Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016 : Barn och unga med sexuella beteendeproblemDela
  1. Det är svårt för många
    att ens tänka på-

  2. -att de har blivit utsatta
    för sexuella övergrepp.

  3. Jag kommer från Humana Off.Clinic.
    Ett litet företag i ett stort-

  4. -som har hållit på i nästan 20 år
    med barn och ungdomar-

  5. -med sexuella beteendeproblem.

  6. Jag har varit med från början-

  7. -så jag har jobbat i snart arton år
    med de här frågorna.

  8. Birgersson Thell, heter jag.
    Bilderna ska finnas tillgängliga.

  9. Vi började inom Kristianstads kommun-

  10. -tillsammans med Cecilia Kjellgren
    och Annika Wassberg-

  11. -som var med och startade upp ett
    projekt med hjälp av Socialstyrelsen-

  12. -för lite mer än 20 år sen nu.

  13. Sen har vi fortsatt att jobba
    med de här frågorna på olika sätt.

  14. Cecilia började forska och vi
    gick vidare till behandling och vård.

  15. Vi ska prata om barn och unga
    med sexuella beteendeproblem.

  16. "Sexualiteten är en grund"-

  17. -"som är en integrerad del
    av varje människas personlighet."

  18. "Det gäller man som kvinna som barn."

  19. "Det är ett grundbehov
    och en aspekt av att vara mänsklig"-

  20. -"som inte kan skiljas
    från andra livsaspekter."

  21. "Sexualitet är inte
    synonymt med samlag."

  22. "Det handlar inte om huruvida
    vi kan få orgasm eller inte"-

  23. -"och inte heller
    om summan av våra erotiska liv."

  24. "Det kan, men behöver inte,
    vara en del av vår sexualitet."

  25. "Sexualiteten är så mycket mer.
    Den driver oss att söka kärlek"-

  26. -"kontakt, värme och närhet.
    Den uttrycks i vårt sätt att känna"-

  27. -"och väcka känslor,
    samt röra vid varandra."

  28. "Sexualiteten påverkar tankar,
    känslor och handlingar och gensvar"-

  29. -"och därigenom
    vår fysiska och psykiska hälsa."

  30. Det är WHO som har skrivit
    den här fina definitionen.

  31. Jag tycker att den är
    viktig och bra att ha med sig-

  32. -när man jobbar
    med de här barnen och ungdomarna.

  33. Vårt mål är att alla
    ska utveckla en sund sexualitet-

  34. -så att de kan få ett bra liv
    med god sexuell hälsa-

  35. -där ingen kommer till skada,
    där de mår bra-

  36. -och där de kan ha umgänge med nån
    som vill ha umgänge med dem.

  37. Jag vill presentera Pirret,
    en av mina allra bästa kollegor.

  38. Han är med mig jämt och ständigt.

  39. Han kom till när jag arbetade med
    en liten kille som bara var fyra år-

  40. -men som hade väldigt allvarliga
    sexuella beteendeproblem.

  41. Han hade, som han själv beskrev det,
    ett svart pirr som satt här inne-

  42. -"och så kom pirret och då kunde jag
    inte låta bli att ta Emma på rumpan."

  43. "Det var så jobbigt."

  44. Då blev det så
    att vi hade ett svart pirr utan ben-

  45. -och sen pratade vi om
    att det finns ett bra pirr också-

  46. -och det var det bra pirret
    som skulle vinna över det dåliga.

  47. Han hade själv varit utsatt, vilket
    är vanligt när det gäller små barn.

  48. Pirret har följt med mig sen dess.
    Det är nog sex-sju år sen nu.

  49. Det går bra för pojken,
    men Pirret har stannat hos oss.

  50. Vi jobbar jättemycket med bilder.
    Vi jobbar med små barn och ungdomar-

  51. -och många med olika funktionshinder.

  52. Bilderna är så hjälpsamma i arbetet,
    i att beskriva och förklara.

  53. Också det här att man kan lägga
    det där som händer, som är jobbigt-

  54. -utanför sig själv
    när man börjar prata om det-

  55. -för att integrera det in i sig själv
    igen, när man kan ta hand om det.

  56. Visst är den söt?

  57. Sexualiteten
    finns ju med oss från början.

  58. Redan när vi är pyttesmå
    finns de här funktionerna i kroppen-

  59. -även om det inte handlar om
    nån vuxen sexualitet.

  60. Men pirret finns och funktionen
    i snoppen och snippan finns.

  61. Det finns extremt stor nyfikenhet
    kring hela kroppen.

  62. Allt. Alla funktioner, alla
    sensationer, allt är superspännande.

  63. Det är lika spännande att se
    om man kan få in en ärta i näsan-

  64. -som att upptäcka att: "Mamma,
    kolla, min snopp är helt stark!"

  65. När man är två år och kan få snoppen
    att ställa sig. Det är jätteroligt.

  66. Allt det finns från början.
    Det är vår uppgift att hjälpa barn-

  67. -redan från de här små,
    att sätta ord på vad det här är.

  68. Sätta ord på, och ge dem vanliga,
    riktiga ord för snopp och snippa.

  69. Nu har vi ju snopp och snippa.
    När jag började hade vi inte snippa.

  70. Snopp har alltid funnits,
    men vi hade inget bra ord för snippa.

  71. Vi har varit med om många barn
    som har haft det ena konstiga ordet-

  72. -efter det andra, för sitt könsorgan.

  73. Bland annat hade vi en flicka
    som under ett års tid-

  74. -hade försökt berätta på skolan
    att hennes morfar lekte gömma nyckel-

  75. -och hon tyckte inte om det, och
    hur skulle hon få morfar att sluta?

  76. I hennes familj
    kallades snippan för nyckeln.

  77. Det blir ju jättesvårt. Det var ingen
    som förstod vad hon pratade om.

  78. Ni kan förstå
    hur dåligt lärare och andra mådde-

  79. -när de fick veta
    vad det handlade om.

  80. Det är så viktigt. Vi kan aldrig
    förebygga att barn blir utsatta.

  81. Är det nån som vill utsätta,
    så har vi svårt att stoppa det-

  82. -men vi kan hjälpa barnet
    att förstå vad som är rätt och fel-

  83. -vad andra får göra med deras kroppar
    och vad saker och ting heter.

  84. Gör vi det när de är små
    så blir det inget konstigt sen.

  85. Då ökar chansen faktiskt att de
    berättar om det skulle hända nånting.

  86. När man är mellan noll och fem år
    är man ofta öppen med allt det här.

  87. Det är ingen skillnad på snoppar
    och snippor eller öron eller näsor.

  88. Allt är lika spännande
    och ingenting är konstigt.

  89. Lär dem ni möter att då är det
    perfekt att börja inlärningen-

  90. -på det här området,
    för då blir det inte jobbigt sen.

  91. Då har ni orden, ni har ett sätt att
    prata om det. De vet vad som är okej.

  92. Det är superviktigt att redan
    från när barn är så där tre år-

  93. -att man också sätter gränser
    kring de här beteendena:

  94. Det är inte okej att sitta och pilla
    på snoppen i soffan-

  95. -när man är med andra människor,
    men det är okej när man är själv-

  96. -eller på toa
    eller i duschen eller i badkaret.

  97. Man ska sätta gränser kring det
    precis som man sätter gränser-

  98. -kring aggressiva beteenden
    eller vad man får säga eller inte.

  99. Det är inget konstigt, och vi förstör
    inte ett barns sexualitet-

  100. -genom att sätta gränser. Däremot
    kan de då förstå vad det handlar om.

  101. Vi säger ju inte: "Händerna
    på täcket, annars blir du blind."

  102. Absolut inte. Det ska inte
    handla om skrämselpropaganda-

  103. -utan om vad som är okej. Det är inte
    okej att peta näsan vid matbordet-

  104. -men du kan göra det
    när du är själv på toaletten.

  105. Nånstans mellan fem och sex år...
    Det vet ni som arbetar med barn.

  106. Då sker en liten förändring.
    Från det här öppna-

  107. -så blir man lite mer privat.

  108. I början av den här perioden
    kan det privata bestå i-

  109. -att en dag kan man inte
    byta om inför sina föräldrar-

  110. -men nästa dag springer man naken
    på gräsmattan och bryr sig inte alls.

  111. Det är ett steg i utvecklingen
    till att de börjar bli lite stora.

  112. Det måste man ju hjälpa dem med,
    och framför allt respektera dem.

  113. När man lär barn om kroppsregler
    och vad man får och inte får:

  114. "Du har rätt till din kropp och ingen
    annan får göra nåt med din kropp."

  115. Då måste man också respektera det
    och inte tvinga barnet:

  116. "Gå nu fram och ge farmor en kram.
    Hon blir så glad. Kom igen nu."

  117. Det kanske de vill senare,
    men de måste få bestämma det.

  118. Eller om man vill sitta i farmor
    Bertas knä eller vad det nu är.

  119. Det får man bestämma över. Man kan
    säga "Mina kramar är slut i dag."

  120. "Kanske finns det en
    nästa gång vi ses."

  121. Det vill gärna tre-fyra-åringar
    testa i den här åldern:

  122. "Det är bättre att ge farmor en kram,
    för då kanske man får mer godis."

  123. Sexuella lekar med jämnåriga.

  124. Det här med att titta och visa
    blir lite mer pirrigt och på allvar.

  125. Det börjar hända nånting. Barn
    börjar upptäcka att de är olika kön-

  126. -och att det är spännande
    med det andra eller med samma.

  127. Barn med neuropsykiatriska
    funktionshinder brukar...

  128. Här brukar det börja uppstå bekymmer
    tillsammans med kamratrelationerna.

  129. Här börjar man relatera
    på ett annat sätt till sina kamrater-

  130. -och det är andra lekar,
    mer samtal och lite mer avancerat.

  131. Då brukar man börja märka
    att det inte riktigt fungerar längre.

  132. Man har inte samma färdigheter
    som sina jämnåriga.

  133. Så. Vad är sexuella lekar?
    Vad är okej och inte okej?

  134. Det här har vi
    mycket diskussioner kring-

  135. -särskilt med förskolepersonal,
    hur man ska hantera det.

  136. Vi hade en liten händelse
    hemma på min gata i staden.

  137. En väldigt liten stad.

  138. Det var en sommar i ett nybyggt
    område med många barn i samma ålder.

  139. Helt plötsligt var två barn borta.

  140. Ni kan ju känna paniken. En flicka
    som var fem och en pojke på fyra.

  141. Helt väck. Alla springer runt
    som tokstollar och letar.

  142. Till slut hittar en förälder dem
    bakom garaget med brallorna nere.

  143. När de ser en förälder blir de
    röda i ansiktet, upp med brallorna-

  144. -och sprang i väg
    och gjorde nåt helt annat.

  145. Det är fullständigt adekvat
    sexuellt beteende och lek.

  146. De är två stycken som känner varandra
    i ungefär samma ålder-

  147. -och samma utvecklingsnivå. De blir
    lite generade när de blir avbrutna-

  148. -de slutar direkt
    och springer och gör nåt annat.

  149. Sen kan leken återkomma, men inte
    fem eller tio minuter senare-

  150. -utan kanske om en eller två veckor.
    Det är en av många lekar.

  151. Det är inget som man upprepar
    eller genast leker med en ny person-

  152. -utan det handlar om att upptäcka och
    vara nyfiken, men en grej av många.

  153. Man måste komma ihåg, särskilt
    om man går in i en situation-

  154. -att man pratar med dem efteråt,
    så att man vet att båda gillade det-

  155. -och tyckte att det var spännande.
    Det är så sexuell lek ska vara.

  156. Båda ska tycka att det är
    spännande, härligt och bara kul.

  157. Börjar nån tycka att det är
    obehagligt så har vi problem.

  158. Då måste vi hjälpa det barnet
    att slippa leka såna lekar.

  159. Så...

  160. Var lugn och öppen, börja tidigt
    att prata om sexuella kroppsdelar-

  161. -våra könsorgan, hur de fungerar,
    hur hela kroppen fungerar-

  162. -så att man
    sätter ihop det här från början.

  163. Då behöver det inte bli
    så knasigt sen.

  164. Barn behöver lära sig detta-

  165. -och också att de har rätt till sin
    kropp och vem som rör deras kropp.

  166. Det kan bli ett bekymmer. Jag har
    hört om barn som går till doktorn-

  167. -och säger: "Stopp! Min kropp!"
    Tänk om det hade fungerat.

  168. Hos doktorn är det ju okej,
    och då får man prata om det.

  169. Det är bättre
    att de vågar göra det där.

  170. Jag föreläste för förskolelärare för
    inte så länge sen när en fröken sa-

  171. -att en liten kille hade svårt
    att komma till ro på vilan-

  172. -så hon hade lagt sig bredvid honom
    och klappat honom på ryggen-

  173. -så att han skulle lugna ner sig,
    som hon har gjort tusen gånger förut-

  174. -med andra barn. Då känner hon
    att han blir stelare och stelare-

  175. -och så säger han: "Karin, jag får
    piggskinn när du gör så på min rygg."

  176. "Å, förlåt! Jag skulle ju ha frågat
    dig först om jag fick göra det."

  177. Vi kan inte förutsätta att bara för
    att en gillar nåt så gillar alla det.

  178. Det är det här att lära sig...
    Ja, man ska lära sig om kroppsregler-

  179. -och om bröst och snippa
    och snopp och rumpa-

  180. -men om det är obehagligt att nån
    tar dig i ansiktet eller i håret-

  181. -så har du rätt att säga nej.

  182. Och man kan säga nej
    på ett trevligt och enkelt sätt.

  183. Utan att nån blir ledsen.

  184. Just det. Nu ska vi se
    om jag kan lyckas med detta...

  185. Om man är kung över alla
    kan man bo så här.

  186. Om man inte är det
    kanske man bor så här.

  187. Är man spermie,
    då bor man riktig litet, i en pung.

  188. Men är man ett ägg,
    då bor man i en stock, en äggstock.

  189. Men vad är det här för nåt?
    Precis. En pyttepytteliten bebis.

  190. Den bor i mammas mage tills den vuxit
    till sig. Sen måste den ut i världen.

  191. Men hur blev den här bebisen till?

  192. Allt som behövs
    är att ett ägg och en spermie möts.

  193. Hej på dig!

  194. Det kan de göra med hjälp av
    provrör eller en spruta...

  195. Eller så kan en vuxen snopp
    och en vuxen snippa sättas ihop-

  196. -och själva göra bebisar i kroppen.

  197. Vi ser här massor av spermier som
    sätter av i högsta fart från pungen.

  198. De simmar det snabbaste de kan
    och är på väg mot snoppen-

  199. -och alla har jättebråttom!

  200. Samtidigt har ett enda, ensamt
    litet ägg börjat lämna sin äggstock-

  201. -lugnt, fint och försiktigt.

  202. Ja, vi ser här att spermierna
    skyndar vidare i rasande hastighet-

  203. -och nu är de på väg in i snippan
    så fort de bara kan!

  204. Ägget glider långsamt vidare
    ner mot mammas mage.

  205. Spermierna har superbråttom
    och snart avgörs det här.

  206. Den första spermien som kommer fram
    till ägget kommer att vinna.

  207. Där har vi en vinnare!

  208. När spermie träffar ägg,
    då blir det en bebis.

  209. Det finaste pris som nån kan vinna.

  210. Poängen med den här supersöta filmen-

  211. -är ju att det finns så mycket saker
    i dag som man kan ta hjälp av-

  212. -för att prata om det här, om man
    själv tycker att det är obehagligt-

  213. -för att bara göra det
    lite kul och enkelt.

  214. Ut och sprid ordet om att det här
    behöver spridas och pratas om.

  215. Toni Cavanagh Johnson är en
    erfaren psykolog från USA som säger-

  216. -att man inte kan använda sin egen
    barndoms sexuella erfarenheter-

  217. -som mall för vad som är
    normal sexualitet i dag.

  218. Barn vet mycket mer, exponeras mycket
    mer, men har inte större förståelse-

  219. -för de här sexuella sakerna
    än vad vi hade när vi var unga.

  220. Unga i dag har sån himla koll.

  221. De vet allt och de pratar jättemycket
    och de läser hur mycket som helst-

  222. -på Youtube och vad det nu är.

  223. Så att ändå fortsätta
    prata med barn om det här-

  224. -genom deras uppväxt, upp i åldern,
    och jättemycket när de är tonåringar.

  225. De får så mycket input och de får
    så mycket input som kanske inte-

  226. -vi kan tycka är den bästa.

  227. Långt ner i åldrarna börjar man
    tidigt titta på porr i dag.

  228. Den porren man tittar på i dag
    är väldigt mycket grövre-

  229. -än det där som fanns i tidningar
    när vi var små.

  230. Det där blir i vissa fall den
    inlärning som de här ungdomarna får.

  231. Det behöver vi prata med barn
    och ungdomar om och ha koll på.

  232. Visst är den kul?

  233. Det här får mig att tänka på...
    Jag jobbar mycket med unga-

  234. -med neuropsykiatriska
    funktionshinder, många med autism.

  235. Det här är jättesvårt.

  236. Sexualiteten, okej,
    man kan lära sig allt om anatomi-

  237. -och kunna
    sex- och samlevnadsboken utantill-

  238. -men hur i hela friden ser man till
    att möta den som vill ha sex med mig-

  239. -utan att det ska bli tokigt?
    Jättesvårt.

  240. Jag var på konferens i England
    för ett par veckor sen-

  241. -en konferens som jag har åkt till
    alla arton år som jag har jobbat-

  242. -så man känner rätt mycket folk.

  243. Det är inte jättemycket... Man kramas
    inte jättemycket i England.

  244. Det kommer mot mig en man
    som jag har träffat många gånger-

  245. -i tweedkostym med väst och fluga-

  246. -på ett sätt som gör
    att jag tror att det blir en kram.

  247. Jag går fram och tänker "kram"
    och så kommer han och ska kindpussas-

  248. -vilket jag är väldigt dålig på.

  249. Det slutar med att jag hänger över
    honom och han pussar mig på örat-

  250. -och allt blir helt fel.

  251. Jag tycker att jag är
    en ganska socialt anpassad person-

  252. -och har hyfsad koll och kan föra mig
    i de flesta sammanhang.

  253. Tänk då de här barnen och ungdomarna,
    de har så svårt med detta.

  254. Det här behöver man
    träna jättemycket på.

  255. Tränar man så kan man bli nästan
    precis lika bra som vem som helst.

  256. Det är nåt som vi får höra ofta:
    "Kan ni jobba med unga med autism?"

  257. "Ja, absolut.
    Det kanske tar lite längre tid"-

  258. -"men vi kan göra hur mycket
    som helst för de här ungdomarna."

  259. Det viktiga är att vi fångar dem
    i sex-sju-åtta-årsåldern-

  260. -när de börjar
    skilja ut sig från de andra barnen.

  261. Skulle vi kunna börja hjälpa dem där-

  262. -så skulle vi kunna förhindra
    att väldigt många av dem-

  263. -begår sexuella övergrepp senare. De
    har inte fått lära sig hur man gör.

  264. Det finns inte jättemycket forskning
    på det här området.

  265. Alla studier som är gjorda
    är inga tjusiga jämförelsestudier-

  266. -utan man har undersökt vad
    små populationer tycker och tänker.

  267. Men man har tittat en del
    på unga med autism, till exempel.

  268. Man kan se att de familjer där man
    har pratat om de här sakerna tidigt-

  269. -sexuella gränser, och att barn
    har fått lära sig om sexualitet-

  270. -där är risken mindre att de senare
    utvecklar sexuella beteendeproblem.

  271. Det är också mindre risk
    att man får sexuell ohälsa-

  272. -att man är olycklig i sin sexualitet
    när man blir äldre.

  273. Det är en väldigt stor grupp
    av de här ungdomarna som mår dåligt-

  274. -för att de inte lyckas
    skapa kontakt med nån-

  275. -och därmed blir de väldigt isolerade
    och deprimerade.

  276. Vi behöver ta ansvar
    för att hjälpa de här ungdomarna-

  277. -att utveckla färdigheter så att
    de kan hitta nån som de kan vara med-

  278. -och som vill vara med dem.

  279. Sexuella övergrepp är sexuella
    övergrepp. Det låter jättekonstigt-

  280. -men ofta när jag pratar med folk-

  281. -så får man en massa föreställningar
    om att det handlar om nåt annat-

  282. -att det handlar om makt
    eller att det handlar om våld-

  283. -eller att man vill utnyttja eller
    utpressa eller känna att man är stor-

  284. -eller vad det kan vara.
    Det kan vara det också.

  285. Jag har mött så många
    barn och ungdomar hittills-

  286. -och det finns inte en enda där inte
    pirret och sexet var nummer ett.

  287. Sen kan man välja offer utifrån att:
    "Den där lilla tycker jag sämst om"-

  288. -"för det är hon som föräldrarna
    tycker bäst om, så hon ska ha det."

  289. Absolut. Men att man vill testa att
    vara sexuell är det absolut översta.

  290. Det är också så att många gånger
    när man pratar om små barn-

  291. -och man pratar om ungdomar, så tar
    man det inte på lika stort allvar.

  292. Så om Bosse
    hoppar på dig i kopieringsrummet-

  293. -och så tycker han "Tjena, snygging"
    och så tafsar han lite.

  294. Du går ut till chefen och säger:
    "Nu var Bosse där igen"-

  295. -"och jag har hört att han har gjort
    så med andra. Nu får det vara nog."

  296. "Jag tycker
    att det är jätteobehagligt."

  297. Och så säger chefen:
    "Men du vet ju hur Bosse är..."

  298. "Va? Ta nu Bosse i hand
    och så jobbar vi bara vidare."

  299. "Det där var väl inte så farligt."
    Ofta gör vi så med barn och ungdomar.

  300. Ofta får barnen bo kvar med syskon,
    gå kvar i samma klass eller förskola-

  301. -som det barn som har utsatt dem-

  302. -utan att man pratar om yttre skydd.

  303. Det behöver vi ändra på.

  304. Det finns ganska mycket forskning
    kring offer-

  305. -och det spelar ingen roll om det är
    en ungdom, ett barn eller en vuxen-

  306. -som är utsättaren. Det påverkar inte
    vilka symtom man får.

  307. Symtomen beror inte på det,
    utan på situationen-

  308. -vilka sårbarheter man hade med sig,
    hur man mådde-

  309. -och hur man blir omhändertagen
    efteråt, när man väljer att berätta.

  310. Vi måste ta det på allvar, inte att
    man ska ha stora polisutryckningar-

  311. -utan att man ska ta reda på
    hur det gick till, vem utsatte-

  312. -och vem är offer, för ibland
    kan det vara lite otydligt.

  313. Särskilt om man går in i en situation
    där ett gäng barn gör vissa saker.

  314. Eller om det är så att det är
    många barn som har haft nån klubb-

  315. -där man har haft inträdesprov och
    gjort ganska grova sexuella saker-

  316. -i den här klubben. Då behöver man
    prata med alla barnen.

  317. Man behöver ta reda på
    vilken eller vilka som är drivande-

  318. -hur de andra barnen har mått
    och vad de har tyckt om det här.

  319. Det vi också vet
    är att barn som blir utsatta-

  320. -och som upplever
    ett väldigt starkt pirr samtidigt-

  321. -har lite förhöjd risk att faktiskt
    utsätta nån annan i sin tur.

  322. Att känna pirr när man blir utsatt
    för sexuella övergrepp är normalt.

  323. Det händer även vuxna,
    för det handlar om kroppen.

  324. Kroppen lever sitt eget liv, lite.

  325. Fråga alltid offer om man upplevde
    lust under tiden man blev utsatt.

  326. Det är superviktigt, för det kan
    hjälpa dem att våga berätta om det-

  327. -som de mår allra sämst av. Det ger
    ofta skuld och skam kring sig själv.

  328. Ännu mer om det är en situation
    som man har gett sig in i själv.

  329. Man kanske tyckte
    att det var spännande och roligt-

  330. -men sen blev det nåt
    som man inte alls tyckte var kul.

  331. Man behöver se till att prata
    med alla barn i en sån konstellation.

  332. Vi vet, och jag hoppas att ni alla
    har sett rapporten "En av fem"-

  333. -som Allmänna barnhuset släppte,
    jag tror att det var tidigt i våras.

  334. Har ni inte sett den så gå in på
    deras hemsida, allmannabarnhuset.se-

  335. -och ladda ner den. Man har
    tittat på flera tusen artonåringar-

  336. -och ställt en massa frågor.
    Jättespännande läsning.

  337. Det som kommer fram då är att en av
    fem, 21 procent av alla artonåringar-

  338. -har utsatts för nån form av sexuellt
    övergrepp. Det är supermånga.

  339. Då är det allt från att nån har
    tafsat på nån konsert eller festival-

  340. -till regelrätta
    penetrerande övergrepp.

  341. 29 procent av tjejerna
    och nio, tror jag, av pojkarna.

  342. Det är väldigt, väldigt många.

  343. 25 procent har man räknat ut
    utifrån de rapporter som finns...

  344. Det kan ligga nånstans
    mellan 20 och 30 också...

  345. ...av de som utsätter andra
    är unga personer under arton.

  346. De jag träffar är nästan alla
    under femton, som har utsatt andra.

  347. Då tänker jag att det är en ganska
    stor andel av de som blir utsatta-

  348. -som blir utsatta
    av en väldigt ung person.

  349. De som är under femton har vi inte
    registrerade, tack och lov.

  350. Jag har precis varit i USA.
    Där är det hemskt med alla listor.

  351. Man kan kolla i sin mobil
    om det finns förövare i närheten.

  352. Det finns ett stort mörkertal.

  353. Vi behöver verkligen ta tag
    i den här gruppen och prata om det.

  354. Det här sa jag tidigare, det här att
    det inte spelar nån roll vem det är.

  355. Man kan ha
    oerhört allvarliga symtom oavsett.

  356. Vad är avvikande sexualitet då?

  357. Jag har varit inne på det
    när jag pratade om de små barnen.

  358. Vi skiljer på dem som är under tolv
    och dem som är över tolv.

  359. När man börjar närma sig tolvårs-
    åldern börjar man gå in i puberteten-

  360. -man börjar få ett eget driv och
    sexualiteten börjar vakna på allvar.

  361. Hos de som är under tolv
    måste man alltid ta reda på:

  362. Hur har de lärt sig om det här?

  363. Hur har det gått till att de
    har blivit sexuella lite för tidigt?

  364. Vi tänker att det kan finnas andra
    orsaker än hos de som är över tolv.

  365. Det är också två olika
    utredningsinstrument.

  366. Fixering vid sexuella tankar,
    sexuella ord, sexuella handlingar...

  367. ...på olika sätt, är avvikande.
    Ungdomar som inte kan låta bli.

  368. Man pratar om tvångsmässighet-

  369. -att man inte kan låta bli
    att titta på porr. Man fastnar.

  370. Man fastnar vid
    att onanera flera gånger om dagen-

  371. -och är väldigt upptagen i tankarna,
    man kanske ställer opassande frågor-

  372. -till de personer man möter,
    såna saker som sticker ut.

  373. Det är vanligt att vara aktiv
    på det här området som tonåring-

  374. -men om omgivningen börjar märka att
    man är aktiv, då har vi ett bekymmer.

  375. Ungdomar är generellt ganska bra
    på att dölja det här, tack och lov.

  376. Det vore hemskt annars, men när
    man inte är det behöver man hjälp.

  377. Här har vi en stor grupp ungdomar,
    utvecklingsstörda-

  378. -de med autism, ADHD, som behöver
    extra mycket stöd kring det här.

  379. Där har det ofta
    också varit lite låt-gå:

  380. "Ja, det är Kalle, han är si..."

  381. "Så gör de..."
    har vi fått höra många gånger.

  382. En gång var det en hörselskadad:
    "Du vet, hörselskadade..."

  383. Så är det ju inte. Det finns
    ingen grupp som är mer sexuella...

  384. Det finns några som har
    högre testosteronhalt, absolut-

  385. -men man kan inte generalisera
    kring en hel population.

  386. Det handlar om att man behöver
    lära sig gränserna från början.

  387. Det behöver alla.
    Vissa behöver träna mer än andra.

  388. Om man är för nära i kontakten, om
    man är gränslös och ställer frågor...

  389. Självklart om man är tvingande
    mot nån eller gör nåt olagligt.

  390. Man ska liksom få in det i huvudet.

  391. Det kan vara svårt när man har lille
    Kalle som är så vänlig och snäll-

  392. -som går till farmor varje söndag
    och är världens underbaraste.

  393. Det är svårt att ta in att han kan ha
    skadat både Emma och Klara och Erik.

  394. Då får man tänka: "Vad skulle vi
    ha tänkt om det här var en vuxen?"

  395. Vi ska inte hantera honom som vuxen,
    men vad skulle det blivit-

  396. -om han hade gjort de här sakerna som
    vuxen? Samma sak om det är en tjej.

  397. Vi har ganska många små flickor
    med sexuella beteendeproblem.

  398. Ju äldre flickor blir
    desto färre kommer till oss.

  399. Vi vet inte varför, för vi vet att
    många tjejer också begår övergrepp.

  400. Det är som att man inte ser dem och
    man tänker andra saker kring flickor.

  401. Men att, när det är en flicka,
    också tänka det.

  402. Hur skulle jag ha tänkt om det var
    en kille som gjorde så här?

  403. Tjejer kan ibland passera lite
    och göra mer utan att nån reagerar.

  404. Vi brukar säga att det är skillnad på
    manliga och kvinnliga vuxna förövare.

  405. Kvinnliga förövare har betydligt
    lättare att få tillgång till offer.

  406. Man ifrågasätter inte en kvinna
    som är omvårdande kring barn-

  407. -på samma sätt som man
    kanske skulle ifrågasätta en man.

  408. Om min man skulle erbjuda bad-

  409. -varenda gång min dotter
    hade nån som kom hem och lekte-

  410. -så tror jag att man skulle börja...

  411. Men om jag skulle, så är det
    ingen som skulle tänka på det.

  412. Kanske nu när hon är tretton,
    men inte när hon var fyra.

  413. Sexuella övergrepp delar man snabbt
    upp i kontakt och icke-kontakt-

  414. -"hands on" och "hands off". Allting
    där man inte rör nån är "hands off"-

  415. -eller icke-kontakt, och när man
    faktiskt rör nån är det kontakt.

  416. Båda är sexuella övergrepp.
    Man behöver inte ha rört nån-

  417. -för att begå övergrepp. I dag har vi
    en jättearena med sociala medier-

  418. -där många utsätts
    för sexuella övergrepp på olika sätt.

  419. Man kan tvingas att titta på saker,
    man kan tvingas att göra saker.

  420. Det är också
    en grej som vi måste prata om.

  421. "Hands on", att man
    faktiskt gör nåt med nån annan-

  422. -det finns det ju
    en massa olika varianter på.

  423. Jag har frottage med. En del från
    Stockholm kanske vet vad det är:

  424. När framför allt män gnuggar sig
    mot damer på tunnelbanan.

  425. Jag var i Japan nyligen och där finns
    tunnelbanevagnar enbart för kvinnor.

  426. Det är ett ganska stort bekymmer.

  427. Jag har fått lära mig
    att även kvinnor kan.

  428. Det finns en rörelse där man
    bröstar andra. Så vi kan också.

  429. Man tävlar om
    hur många kändisar man har bröstat.

  430. Det är också ett sexuellt övergrepp.
    Man kan bli lite fnissig, men jo.

  431. Det finns en anledning
    till att det är svårare för pojkar-

  432. -som har blivit utsatta
    av flickor att berätta.

  433. De ska tycka att det är häftigt
    om en äldre tjej vill ha sex med dem.

  434. Det är svårt att ens tänka att de har
    varit utsatta för sexuella övergrepp.

  435. Många av våra pojkar
    som har blivit utsatta av kvinnor-

  436. -skulle aldrig svara ja om jag
    frågade om de hade blivit utsatta.

  437. När vi gör sexuell anamnes
    och går igenom deras erfarenheter...

  438. "Din första erfarenhet?"
    "Jag var tio år. Det var Emma...

  439. "...min sextonåriga granne som..."

  440. "Jaha? Hur kändes det?"

  441. "Jag försökte att inte vara hemma
    sen när hon var hemma."

  442. "Det var väl okej,
    och det var ju gjort, då..."

  443. När man börjar prata om det
    är det en helt annan upplevelse-

  444. -men man ser inte på sig själv så
    och tänker inte på det så.

  445. Barn och ungdomar kan begå sexuella
    övergrepp på många, inte bara barn.

  446. Många barn och ungdomar har begått
    övergrepp på sina föräldrar, djur...

  447. Att man begår övergrepp
    både på flickor och pojkar.

  448. Att man kan begå övergrepp på djur,
    vilket numera är olagligt.

  449. Ensamma eller i grupp.
    Vi läser mycket om gruppvåldtäkter-

  450. -men det är mer ovanligt
    än vanligt fortfarande.

  451. Det vanligaste är övergrepp
    på nån nära anhörig-

  452. -som man faktiskt känner.
    Det är det absolut vanligaste.

  453. Men det blir mycket större i media
    när det handlar om gruppvåldtäkt.

  454. Anledningar till sexuella övergrepp.
    Hos barn ska man alltid utreda-

  455. -vad det är som har startat detta.
    Hur har de lärt sig om sex?

  456. Det är en väldigt stor andel
    som har varit utsatta för övergrepp-

  457. -om man är liten
    och har sexuella beteendeproblem.

  458. Man ska alltid titta på det. Man ska
    också tänka på "soothing behaviour".

  459. Det här att man använder sexualitet
    för att lugna sig själv.

  460. Det här med barn som tvångsmässigt
    ligger och drar i snoppen-

  461. -eller i underbyxorna eller så,
    och det är jobbigt-

  462. -för barnet tycker att det är
    så härligt och är helt uppfyllt.

  463. Grejen är ju att det är
    ett av de bästa sätten-

  464. -att koppla av och försvinna bort.

  465. Då behöver barnet få lära sig
    andra sätt att koppla av.

  466. Det handlar inte oftast
    om nånting med vuxen sexualitet-

  467. -utan om att man har kommit på
    ett bra sätt att lugna ner systemet.

  468. För tonåringar är sexuell nyfikenhet
    det absolut översta.

  469. Man är nyfiken på att testa sex...

  470. ...men man har ingen
    som man kan testa på.

  471. Sexuell nyfikenhet,
    att man är sexuellt upptagen-

  472. -och att man vill testa,
    det är det absolut vanligaste.

  473. Det är väldigt ovanligt
    att det faktiskt finns en avvikelse.

  474. Men är det så att man har flera offer
    så måste man undersöka om det är så.

  475. Det här med signaler... Förut
    hade jag bara "..." på den bilden.

  476. Vi vet ju inte.
    Vi kan aldrig med säkerhet säga-

  477. -att en sak
    eller ett symtom eller ett beteende-

  478. -säger antingen att man utsätter
    andra eller att man har varit utsatt.

  479. De här sakerna kan finnas där,
    men det kan vara helt andra saker.

  480. Jag har mött barn som utsatts
    för fruktansvärda övergrepp-

  481. -som inte uppvisar nåt symtom alls,
    för dem som är närmast.

  482. Det här är jättesvårt.
    Det viktiga är att försöka lyssna-

  483. -och försöka vara med och försöka
    lära barn vad som är okej och inte.

  484. När det gäller små barn
    har vi ett bedömningsinstrument-

  485. -som vi har tagit in nyligen
    och ska börja utvärdera.

  486. Det är en checklista
    där man går genom en massa beteenden-

  487. -och utifrån det gör man en värdering
    kring hur mycket hjälp de behöver-

  488. -för att inte göra det igen.
    Det viktigaste för en liten är skydd.

  489. Även om man är
    en sån som utsätter andra-

  490. -så behöver man skyddas, för att man
    ofta är ett lättare offer för andra-

  491. -om man redan själv är intresserad.

  492. Man måste också skyddas från
    att göra de där sakerna mot andra.

  493. Det blir bara värre
    om man lyckas utföra fler saker.

  494. Alltid en traumabedömning
    på de här små. Jätteviktigt.

  495. Är där knasigheter
    och barnet har svårt i relationer-

  496. -att faktiskt tänka kring
    en neuropsykiatrisk utredning.

  497. För ungdomarna så gäller samma sak.

  498. Skydd först. Se till
    att de kommer bort från sitt offer.

  499. Det är den som utsätter
    som ska flytta på sig.

  500. De ska flytta på sig, inledningsvis.

  501. Man kan inte utreda det här om man
    har offer och förövare i samma miljö.

  502. Då är det jättesvårt
    för offret att berätta-

  503. -och även om de inte träffas
    vet vi inte vilka kontaktytor de har.

  504. Det är nästan omöjligt
    att i ett hem ha full koll.

  505. Oavsett hur proffsig man är.

  506. Vi har riskbedömning,
    som också är en checklista-

  507. -som är ganska välanvänd nu
    och som används över hela världen.

  508. Det finns ganska många i Sverige som
    gör dem, som man kan vända sig till.

  509. Titta på neuropsykiatri och trauma,
    om det finns tecken som tyder på det.

  510. Sen behöver man ta tag i det här
    och se till att de får behandling.

  511. Hamnar man i måttligt hög risk
    så ska man ha behandling-

  512. -för sina sexuella beteendeproblem.

  513. I dag är det lite si och så med det,
    är jag ledsen att säga.

  514. Det finns verksamheter
    som jobbar med detta.

  515. När man får ett nytt ärende:

  516. Hur avslöjades det?

  517. Vem är offer och vem har utsatt?

  518. Finns det fler möjliga offer?
    Det här glömmer man ofta.

  519. Har Kalle eller Emma begått övergrepp
    på sin lillebror eller lillasyster-

  520. -som är i en viss ålder, då måste man
    prata med Kalles och Emmas kompisar-

  521. -för det kan finnas
    fler offer i omgivningen.

  522. "Kan man verkligen
    fråga barn om det här?"

  523. Ja, det kan man.
    Man kan börja prata om kroppsregler-

  524. -och det blir väldigt tydligt om de
    har varit med om nåt eller inte.

  525. "Har du träffat nån som har brutit
    mot de här kroppsreglerna?"

  526. "Ja."

  527. Ofta ganska bra. Det behöver inte
    vara svårt eller krångligt.

  528. Man förstår att det här inte var bra.

  529. De riskfaktorer vi kan se
    är om man har fått en tillsägelse-

  530. -och ändå fortsätter. Då har man
    högre risk att göra det igen.

  531. Därför måste vi vara tydliga
    med att säga att det inte är okej.

  532. Det behöver inte vara
    nån polis eller åklagare.

  533. Det räcker att det är en vuxen.

  534. Polisanmälan, och sen riskbedömning.

  535. Jag tänkte att jag skulle hinna med
    kort om det här...

  536. Det här är de figurer
    vi använder i behandling.

  537. Vi jobbar ganska mycket med DBT,
    dialektisk beteendeterapi.

  538. I stället för Wise Mind
    har vi trollkarlen i mitten.

  539. Det är han som är precortex,
    som tar de smarta besluten.

  540. Sen har vi känslan här borta,
    där pirret sitter-

  541. -och roboten,
    som har all kunskap och erfarenhet-

  542. -men roboten kan vara felprogrammerad
    och det måste vi ju ta reda på.

  543. När man har genomgått behandling
    ska man kunna sätta ihop-

  544. -både känsla och förnuft, så att man
    kan ta smarta beslut i sin hjärna.

  545. Sköldis
    vill jag göra lite reklam för.

  546. Det är en behandlingsmetod
    från Oklahoma i USA.

  547. Barbara Bonner
    kommer till Linköping på torsdag-

  548. -och pratar om barn med sexuella
    beteendeproblem och gruppbehandling.

  549. Det man lär sig är privata områden,
    hur kroppen fungerar-

  550. -kroppsregler och Sköldisteknik.

  551. Sköldistekniken är "Stopp",
    och då har vi den här som hjälp.

  552. När pirret kommer ska man stanna upp
    och dra in huvudet i sitt skal-

  553. -och så ska man ta ett djupt andetag,
    och så ska man tänka efter:

  554. "Vad ska jag göra nu? Nu är pirret
    här. Hur får jag det att försvinna?"

  555. "Eller är det okej?" När man
    har tänkt lite ska man hoppa ut-

  556. -och göra det som man tänkte, och
    ta ett lite bättre övervägt beslut.

  557. För ungdomar
    ser det lite annorlunda ut.

  558. Det vi tänker mycket kring är att
    vi behöver jobba med hela kroppen-

  559. -och lära oss färdigheter
    som sitter i hela kroppen-

  560. -som lär oss hur kroppen fungerar,
    hur vi är medvetna om våra impulser-

  561. -och våra känslor och tankar
    för att kunna stoppa oss själva-

  562. -från att göra nåt som inte är okej.
    Behandlingen går igenom allt det.

  563. Det handlar också om att om man har
    olika diagnoser eller svårigheter-

  564. -eller om man är i måttligt hög risk,
    så behöver man kanske heldygnsvård.

  565. Man behöver jobba även i vardagen.
    Det räcker inte-

  566. -med några gånger i veckan, utan man
    behöver mycket färdighetsträning.

  567. Så. Det gick lite fort på slutet,
    men tack så mycket.

  568. Nu tar jag gärna frågor.

  569. Vi har ett barn som är åtta år med
    ett utåtagerande sexuellt beteende-

  570. -som initierar barn
    på förskola och skola och fritids.

  571. Vi har varit i kontakt med BUP,
    och då menar de-

  572. -att vi ska putta in barnet
    i vad som är normativt-

  573. -och hänvisar till att barnet är
    för ungt för nån direkt behandling.

  574. Det här barnet
    är också utsatt för mycket trauma.

  575. Det är ju barnet inte, kan jag säga.

  576. Vi jobbar med barn från fyra år.
    Det gör man på de enheter-

  577. -som jobbar specialiserat med barn
    med sexuella beteendeproblem-

  578. -till exempel traumaenheten här i
    Stockholm, BUP Elefanten i Linköping-

  579. -och så, så man kan absolut
    jobba med mindre barn.

  580. Det där barnet behöver ju hjälp,
    kanske både med sitt trauma-

  581. -och också
    med att sluta begå övergrepp.

  582. Vad händer
    när de är tolv och gör samma sak?

  583. Då ser man inte på det på samma sätt.
    Det barnet behöver absolut hjälp.

  584. Är man i närheten så kan man ringa
    nån av specialenheterna-

  585. -och höra vem man kan vända sig till.
    Traumaenheten i Stockholm-

  586. -kan man få råd av, till exempel.

  587. Äldre tonåringar, på gymnasiet, om de
    blir utsatta för sexuella övergrepp-

  588. -och man kanske gör en polisanmälan
    som läggs ner, så ingen blir dömd-

  589. -men hur ska man hantera
    om de till exempel går i samma klass?

  590. Alla ungdomar som begår
    sexuella övergrepp ska anmälas-

  591. -och också anmälas till
    Socialtjänsten för en riskbedömning.

  592. Om du ser ett sexuellt övergrepp
    så vet du inte vad som finns mer.

  593. Då behövs en bedömning.
    Är det hög, låg eller måttlig risk-

  594. -att den begår
    sexuella övergrepp igen?

  595. Det kan vi göra
    även om domen inte blir fällande.

  596. Vi lyssnar då till offret, och det är
    väldigt ovanligt, det händer ibland-

  597. -men det är väldigt ovanligt, att nån
    skulle säga att nån har utsatt dem-

  598. -utan att det har hänt. Skulle det
    vara en väldigt enskild händelse-

  599. -då blir risken också låg,
    men då har man gjort en bedömning.

  600. Sen är det så
    att man ska försöka skilja dem åt.

  601. Det är inte okej
    för offret att gå kvar.

  602. Det är hemskt om offret ska flytta
    på sig. Det är den som har utsatt.

  603. Det blir en svår sits om man inte har
    nånting och ingen annan hjälper till.

  604. Man behöver ett yttre stöd,
    av Socialtjänsten till exempel.

  605. Tiden är ute. Tack så hemskt mycket
    för att ni har lyssnat.

  606. Textning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn och sexualitet, Barnpsykologi, Psykologi, Sexologi, Ungdomar och sexualitet, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Tu Youyou, medicin

Forskaren Tu Youyou är en av tre Nobelpristagare i medicin 2015. Hon berättar om upptäckten av ett läkemedel som minskat dödligheten av malaria. Medicinen heter Artemisinin och bygger på klassisk kinesisk naturmedicin. Inspelat den 7 december 2015 i Aula Medica, Karolinska institutet i Solna. Arrangör: Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Sex är min hobby

Johanna har sex som hobby och ser fram emot att ha födelsedagssex med någon av sina älskare på kvällen. Hon bloggar också om sex och sexualpolitik. Niklas Eriksson forskar inom områdena kön, sexualitet och socialt arbete och menar att vi i Sverige länge haft en mer sexkritisk än sexpositiv feminism, något som nu håller på att förändras.