Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016 : När livet blir verkligtDela
  1. Jag är fri att göra allt jag vill!

  2. Jag kan fatta vilka val jag vill
    oberoende av vad jag har upplevt.

  3. Plötsligt finns det energi
    i hennes liv!

  4. Ja, jag ska som...

  5. ...titeln antyder, prata om
    existentiell terapi och medberoende.

  6. Jag börjar med att berätta...

  7. ...om existentiell terapi, dess
    rötter och grundläggande tankar.

  8. Sen ska jag prata lite
    om vad medberoende kan innebära.

  9. Och varför vi använder det ordet.

  10. På slutet ska jag prata om
    hur man använder existentiell terapi-

  11. -i arbetet med anhöriga till drog-
    och alkoholberoende.

  12. Eller medberoende.

  13. Frågor tar vi på slutet,
    enligt önskemål-

  14. -eftersom föreläsningen filmas
    av Utbildningsradion.

  15. Därför passar det bättre.

  16. Så spara gärna era frågor
    till slutet av föreläsningen.

  17. Jag jobbar här på Ersta Vändpunkten-

  18. -en mottagning för anhöriga
    till drog- och alkoholberoende.

  19. Vi arbetar med ett så brett utbud
    av insatser som möjligt.

  20. Vi jobbar med gruppverksamhet,
    pedagogiska program-

  21. -krisstöd, psykoterapi,
    rådgivning, utbildning...

  22. ...och sommarläger.

  23. När vi har tid
    jobbar vi med upplysning och opinion-

  24. -och för de anhörigas talan.

  25. Vi har ingen behandling alls
    av den som har missbruket.

  26. Det är en viktig poäng för oss.

  27. När man har vuxit upp i en familj
    med ett beroende eller missbruk-

  28. -så kan man ha levt hela sitt liv-

  29. -i en omständighet
    med missbruket i centrum.

  30. Därför är det viktigt
    att komma till en mottagning-

  31. -där inte missbruket, utan där jag
    själv står i centrum som anhörig.

  32. Ja, existentiell terapi...

  33. ...är en egen terapiform
    och en gammal terapiform så att säga.

  34. Den kommer ursprungligen
    från tiden efter andra världskriget-

  35. -och har levt ett ganska gott liv
    om man säger så.

  36. I USA, Storbritannien och vissa
    europeiska länder som Österrike-

  37. -men den var relativt okänd i Sverige
    fram till det senaste decenniet.

  38. Det är en egen terapiform
    som kräver en egen utbildning.

  39. Det ingår under paraplyet
    humanistiska terapier-

  40. -med personcentrerad psykoterapi,
    alltså Rogers med flera.

  41. Samt gestaltterapi och andra...

  42. ...erfarenhetsbaserade terapier.

  43. Den utgår ifrån en existentiell
    filosofi och människosyn-

  44. -och bottnar i första hand
    i filosofer som Sören Kierkegaard-

  45. -Martin Heidegger, Jean Paul Sartre
    och Edmund Husserl.

  46. De utgör de fyra hörnstenarna.

  47. En viktig sak är att man ser
    varje människa som en unik individ.

  48. Inte som representant för en grupp,
    en diagnos eller ett syndrom.

  49. Vi är noga med att möta varje människa
    som en unik individ.

  50. Och att man har en undersökande,
    behandlande ingång under mötena.

  51. I de psykoterapeutiska samtalen-

  52. -finns det inget givet mål
    för terapin eller samtalen.

  53. Den bottnar också
    i existentiell psykologi-

  54. -om människans förhållande
    till livets givna omständigheter.

  55. Det är den gren av psykologin
    som berör de stora livsfrågorna

  56. Död, kärlek, ensamhet och sånt.

  57. Men även om hur vi lever,
    hur vi väljer att ha våra relationer-

  58. -hur vi ser på oss själva,
    på tiden efter döden-

  59. -och tiden före vi fanns.

  60. Och om vilken mening vi skapar
    åt vår egen tillvaro.

  61. Det här är de...

  62. ...omständigheter
    vi måste förhålla oss till-

  63. -enligt existentiell psykologi
    och filosofi. Ingen kommer undan.

  64. Hur vi än vänder och vrider oss
    har vi ändå tagit ställning.

  65. Vi kan ha gjort det en gång för alla
    när vi bestämde oss för en religion-

  66. -som förklarar saker och ting-

  67. -och innehåller svaret
    på många av frågorna.

  68. Men utgångspunkten är att vi föds
    in i, eller kastas in i en värld-

  69. -som inte har nån egen
    inneboende mening.

  70. Det finns ingen mening i tillvaron
    som är lika för alla.

  71. Vår uppgift är att hitta en mening
    i våra egna liv.

  72. Och kanske med livet i stort.

  73. Varför vi finns till,
    varför jag går upp varje morgon-

  74. -vad som är viktigt i samspelet
    med andra, vad som ger mig livslust.

  75. Hur jag tänker på livet efter döden.

  76. Det här är frågor vi inte har svar på
    när vi föds.

  77. Här måste vi skapa vår egen mening.

  78. Vi kan födas in i en religiös tid
    eller i en religiös familj-

  79. -med vissa vanor och tankar,
    men vi måste ändå nån gång välja:

  80. Vill jag stanna kvar i religionen,
    är det här nåt som passar mig?

  81. Eller tror jag
    inte riktigt på det här?

  82. Jag kanske måste hitta min egen väg.

  83. En metafor är att säga att
    vi lever i en serie vägkorsningar-

  84. -där vi ständigt måste göra nya val.

  85. Utan att veta facit.

  86. Vi måste ständigt göra nya val
    och kommer inte undan att välja.

  87. Sartre sa
    att vi är dömda till frihet.

  88. Vi kommer aldrig undan ansvaret
    för våra egna val, våra egna liv.

  89. Vi gör ständigt nya val. Vad ska jag
    ta på mig när jag går hemifrån?

  90. Vill jag leva vidare i min relation?

  91. Vill jag skaffa fler barn?
    Ska jag byta jobb?

  92. Nej eller ja till middan på lördag?
    Jämt finns det små och stora val-

  93. -som vi ständigt måste svara ja
    eller nej på eller åtminstone välja.

  94. Att inte välja finns inte
    enligt existentiell människosyn.

  95. Vi är dömda. Dömda låter negativt,
    men vi kommer inte undan.

  96. Man kan överlåta valet till andra:
    "Jag gör som du tycker. Välj åt mig."

  97. Man kanske har nån som säger:

  98. "Välj den här utbildningen!"
    Och så gör man det.

  99. I ett mer extremt fall kan man låta en
    tärning fälla avgörandet-

  100. -som i "Tärningsspelaren".

  101. Men på nåt sätt måste vi välja
    och förhålla oss till...

  102. ...livets valmöjligheter, men vi
    har aldrig ett riktigt fritt val.

  103. Valet är alltid
    utifrån våra omständigheter.

  104. Vi kan tycka att vi har ganska breda
    valmöjligheter i vårt samhälle.

  105. De är rätt många. I en annan situation
    kan de vara väldigt få.

  106. Men man har alltid ett val.

  107. Det kan vara det enklaste valet:
    vill jag leva vidare eller inte?

  108. Vill jag leva vidare eller fly?
    Ska jag stanna kvar eller fly?

  109. Ibland kan det inte vara en...

  110. Det är kanske mitt enda val,
    men jag har ett val.

  111. Det är också, anser jag, en
    respektfull syn på människan i stort.

  112. Jag har ansvar för mitt liv-

  113. -och är beredd att ta konsekvenserna
    av mina val.

  114. De negativa konsekvenser
    som också kanske följer.

  115. Det finns också alltid en hotande
    meningslöshet som vi måste hantera.

  116. Den kan dyka upp vid olika kriser.

  117. Vid skilsmässor, arbetslöshet,
    religiösa kriser eller andra kriser.

  118. Den mening jag såg i tillvaron
    bär mig inte längre.

  119. Jag måste hitta en ny väg framåt,
    eller en ny mening.

  120. Det är då man ibland byter jobb,
    inriktning eller hittar nåt nytt-

  121. -som ger mig mening
    att vilja leva vidare-

  122. -eller gå upp på morgonen.

  123. En annan given omständighet är
    att vi alltid är i relation.

  124. Vi föds in i relationer med andra och
    kommer att dö i relationer med andra.

  125. Även om vi väljer
    att ta avstånd socialt-

  126. -och leva som eremit, så är det
    ett val vi gör i relation till andra.

  127. Vi är alltid i relation.

  128. Vi måste även förhålla oss till
    att vi inte lever för evigt.

  129. Vi har en död, vi har ett visst antal
    timmar, dar, år till vårt förfogande.

  130. Vad vill jag använda min tid till?

  131. Hur ska jag leva från i dag, de 25 år
    jag förhoppningsvis har kvar?

  132. Vad vill jag använda den tiden till?

  133. Och man kan säga
    att lidandet är en del av livet.

  134. Ja, glädjen är också en del av livet.

  135. Skuld, ångest och smärta
    visar inte på några fel hos oss-

  136. -ur nåt sorts psykologiskt
    eller medicinskt perspektiv.

  137. Det är essensen av att vara människa.

  138. Att vara människa innebär att vi...
    känner skuld för att inte räcka till.

  139. Vissa saker klarar vi inte av.

  140. Vi har ångest inför val.
    Det är inte lätt att välja.

  141. Ibland är det svårare
    och livet gör dessutom ont.

  142. Vi kan förlora dem vi älskar, råka ut
    för olyckor, själva bli sjuka.

  143. Vi kommer inte undan smärta, ångest
    och skuld och det är inget fel.

  144. Det visar inte på nån sjukdom-

  145. -på en brist
    eller på en... Nånting sånt.

  146. Diagnosen är inte depression
    eller nedstämdhet-

  147. -utan den kan helt enkelt
    vara människa.

  148. Jobbar man existentiellt
    är det viktigt att känslorna-

  149. -apropå att lidandet tillhör livet,
    är inga symptom.

  150. Känslorna är våra vänner. De kan
    tala om vad det är som inte funkar.

  151. Vad skaver?
    Varför är jag nedstämd och orolig?

  152. Varför kan jag inte somna?
    Vad är det i min tillvaro-

  153. -så som jag har valt att leva
    som inte fungerar?

  154. Varför känner jag så här?
    Ofta hittar vi ledtrådar.

  155. Är jag olycklig i min relation,
    fungerar inte kommunikationen?

  156. Är jag ledsen för att jag
    inte klarar av föräldrarollen?

  157. Vad funkar inte? Är jag mer orolig för
    mitt barn än jag vill tillstå?

  158. Man försöker
    alltså inte radera känslorna-

  159. -utan man tittar på
    vad de kan berätta-

  160. -om hur vi har valt
    att inrätta våra liv.

  161. Viktigt när man pratar om känslor är
    att de ofta döljer värderingar.

  162. Beroende på vilka värderingar jag har
    om vad som är viktigt i livet-

  163. -påverkas också mina känslor.

  164. För att ta ett aktuellt exempel
    med presidentvalet i USA.

  165. Om jag tycker att Donald Trumps idéer
    är kanonbra-

  166. -precis vad landet behöver,
    blir jag jätteglad när han vinner.

  167. "Så här ser mina värderingar ut.
    Jag tycker att han har helt rätt."

  168. Om jag tycker att han har helt fel,
    att hans värderingar är obehagliga-

  169. -väcks känslor av ilska, eftersom det
    inte stämmer med mina värderingar.

  170. Man måste även beakta värderingar.
    Hur värderar jag livet?

  171. Vad är viktigt i världen
    i relation till andra?

  172. Det styr också våra känslor.

  173. Det gäller att hitta sin väg i livet.

  174. Även i en livskris
    som den här bilden ska symbolisera.

  175. Det finns inte ett sätt att leva,
    det finns bara mitt sätt att leva.

  176. Tillsammans med andra.

  177. Det är viktigt att påpeka
    att det inte... Man är alltid ensam-

  178. -nånstans i sina beslut.
    Jag måste själv alltid fatta beslut.

  179. Men vi är jämt tillsammans med andra.
    Det är inte ensamhetens filosofi.

  180. Ibland underlättar gemenskap när jag
    själv vet mina värderingar och mål.

  181. Då blir det också ofta lättare
    att ha relationer.

  182. Okej, vi ska gå vidare
    och prata om...

  183. ...anhöriga och...

  184. ...och det som kallas medberoende.

  185. Och en utgångspunkt är att vi
    alltid är i relation till andra.

  186. Vi kan bara förstå oss själva
    utifrån vår relation till andra.

  187. Bara då blir vi människor,
    i relation till andra.

  188. Jag är ingenting, bara jag,
    utan jag är i relation till andra.

  189. Det är där jag finns
    i relationen till andra.

  190. I det språk som används inom
    existentiell filosofi och psykologi-

  191. -det är att vi hela tiden
    blir till i mötet med andra.

  192. Vi föds på nytt hela tiden
    med ett mer högtravande språk.

  193. Varje möte förändrar oss lite grann.
    Vi formas av dem vi lever med-

  194. -och blir hela tiden till på nytt.

  195. Vi kommer att återkomma till det.

  196. Det är viktigt-

  197. -eftersom droger direkt påverkar
    vårt sätt att relatera till andra.

  198. Så fort vi är...

  199. ...berusade, fulla, så förändras
    vårt samspel med andra människor.

  200. Har man ett meningsfullt samtal
    med nån som fyllnar till, känner man:

  201. "Vi kan prata vidare i morgon
    när vi är lite nyktrare."

  202. Om alla är fulla vid middagen och
    jag själv är nykter kan jag känna:

  203. "Jag åker hem och läser en bok,
    så hörs vi i morgon."

  204. Alla måste vara berusade vid bordet
    för att det ska funka.

  205. Man kan länge klara ett jobb och
    mycket annat med ett drogberoende-

  206. -men man klarar inte av
    att ha nära relationer.

  207. Meningsfulla, nära, ömsesidiga
    relationer funkar bara inte.

  208. Då ska vi se...
    Jo, och det beror helt enkelt på...

  209. När man tar en drog, alkohol eller
    annat, händer det nåt i hjärnan.

  210. Vi får kognitiva nedsättningar
    av drogen.

  211. Vi får sämre minne, får svårare
    med uppmärksamhet och flexibilitet.

  212. Vi kan inte syna vårt eget beteende
    eller avläsa i andras ansikten-

  213. -hur de känner eller var de befinner
    sig. Vi får svårare med empati.

  214. Det ligger ingen moral i det här.

  215. Så blir vi när vi berusar oss och
    det är även därför vi berusar oss.

  216. Vi vill slippa intryck
    från omvärlden.

  217. Vi ser inte när hen tycker
    det är jobbigt, utan mal bara på.

  218. Det är också...

  219. Det är även därför relationerna
    bryter ihop på en gång.

  220. Hjärnan funkar inte
    som vi är vana vid.

  221. Man är ofta fångad i nuet när man har
    ett pågående beroende och missbruk.

  222. Man behöver skaffa sin drog.

  223. Man är berusad,
    man är bakfull eller tänder av.

  224. Sen får man abstinens och drogar.

  225. Man lever ofta i ett väldigt nu.

  226. Man har ingen framtid.
    Många anhöriga säger det:

  227. "Jag har ingen framtid med min
    make/maka eller mina föräldrar."

  228. "Jag har försökt,
    men vi har ingen gemensam framtid."

  229. "Det finns ingen rörelse framåt,
    vi hittar inget på vägen framåt."

  230. Den beroende är alltid precis i nuet.
    Det finns ingen framtid.

  231. Man har ingen förmåga
    att uppskatta andras tid.

  232. Den som har haft ett
    allvarligt missbruk eller beroende-

  233. -och återhämtar sig, kan ibland inte
    förstå vad som har hänt under tiden.

  234. Man kan komma tillbaka till sin familj
    och ge leksaker till barnen-

  235. -som om de var kvar i samma ålder.

  236. Man kan ge en 15-årig son
    leksaker för en 8-åring.

  237. Man är kvar där man kopplade loss
    från relationerna eller från...

  238. ...från familjen
    eller de nära relationerna.

  239. Så här kan dynamiken i en familj
    med missbruk se ut.

  240. Missbruk och droger är inte ovanligt
    i vårt samhälle, inte minst alkohol.

  241. Många familjer påverkas på nåt sätt av
    missbruk och beroende av alkohol.

  242. En anhörig anpassar sig ofta till
    pendlingen mellan full och nykter.

  243. Det finns fulla
    eller nyktra perioder.

  244. Den anhörige är även lite annorlunda
    när man är full eller nykter.

  245. Som anhörig svänger man ofta med
    i de här vågdalarna och vågtopparna.

  246. Först: "Bra att du är nykter!
    Jobbigt att du är full!"

  247. Det går så här.
    Sen förväntar man sig att det blir...

  248. "Det är bra nu,
    men helgen blir inte nåt vidare."

  249. Man blir lite mer "mitt i" och slutar
    förvänta sig att det ska bli bra-

  250. -eller att relationen
    kommer att hålla.

  251. Ibland tar vi även med oss
    den pendlingen in i vårt vuxenliv.

  252. En anhörig frågar:

  253. "Varför känner jag mig ibland så stark
    och ibland bara helt borta?"

  254. Som en strålkastare som slås på och
    stängs av, slås på och stängs av.

  255. "Vad är det frågan om? Är jag knäpp?"

  256. Nej, man har levt i det här så länge.

  257. Ibland är det full närvaro
    och ibland är den bara bortklippt.

  258. Sen är det närvaro igen
    och sen är den borta.

  259. Man har ofta väldigt stort fokus
    på den som är sjuk.

  260. På den personens känslor,
    behov av behandling och upplevelser.

  261. Man kan även bli aggressivt bemött
    vid närmanden.

  262. Eller om man uttrycker önskemål
    som att...

  263. "Jag vill att du är nykter i helgen.
    Det är jobbigt när du är full."

  264. Man kan bli bemött som missunnsam,
    som en kontrollerande person...

  265. ...en misstänksam person...

  266. ...en aggressiv person
    som bara klagar och så där.

  267. Man kan ha levt i en miljö
    där man inte berör det uppenbara.

  268. "Pappa är trött."
    "Mamma är lite ledsen." Eller...

  269. Unga vuxna kan säga:

  270. "Nu fattar jag!
    Pappa var drogberoende i åtta år."

  271. "Jag fattade inte vad det var
    som inte funkade."

  272. "Jag trodde att det var jag."

  273. "Mina betyg var för låga och
    därför brydde han sig inte om mig."

  274. "Han var trött och olycklig,
    eftersom jag var en jobbig unge."

  275. Man kan bära med sig upplevelsen
    att mina behov skadar andra.

  276. Tillfredsställs mina behov
    drabbas nån annan.

  277. Ber jag om kärlek och närhet
    så gör det någon annan illa.

  278. Och som vi sa, känslan av
    att det inte finns nån framtid.

  279. Utifrån existentiell psykoterapi
    och psykologi-

  280. -så blir vi till i relation
    till andra människor. Vi blir till.

  281. Som anhörig eller medberoende
    blir vi till-

  282. -med en person som är berusad
    eller full.

  283. Det är den relationen som vi...
    skapas av, blir till i-

  284. -som den person vi är i dag
    i relation till den som är berusad.

  285. Jag kommer att känna att jag
    inte har nån framtid, att det inte...

  286. Jag förväntar mig ingen ömsesidighet
    i relationer.

  287. Tillvaron är rätt obegriplig.
    Vad händer och vad beror det på?

  288. Det finns ofta
    en känsla av hopplöshet i relationer-

  289. -och i min egen förmåga
    att vara förälder, ha relationer.

  290. Det är ingen idé, för det
    finns inget hopp om framtiden.

  291. Många medberoende lever ensamt.

  292. Självvald, både emotionell
    och social isolering.

  293. Anhörig...

  294. Det känns som ett rätt svagt ord för
    de stora psykologiska svårigheter-

  295. -efter en lång, nära relation.

  296. Hur relationer till viktiga...

  297. Relationer till viktiga människor
    formar oss och kom ihåg att trauman-

  298. -ofta uppstår i relation
    till andra människor.

  299. Svårare trauman orsakas ofta
    i relationer till andra människor.

  300. Förmågan att leva i relationer och
    vår självkänsla påverkas starkt.

  301. "Anhörig" är ett lite utspritt ord.

  302. Det är därför vi fortfarande
    använder ordet "medberoende".

  303. För att hitta ett ord för
    de här ganska stora svårigheterna-

  304. -som finns efter en långvarig
    relation med nån som missbrukar.

  305. Då behöver man en definition
    och det kan se ut så här.

  306. Ett relationsmönster och en självbild
    som påverkar våra liv negativt-

  307. -som kan utvecklas i en lång relation
    med nån som har ett missbruk-

  308. -eller en beroendesjukdom.

  309. Och när vi använder "medberoende"
    gör vi det inte i den betydelsen-

  310. -att vi har ansvar för den beroende
    eller för sjukdomens utveckling.

  311. Den har sitt eget spår.
    Det kvittar vad jag gör.

  312. Det var inte det att jag ställde krav
    som gjorde att han drack mer.

  313. Beroendesjukdomen har en egen dynamik.
    Det kvittar vad jag gör.

  314. Även om vi tror det.

  315. Det som man...

  316. Ibland ger vi rådet:

  317. "Om din anhörig är full,
    lägg på luren på en gång."

  318. "Ska jag inte...?" "Nej, vänta tills
    personen är nykter i så fall."

  319. Det finns inget du kan säga
    som kommer att påverka situationen.

  320. Förutom din egen sorg, möjligen,
    eller smärta.

  321. "Medberoende" är ett ord
    som har en ganska negativ klang.

  322. Man ska veta att det här är inte...
    Det är en del av vår mänsklighet.

  323. Det är en långsam process
    som bottnar i kärlek-

  324. -att vilja hjälpa den man älskar
    och har valt att dela livet med.

  325. Eller föräldrarna
    som är mina närmaste i barndomen.

  326. Det är inte nån...

  327. Att ordna med behandling och ta hand
    om tillhör ju bara vår mänsklighet.

  328. Svårigheten uppstår när jag slutar
    ta hand om mig själv.

  329. Då befinner man sig här.

  330. När jag inte längre förstår
    vad jag själv känner-

  331. -vet hur jag ska ta hand om mig själv
    och vilka gränser jag ska sätta.

  332. Då har jag kanske hamnat
    i det här tillståndet.

  333. Det är förstås flytande gränser.

  334. Det är bara en psykopat
    som aldrig kan bli medberoende.

  335. Men det kan vi alla bli på en skala,
    till slut glider man in i det.

  336. Efter några år minns man och säger:
    "Vart tog mitt liv vägen?"

  337. "När slutade jag
    ta hand om mig själv?"

  338. "När slutade jag sätta egna gränser?"

  339. Och...

  340. Inom existentiell terapi...

  341. ...är vi varsamma med diagnoser och
    då kan det bli lite dubbelt. Visst?

  342. Men det är viktigt att använda ordet
    för att öka medvetenheten-

  343. -i primärvård och psykiatri om
    att svårigheterna är påtagliga.

  344. Många av dem vi möter i vården
    har dessa svårigheter.

  345. Har patienten ett utmattningssyndrom
    är det relevant att fråga:

  346. "Finns det en beroendesjukdom eller
    missbruk i familjen, i uppväxtmiljön?

  347. Många vuxna som kommer till
    Vändpunkten befinner sig just där.

  348. Man har orkat leva tills man är 45
    eller 32 och kämpat-

  349. -men nu orkar man inte längre.

  350. Man kan inte leva på-

  351. -utan att få nån form av
    ömsesidig näring eller kärlek.

  352. Man orkar ett tag,
    men inte hela vägen.

  353. Därför är det viktigt
    att använda det här ordet...

  354. Det här är en realitet bland många
    av de som söker öppenvårdspsykiatri.

  355. Många kommer också med felaktiga
    diagnoser av depression-

  356. -och generaliserad ångest,
    en GAD-diagnos, till Vändpunkten-

  357. -när det egentligen handlar om sorg.

  358. Jag har kommit ut ur min barndom
    och fattat-

  359. -att andra har haft det annorlunda
    med föräldrar och knän att sitta i.

  360. Nån läste sagor för dem,
    tröstade dem när de ramlade.

  361. Jag har aldrig suttit i nåns knä.

  362. Det var min barndom
    och jag får aldrig tillbaka den.

  363. Kommer man dit och säger:
    "Jag är jätteledsen"-

  364. -hjälper det inte att få
    en depressionsdiagnos och få medicin-

  365. -som i värsta fall har biverkningar.

  366. Man måste prata om det som sorgen
    och smärtan handlar om i denna fas.

  367. Okej!

  368. Hur jobbar vi då
    med existentiell psykologi-

  369. -och existentiell psykoterapi?

  370. När vi jobbar
    med anhöriga eller medberoende.

  371. Jag ska gå igenom sex grunder
    för terapin.

  372. För det terapeutiska arbetet i rummet
    eller direkt med dem-

  373. -som söker hjälp.

  374. En första punkt är att man har en
    jämställd terapeut/klient-relation.

  375. Ingen överföringsrelation.

  376. Inte behandlare och behandlad
    eller en expert/patient-relation.

  377. Det mänskliga mötet måste betonas.

  378. Det är ett möte
    precis som andra mänskliga möten.

  379. Ett möte som jag som behandlare
    också påverkas av-

  380. -utvecklas av och blir till som person
    som i alla andra möten.

  381. Efter kontakt med en klient som berör
    mig är jag inte längre samma person.

  382. Jag har lärt mig nåt längs vägen.

  383. Ibland möter vi klienter
    som är modigare än oss själva.

  384. De vågar fatta val som vi själva...

  385. ...bävar inför och tvekar inför
    och så där, så det är ju...

  386. När man kommer... När man kommer
    utifrån de här omständigheterna-

  387. -kan man lätt tro
    att det är fel på en själv.

  388. Man kan se sig som bristfällig. "Jag
    borde klara av tillvaron bättre."

  389. "Andra har så lätt att välja och de
    kan ha relationer. Varför inte jag?"

  390. "Du har en depression."

  391. "Du har ADHD" eller vilken diagnos
    man nu kan få.

  392. Det kan förvärra känslan av patologi
    som jag hade när jag sökte vård.

  393. När jag sökte hjälp.

  394. Om man har ett annat
    terapeutiskt förhållningssätt.

  395. Om jag väljer att vara
    en tillbakalutad och tyst terapeut-

  396. -som ska fungera som en projektion för
    samtalet, en överföringsrelation-

  397. -finns risken att man lämnar mötet
    och känner:

  398. "Shit, jag är värre än jag trodde!"

  399. Det är ju jag som har orsakat
    det här lätt bisarra mötet.

  400. Här träffar jag en person som jag-

  401. -sökte upp för att hen visste nåt,
    men så är hen helt tyst.

  402. Det är en obehaglig känsla.

  403. Vi fattar det, eftersom vi är inne
    i nåt behandlingstänk-

  404. -men kan man inget är det
    en bisarr situation att hamna i.

  405. Man går lätt därifrån och känner:
    "Det här var ju inte bra."

  406. "Jag måste ha större svårigheter
    än jag trodde innan jag kom hit."

  407. Jo, det är också viktigt
    att när man själv blir berörd-

  408. -kunna visa... Mötet handlar förstås
    inte om mig och vi har olika roller.

  409. Men det är inte fel...

  410. ...att visa att det här mötet
    även betyder nåt för mig.

  411. Som medberoende eller anhörig
    kan man känna-

  412. -att man aldrig
    gör avtryck hos andra.

  413. Jag betyder inget, jag syns inte,
    jag finns inte i andra relationer.

  414. Därför är det terapeutiskt viktigt
    att i mötet känna-

  415. -att jag betyder också nåt, jag syns,
    jag påverkar andra människor.

  416. Jag påverkar hur de mår
    och reagerar.

  417. Förhoppningsvis kan man gå därifrån
    med en känsla av att synas-

  418. -att det jag sa påverkade stämningen
    i rummet och den andra personen.

  419. Undersökande, inte behandlande.
    Vi har inget givet mål att nå.

  420. Vi ger aldrig råd.

  421. Och vi...

  422. ...är noga med att behandla alla
    som unika individer, som vi sa.

  423. Individer som kommer fram
    till olika val utifrån situationen.

  424. En förälder som länge hade levt
    i en relation-

  425. -med barn och en person
    med alkoholmissbruk.

  426. Hon frågade lite försynt:

  427. "Jag måste bara fråga om jag
    måste skilja mig från min man."

  428. "Nej, det avgör du själv."

  429. "Men efter det här kanske du fattar
    ett så medvetet val som möjligt."

  430. "Å, vad skönt! Alla säger:
    Stick, skilj dig, han är ju hopplös."

  431. "Han är mitt livs kärlek.
    Jag har lovat att älska honom."

  432. "Nu är det nöd, men jag stannar."

  433. Det valet kan vi ju göra,
    men vi kanske kan göra det-

  434. -med öppna ögon. Vi kanske aldrig får
    en ömsesidig kärleksrelation-

  435. -men jag väljer ändå att stanna kvar.

  436. Jag ser till
    att få näring på annat håll-

  437. -från andra relationer,
    men ändå välja att stanna.

  438. En annan regel man jobbar efter är
    att man inte...

  439. Man lämnar dörren öppen för
    vad som är viktigt i sammanhanget-

  440. -att inte enas för snabbt
    om vad som är problemet.

  441. Ofta har vi ju
    gemensamma föreställningar-

  442. -om vad som utgör ett problem
    och vad man söker hjälp för.

  443. Lyssna med samma uppmärksamhet
    på allt klienten-

  444. -eller deltagaren berättar.
    Var inte för snabb och säg:

  445. "Det här är problemet
    och det här ska vi jobba med."

  446. Man får vänta och låta tiden gå.

  447. Att man håller tillbaka sina egna
    föreställningar så långt som möjligt.

  448. Och sina egna föreställningar
    om vad ett gott liv är.

  449. Eller vad ett bra mål
    med terapi är för nåt.

  450. De ligger ju väldigt nära hela tiden.

  451. "Jag tycker om många barn,
    så det borde du också skaffa dig."

  452. Men den personen kanske inte alls
    vill leva på det sättet.

  453. Eller inte skaffa barn.
    Göra karriär mår man dåligt av!

  454. "Jag mår toppen av att göra karriär!"
    De har undvikit det de vill göra

  455. De kommer att stormtrivas med-

  456. -att jobba 60-80 timmar i veckan.

  457. Det finns inget givet mål. Tanken är
    att man är undersökande-

  458. -och sen får personen fatta så bra
    och medvetna val som möjligt.

  459. Förhoppningsvis.

  460. Och att det inte finns nån patologi.

  461. Vi har pratat om det.

  462. Känslor är inte symtom på sjukdom
    utan en del av livet.

  463. De kan berätta nåt om vår tillvaro.

  464. Sviterna av en uppväxt utan föräldrar
    är ingen sjukdom.

  465. Men man kanske behöver möta
    sorgen och smärtan nån gång i livet.

  466. Många av oss måste kanske det.

  467. Inte alla, heller.

  468. Ingen patologi...
    Jag mötte en klient som sa:

  469. "Så här ser mina mönster ut.
    Jag gör alltid likadant."

  470. "Nej", kan man tänka...

  471. "Du fattar nya val och de val du
    har gjort behöver du inte göra om."

  472. Man behöver inte tänka: "Jag är en
    person som alltid gör si eller så."

  473. Och det här är...

  474. ...jätteviktigt.
    Vi har riktningen framåt.

  475. Vi är väldigt vana vid att tänka i...

  476. Bara i går läste jag
    i en debattartikel, tror jag...

  477. Det är vår historia
    och våra erfarenheter-

  478. -och nåt annat tidigare,
    som har gjort oss till dem vi är.

  479. Nej, enligt vår psykoterapi är det
    riktningen framåt som definierar oss.

  480. Vart jag är på väg och de val jag gör
    från och med nu definierar mig-

  481. -som person.

  482. Man kan komma från
    ungefär lika omständigheter-

  483. -och göra helt olika val.

  484. Om jag...

  485. Apropå att vi ständigt
    blir till på nytt. Om jag väljer-

  486. -att säga upp mig från jobbet
    för att bara vara hemmapappa.

  487. Eller flytta ut på landet eller
    bli stugvärd i Jokkmokk eller så-

  488. -så blir jag också en annan person
    än den jag har varit.

  489. Det är min riktning och rörelse som
    definierar mig, inte min historia.

  490. Den...

  491. Den kan jag dela eller inte dela med
    andra, men viktigast är valet framåt.

  492. Det är också det
    som definierar mig som person.

  493. En deltagare sa det väldigt tydligt.

  494. "Jag har haft det jobbigt i livet."

  495. Tung uppväxt och mycket trauman-

  496. -både i relationer
    och sjukdom och så.

  497. Då sa hen: "När jag känner
    att jag kanske måste..."

  498. "...göra försiktiga val,
    eftersom jag är skadad."

  499. "Jag har burit med mig allt det här
    och jag måste liksom..."

  500. "...snäva in lite
    för jag kanske inte klarar det."

  501. Så fort hon tänkte det,
    dök de depressiva tankarna upp.

  502. "Shit, vad jobbigt livet är!"

  503. "Men jag är ju fri
    att göra precis vad jag vill!"

  504. "Jag kan fatta vilka val jag vill
    oberoende av vad jag har upplevt."

  505. Plötsligt får hennes liv energi.
    Erfarenheterna definierar mig inte.

  506. Min rörelse framåt definierar mig
    och plötsligt blir det kul att leva.

  507. Det finns en väldig kraft i
    att tänka oss som vår rörelse framåt.

  508. Jag är min väg och
    också det jag kommer att bli framåt.

  509. Det finns inget själv
    jag kan återvända till.

  510. Jag var en annan som 18-åring
    än jag är i dag.

  511. Jag vill inte gärna vara 18-åringen.

  512. Vi förändras ständigt.
    Det finns ingen...

  513. Det finns inget jag skulle ha blivit
    om inte det här hade hänt.

  514. Man kan tänka: "Hade inte det här
    hänt, hade jag varit lyckligare."

  515. Om pappa inte hade dött när jag
    var 12 hade livet blivit bättre.

  516. Vi vet bara vart vi är på väg nu,
    inget annat.

  517. Vår historia är så full av faktorer
    att vi aldrig kan reda ut det.

  518. Men vi är vana vid
    att tänka i orsak och verkan.

  519. Men att ha riktningen framåt är också
    så att säga väldigt livgivande.

  520. Att det kan vara en livskris
    har vi berört.

  521. Ett existentiellt...

  522. Vi är angelägna om att ha
    ett existentiellt bemötande.

  523. Det är ett mänskligt möte
    som alla påverkas av.

  524. Vi gör ingen hemlighet av-

  525. -att vi alla ror, också som personal,
    vår sjunkande eka.

  526. Ibland måste den lappas,
    ibland får den fart och ibland...

  527. Vi brottas med samma svårigheter
    i tillvaron som dem vi möter.

  528. Vi möter inte offer och sjuka
    utan personer som även har resurser.

  529. Vi har ingen moral när det
    gäller missbruk eller beroende.

  530. Vi vet aldrig vem som drabbas eller
    inte drabbas av en beroendesjukdom.

  531. 90 procent av befolkningen
    berörs av alkohol.

  532. Några får en beroendesjukdom,
    vi vet aldrig vem.

  533. Vi vet heller aldrig vem
    som tillfrisknar.

  534. Ingen av oss är osårbar.

  535. Om min familj råkar ut för en olycka
    kanske jag fastnar i alkoholberoende.

  536. Det kan man aldrig veta.

  537. Vi delar tillvarons svårigheter
    och glädjeämnen - det är viktigt!

  538. Vi delar även glädjeämnena
    med dem som söker hjälp.

  539. Men vi har olika roller
    i det här mötet.

  540. Japp, det här är viktigt och det
    är också därför som vi nästan...

  541. Vi jobbar mest i gruppformat.

  542. Har man vuxit upp i en relation, i en
    familj med missbruk kan man uppleva-

  543. -att man inte har haft så stor social
    kontakt, inte pratat med nån om det.

  544. Man kan uppleva sig som annorlunda-

  545. -ha en idealiserad bild av norma-
    litet: "För andra verkar livet lätt."

  546. Man kan vara rädd för
    att bli avslöjad som bristfällig.

  547. Man trivs inte... Man undviker gärna
    den större gruppen.

  548. Men att kliva in i en grupp är
    att direkt kliva in i mänskligheten.

  549. De andra brottas också
    med de här svårigheterna.

  550. Man blir direkt en del
    av mänskligheten.

  551. Det går inte att undgå: "Här sitter
    sju andra vanliga människor"-

  552. -"som också brottas med det här.
    De är lärare eller musiker"-

  553. -"eller långtradarchaufförer
    som brottas med samma sak som jag."

  554. Då är jag ute bland andra på en gång.

  555. Det är väldigt svårt att få till
    i en "en och en"-situation.

  556. Att få känslan: Jag tillhör många.
    Jag tillhör en större gemenskap.

  557. Jag tillhör den
    mänskliga gemenskapen.

  558. Men vi delar samma svårigheter.

  559. Alla måste förhålla sig
    till relationer.

  560. Till en osäker tillvaro, det kan
    finnas en hotande meningslöshet.

  561. Allt det här måste alla förhålla
    sig till på nåt sätt och det gör vi.

  562. Det är en fantastisk insikt man gör
    då man känner: "Wow!"

  563. Det finns en fara i att jobba en och
    en, för när man har upplevelsen:

  564. "Jag är svår att förstå."

  565. "Men just du har fattat
    och dig släpper jag aldrig!"

  566. "Vår kontakt är så otroligt viktigt
    för bara du fattar mig."

  567. Jobbar man i grupp är det många.

  568. Däremot blir man som terapeut
    inte lika viktig.

  569. Man kanske kokar kaffe
    i stället för att vara där.

  570. Men för deltagarna
    är det oerhört viktigt.

  571. Man får också ta del
    av andra människors berättelser...

  572. ...på ett sätt som man som terapeut
    inte kan bjuda på.

  573. Det är inte mitt forum. Jag kan inte
    berätta om mina svårigheter-

  574. -när jag valde fel
    eller vad jag har ångest över.

  575. Men det kan man få av gruppen.

  576. Sitter jag en och en är jag tvungen
    att ha mer "disclosure"-

  577. -eller släppa lite på det
    så att det blir ett mänskligt möte.

  578. Allt för att personen
    inte ska känna sig...

  579. Skam, skuld och trauman skapas
    ofta i relation till andra människor.

  580. Det är också med andra
    vi kan förändras igen-

  581. -eller hitta en väg framåt.

  582. Därför är det viktigt
    att ha en behandlingssituation-

  583. -som är tillsammans med andra.

  584. "Att träda fram", att existera, om vi
    går tillbaka till det grekiska ordet-

  585. -betyder "att träda fram".

  586. När man har levt som medberoende
    är det viktigt att träda fram.

  587. "Det här är mitt liv."

  588. "Det här vill jag få ut av livet
    och relationer."

  589. Att komma ut ur skuggan av nån annans
    behov där man har levt väldigt länge.

  590. På Vändpunkten
    försöker vi ge den här platsen.

  591. Börja undersöka vem jag är
    och hur jag vill leva framöver.

  592. Ett existentiellt utrymme utan krav
    på att nån-

  593. -på förhand har bestämt mål.

  594. Att alla har sin takt
    och sin process.

  595. Jag ska avsluta med...
    Det har kanske inte låtit så-

  596. -men den existentiella psykologin
    har en väldigt hoppfull människosyn.

  597. Den har en tragisk syn, eftersom
    det ibland är svårt att leva.

  598. Men vi kan alltid styra
    vår egen förändring.

  599. Vi har alltid möjlighet att kliva in i
    förarsätet och fatta beslut.

  600. Och vi har en fri vilja.
    Vi kan alltid välja nytt.

  601. Vi är jämt i rörelse och har resurser
    att gå vidare från begränsningar.

  602. Det är alltid våra egna rörelser
    och val som styr vår framtid.

  603. Vi har resurser och förmåga
    att klara livets utmaningar.

  604. Det har vi med oss när vi föds.

  605. Och apropå att komma ut ur nån
    annans behov och tänka på sig själv-

  606. -vill jag avsluta med ett citat
    från en skådespelare-

  607. -på Glada Hudik-Teatern,
    som jag tycker...

  608. ...fångar essensen av
    vad man behöver känna-

  609. -när man har levt som medberoende.

  610. "Att jag är så glad för min skull!"

  611. Visst är det fint?
    Ovanligt att tänka:

  612. "Jag är glad för min skull!"

  613. Tack!

  614. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När livet blir verkligt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Existentiell psykoterapi, Medberoende, Psykiatri, Psykiatriska behandlingsmetoder
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Satoshi Omura, medicin

Professor Satoshi Omura är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. När han lyckades isolera speciella bakterier från jordprover la han grunden till läkemedlet Avermectin som är en effektiv parasitdödare. Medicinen kan användas mot parasitsjukdomarna flodblindhet och elefantiasis. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lust och olust

Det påstås ofta att vi lever i en tid som är fixerad av sex och lust. Samtidigt söker allt fler människor hjälp för problem med, eller avsaknad av, lust. Vissa forskare väljer att kalla det för ett folkhälsoproblem.