Titta

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Om UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

På vilket sätt kan vårt kulturarv bidra till samhällsutvecklingen? Föreläsningar och samtal från Riksantikvarieämbetets höstmöte 2016. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen : Globaliseringens tre kriserDela
  1. Det fanns en klyfta
    mellan den vita arbetarklassen-

  2. -och andra lokala grupper med
    brittiska och engelska medborgare.

  3. Tack. Det är roligt att vara här.

  4. Det är roligt att det är så många här
    från såväl Riksantikvarieämbetet-

  5. -som regering, civilsamhälle
    och utbildningssystem.

  6. I vår nutid är det nödvändigt
    att lyfta den här diskussionen-

  7. -på alla samhällsnivåer,
    framför allt med tanke på valet i morse.

  8. Det visade verkligen
    hur kulturarvet kan politiseras.

  9. Jag är socialantropolog.

  10. Jag studerar den radikala högern
    eller identitetspolitiken i Europa-

  11. -genom att åka till olika samhällen
    och bo där under en period.

  12. Jag deltar i projektet Overheating
    - The Three Crises of Globalisation.

  13. Vi försöker att ta reda på
    hur globaliseringen-

  14. -påverkar tillhörighet
    och social identitet.

  15. Identitet och tillhörighet
    kan ses på ett väldigt statiskt sätt.

  16. Socialantropologins grundare
    Bronisław Malinowski åkte runt-

  17. -och samlade in kultur
    från "den exotiska andra".

  18. I och med Google och Facebook
    inser vi-

  19. -att kultur skapas genom globala flöden
    av idéer, människor och bilder.

  20. Vi måste studera hybridisering
    och kulturell kreolisering.

  21. Vi har arbetat över hela världen.
    Jag var i Ungern och England.

  22. Bakgrunden till mina projekt var
    åternationaliseringen vi ser i Europa.

  23. I olika europeiska sammanhang-

  24. -protesterar radikalhögern
    mot global integration.

  25. Som vi vet efter morgonens val-

  26. -blir Donald Trump
    USA:s nästa president.

  27. Det Le Pen, Viktor Orbán, Nigel Farage
    och Donald Trump utlovar-

  28. -bygger på nostalgi över ett förflutet.

  29. De lovar att återskapa
    en storhetsperiod-

  30. -en gyllene era
    fylld av möjligheter och trygghet.

  31. För att förstå den berättelsens lockelse
    måste man tänka på-

  32. -de strukturella anpassningarna
    i Europa.

  33. Vi fokuserar på ekonomi,
    kulturell identitet och klimatkrisen.

  34. Jag utgick från frågan:

  35. "Finns det ett samband mellan
    finanskriser och radikal nationalism?"

  36. Jag har två berättelser
    för att illustrera mina iakttagelser.

  37. En kommer från
    det gamla gruvsamhället Doncaster.

  38. Doncaster är en gammal gruvstad
    i South Yorkshire-

  39. -1,5 timme med tåg från London.

  40. Jag bodde i London i många år.
    Det är ju en kosmopolitisk stad.

  41. Det är vad sociologen Steven Vertovec
    kallar supermångfald.

  42. Sociologer pratar inte
    om mångkultur längre.

  43. Då delar man upp kulturer i enklaver.

  44. De pratar om supermångfald
    och mångfaldens diversifiering.

  45. I Doncaster, bara 1,5 timme
    från London, är det annorlunda.

  46. En huvudsakligen vit arbetarklass-

  47. -har genomgått
    långsammare diversifieringsprocesser.

  48. Jag flyttade dit i maj 2015,
    efter två viktiga händelser.

  49. Samma månad fick Nigel Farage och
    Ukip sitt genombrott i valsammanhang-

  50. -genom att protestera mot europeisk
    integration, EU och migration.

  51. Hur lyckades Nigel Farage
    få 24 % av rösterna-

  52. -i ett traditionellt Labour-fäste?

  53. Det var Ed Milibands valkrets,
    och den sågs som redan vunnen-

  54. -men Ukip gick från 4 % till 24 %.

  55. Samma månad
    stängde Storbritanniens sista kolgruva.

  56. Det var också historiskt.

  57. Sen 1985,
    när Thatcher började stänga gruvor...

  58. Det här blev den sista spiken i kistan.

  59. Samhället kollapsade.

  60. Doncasters redan höga arbetslöshet
    har bara ökat efter finanskrisen.

  61. Det här är en stad
    som har upplevt upp- och nedgångar.

  62. Under stadens svåra 1990-tal
    ökade mångfalden-

  63. -med arbetskraftsinvandring
    från Polen och andra ställen.

  64. Bredvid engelskan är polska
    ett av de största språken i Doncaster.

  65. Jag frågade både Ukip-väljare och
    vanliga människor om förändringarna.

  66. Dels om outsourcingen av fabriker
    till t.ex. Kina-

  67. -men även den snabbt ökande
    mångfalden i och med nya migranter.

  68. Svaren stämde inte överens
    med bilden av vita, arga män.

  69. Det handlade mycket om berättelser
    och osäkerhet inför förändringarna.

  70. Folk ville ha en ny berättelse
    och vision för sin stad-

  71. -som var så förknippad
    med imperiet och industrialisering.

  72. I stadens historiska museum studerade
    jag hur man beskrev sitt förflutna.

  73. Det förflutna liksom slutade
    med att gruvorna stängdes.

  74. Här är en av texterna: "Utvecklingen
    fortsätter, om än långsammare."

  75. "Nu hämtar sig staden från traumat
    efter kolgruvornas stängning."

  76. "1960-talets gruvdrift
    lämnar redan plats för något nytt."

  77. Man bygger berättelsen om framtiden
    på sitt industriella förflutna.

  78. 1991 betraktades Doncaster
    som en av de fattigaste städerna i EU.

  79. Man har bara 18 000 invånare-

  80. -men i storstadsdistriktet
    bor hundratusentals.

  81. Skapandet av en vision för staden
    byggde på det förflutna med kolet.

  82. "En slogan som betonar framsteg:
    Englands norra juvel Doncaster".

  83. "Vitala initiativ
    för en bättre framtid."

  84. Man kan fråga sig om det här
    främjar jämlikhet inför det förflutna.

  85. Det fanns exkluderande aspekter,
    med tanke på den ökande mångfalden.

  86. I stället för att skapa en berättelse-

  87. -som betonade
    den demografiska förändringen-

  88. -främjade man
    en sorts kolbaserad nationalism.

  89. Nostalgin över det förflutna
    var uppenbar.

  90. Folk i min ålder, som inte hade
    något minne av gruvornas stängning-

  91. -såg nostalgiskt på det förflutna.

  92. De tatuerade in gruvlampor på benen,
    och ristade in minnet på sina kroppar.

  93. Andra såg det romerska förflutna -
    man har hittat romerska sköldar där-

  94. -som ett förflutet att vara stolt över.

  95. Människor sa: "Vi är fast här
    och har inget att vara stolta över."

  96. Det fanns en skam i att bo
    i den här stigmatiserade staden.

  97. Vi tittar på några försök
    att hylla den kulturella komplexiteten.

  98. Doncasters multikulturella kalender
    från 1990-

  99. -hyllade den ökande mångfalden.

  100. Men än en gång
    handlade det om mångkultur.

  101. Man delade in kulturer och
    religiösa grupper i separata enklaver.

  102. 2015 utmanades det synsättet-

  103. -av en visionär redaktör
    för lokaltidningen Doncopolitan.

  104. "Vi sitter fast,
    men vi är också kosmopolitiska."

  105. "Svaret är inte
    exkluderande nationalism."

  106. "Europa bygger på mångfald,
    homosexuellas rättigheter"-

  107. -"antifascism och
    en mer inkluderande syn på nationen."

  108. Samtidigt bejakar man på ledarplats
    Doncasters relation till kolet.

  109. Man försöker att främja en identitet
    som bygger på det förflutna med kolet-

  110. -och samtidigt nå ut
    till grupper som står utanför det.

  111. En utställning
    skulle skildra den arbetarklass-

  112. -som kände sig ignorerad
    av den liberala eliten i London.

  113. Det här är Susan,
    ensamstående mor till fem barn.

  114. Hon har levt på bidrag
    sen hon var fjorton.

  115. John till höger blev av med sitt jobb
    i gruvorna och lever också på bidrag.

  116. Det är ett försök att framföra
    och återinföra deras berättelser i...

  117. Att utmana
    de dominerande berättelserna.

  118. Ett annat sätt som man försökte skapa
    kultur på var genom ett kulturhus.

  119. Det är en vanlig strategi.

  120. "De har det svårt - vi ger dem
    några miljoner till ett kulturhus."

  121. Jag var där flera gånger och slogs av
    att lokalbefolkningen inte gick dit.

  122. När jag frågade mina vänner där sa de:
    "Det finns ingen pub."

  123. "Det är för dyrt, och jag hämtar ut
    mina bidrag i byggnaden bredvid."

  124. Både platsen och priset var fel.

  125. Det skapade inte den plats för samtal-

  126. -som Adam pratade om.

  127. En plats där man kan träffas
    och ha meningsfulla samtal.

  128. När lokal kultur visades upp
    var det på ett exotiserande sätt.

  129. De här sikhernas traditionella dans
    lockade inte många vita.

  130. Det fanns en klyfta
    mellan den vita arbetarklassen-

  131. -och andra lokala grupper med
    brittiska och engelska medborgare.

  132. Mångfalden hyllades,
    men gränserna upprätthölls.

  133. Det här är den stora utmaningen.

  134. Folk vill känna tillhörighet,
    och som flera har sagt:

  135. Nationalism kan inte dekonstrueras
    bort. Folk vill känna tillhörighet.

  136. Hur skapar man platser där människor
    kan omdefiniera nationens gränser?

  137. Det är en viktig utmaning.

  138. Mitt i den här ovissheten
    och sökandet efter identitet-

  139. -förlägger Nigel Farage
    Ukips årliga konferens i Doncaster.

  140. Staden går från att vara marginaliserad
    till att stå i centrum.

  141. Till tonerna av rockbandet Europe -
    "It's the Final Countdown"-

  142. -hör jag Nigel Farage lova:

  143. "Vi ska ut ur EU och in i världen."

  144. Det var efter valet,
    under en representativ kris.

  145. Den eftersatta arbetarklassen
    fick bara en parlamentsledamot.

  146. En lokalpolitiker sa:

  147. "'Engelsk' betyder väl
    att vara född här och stolt över det."

  148. "Många i våra skolor
    kan inte engelska."

  149. "Som Ukip-politiker arbetar jag
    för Storbritannien och England."

  150. "Vi måste svepa in oss i flaggan
    och kämpa för det engelska."

  151. "Socialisterna urholkar nationalismen,
    men folk vill känna tillhörighet."

  152. "Utan nationalism
    är vi bara några som bor i landet."

  153. "Vi måste vara stolta över England."

  154. Guy Aston hade en poäng:
    Folk vill känna tillhörighet.

  155. Problemet är att hans berättelse
    är så tydligt exkluderande.

  156. Den exkluderar nykomlingar,
    invandrare-

  157. -och människor som inte är vita.

  158. I en försiktig kampanj...
    Det här är intressant.

  159. Nigel Farage
    har stöttat Trumps kampanj.

  160. De använde samma rådgivare
    för kommunikation och Twitter.

  161. Det finns kopplingar mellan länderna.

  162. Man approprierar
    och använder kulturen.

  163. "Säg nej till EU, skydda vårt arv, vakta
    gränserna och tro på Storbritannien."

  164. Plötsligt stelnar synen på "arv".

  165. Den får en viss karaktär,
    som exkluderar andra.

  166. Inför folkomröstningen i juni-

  167. -fick kulturarvet
    börja innefatta civilisationen.

  168. Det här postades
    på Ukips Facebooksida.

  169. I en intervju med den konservativa
    sajten Breitbart säger Nigel Farage:

  170. "Gränskontroller, identitet och säkerhet
    kommer att avgöra omröstningen."

  171. Han säger också att vi måste stå upp
    för vårt judisk-kristna arv.

  172. "För folket och landets skull
    måste vi lämna EU."

  173. Det är en reaktion på brotten i Köln-

  174. -där en av gärningsmännen
    ju var asylsökande.

  175. Man kopplar samman brotten i Köln
    med 1 miljon invandrare-

  176. -och använder det för att försvara
    det judisk-kristna arvet.

  177. Vi går vidare till platsen
    för mitt andra fältarbete: Ungern.

  178. Jag åkte dit i oktober 2015.
    Jag var alltså i flera länder.

  179. Jag har pratat med både ledare
    och vanliga människor.

  180. "Jämlikhet inför det förflutna
    i dagens Ungern."

  181. Det har skrivits mycket om det här,
    men jag vill visa mitt material.

  182. Det bygger på mina resor
    med extremistpartiet Jobbik.

  183. "Rörelsen för en bättre framtid."

  184. Förra oktober sattes den här skylten
    upp på offentliga platser.

  185. Det var en varning till asylsökande.

  186. "I Ungern
    måste ni respektera vår kultur."

  187. Den här kampanjen kom direkt
    efter Charlie Hebdo-attacken i Paris.

  188. Migranter förknippades
    med kulturella hot och terrorism.

  189. Situationen i Ungern
    har slående likheter-

  190. -med Ukip och Doncaster.

  191. Man ville bygga upp nationens gränser
    - fysiskt och symboliskt.

  192. Jag reste med Jobbiks vice partiledare
    till staden Martonvásár-

  193. -och studerade deras strategier
    gentemot "den andra".

  194. Jobbik är Europas
    största högerextrema parti.

  195. Det består av människor födda
    på 80-talet, varav många är historiker.

  196. De använder det förflutna
    för att exkludera minoriteter.

  197. De är kända för sin antisemitism
    och antiziganism.

  198. Precis som Farage besökte Jobbik
    marginaliserade platser-

  199. -för att bli arbetarklassens röst.
    I samtal med partimedlemmar-

  200. -märkte jag hur exkluderandet
    anpassades efter flyktingkrisen.

  201. Som vi vet kan krisen vara en möjlighet
    att skapa solidaritet och inkluderande-

  202. -men i Ungern övervakades migranter,
    och man avhumaniserade "den andra".

  203. Under mötet hörde jag
    många konspiratoriska idéer-

  204. -om vem som låg bakom
    syriernas flykt till Europa.

  205. En vanlig tanke var att George Soros
    finansierade övertagandet av Europa-

  206. -eller att syrierna är biologiska vapen-

  207. -för amerikanska judar
    som vill islamisera Europa.

  208. Gammal antisemitism fick nya, anti-
    muslimska drag under den nya krisen.

  209. Det är viktigt att se
    att nya kriser ger syre åt gammalt hat.

  210. Det förflutna används
    för att exkludera nykomlingar.

  211. Vad var då lösningen
    på den existentiella kris-

  212. -som drabbade såväl Ungern
    som hela Europa, enligt Orbán?

  213. Räddningen var
    vit, europeisk manlighet.

  214. Jobbiks ledare Gábor Vona sa:

  215. "Frihetskämparna fann styrka
    i Miklós Horthys regim."

  216. "Ungrare har alltid varit moraliska
    segrare efter hopplösa strider."

  217. Gábor Vona har en masterexamen
    i historia, och som ni vet...

  218. Miklós Horthy låg bakom att 500 000
    judar deporterades och mördades-

  219. -liksom andra minoriteter, i modern tid.

  220. Hur kan ett parti i Europa
    ha ett stöd på 22 % bland de unga-

  221. -även i den bildade
    över- och medelklassen-

  222. -när man är öppet antisemitiskt-

  223. -öppet uppmanar till paramilitärt våld-

  224. -och demoniserar
    och avhumaniserar minoriteter?

  225. Ett svar är att man erbjuder
    en övertygande vision och berättelse.

  226. Jobbik är både ett parti
    och en politisk rörelse.

  227. Populister säger gärna det-

  228. -men rörelsen erbjuder
    unga människor en stark identitet.

  229. Det här ett torg i Budapest med en byst
    föreställande Miklós Horthy.

  230. Det har uppstått en personkult
    kring Miklós Horthy de senaste åren.

  231. Det är omstritt, och intellektuella och
    andra protesterar mot utvecklingen.

  232. Avslutningsvis vill jag visa ett foto-

  233. -som säger en del om kampen
    om identitet och minne i Ungern nu.

  234. Det här monumentet visar
    den oskyldiga ärkeängeln Gabriel-

  235. -som blir angripen av Nazityskland.

  236. Det restes 2014 på natten,
    eftersom det är så kontroversiellt.

  237. Kritiker menar att monumentet
    förminskar de 500 000 offer-

  238. -som mördades under förintelsen.

  239. I protest mot
    vad man kallar historieförfalskning-

  240. -återskapar man biografier
    i ett levande monument.

  241. Som ni ser består monumentet
    av personliga föremål-

  242. -och bilder av förintelseöverlevare
    och deras ättlingar.

  243. Varje dag sen monumentet restes
    har det hållits dagliga protester-

  244. -där överlevare och aktivister
    protesterar-

  245. -mot åternationaliseringen av Ungern.

  246. Protesten jag besökte var den 553:e.

  247. De är verkligen fast beslutna
    om att uttrycka sitt motstånd.

  248. När man återskapar de här biografierna
    och utmanar historieskrivningen-

  249. -drar man en tydlig parallell
    till de flyktingar-

  250. -som passerar genom Ungern
    på väg till Västeuropa.

  251. Ungern var det land som tog emot flest
    sett till folkmängd - 170 000-

  252. -men de flesta var på väg till Tyskland,
    Sverige eller övriga Västeuropa.

  253. Ändå användes det här-

  254. -för att omdefiniera nationens gränser-

  255. -på ett sätt som exkluderade mångfald
    på ett problematiskt sätt.

  256. En sammanfattning.

  257. Jag studerar främst
    förstärkandet av gränser.

  258. En tidigare talare pratade om att utgå
    från det som förenar oss.

  259. Det är viktigt.

  260. I Europa möts den här politiken,
    liksom de populistiska högerpartierna-

  261. -av protester från civilsamhället
    och bekymrade personer.

  262. I Ungern försvåras motståndet-

  263. -av att det är staten
    som står för den intoleranta agendan.

  264. Där spelar civilsamhället
    och kulturarbetare en viktig roll.

  265. I andra länder, som är mer liberala
    och har yttrandefrihet-

  266. -är både civilsamhället
    och regeringen viktiga-

  267. -när det gäller att krossa myter
    om migranter och minoriteter-

  268. -och samtidigt främja utbildning
    och kunskap-

  269. -om hur människor
    försöker att bygga upp sina liv-

  270. -i olika europeiska sammanhang
    och städer.

  271. Som det redan har sagts i dag:
    Människor vill känna tillhörighet.

  272. Nationalismen kan inte dekonstrueras
    bort, och det är inte det jag vill.

  273. Det vore att underskatta
    människors behov av tillhörighet.

  274. I arbetet med kulturarv är det viktigt
    att erkänna människors kapacitet-

  275. -att bära på flera, ibland konkurrerande
    berättelser inom vissa gränser.

  276. Det har också pratats om
    ett fokus på det allmänmänskliga-

  277. -som förutsättningen
    för en säker plats för samtal.

  278. Ett annat sätt
    att utmana exkluderandet på-

  279. -är att erbjuda verktyg för utbildning-

  280. -men att också ha en mer generös,
    inkluderande syn på nationen.

  281. Det börjar med utbildning,
    men också med ert viktiga arbete.

  282. Tack så mycket.

  283. Jag har några frågor,
    men jag vill bjuda in andra också.

  284. Har någon en fråga till Cathrine
    på en gång?

  285. Ni kan förstås fråga på svenska.
    Hon förstår.

  286. Jag ser inga händer just nu.

  287. Får jag bara backa
    till Overheating-projektet?

  288. Du berättade om England och Ungern.

  289. Vilka fler platser...

  290. Såvitt jag förstått
    arbetar ni över hela världen.

  291. Ja. Vi är sex forskare,
    som arbetar i olika delar av världen.

  292. Från Sierra Leone till Australien,
    Kanada och Filippinerna.

  293. Vi försöker att tänka komparativt.

  294. Vi utvecklar en teori för 2000-talet
    om vad det innebär att vara människa-

  295. -och hur människor påverkas
    av globaliseringens tre stora kriser.

  296. En viktig sak för oss är hur
    det stor- och småskaliga kolliderar.

  297. En sak jag tittar på i min studie-

  298. -är hur den globala kapitalismen och
    migrantströmmar påverkar samhällen.

  299. Olika områden påverkas olika.

  300. Vi kombinerar makronivån med den
    traditionellt antropologiska mikronivån.

  301. Jag läste att människor
    i olika delar av världen-

  302. -reagerar väldigt olika på kriser.

  303. För vissa innebär kriser
    stora möjligheter.

  304. Att hitta olja i Norge är en möjlighet.
    Nationen klarar sig i ett sekel.

  305. För andra innebär samma rikedom
    slutet på deras försörjning.

  306. De kan tvingas att migrera
    på grund av samma upptäckt.

  307. Vi studerar det motstridiga i-

  308. -att en kris för ett land eller samhälle
    är en möjlighet för ett annat.

  309. Du sa att människor i Doncaster
    ser nostalgiskt på det förflutna.

  310. Reagerar man likadant om man...

  311. ...om man bor i Sydamerika
    och om man...

  312. ...har lagt ner stora gruvor där också?

  313. Blir de också nostalgiska?

  314. En kollega arbetade i Filippinerna-

  315. -där USA:s militära närvaro
    bidrog med jobb och trygghet.

  316. När man gav sig av såg folk USA:s
    marinkår i ett nostalgiskt skimmer.

  317. Generellt är det så
    att en stor industri-

  318. -som erbjuder jobb, trygghet,
    en framtid, identitet, mening-

  319. -och det vi kallar kultur
    blir en del av kulturarvet.

  320. När det splittras...

  321. En person sa: "Jag vill dö innan jag
    får barnbarn. Det finns ingen framtid."

  322. Det hör samman med rädslan
    att inte kunna fortplanta sig.

  323. Det är... Vi kan inte bara
    åka till Michigan och Pennsylvania-

  324. -och peka ut vita, arga män
    och globaliseringens förlorare.

  325. Det är en del av analysen, men...

  326. Andra som protesterar
    mot samma saker-

  327. -har trygghet och hög inkomst
    och tillhör medelklassen.

  328. Vi kan definitivt se,
    utifrån våra iakttagelser på mikronivå-

  329. -att det finns vissa mönster
    i hur identitetspolitik och kulturarv-

  330. -kan politiseras för att minska
    den existentiella osäkerheten.

  331. Men hur...

  332. Jag tänker mig
    en inkluderande syn på kulturarv.

  333. Kan det...

  334. Är det en möjlighet
    i en så mångfaldig värld som vår-

  335. -och efter det som hände i natt?

  336. Som Adam sa handlar det inte
    om att dekonstruera bort det förflutna.

  337. Det handlar om ett förflutet
    man kan tro på och vara stolt över.

  338. Det handlar om
    att ta tillbaka nationalismen.

  339. Politikern hade en poäng: Folk vill
    känna tillhörighet och stolthet.

  340. Om något så verkar man identifiera sig
    med mindre samhällen.

  341. Området, familjen, släkten
    eller nationen.

  342. För vissa är Washington och Bryssel
    för avlägset.

  343. Det är det här som händer.
    Det är också...

  344. Det är ett tecken på att människor
    vill ha en tillhörighet utan avstånd.

  345. Är det så att ju mer globala vi blir,
    desto mer lokalt reagerar folk?

  346. Det förekommer definitivt reaktioner
    på känslan av alienation-

  347. -som har skapats av globaliseringen.

  348. Folk vill ha en mer småskalig
    tillhörighet, men vad gäller...

  349. Kan vi tillhöra nationen? Absolut.

  350. Det kan finnas en stolthet
    som bygger på det förflutna.

  351. Man behöver dekonstruera
    det förflutna för att det ska gå.

  352. Några händer någonstans?

  353. Där. Qaisar.

  354. "Qaisar."

  355. -Ursäkta, jag sa det på engelska.
    -Ingen fara.

  356. Hej! Qaisar Mahmood,
    Riksantikvarieämbetet.

  357. Du säger ju att vi inte kan
    dekonstruera nationella identiteter-

  358. -men hur kan vi fylla dem
    med ett nytt innehåll?

  359. Thomas Hylland Eriksen brukar säga:

  360. "Det sista en fisk blir medveten om
    är vattnet."

  361. Hur gör vi folk medvetna
    om att de simmar runt-

  362. -och att vi behöver nytt vatten
    eftersom det har kommit nya fiskar?

  363. Det är en väldigt bra metafor.

  364. För att skapa
    ett inkluderande förflutet-

  365. -kan man betona att det finns flera sätt
    att förhålla sig till det.

  366. Jag är inte mot dekonstruktion.
    I Ungern är det nödvändigt.

  367. Där exkluderas människor.

  368. Det gäller att bejaka att vi lever
    i en värld med supermångfald-

  369. -för att skapa...

  370. För att skapa platser för dialog,
    där man kan vara oense-

  371. -och främja ett samhälle
    som tillåter oenighet.

  372. Adam sa att man i Sverige-

  373. -har haft ett ganska nervöst förhållande
    till det förflutna.

  374. Folk har knappt vågat röra vid det.

  375. De är rädda
    för vad oenigheten kan leda till.

  376. Man har varit konsensusinriktad.

  377. Man kan ha olika åsikter och säga:

  378. "Ja, vi är alla människor
    men kan ändå vara oense."

  379. Hur skapar man en mer inkluderande
    definition av nationen utifrån det?

  380. Jag vet inte om det svarar...

  381. Hej!
    Elin Sundin, Stockholms stadshus.

  382. Kommer nästa plats att ligga i USA?

  383. Vilken typ av stad eller kommun
    kommer det att vara-

  384. -givet valresultatet och
    att den nya presidenten blir Trump?

  385. Hur ser du på de frågeställningar
    ni i så fall skulle ställa där?

  386. Vi är på sätt och vis redan där
    i staterna jag nämnde.

  387. Valet i dag var en strid om
    synen på nation och identitet i USA-

  388. -mellan en exkluderande syn och
    en som hyllar mångfald och jämlikhet.

  389. Vi vet vilken berättelse som vann,
    men jag tror...

  390. Vägen framåt är att kännas vid
    den ilska och förtvivlan-

  391. -som gjorde Trump till president-

  392. -och samtidigt kännas vid
    den andra sidans förtvivlan.

  393. Landet är väldigt polariserat.
    Förhoppningsvis...

  394. Jag är medborgare i USA,
    så valet berörde mig personligen.

  395. Jag gjorde det jag skulle, men...

  396. Vad ska jag säga? Jag tycker...

  397. Det finns stora likheter,
    och jag tror...

  398. VI får se vad som händer,
    på tal om en generös syn på nationen.

  399. Och... Ja. Ursäkta.

  400. Lina Wennersten, Riksutställningar.
    På tal om det där kulturhuset:

  401. Har ni exempel där det har fungerat
    att hitta den här mötesplatsen?

  402. I Doncaster var det de mer småskaliga
    satsningarna som blev lyckade-

  403. -som tidningen jag nämnde
    eller Café Culture.

  404. Det fanns många små kosmopoliter.

  405. Det var därför jag sa
    att också på små ställen...

  406. Det finns en spänning.

  407. Någon som röstar på Nigel Farage
    kan också vara kosmopolitisk.

  408. Det finns självmotsägelser,
    och det är en bra början.

  409. Folk är inte statiska
    och lojala mot en vision. De förändras.

  410. Det var alltså de småskaliga initiativen
    som fungerade bäst.

  411. Inte det stora kulturhuset.

  412. Jag läste något
    av Thomas Hylland Eriksen.

  413. Jag uppfattade det som målet
    för hela projektet.

  414. Jag läser upp det, så får du säga
    om det är målet eller inte.

  415. "Projektet ska producera kunskap"-

  416. -"som kan användas lokalt, translokalt
    och globalt"-

  417. -"för att skapa en mer rättvis
    och hållbar framtid på planeten."

  418. -Storslaget.
    -Ja.

  419. På tal om forskningens tillämpning
    så brukar vi inte ge oss in i politiken.

  420. Jag kände inte till just det här målet-

  421. -men vi försöker med våra iakttagelser
    att undvika svepande generaliseringar-

  422. -utan identifiera
    hur makro- och mikronivåer samspelar.

  423. -Kommer ni att lyckas?
    -Jag hoppas det.

  424. Vi publicerade precis boken "Identity
    Destabilised", som jag rekommenderar.

  425. Vi har en workshop i morgon
    på temat flexibilitet och skala.

  426. Vi lyckas med den teoretiska biten.

  427. Nu gäller det att nå ut till politiker
    och tillämpa vår kunskap.

  428. Är ni i början, mitten eller slutet
    av projektet?

  429. Vi är nära...

  430. Vi har slutkonferens nästa år,
    så det är ett år kvar.

  431. Eftersom en del av planeten är här...

  432. Hur kan vi ta del av resultaten?

  433. Vår hemsida finns på overheating.com-

  434. -eller Socialantropologiska institutet
    på Universitetet i Oslo.

  435. Vi är också aktiva på Facebook,
    om ni använder Facebook.

  436. Många här gör nog det.

  437. -Tack så mycket.
    -Tack.

  438. Tack.

  439. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Globaliseringens tre kriser

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Ämnen:
Historia > Historieanvändning, Samhällskunskap
Ämnesord:
Forskning, Globalisering, Historia, Högerextremism, Kulturarv, Kulturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att engagera sig i kulturarvet

En paneldiskussion om museernas roll i Sverige idag. Ämnen som berörs är allt från normkritik till nationalism och historierevisionism. Medverkande: Birgitta Johansen, länsmuseichef Örebro länsmuseum, Britta Roos, kulturarvsstrateg vid Länsstyrelsen Skåne, och Adam Cwejman, liberal opinionsbildare. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Att göra anspråk på kulturarvet

För hundra år sedan var museer väldigt nationalistiska. Idag har det blivit nästan tvärtom, menar den brittiska sociologen Tiffany Jenkins. Här talar hon om hur historia och kulturarv kan användas i olika värdeskapande syften och hur konflikter kan uppstå över kulturarvets upplevda värde. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Globaliseringens tre kriser

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Utmaningar i det digitala samhället

Digitaliseringen ger praktiskt taget vem som helst möjlighet att kommunicera, dela information och skapa affärer. Här diskuterar Anna Troberg från Wikimedia Sverige, David Mothander från Google och historikern Rasmus Fleischer vår digitala samtid med allt från filterbubblor, alternativmedier och Googles roll. Moderator: Emil Schön. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Vad triggar samhällsengagemang?

Rädda Barnen har bara hälften så många likes på Facebook som hallonlakritsskallen. Betyder det ens något? Författaren och kolumnisten Per Grankvist går på ett humoristiskt sätt igenom engagemanget i historien från efterkrigstiden till idag - från Batman till Robert Putnam och bowling. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Revolution

Programledare Amanda Foreman reser till Ryssland, Storbritannien, Frankrike och USA för att undersöka hur moderna revolutioner påverkat kvinnors liv. Har den franska revolutionen eller den arabiska våren förbättrat kvinnors rättigheter och möjligheter eller var det bara olika patriarkala hierarkier som avlöste varandra? Foreman möter Nadezjda Tolokonnikova från aktivistgruppen Pussy Riot som diskuterar Rysslands utveckling under Putin och politikern Lindiwe Mazibuko som talar om kvinnors situation i Afrika. Båda menar att kamp för kvinnors rättigheter sker genom medvetenhet, dialog och utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Marsupproret

1848 sveper en våg av revolter över Europa. I mars når den Stockholm.