Titta

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Om UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Socionomdagarna 2016 som hölls den 15-16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Till första programmet

UR Samtiden - Socionomdagarna 2016 : Möte med sexuellt våldsutsatta flickorDela
  1. Man kan flyga i taket i en chatt
    och det gör våra storasystrar.

  2. Men de kan inte göra nåt för de
    de chattar med är ju anonyma.

  3. Jag heter Maria Munkesjö.

  4. Jag kommer från Sveriges största
    stödorganisation för tjejer-

  5. -som heter Tjejzonen.

  6. Det är Sveriges största tjejjour.

  7. Folk blandar ihop Tjejjouren
    och Tjejzonen.

  8. "Det svåra samtalet på nätet"...

  9. "Mötet med sexuellt våldsutsatta
    flickor i ideell stödverksamhet."

  10. Det är lite speciellt.

  11. Så svåra teman i ideell verksamhet
    kräver sin organisation.

  12. Vi ska prata om det
    och rollen i samhället.

  13. Jag jobbar sen tio år tillbaka
    på Tjejzonen.

  14. Jag är stödverksamhetsansvarig,
    tillförordnad verksamhetschef-

  15. -handledare och musikterapeut.

  16. Vi kommer att ha en stund med frågor
    de sista tio minuterna.

  17. I dag ska vi prata kort om Tjejzonen-

  18. -lite om unga på nätet-

  19. -vår senaste forskning
    om svåra samtal på nätet-

  20. -civilsamhället
    som potentiellt mellanområde-

  21. -och mötet med tjejer som har blivit
    utsatta för sexualiserat våld.

  22. Vi tar exempel från vår verksamhet.

  23. Vi ska nämna storasysterskapet
    som preventiv metod.

  24. Jag kan inte fråga er interaktivt
    vad ni vill ha med er härifrån.

  25. Jag gissar
    att ni vill bli inspirerade-

  26. -och tänka att det finns hopp,
    för det finns det.

  27. När vi möter massmedia är det mycket
    elände, neddragningar och vårdkriser.

  28. Men en sån verksamhet som Tjejzonen-

  29. -har 200 aktiva volontärer-

  30. -och kö för att få bli volontär
    och jobba ideellt.

  31. Det är kö bland organisationer och
    föreningar som vill göra studiebesök.

  32. Det finns många som vill göra gott
    och det är fint att se.

  33. Tjejzonen startades 1998-

  34. -på kvinnodagen.

  35. Det är 200 engagerade volontärer
    runtom i landet.

  36. De flesta finns i Stockholm.

  37. Vi kallar våra volontärer i
    stödverksamheten för "storasystrar".

  38. Det är kvinnor från 20 år och uppåt.

  39. Vi har 15 medarbetare
    på kansliet i Stockholm.

  40. Ett fåtal av dem jobbar heltid.

  41. Förra året
    hade vi 8 000 kontakter med tjejer.

  42. De flesta av kontakterna är på nätet-

  43. -via chat, mejl och videosamtal.

  44. Vi får vår finansiering genom bidrag-

  45. -från offentliga aktörer
    och privat sektor.

  46. Finansiering är ett stort jobb.

  47. Ofta är de kortsiktiga
    - ett år i taget.

  48. Hur många känner till Tjejzonen?
    Räck upp en hand.

  49. I alla fall halva gänget... Vad bra.

  50. Lite om Tjejzonens verksamhet...

  51. Nuvarande grundverksamhet är det
    direkta arbetet med målgruppen-

  52. -d.v.s. tjejer 10-25 år.
    Vi jobbar i relation och i jour.

  53. Relationen kallar vi "Storasyster
    live" och "Storasyster på nätet".

  54. Det är volontärer vi utbildar-

  55. -och matchar
    med en tio år yngre tjej.

  56. De träffas varannan vecka
    eller en gång i veckan-

  57. -beroende på vilken form det är,
    i upp till ett år.

  58. De får kontinuerlig handledning,
    fortbildning...

  59. ...och stöd utmed vägen.
    Vi lämnar dem inte ensamma.

  60. Vi har jour och det är chatten
    och ätstörningszonens chat.

  61. Då sitter det storasystrar
    hemma hos sig själva-

  62. -och chattar på nätet
    kl. 20-22 sex kvällar i veckan.

  63. Det är flera volontärer-

  64. -som möts på en egen chatt
    bredvid "jourchatten"-

  65. -där de kan prata
    och stötta varandra.

  66. Varje volontär
    har två-fem samtal per kväll.

  67. Oftast pågår de parallellt.
    Det är en lite annan samtalsform.

  68. Vi har bara mottagande verksamhet.
    Tjejerna kommer till oss.

  69. De hittar oss oftast
    för att de googlar sig fram-

  70. -eller får tips från Elevhälsan,
    sin behandlare-

  71. -eller från nån i sin närhet.

  72. Övrig verksamhet är
    påverkansarbete och utbildning-

  73. -som i dag
    när jag står här och pratar.

  74. Vi försöker lyfta tjejernas röst
    i samhället.

  75. Vi har alltid utvecklingsprojekt på
    gång. Nu är det praktik på företag.

  76. Unga tjejer som
    har eller har haft psykisk ohälsa-

  77. -får möjlighet att praktisera
    med lite extra stöd.

  78. Vi har projekten
    "Våld i nära relationer"-

  79. -och
    "Storasyster till nyanlända tjejer".

  80. Vi har precis kommit igång
    med projektet.

  81. Vad gör unga på nätet då?

  82. Enligt senaste siffran
    är de online från två års ålder.

  83. Närmare 90 % av Sveriges befolkning
    använder sig av Internet.

  84. Tonårstjejerna ägnar sig framför allt
    åt social interaktion.

  85. Facebook är ju gammalt som mossan.

  86. Där är det bara stofiler som håller
    till, men där ska man ändå vara.

  87. Det är Instagram och Snapchat
    som de använder.

  88. Två av tre gör andra saker samtidigt.
    som de håller på. Det är en livsstil.

  89. Det går inte att dela upp
    on- och offline som för tio år sen.

  90. Vi startade våra chattar
    för tio år sen-

  91. -och då delade man upp
    on- och offlinelivet.

  92. I dag har det blivit mer integrerat.
    Här har vi ett exempel.

  93. "Jag försöker platta håret, chatta på
    tre ställen och svara på sms, haha."

  94. "Wow. Major multi-tasking."

  95. Vilka använder då nätet för
    kommunikation av känsliga frågor?

  96. Vi gjorde en studie med Stockholms
    Universitet för några år sen-

  97. -ledd av Cecilia Löfberg.

  98. Det är de som vill ha snabba svar
    - "hög tillgänglighet".

  99. De som söker information om sånt
    som annars är svårt att fråga om.

  100. De som inte vill eller vågar yppa
    sina problem i sin lokala miljö.

  101. Det kan vara känsligt, speciellt
    i frågor om sexuella övergrepp, t.ex.

  102. De som använder nätet för att få ur
    sig saker, att reglera sig själva.

  103. De som har kontinuerlig kontakt
    med vården för behandling.

  104. Vi träffar alla dem i vår verksamhet.

  105. Varför är de på nätet?

  106. Dels för att få kontroll
    över situationen.

  107. Får de ett bemötande de inte vill ha
    är det ju bara att logga ur.

  108. Den som sitter
    på andra sidan chatten-

  109. -ser inte om man gråter,
    skrattar eller får panik.

  110. Man behöver inte visa upp sin kropp,
    om man har problem med den...

  111. Det är vanligt hos dem
    med ätstörningsproblematik.

  112. Här kan man få kunskap
    på ett lätt sätt.

  113. Man kan undvika vuxnas reaktioner.
    Man kan berätta om svåra saker...

  114. Man kan ju flyga i taket
    och det gör ju våra storasystrar-

  115. -men de kan inte göra nåt för de
    de chattar med är ju anonyma.

  116. Det ställer till problem ibland,
    för volontärerna, att hantera det.

  117. Tillgänglighet, som sagt...
    Det ger ett ökat handlingsutrymme.

  118. "Civilsamhället som potentiellt
    mellanområde" har jag skrivet.

  119. Jag såg en bild
    av en engelsk föreläsare...

  120. ...som satte upp även marknaden.

  121. Det var fyra rutor där.

  122. Han var från Storbritannien
    och där är civilsamhället-

  123. -en mycket större del av det sociala
    skyddsnätet än i Sverige.

  124. Det kanske är den vägen vi går nu,
    med tanke på nedskärningar o.s.v.

  125. Vi ser vilken slags problematik
    vi möter i civilsamhället-

  126. -i jobbet på tjejzonen.

  127. Här har vi familjen.
    Det är kungafamiljen.

  128. Här har vi experterna.
    Tjejzonen är mittemellan.

  129. Vi fyller ut här emellan.
    Vi gör broar.

  130. Vi finns som komplement. Så brukar vi
    tänka oss civilsamhället.

  131. Och som blåslampa när det behövs...

  132. ...för att väcka frågor
    och värna om medborgarna...

  133. ...och lyfta olika målgruppers röst,
    så klart.

  134. Nu ska vi titta på civilsamhället
    som potentiellt mellanområde-

  135. -vad gäller stöd till människor-

  136. -som har varit utsatta
    för sexuella övergrepp.

  137. Hur ser det ut?
    Psykisk ohälsa ökar hos tjejer.

  138. Det förmodar jag att alla vet.
    Det kommer larmrapporter år efter år.

  139. Vi vet inte riktigt vad det är.

  140. Har det alltid varit så här?
    Har det bara blivit mer synligt?

  141. Sven Brunberg från Socialstyrelsen...

  142. ...har sett
    att det stämmer överens...

  143. ...med arbetslösheten
    i slutet av 90-talet...

  144. ...och hur ungdomarna
    har svårt att komma ut i arbete.

  145. Annars har man inte hittat
    så mycket klara samband.

  146. Det är svårt att veta
    vad det beror på.

  147. Men nåt som är tydligt,
    vad gäller tonårstjejer-

  148. -är förekomsten av sexualiserat våld.

  149. Det är den våldsform
    som är allra vanligast.

  150. Det är betydligt högre än hos killar.

  151. Över 5 % av tjejerna
    i åldersgruppen 16-24 år...

  152. ...har utsatts för våld i nära
    relation - ofta sexualiserat våld.

  153. Nästan hälften
    av alla 15-åriga tjejer-

  154. -har kontaktats i sexuellt syfte av
    nån de tror är vuxen via nätet.

  155. Det är nästan
    hälften av 15-åringarna.

  156. Nästan var tredje gymnasietjej
    har utsatts för sexuella övergrepp.

  157. Den grupp som är mest utsatt för
    sexualbrott är tjejer 16-24 år-

  158. -och en vanlig form av övergrepp
    är det sexualiserade våldet.

  159. Och det möter vi
    i vår stödverksamhet.

  160. Det är väldigt vanligt förekommande.

  161. Vi har gjort en studie kring
    vår stödform "storasysterskapet"-

  162. -i samarbete med Örebro Universitet.
    Jag ska ta det lite sen.

  163. Det är en preventiv metod.
    Vi försöker fånga upp...

  164. Oavsett problematik, egentligen...

  165. Det sexualiserade våldet
    var väldigt vanligt förekommande.

  166. Här är lite exempel
    från vår chat-verksamhet.

  167. Det här är vanligt förekommande.

  168. "Det är jag själv
    som har orsakat allt detta."

  169. "Jag är så jävla äcklig och ful."

  170. "Jag förtjänar inte att leva.
    Jag vill bara dö."

  171. "Det känns som att det är fel på mig,
    Jag har inte lust med nåt längre."

  172. Det är vanligt att tjejerna tror
    att det är deras eget fel-

  173. -och att de inte förstår
    vad de har varit utsatta för.

  174. Det är inte bara lyssnandet som våra
    storasystrar får använda-

  175. -utan det är också att informera
    om tjejernas rättigheter-

  176. -och sätta ord på det som har hänt.

  177. Vi har två olika chattar.

  178. Dels chatten där man får prata om
    vad som helst.

  179. Ätstörningszon-chatten är mer
    fokuserad på just ätstörningar.

  180. I båda chattarna
    förekommer det samtal-

  181. -om sexuella övergrepp.

  182. Man är anonym
    när man loggar in på chattarna.

  183. Det är enskilda stödsamtal som pågår
    upp till två timmar.

  184. De får naturligtvis logga in nästa
    kväll om de vill. De är anonyma.

  185. Vissa är återkommande. Vi känner igen
    dem på att de använder samma namn-

  186. -eller samma språk och berättelse.

  187. Volontärerna är också anonyma.

  188. Vi försöker att inte etablera
    relationer i chatten.

  189. Man ska kunna komma in
    och använda den som ett bollplank-

  190. -eller för att reglera ångest
    eller vad man behöver göra.

  191. Den som vill ha en relation
    får ansöka om en storasyster.

  192. "Systerskap som preventivmetod"...
    Nu ska jag berätta om Lulu, 15 år...

  193. Hon finns inte på riktigt,
    men ändå så finns hon på riktigt.

  194. Så här kan det se ut.
    Det är ganska vanligt.

  195. "Lillasystrar"
    kallar vi dem som kommer till oss-

  196. -och vill ha en storasyster på nätet.
    Vi får ett mejl:

  197. "Jag skulle vilja ha en storasyster.
    Hoppas jag får prata med nån."

  198. "Jag kan inte leva så här längre."

  199. Den här tjejen
    skickade med en länk till Youtube-

  200. -med en låt
    med en tjej som självskadade sig.

  201. "Så här har jag det", skrev hon.

  202. Vi gör ingen intervju eller så.

  203. Vi tackar för anmälan och frågar:

  204. "Är det nåt speciellt du vill prata
    om eller vi behöver veta?"

  205. I det här fallet var det inte det.
    Hon blev ställd i kö-

  206. -och blev sen matchad
    med en 25-årig volontär.

  207. Vi frågar dem inte
    om problematik o.s.v.

  208. Vi berättar inte om problematiken
    för storasystern, om vi vet om den.

  209. Storasystern fick inte veta
    att det var självskadebeteende-

  210. -som var ett av hennes problem.
    Det ska bli förutsättningslösa möten.

  211. Det är inte professionella
    storasystrar.

  212. Det är lyssnandet och närvaron
    som är kärnan i det här stödet.

  213. De träffas. Första gångerna chattar
    de utan att se varandra.

  214. Så småningom
    går de över till videosamtal.

  215. Första gången får de se varandra
    de sista fem minuterna.

  216. De börjar närma sig varandra
    lite grann.

  217. Sen har de byggt upp ett förtroende
    efter ett par månader.

  218. Jag har handlett den här volontären.

  219. Efter varje "träff"
    skickar volontären in en rapport-

  220. -som jag ger feedback på.
    Jag ger även handledning.

  221. Efter ett par månader
    säger lillasystern:

  222. "Jag skulle vilja be dig om en sak
    nästa gång."

  223. "Kan du försöka pressa mig
    att berätta allt då?"

  224. De har nått en sorts brytpunkt.
    Förtroendet finns bäddat.

  225. Vi har förstått att det är nåt
    som plågar henne mycket.

  226. Jag stöttade storasystern
    i att fråga raka frågor-

  227. -nästa gång
    hon skulle träffa lillasystern.

  228. Då berättade hon
    att hon prostituerade sig-

  229. -som för att reglera sin ångest.

  230. Huvudsakligen män, men också kvinnor,
    utnyttjade hennes sårbara situation.

  231. Efter samtalet frågade storasystern:
    "Hur känner du dig nu?"

  232. "Det känns
    som att jag inte är ensam längre."

  233. Det här är en tjej
    som har burit det här...

  234. Hon kanske har prostituerat sig
    sen hon var 13-14...

  235. ...och burit det här i ett par år
    alldeles ensam.

  236. Hon behövde den skyddade formen
    för att våga berätta.

  237. Hon är fortfarande anonym i mötet.

  238. Det enda vi vet är
    att hon kallar sig för Lulu-

  239. -och vad hon har för mejladress.
    Det går inte att spåra henne.

  240. Den här relationen pågår i ett år.

  241. När det börjar närma sig avslut,
    när det är kanske...

  242. ...två månader kvar, börja vi lyfta.

  243. "Nu är det dags för avslut. Vad ska
    vi hinna med innan vi avslutar?"

  244. "Jag vill våga söka hjälp hemma."

  245. Vi bäddar verkligen för henne
    så att hon ska våga ta steget.

  246. På uppmaning av henne ringer jag
    till kommunen hon bor i.

  247. Det vågar hon berätta för mig.

  248. Jag får berätta lite
    kring hennes problematik.

  249. Jag hamnar till slut på en öppen
    verksamhet i den kommunen.

  250. Där lovas hon tre stödsamtal
    utan journalföring.

  251. Hon får direktkontakt
    till den personen.

  252. Till slut vågar hon ringa
    och boka tid och t.o.m. gå dit.

  253. "Efter vårat samtal känns det som
    att det är nu eller aldrig."

  254. Det ledde till att hon så småningom
    blev inlagd på behandlingshem.

  255. Då upphörde vår kontakt.
    Vi avslutade relationen.

  256. Där fick hon fortsatt vård
    som sen fortsatte i öppenvården.

  257. Det här är ett exempel på
    hur det kan se ut i verksamheten.

  258. Först kommer tjejerna in i jouren-

  259. -där de berättar hur de har det
    och reglerar ångest.

  260. Sen går de vidare och kanske vill ha
    ett relationellt stöd.

  261. Sen går de förhoppningsvis vidare
    och landar lokalt-

  262. -i den hjälp som finns omkring dem.

  263. För vissa av lillasystrarna-

  264. -får Tjejzonen hjälpa till
    med underlag för orosanmälan.

  265. Det är sällan
    vi gör orosanmälningar själva.

  266. Då är det oftast via skola
    eller nån annan instans.

  267. Vi gör det aldrig över tjejens huvud
    utan alltid tillsammans.

  268. Har det varit riktigt krisigt
    med mycket suicidhot och så...

  269. ...kan jag använda...

  270. ...att jag måste kontakta nån.

  271. "Om du inte har berättat
    för nån vuxen, ex. kuratorn"...

  272. ..."innan nästa vecka
    måste jag berätta det."

  273. Men jag har aldrig behövt göra det.

  274. Till slut vågar de
    och oftast blir de uppfångade.

  275. Vi kan se Tjejzonen som ett
    komplement till offentlig verksamhet.

  276. Vi finns med hela vägen och stöttar.

  277. Första steget är Elevhälsan.

  278. Att man över huvud taget ska våga ta
    första steget och ta hjälp...

  279. ...och fråga om tystnadsplikt
    och anmälningsplikt o.s.v...

  280. Det är väldigt olika
    från skola till skola.

  281. Hur ska de lägga upp
    det första samtalet med kuratorn?

  282. "Kan jag säga så här?
    Vad tror du om det här?"

  283. De ska våga gå till socialtjänsten.
    Det är inte en så farlig plats-

  284. -som många tror,
    innan de har fått hjälp därifrån.

  285. De ska kunna gå vidare i BUP
    eller vuxenpsykiatrin.

  286. Många lillasystrar går i behandling
    men har ändå stöd på Tjejzonen.

  287. "Jag vet inte om jag vågar säga det
    här till min behandlare."

  288. "Jag tycker jag blir felbehandlad
    men vågar inte säga nåt."

  289. Det är hela tiden
    ett reflektionsområde-

  290. -ett mellanområde
    som skapas i lyssnandet.

  291. Om de går vidare till
    specialistbehandling finns vi med-

  292. -och även efter avslutad behandling.

  293. Det är vanligt vid ätstörningsvård
    att vi finns med i eftervården.

  294. Nyorienteringen i att vara den här
    vanliga människan som inte är sjuk...

  295. Vad gäller sexuella övergrepp...

  296. ...är det skammen
    som vi hjälper till att härbärgera.

  297. Man vågar berätta och vågar se...

  298. ...att det inte är en själv som är
    skyldig till vad som har hänt.

  299. Lite om forskningen
    vi har gjort med Örebro...

  300. "Systerskap för att främja
    unga tjejers hälsa."

  301. Den finns på vår hemsida
    under "lär dig mer".

  302. Det är en forskningsstudie om
    genusinriktad ANDT-prevention-

  303. -vid Örebro universitet.
    Den pågick 2011-2014.

  304. Det var en enkät- och intervjustudie.

  305. Det har resulterat i två publicerade
    vetenskapliga artiklar.

  306. En är fokuserad på lillasystrarna
    och en på storasystrarna.

  307. Doktorand Madelene Larsson
    är huvudparten i det här-

  308. -under ledning av Charli Eriksson
    som är forskningsledare.

  309. De har sett,
    precis som i Cecilia Löfbergs studie-

  310. -att tillgängligheten
    är väldigt viktig.

  311. När man har en storasyster kommer man
    överens om när man ska ses.

  312. Det kan vara på en söndag
    eller måndagskväll.

  313. Det finns en målgruppskompetens
    på tjejzonen.

  314. Vi har jobbat med tjejer
    i snart 19 år-

  315. -och har mött dem i svåra
    och roliga situationer.

  316. Många känner sig trygga
    när de kommer till tjejzonen.

  317. De tror att vi känner dem.

  318. Vi utgår från ett barn- och
    ungdomsperspektiv. Vi lyssnar.

  319. Vi tror inte att vi kan säga till dem
    vad de måste göra-

  320. -utan de får själva använda oss
    på det sätt de behöver.

  321. Det får naturligtvis inte
    gå över våra gränser.

  322. Vi får ju avgränsa.

  323. Det kan vara knepigt med människor
    med personlighetsstörningar o.s.v.

  324. Men vi hjälper till
    och finns med som stöd.

  325. Vi har andra regler i civilsamhället.
    Vi har inte anmälningsplikt.

  326. Vi har tystnadslöfte,
    inte tystnadsplikt.

  327. Det gör att vi kan göra
    lite som vi vill, fast ändå inte.

  328. Vi måste ju ha omsorg
    om våra medmänniskor.

  329. Men vi kan ha lite mer is i magen.
    De är anonyma-

  330. -och då kan vi inte göra nåt för vi
    vet inte var de finns och heter.

  331. Det här är oftast nyckeln till
    att de ska våga börja berätta.

  332. Först skapa en trygg relation för att
    sen gå vidare till vård och stöd...

  333. Och det är, så långt som möjligt,
    på de ungas villkor.

  334. Vill du bara prata om din kanin i dag
    så får du göra det-

  335. -och kanske visa i webbkameran
    hur den hoppar över hinder.

  336. Nästa gång kanske de vill berätta om
    hur mamma har slagit lillebror...

  337. ...eller hur hemskt det var när
    polisen omhändertog alla syskonen.

  338. Det är helt fritt. Vi försöker hålla
    så öppet som möjligt.

  339. Vi försöker stötta volontärerna i-

  340. -att samtalen ska var så
    resursorienterade som möjligt.

  341. Vi hjälper lillasystrarna
    reglera sig själva-

  342. -speciellt när det är svåra saker
    som sexuella övergrepp.

  343. Man kollar alltid av. Det blir
    ett professionellt förhållningssätt-

  344. -samtidigt som det är
    en medmänsklig lyssnande relation.

  345. "Systerskap
    för att främja unga tjejers hälsa"...

  346. Vi bygger broar.

  347. Det ser ut som att det är
    en lovande preventiv metod-

  348. -för att stärka hälsa och jobba
    preventivt mot psykisk ohälsa.

  349. Jag ska föregå er
    med lite frågor jag brukar få.

  350. Hur rekryterar vi volontärerna?

  351. Vilka är de som sitter här och
    lyssnar på de här svåra samtalen?

  352. Vi rekryterar mest via nätet.
    Tidigare var det via Volontärbyrån.

  353. Nu hittar volontärerna till oss
    på egna vägar.

  354. Vi har ett anmälningsformulär där man
    skriver in vad man vill göra, ålder-

  355. -och varför man vill engagera sig.

  356. Vi har en ganska
    lång rekryteringsprocess.

  357. Det blir en urgallring-

  358. -så att bara de allra bästa
    blir kvar.

  359. Vi brukar börja med
    att skicka alla dokument.

  360. Regler och överenskommelser...
    De får skicka brottsregisterutdrag.

  361. Sen har vi en djupintervju
    med varje person.

  362. Vi kollar hur mycket de har med sig
    själva och hur väl bearbetat det är.

  363. Ungefär 50 % har egen allvarlig
    problematik med sig.

  364. Resten är glada medmänniskor
    som vill göra gott...

  365. ...och hitta mening i sitt liv.

  366. Många är akademiker
    och mycket engagerade i samhället.

  367. De tycker att det känns meningsfullt
    att bidra på det här sättet.

  368. Sen får de gå en volontärutbildning
    under en helg.

  369. Den är processinriktad
    kring rollen att lyssna.

  370. Vi går inte in på problematik
    och inte heller på samtalsmetod.

  371. Däremot jobbar vi mycket
    med professionellt förhållningssätt-

  372. -och reflekterande.

  373. Man ska reflektera
    kring sin egen roll-

  374. -och varför man säger som man gör.

  375. Rollspel jobbar vi mycket med,
    så att man får känna på olika roller.

  376. Sen går man en uppdragsutbildning
    på en kväll.

  377. Där får man reda på vad det uppdrag
    man har valt innebär.

  378. Vad finns det för regler?
    Vad kan jag vänta mig att möta där?

  379. Vad gör jag
    när det händer saker som är svåra?

  380. Vi har handlingsplaner
    för svåra samtal.

  381. Suicidhot, självskadebeteende...

  382. ...ätstörningsproblematik
    och sexuella övergrepp, t.ex.

  383. Sen börjar de med uppdraget.

  384. De skickar en rapport efter
    varje träff med sin lillasyster.

  385. Om de sitter i jourerna skickar de
    kommentarer på chatutdragen.

  386. Alla chatutdrag
    läses av en samordnare.

  387. Vi har stenkoll på vår verksamhet.

  388. Sen ger vi feedback på alla samtal...

  389. ...och regelbunden grupphandledning
    under terminerna.

  390. Kan de inte komma
    får de individuell handledning.

  391. Handledning och feedback
    är grundpelarna i verksamheten-

  392. -för att vi
    ska kunna hålla en god kvalitet-

  393. -och veta att våra tjejer
    blir riktigt bra bemötta.

  394. Att vi inte tar oss
    vatten över huvudet...

  395. Ibland är det svåra gränsdragningar
    men behöver göra.

  396. Men vi är ett gäng på 15 stycken
    som stöttar varandra-

  397. -och vi, i vår tur,
    har handledning och stöd externt.

  398. Det är jätteviktigt-

  399. -att värna om att hjälpa varandra.

  400. Det blir en lök som i "Per Gynt".

  401. Så som vi vill att lillasystrarna
    ska bli behandlade-

  402. -ska vi ta hjälp av varandra
    hela vägen.

  403. Vi hjälps åt allihop.

  404. Vi har till syvende och sist
    bara varandra.

  405. Vården finns där tillfälligt. Det
    blir allt kortare behandlingstider.

  406. Det blir allt snabbare växlingar
    mellan olika socialsekreterare.

  407. Då finns vi där som ett extra stöd...

  408. ...där de kan komma och reflektera
    och vila...

  409. ...och få lite hopp
    och en "puff" vidare.

  410. Oftast finns våra volontärer kvar
    i verksamheten-

  411. -längre än det år vi kontrakterar
    dem. Vi kontrakterar i ett år.

  412. Ungefär halva gänget
    jobbar ytterligare ett år.

  413. Vi har en god volontärförsörjning.

  414. De verkar trivas och känna
    att de gör ett meningsfullt jobb.

  415. Det är helt fantastiska samtal.

  416. Ibland är det svårt
    att bemöta frågor-

  417. -speciellt i början,
    när man möter en tjej-

  418. -som första gången berättar
    att hon har blivit utsatt för incest.

  419. Såna frågor är extra svåra-

  420. -och då sätter vi in extra stöd
    för de storasystrarna-

  421. -så att de känner att de
    kan hantera det på ett bra sätt.

  422. Vi har regelbundet fortbildning
    för volontärerna under terminerna.

  423. Nu under hösten har vi haft "Sexuellt
    våld i nära relationer".

  424. Vi har haft generell våldsutbildning
    med Unizon.

  425. Vi har också haft-

  426. -MI och ätstörningar
    som inspirationsföreläsning.

  427. Vi försöker fylla på på olika sätt-

  428. -för att man ska känna
    att man utvecklas.

  429. Sen kan man gå vidare i uppdragen.
    Har man jobbat i chatten ett tag-

  430. -kanske man blir storasyster
    relationellt.

  431. Man kan också bli feedback-volontär
    som ger feedback till dem i chatten.

  432. De har ingen speciell utbildning
    i övrigt.

  433. Vi kräver inte att de ska ha jobbat
    i vårdande sammanhang eller så.

  434. En god vilja och stabil grund
    ska de stå på, våra volontärer.

  435. Det tycker jag vi lyckas rekrytera.

  436. Ska vi se om ni har några frågor?

  437. Ni som handleder volontärerna, vad
    har ni för utbildning och erfarenhet?

  438. Den andra frågan är
    att jag inte riktigt fick ihop det.

  439. Tjejerna var anonyma-

  440. -och ändå kunde du säga att du skulle
    prata med deras skolkurator.

  441. -Hur vet du vem som är kurator?
    -Det vet jag inte.

  442. -Avslöjar de inte dig?
    -Nej.

  443. Det är oftast ett trick jag gör.
    Jag har ingen aning.

  444. Många uppger
    det jag tror är deras riktiga namn-

  445. -men jag kan aldrig veta det.

  446. Många är oroliga att vi spårar dem
    via IP-adressen...

  447. ...men det kan vi inte göra
    i vår verksamhet.

  448. Det är bara ett trick
    för att "puffa på".

  449. Den utbildning vi har
    är väldigt olika.

  450. Det är en tvärprofessionell kår.

  451. Jag är musikterapeut
    och handledarutbildad.

  452. Vi har beteendevetare
    och en socionom.

  453. Anna här har läst psykologi.

  454. Vad ha vi mer?

  455. En sjuksköterska har vi.

  456. Vi har haft en f.d. polis
    i verksamheten.

  457. Det är en väldig blandning
    av kompetens, kan man säga.

  458. Många av oss har jobbat volontärt
    inom liknande organisationer.

  459. Många blir rekryterade den vägen.

  460. Det är svåra saker. Exemplet du
    tog upp var oerhört svårt.

  461. Det skulle även vara svårt
    för en som jobbar inom vården.

  462. Du pratar om att storasystrarna
    ska lyssna i första hand.

  463. Som en vanlig storasyster ger man råd
    och så. Hur tänker ni kring det?

  464. Det är klar man blir rädd
    när man hör vad de har att berätta.

  465. Ett aktivt lyssnande
    innebär inte att bara sitta tyst.

  466. En av styrkorna är att det
    är personer som är sig själva-

  467. -och ger stöd. Man kan mycket väl
    reagera på saker.

  468. "Det där låter förjävligt.
    Det där är hemskt."

  469. Man kanske inte ska fara i taket, men
    i alla fall reagera på det man hör-

  470. -och vara den här medmänniskan.
    Det är det som är styrkan.

  471. Det är det jag menar med att lyssna.

  472. Oftast kanske det kommer fram
    att de vill ha råd.

  473. Men min erfarenhet är-

  474. -att många av oss
    vill börja med att hänvisa-

  475. -innan vi har lyssnat klart
    och verkligen vet vad det handlar om.

  476. Vi har redan hunnit hänvisa-

  477. -vilket gör att många
    känner sig nästan bortstötta.

  478. "Oj, det här var för svårt.
    Hon orkar inte lyssna på mig."

  479. "Det är bäst att jag är tyst."

  480. Att stanna kvar, lyssna, finnas med
    vara nyfiken och lyssna på det svåra-

  481. -är det jag menar med lyssnandet.

  482. Därför har vi satt lyssnandet högst
    upp och hänvisningarna längst ner-

  483. -i den här rangordningen över
    vad man ska göra i svåra samtal.

  484. Vid anonyma stödsamtal
    kan man inte göra nånting.

  485. Man kan inte åka dit och gripa in
    eller göra en åtgärd.

  486. Det enda man kan göra är att lyssna
    och finnas där som medmänniska.

  487. Ibland reagerar volontärerna.

  488. De blir väldigt upprörda
    när de får höra svåra saker.

  489. Ibland är det bra att de gör det.

  490. Det skakar om och får lillasystern
    att förstå att det är allvarligt.

  491. Ibland skrämmer det bort.
    Det är svårt att veta.

  492. Lillasystrarna kan aldrig veta
    vem som tar emot samtalet.

  493. De får alltid ett nytt perspektiv
    på sina problem-

  494. -eftersom det alltid är en ny
    storasyster som sitter där-

  495. -och bollar och funderar
    kring olika saker.

  496. Men det är svårt att hantera
    jobbiga och svåra samtal.

  497. Det jobbar vi jättemycket med.

  498. -Då tackar vi dig med en applåd.
    -Ja, gör det.

  499. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper
Ämnesord:
Frivilligt arbete, Sexologi, Sexuella övergrepp, Våldtäktsoffer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

April i Anhörig-Sverige

Susanna Alakoski är socionom och författare och berättar om vikten av att lyfta fram anhörigas perspektiv och behov av hjälp och stöd. Hon berättar utifrån egna och andras erfarenheter. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Att hjälpa den som inte orkar leva

Ullakarin Nyberg är psykiater och suicidforskare och föreläser om hur man kan hjälpa personer som är sjävmordsbenägna. Hon säger att man ska våga prata om de existentiella frågorna och våga möta mörkret. Det handlar om att lyssna till och mötas i den självmordsbenägnas berättelse. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Barn och unga med sexuella beteendeproblem

Anette Birgersson Thell är socionom och legitimerad psykoterapeut och föreläser om barns utforskande av sin sexualitet. Hon menar att man ska lära barnen att de har rätt till sin egen kropp och vad som är sunt sexuellt beteende. Riskerna att bli utsatt för och att begå sexuella övergrepp minskar med tydlighet när det gäller närhet, gränser och sexualitet, enligt Birgersson Thell. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

KBT i utveckling

Hur har KBT (kognitiv beteendeterapi) använts från 1950-talet och framåt? Anna Kåver är legitimerad psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi och författare och berättar om det. Hon berättar också om kritiken som riktats mot terapiformen. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mina två liv - om bipolär sjukdom

Ann Heberlein är lektor i etik och författare och berättar om hur det är att leva med diagnosen bipolär sjukdom typ 2. Att leva med en psykisk sjukdom påverkar livet på ett genomgripande sätt men man är inte sin diagnos, säger Heberlein. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Mindfulness 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, visar hur vi genom meditation och mindfulnessträning kan träna och påverka hjärnan och dess funktioner. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möta, stödja och behandla barn och unga efter svåra händelser

Anna Norlén är legitimerad psykolog och psykoterapeut och föreläser om att arbeta med barn och unga som har drabbats av trauman. Hon säger att de ofta inte berättar men att de har väldigt stort behov av att göra det. För den eller de som ska hjälpa gäller det att skapa möjligheter för barnen att våga berätta. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Möte med sexuellt våldsutsatta flickor

Maria Munkesjö är stödverksamhetsansvarig på Tjejzonen och musikterapeut. Hon berättar om Tjejzonens ideella stödverksamhet som vänder sig till sexuellt våldsutsatta tjejer. Cirka 200 volontärer runt om i Sverige arbetar med att möta tjejer, oftast på nätet, och anonymt. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

När livet blir verkligt

Bo Blåvarg, leg psykolog och verksamhetschef vid Ersta Vändpunkten, berättar om hur existentiell terapi kan vara till hjälp för den som har varit eller är medberoende. När man vuxit upp i en verklighet där missbruk stått i centrum är det viktigt att komma till en plats där det är en själv som står i centrum. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Socionomdagarna 2016

Schematerapi - en vidareutveckling av KBT

Poul Perris, läkare och psykoterapeut vid Svenska institutet för kognitiv psykoterapi, berättar om hur schematerapi skiljer sig från ursprunglig KBT. Här har man en större förståelse för uppväxten och vad den har haft för konsekvenser för vårt beteende. Många utvecklar strategier för att undvika att hantera svåra känslomässiga lägen, menar Perris. Inspelat den 15 november 2016 på Stockholmsmässan. Arrangör: Akademikerförbundet SSR.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden 2015 - Limmud 2015

Vivi Lachs om judisk historia i London

Vivi Lachs är fil.dr i historia och musik och föreläser om den judiska invandringen till England från Östeuropa på 1880-talet. Vilket liv erbjöds invandrarna? Hon berättar om visor som sjöngs och beskriver olika situationer och platser i de judiska kvarteren. Inspelat den 14 november 2015 på Norra Reals gymnasium i Stockholm. Arrangör: Limmud.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Att vara barn

Under 1800-talet föddes idén om barnens rättigheter, men samtidigt arbetade mängder av barn på livsfarliga fabriker. Vi betraktar 1800-talet ur arbetarbarnets perspektiv.