"-

  622. -"kan det här konstgalleriet
    dämpa den oron."

  623. Det skulle få folk att sluta protestera
    och sluta kämpa för rösträtt.

  624. Så blev det inte. Men hur är
    den instrumentaliteten annorlunda?

  625. Det första är att han visste
    vad han skulle ha med i samlingen.

  626. Det skulle vara
    Rafael, Michelangelo och Rembrandt.

  627. Han hade förtroende för kanonen.
    Så är det inte nu, paradoxalt nog.

  628. Kulturen ska åstadkomma en massa
    saker, men vi vet inte vad kultur är.

  629. Då var kulturens syfte ett annat.

  630. Det handlade om stora saker,
    som att lyfta och förändra samhället.

  631. Kulturen kunde förflytta människor
    från deras vardag.

  632. Kulturen förändrar inte människors liv,
    utan den ger tröst.

  633. Men den ger inte folk
    mer pengar eller större hus.

  634. När man talar om instrumentalitet
    blir det snävare.

  635. Det är nåt som inte kan åstadkommas
    och som är svårt att mäta.

  636. Det handlar inte om vad kulturen
    kan göra, och det är respektlöst.

  637. Det handlar inte om
    att visa folk stora saker.

  638. Man säger: "Här är din kultur,
    och nu mår du bättre."

  639. Vi har en fråga.

  640. Jag vill ställa en fråga...
    Jag ska säga vem jag är.

  641. Jag heter Karin Skoglund
    och jag är museichef.

  642. Vi har hand om
    en konstnärs personliga samling.

  643. Finns det nån rörelse på nåt museum-

  644. -där man tänker, innan man får frågan
    att återlämna nåt...

  645. Finns det några museer
    som formulerar...

  646. ...goda skäl till
    varför man ska behålla föremålen?

  647. Det har ju hållit på i ganska många år,
    att folk kräver föremål tillbaka.

  648. Vet du om nåt sånt är på gång?

  649. Finns det nån som formulerar goda
    skäl till att man ska behålla sakerna?

  650. Det finns folk som formulerar skäl till
    att man ska behålla föremål.

  651. Mest framgångsrik har Neil MacGregor
    på British Museum varit.

  652. British Museum får
    många krav på återlämnande.

  653. Det är ofta
    i form av anklagelser och klagomål.

  654. När saker återlämnas kan de inte
    användas som ett politiskt vapen.

  655. Det är svårt att göra nåt med föremål
    som passar bäst på ett museum.

  656. Men faktumet att han inte kan-

  657. -använda termer som
    bevarande, sanning och tillgång...

  658. Det säger nåt om vår tid.

  659. En framgångsrik museichef
    kan inte säga så.

  660. I stället måste han säga
    nåt mycket mer politiskt.

  661. Han framhäver
    problemet med nationalism-

  662. -i länder som Turkiet och Ungern.

  663. Han vill motverka det genom
    att tala om kulturens komplexitet.

  664. Han går på defensiven
    och tar sig vatten över huvudet.

  665. Han överdriver
    problemet med nationalism.

  666. Det visar på kulturens komplexitet,
    men inte alltid.

  667. Det är inte heller syftet.

  668. Frågan om återlämnande är intressant.

  669. Det handlar inte bara om
    grupper som vill ha tillbaka saker.

  670. De senaste 30 åren
    har kraven på återlämnande ökat-

  671. -från olika grupper, vilket visar på att
    kulturen ombeds gå politikens ärenden.

  672. Det visar också på att man inte längre
    tror på syftet med museer.

  673. Varför ska museerna ha alla saker?

  674. Men i många fall uppmanar
    institutionerna själva till krav-

  675. -och ibland står de själva för kraven,
    som med indianerna i USA.

  676. Museichefer kontaktar indiangrupper
    ett flertal gånger-

  677. -och säger:
    "Vi har era saker. Hämta dem!"

  678. Ibland säger de: "Vad pratar ni om?
    Vi har annat för oss."

  679. "Vi är nöjda med
    att ni har de här sakerna."

  680. I Denver har man haft afrikanska
    totem-föremål. De anskaffades lagligt.

  681. Men intendenten försökte
    få kontakt med Afrika under fem år.

  682. De ville inte ha tillbaka sakerna,
    men han insisterade.

  683. Till sist sa de:
    "Okej, men ni får stå för kostnaderna."

  684. Det är komplicerat. Påtryckningarna
    kommer inte bara från olika grupper.

  685. Man värderar inte sitt arbete och
    tycker inte att man ska bevara kultur-

  686. -och då skjuter man
    de här föremålen ifrån sig.

  687. I Oxford är det studenterna som
    vill se Benin-bronserna återlämnas.

  688. Jag heter Mia Geijer och jag
    jobbar på Länsstyrelsen i Örebro län.

  689. Jag blev förbryllad när du sa
    att kulturarv alltid är politiskt.

  690. Sen har du pratat om
    universalitet och objektivitet.

  691. Museidebatten i Sverige har handlat
    om objektivitet kontra identitet.

  692. Kan du säga nåt om-

  693. -skillnaden mellan
    universalitet och objektivitet?

  694. Jag anser inte
    att objektivitet existerar.

  695. Som forskare eller intendenter
    eller vad nu vårt...

  696. Vad vi än har för uppdrag,
    styrs vi alltid av tidens tankar.

  697. De tankarna kommer alltid från politik.

  698. Har du funderat på skillnaden
    mellan universalitet och objektivitet?

  699. Jag vill säga
    att det är svårt att vara objektiv.

  700. Vi kämpar med det varje dag
    när vi läser och skriver.

  701. Vi har förutfattade meningar
    och vi påverkas av världen runt oss.

  702. Det är svårt,
    men man strävar efter att vara objektiv.

  703. När man slutar med det
    söker man inte längre sanningen.

  704. Det är därför det är så viktigt
    att skriva och föreläsa.

  705. Då sätter man sin forskning på prov
    inför allmänheten.

  706. Då hjälper man till
    att forma det som ses som riktigt.

  707. Samhället har en tro på
    att forskare ska vara objektiva.

  708. Man kan aldrig
    vara fullkomligt objektiv.

  709. Men man försöker så gott man kan.

  710. Det är därför man måste
    kunna vara fri och öppen-

  711. -när man utforskar det förflutna.

  712. Man måste vara kritisk
    och det måste finnas yttrandefrihet.

  713. Det är svårt, men det går.

  714. Jag tycker också...
    Jag tänker på Parthenonskulpturerna.

  715. Jag började med att tala om
    de olika innebörder de har haft.

  716. De flesta av dem kan vi förstå nu
    och sätta oss in i.

  717. När man ser tillbaka på det förflutna
    kan man se hur innebörder förändras-

  718. -och vi kan förstå de innebörderna.

  719. Vi är ju
    kompetenta och förnuftiga varelser.

  720. Även när vi inte är överens kan det
    finnas objektivitet och universalitet-

  721. -för vi pratar om samma saker.
    Det är svårt.

  722. Jag anser att i vårt arbete
    kan vi aldrig ta den lätta vägen-

  723. -och säga: "Det här är universellt,
    så därför har vi rätt att finnas."

  724. Att säga sanningen kommer alltid
    att vara vår strävan.

  725. Det finns ingen enda sanning.

  726. -Vi kan inte ta den lätta vägen.
    -Visst.

  727. Sanningen är alltid provisorisk,
    men man försöker få fram den.

  728. Vi har en till fråga.
    Det får nog bli den sista.

  729. Jag heter Birgitta Johansen
    och jobbar på Örebro läns museum.

  730. Det du säger
    är befriande och uppfriskande-

  731. -men samtidigt måste man ju
    tänka kritiskt, så jag undrar...

  732. Finns det fall
    där museer borde lämna tillbaka saker-

  733. -till vissa grupper eller andra länder?

  734. Möjligtvis. Jag har undersökt varför
    kraven på återlämnande har ökat.

  735. Ända sen romarna
    åkte runt och tog allt möjligt-

  736. -och tog med det hem till sig,
    har man debatterat plundring.

  737. Men de senaste 30 åren
    har debatten förändrats.

  738. Nu känner alla till det.
    Förut pågick det bara inom vår sfär.

  739. Nu har det blivit viktigt. Jag har
    utforskat varför det har blivit så.

  740. Ett av skälen är att man nu anser
    att föremål tillhör olika kulturer.

  741. Benin-bronserna ses som afrikanska.
    Jag håller inte med.

  742. Nigeria fanns inte när de skapades.

  743. Att se dem som afrikanska
    hjälper oss inte att förstå dem.

  744. De skapades
    efter ett diktat av en kung i Benin.

  745. Portugiserna tog dit bronset
    i utbyte mot slavar.

  746. Det är väldigt...

  747. Att se det som
    att en kultur äger dem är fel.

  748. Det är olyckligt
    att se på saker genom identitet.

  749. Alla kan titta på Benin-bronserna
    och tycka att de är fascinerande-

  750. -varifrån vi än kommer.

  751. Framväxten av en identitetspolitik
    är olycklig.

  752. Det är ett av skälen.

  753. Föremål kan inte heller
    reparera det förflutna.

  754. Det tvingar institutioner
    att göra sånt som de inte kan.

  755. Frågan är också
    var det är bäst för föremålet att vara.

  756. Från det kan det komma olika svar.

  757. Parthenonskulpturerna finns
    på jättebra ställen-

  758. -i Aten och på British Museum.

  759. På British Museum kan man se dem
    i flera olika sammanhang.

  760. Då förstår man
    antikens Grekland bättre.

  761. Man får också en förståelse för hur
    det såg ut när skulpturerna kom dit.

  762. Då när alla blev fängslade av dem.

  763. På Akropolismuseet kan man se dem
    bland förklassiska skulpturer.

  764. Var är bästa platsen för att säkerställa
    bevarande, sanning och tillgång?

  765. Man ska inte
    fråga vem som äger föremålen.

  766. Man skulle kunna skicka
    Parthenonskulpturerna till Kina...

  767. Det är nog bättre
    att skicka dem till Kina än till Aten-

  768. -men då är jag nog inte objektiv.

  769. -Vi har en fråga till.
    -Jag jobbar på Göteborgs universitet.

  770. Vill du hålla mikrofonen?

  771. Jag vill börja med ett citat:
    "Ingen äger det förflutna."

  772. Det har uppstått en debatt där folk
    menar att man kan dela på föremål.

  773. Ett exempel är
    den holländska regeringens linje.

  774. De delar på det koloniala kulturarvet
    med Indonesien.

  775. I Europa har man skapat ett program
    där man delar på kulturarvet-

  776. -från det västerländska inflytandet-

  777. -i medelhavsområdet,
    speciellt i arabländerna.

  778. Jag vill fråga hur du ser på...

  779. Vad tycker du om
    att dela på kulturarvsföremål-

  780. -och vilken roll spelar museer
    i det här sammanhanget?

  781. Jag vet inte om det betyder nåt,
    att dela på det förflutna.

  782. Behöll alla det för sig själva förut?
    Nej.

  783. Jag vet inga detaljer,
    men det låter som politiskt fikonspråk.

  784. Om man håller på med att forska i
    och ställa ut det förflutna-

  785. -så kommer det att nå andra.

  786. Sånt där får mig att bli illa till mods.

  787. När jag har sett såna fraser användas-

  788. -gör man det för
    att göra folk delaktiga i samhället.

  789. Det finns många... Läget är stormigt.

  790. Man har inte...

  791. I Storbritannien pratar man mycket om
    att göra folk delaktiga.

  792. Men det kommer i en tid när folk
    är defensiva vad gäller det förflutna.

  793. Så... Samtidigt som man talar om
    att dela på det, avfärdas tanken.

  794. Man kan inte använda det förflutna
    för att göra folk delaktiga.

  795. Det är nåt man gör i stället för
    att komma på vettiga värderingar.

  796. Man använder det förflutna, trots att
    ingen anser att det förflutna var bra.

  797. Den här diskussionen
    skulle kunna fortsätta i två dagar-

  798. -men vi avslutar nu,
    med en sista fråga.

  799. Vart skulle du...?

  800. Vart skulle du åka för
    att bli utmanad, förbluffad och upplyst?

  801. Du får välja tre museer eller platser.

  802. Jag väljer så klart The Met i New York.

  803. Där finns allt,
    och det är vackert ordnat.

  804. Det finns ett nytt museum i Kairo,
    som förhoppningsvis öppnar snart.

  805. Det vore fantastiskt.
    Sen väljer jag Iraks nationalmuseum.

  806. Där finns fantastiska saker
    från civilisationens vagga.

  807. De tre skulle jag vara nöjd med.

  808. -Kulturarvsplatser, då?
    -Ja.

  809. Jag har en tendens
    att fokusera på museer.

  810. Du får välja två platser.

  811. -Jag gillar vikingaskeppen i...
    -Det är ett museum.

  812. Om de ligger i vattnet.
    Kulturarvsplatser...

  813. Räknas Akropolis?
    I såna fall tar vi det.

  814. Inga brittiska platser? Stonehenge?

  815. Folk brukar fråga mig: "Tänk om
    nån vill ha tillbaka Stonehenge."

  816. Då brukar jag säga: "Visst, ta det!"

  817. Det var inte
    en så kreativ plats för kulturarv.

  818. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att göra anspråk på kulturarvet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

För hundra år sedan var museer väldigt nationalistiska. Idag har det blivit nästan tvärtom, menar den brittiska sociologen Tiffany Jenkins. Här talar hon om hur historia och kulturarv kan användas i olika värdeskapande syften och hur konflikter kan uppstå över kulturarvets upplevda värde. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning
Ämnesord:
Historia, Historiebruk, Kulturarv, Kulturhistoria, Museer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att engagera sig i kulturarvet

En paneldiskussion om museernas roll i Sverige idag. Ämnen som berörs är allt från normkritik till nationalism och historierevisionism. Medverkande: Birgitta Johansen, länsmuseichef Örebro länsmuseum, Britta Roos, kulturarvsstrateg vid Länsstyrelsen Skåne, och Adam Cwejman, liberal opinionsbildare. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att göra anspråk på kulturarvet

För hundra år sedan var museer väldigt nationalistiska. Idag har det blivit nästan tvärtom, menar den brittiska sociologen Tiffany Jenkins. Här talar hon om hur historia och kulturarv kan användas i olika värdeskapande syften och hur konflikter kan uppstå över kulturarvets upplevda värde. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Globaliseringens tre kriser

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Utmaningar i det digitala samhället

Digitaliseringen ger praktiskt taget vem som helst möjlighet att kommunicera, dela information och skapa affärer. Här diskuterar Anna Troberg från Wikimedia Sverige, David Mothander från Google och historikern Rasmus Fleischer vår digitala samtid med allt från filterbubblor, alternativmedier och Googles roll. Moderator: Emil Schön. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Vad triggar samhällsengagemang?

Rädda Barnen har bara hälften så många likes på Facebook som hallonlakritsskallen. Betyder det ens något? Författaren och kolumnisten Per Grankvist går på ett humoristiskt sätt igenom engagemanget i historien från efterkrigstiden till idag - från Batman till Robert Putnam och bowling. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Tänka rätt och tycka lämpligt

Fredrik Alvén forskar vid Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola och undersöker vad som är syftet med undervisning i historia. Är det medborgarfostran för en kollektiv förståelse? Eller handlar det om medborgarkompetens och att utveckla kritiskt tänkande, argumentationsteknik och källkritik? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Uppfinningen Sverige

Vad innebär det att vara svensk? Om tre diktare som var med och skapade idén om en svensk identitet under 1800-talet.