Titta

UR Samtiden - Hemmasittare

UR Samtiden - Hemmasittare

Om UR Samtiden - Hemmasittare

Föreläsningar och diskussioner om elever med långvarig skolfrånvaro. Inspelat den 21-22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Hemmasittare : Behandling av hemmasittande eleverDela
  1. Det som orsakar att man börjar
    stanna hemma kan vara en sak.

  2. Men varför fortsätter man sen?

  3. Jag heter Ia Sundberg-Lax.

  4. Jag är chef för Magelungen Hemma-
    sittare i Stockholm. Vi är en enhet-

  5. -som bara arbetar med hemmasittare.

  6. -Min kollega:
    -Robert Palmér.

  7. Jag är programansvarig för Hemma-
    sittarprogrammet, och metodgarant.

  8. Vi arbetar med Hemmasittarprogrammet
    på 17 orter runt om i landet.

  9. Nio är våra egna verksamheter
    och åtta är kommuner-

  10. -som har implementerat det här
    i sin ordinarie verksamhet.

  11. Det är bland annat Lidingö,
    som vi ska få lyssna på i morgon.

  12. Jag ska se till att man gör
    programmet på samma sätt överallt-

  13. -så att vi kan garantera
    att alla får en likvärdig insats.

  14. Bra.

  15. Känner ni igen det här? I takt med
    att det blir mer och mer frånvaro-

  16. -så ökar också stressen
    hos föräldrar, hos elev-

  17. -hos oss som professionella,
    skola, socialtjänst och BUP.

  18. Pratet kring eleven tenderar att
    vara väldigt mycket kring åtgärder.

  19. Hur ska vi lösa problemen?
    Hur ska vi få eleven tillbaka?

  20. Jag skulle vilja hävda
    att det är en stor fara i det pratet-

  21. -om vi inte har koll
    på orsakerna bakom frånvaron.

  22. Vi riskerar att sätta in fel åtgärd,
    nåt som inte passar den här eleven.

  23. Det blir ytterligare ett misslyckande
    och ett tapp till tätklungan-

  24. -som Peter pratade om.
    Man blir varvad för tredje gången.

  25. Motivationen, viljan och hoppet
    sjunker så klart.

  26. Vi riskerar också att gå för snabbt
    in i förändringsfas, i åtgärdsfas.

  27. Eleven är inte redo.

  28. "Jag vet precis hur det är för dig.
    Varför är du inte i skolan?"

  29. "I morgon är det bara
    att knata iväg."

  30. Det blir en alldeles
    för hastig ingång i förändring.

  31. På detta pass ska vi prata om vikten
    av att göra saker i rätt ordning.

  32. Jag kommer nog att tjata eller hamra
    in budskapet kring kartläggning.

  33. Jag hävdar att det är den viktigaste
    fasen i vårt hemmasittarprogram.

  34. Den är oerhört avgörande
    för att kunna göra nån förändring-

  35. -för att nå ökad skolnärvaro.
    Det ska vi ägna den här tiden åt.

  36. Innan man kartlägger är det andra
    bitar som behöver falla på plats.

  37. Vi behöver veta hur vi ska arbeta.

  38. Vad har vi för metod?
    Vad har vi för mål?

  39. Vad har vi för förutsättningar?
    Hur ska vi arbeta?

  40. Vilka ska arbeta? Hur mycket tid har
    vi på oss att arbeta med eleverna?

  41. När på terminen kommer eleven?
    Är det vårterminen i årskurs 2?

  42. Om det är en F till 9-skola,
    så kanske vi har oändligt med tid.

  43. Men om det är vårterminen årskurs 9,
    så har vi ganska kort med tid.

  44. Hur ska vi då se till att vi gör
    det vi säger oss att göra?

  45. Metoder i alla ära...

  46. Pappersprodukter, planer,
    alla fina dokument som man skapar...

  47. Hur får vi det i praktisk omsättning?
    Hur vet vi att vi gör det vi säger?

  48. Hur ska det hålla över tid?
    Hur blir det inte personbundet?

  49. Hur kommer vi ifrån
    att Ia och Robert jobbar så här?

  50. När Ia och Robert blir sjuka eller
    gör nåt annat eller pensionerar sig-

  51. -hur kan det då ändå fortsätta?

  52. Vi märker väldigt tydligt
    på vår enhet-

  53. -att stressen hos oss ökar-

  54. -när de här delarna
    inte finns på plats.

  55. När vi inte vet hur vi ska jobba
    och famlar efter-

  56. -vad vi egentligen har för planering-

  57. -så ökar vår stress ganska markant.

  58. Den ökar inte lika markant när vi
    har tolv i stället för tio ungdomar.

  59. Det kan vi fixa, under kortare tid,
    om vi har de här bitarna på plats.

  60. Det här är oerhört viktigt.

  61. Vi sitter i en unik position,
    vågar jag påstå.

  62. Vi jobbar bara med hemmasittare.

  63. Vi är heltidsanställda och behöver
    inte dela upp oss på många tjänster-

  64. -som kanske många av er.

  65. Det kanske är än mer viktigt
    för er som lyssnar:

  66. "Hur blir det här för mig i den
    verksamhet där jag befinner mig?"

  67. Plocka med er de guldkorn
    som finns under de här dagarna.

  68. Titta på vad som är möjligt
    att göra i er verksamhet.

  69. Allt kanske inte är möjligt,
    men vissa delar är möjliga.

  70. Vi får våra uppdrag
    från socialtjänsten, i huvudsak.

  71. Ibland kan BUP vara med.

  72. I nåt enstaka fall kan skolan
    finnas med som uppdragsgivare.

  73. Men oftast är det socialtjänsten.
    Vi arbetar i team, två och två.

  74. Det är dels för att säkerställa
    intensiteten i insatsen-

  75. -men också för att säkerställa
    metoden. Det är lätt att gå vilse.

  76. Det är en komplex problematik.

  77. Det är inte alltid lätt
    att veta vilken väg vi ska gå-

  78. -för att nå ökad skolnärvaro.

  79. Man kan ha jobbat länge och känna
    att ärendet är precis som ett annat-

  80. -men det är ändå svårt.

  81. Man behöver sin teamkompis
    att bolla med.

  82. Vi har fem ärenden per behandlare.

  83. För att säkerställa
    att vi gör det vi säger oss göra-

  84. -så har vi teamträff varje vecka.

  85. Det är 20 minuter där vi sitter
    och diskuterar enligt en agenda.

  86. Hur var föregående vecka? Utfall.
    Vad ska hända den kommande veckan?

  87. Vad är
    våra behandlingsinterventioner?

  88. Vilket mål arbetar vi med
    i relation till ungdom och föräldrar?

  89. Det är för att komma ifrån det här
    pratet, som är ganska vanligt...

  90. "Vi sitter i samma rum
    och pratar hela tiden."

  91. Det är ett evigt pratande.
    - Så var det när vi började, Robert.

  92. Vi satt i samma rum. Och herregud,
    vad vi pratade om ärendena.

  93. Det var inte alltid
    de mest fantastiska historierna.

  94. "Tänk, jag åkte på hembesök
    och gjorde en så bra intervention."

  95. Det blev ibland lite av en gnällåda.

  96. "Gud, vad svårt. Hur ska man göra?
    Nu funkade inte det där heller."

  97. Inte jättekonstruktivt prat.

  98. För att komma till ett konstruktivt
    prat har vi våra teamträffar.

  99. Vi har behandlingsgenomgång
    varannan vecka.

  100. Där går vi igenom alla ärenden ganska
    mekaniskt enligt en checklista.

  101. Vad ska ingå i vår metod?
    Gör vi det vi säger att vi ska göra?

  102. Men vi vill också fånga upp
    vår egen känsla just nu.

  103. Ibland - ni kanske känner igen er -
    går det lätt och flyter på.

  104. Men ibland är det tungt och svårt.
    Vi vill också fånga upp den delen-

  105. -för att vi som behandlare
    ska hålla över tid.

  106. Det är inte alltid
    som man får mycket egen förstärkning-

  107. -det vill säga att ungdomarna jublar
    och säger: "Äntligen! Toppen!"

  108. Det är sällan man får
    den typen av förstärkning tillbaka.

  109. Då behöver vi hitta
    ett sätt att fånga upp det.

  110. Vi har också en jourtelefon.

  111. Problemen pågår inte bara
    mellan 8 och 17.

  112. Till jourtelefonen kan föräldrar och
    ungdomar ringa kvällar och helger.

  113. Men främst använder vi den
    för att ringa upp dem-

  114. -för att påminna om överenskommelser
    och följa upp saker.

  115. Vi försöker täcka glappet-

  116. -mellan hem och skola och mellan
    kontorstid och icke kontorstid.

  117. En jourtelefon kan låta som en stor
    insats, framför allt på en skola.

  118. Man kan fundera på-

  119. -vilken tillgång elever och föräldrar
    behöver till dem som är på skolan.

  120. Man kan vara tillgänglig från sju på
    morgonen till fem på eftermiddagen-

  121. -för att kunna följa upp nåt-

  122. -eller för att kunna förbereda nåt
    inför kommande skoldag.

  123. Apropå det här med vad man
    kan förändra i sin verksamhet...

  124. Man kanske inte
    ska vara tillgänglig dygnet runt-

  125. -men man kanske kan börja
    lite tidigare och sluta lite senare.

  126. Peter nämnde att vi har vår metod.
    Det är Hemmasittarprogrammet.

  127. Det bygger på kognitiv beteendeterapi
    och inlärningsteori.

  128. Vi jobbar aktivt
    med eleven, föräldrarna och skolan.

  129. De, tillsammans med HSP-teamet, är
    de som ingår i det dagliga arbetet.

  130. De har daglig kontakt och planerar
    varje förslag till insats som görs.

  131. Sen har vi andra personer
    som vi samverkar med.

  132. Vi har barnpsykiatri, socialtjänst
    och habilitering.

  133. De kan vara mer eller mindre
    involverade och hålls uppdaterade-

  134. -men de är inte med
    i det dagliga arbetet.

  135. Det är inte dem vi ringer och säger:
    "Det här gäller i morgon."

  136. Vi jobbar i tre faser. Det gör man
    i de flesta behandlingsprogram.

  137. En kartläggningsfas, en behandlings-
    fas och en vidmakthållandefas.

  138. Det vi trycker mycket på
    och som är en framgångsfaktor-

  139. -är att man lägger lite extra krut
    på kartläggningsfasen-

  140. -och inte kastar sig in i åtgärder.

  141. Ofta har det gjorts bra åtgärder
    från skola, socialtjänst och BUP.

  142. Det kanske är samma åtgärder
    som vi gör vid ett förändringsarbete-

  143. -men om man kastar sig direkt in
    och föreslår åtgärder-

  144. -finns det risk att man går vilse
    och att man ibland gör fel saker.

  145. Vi är en manualbaserad insats,
    men för varje individ och familj-

  146. -så är den individualiserad.

  147. Vi gör inte så här på träff 1, så här
    på träff 2 och så här på träff 3.

  148. Utifrån kartläggningen tittar vi
    på vad den här ungdomen behöver.

  149. Manualen ger oss strukturen
    och redskap att ställa frågor.

  150. Den ger oss ett ramverk
    att hålla oss till-

  151. -men insatsen sker utifrån
    varje individs specifika behov.

  152. Alla insatser vi gör har
    ett tydligt skolnärmande fokus.

  153. Allt vi gör, om vi jobbar med elevens
    mående, ångestproblematik, dygnsrytm-

  154. -eller vad det nu kan vara...
    Allt det gör vi i syfte-

  155. -att öka chansen att få till skolgång
    och ett skolnärmande på nytt.

  156. Vi börjar inte med ångesten-

  157. -och sen när Kalle mår tillräckligt
    bra, så börjar vi jobba med skolan.

  158. När vi jobbar med ångesten-

  159. -är syftet att hjälpa eleven
    att komma tillbaka till skolan.

  160. Det är utifrån det som Peter nämnde,
    att skolan är en skyddsfaktor.

  161. I dag kommer vi att älta, tjata
    och mata kartläggning.

  162. Ia frågade om jag har klocka.
    Mitt armbandsur hade stannat.

  163. Jag funderar på
    att ställa den på kvart över tio.

  164. Varje gång jag tittar,
    så har jag en timme kvar.

  165. Kartläggning kan man prata om
    en hel dag.

  166. När vi utbildar kommuner
    ägnar vi två dagar åt kartläggning.

  167. Då förstår ni att ni får ett litet
    axplock av hur man kartlägger.

  168. Vad vill vi då kika på under den här
    otroligt viktiga kartläggningen?

  169. Vi vill försöka fundera på vilken
    funktion som skolfrånvaron fyller.

  170. Finns det nån tydlig orsak?
    Ibland kan det finnas det.

  171. Men ibland är det många orsaker
    eller så är de ganska diffusa.

  172. Man vet inte riktigt.

  173. Finns det saker
    som vidmakthåller frånvaron?

  174. Det som orsakar att man börjar
    stanna hemma kan vara en sak.

  175. Men varför fortsätter man sen
    stanna hemma?

  176. Under kartläggningen vill vi
    formulera mål, gemensamma mål.

  177. Det är ganska vanligt
    att vi vuxna har åsikter om mål.

  178. "Vad är det du bör förändra
    i ditt liv?"

  179. Det är en oerhörd fördel
    om man kan formulera gemensamma mål.

  180. Hur vill du ha ditt liv? Ett vanligt
    svar som vi får av ungdomarna är...

  181. Det första svaret är: "Jag vet inte."
    Det andra är: "Jag vill vara vanlig."

  182. "Okej. Vad innebär det?"
    "Då går man i skolan."

  183. Det är ett mål som de uttrycker
    med lite hjälp av oss.

  184. Man vill vara en vanlig kille eller
    tjej, det vill säga "gå i skolan".

  185. De struntar inte i skolan.

  186. De vill gå i skolan, men de har saker
    som hindrar dem, som gör det svårt.

  187. Det är det som vi vill nysta i.
    Vad är de faktorerna?

  188. Vi jobbar med eleven och föräldrarna,
    och också väldigt tajt med skolan-

  189. -för att få de här delarna
    att sitta ihop.

  190. Hur gör vi, då?
    Oftast träffar vi föräldrarna först.

  191. Vi ritar en nätverkskarta
    och en livslinje för att få koll på-

  192. -hur utvecklingen har sett ut på
    förskolan och låg- och mellanstadiet?

  193. Kan man se några tydliga samband?
    Skilde sig mamma och pappa?

  194. Flyttade bästisen? Eller slutade
    mentorn som var så viktig?

  195. Då började skolfrånvaron.
    Det ger oss en bra överblick-

  196. -och ett bra sätt att sortera
    en oftast ganska lång historia.

  197. Fördelen med att träffa föräldrarna
    först, det gör vi på vår mottagning-

  198. -är att när vi åker hem och träffar
    eleven, de kommer sällan till oss...

  199. Är man hemma och isolerad i ett år,
    så kan vi inte boka ett möte hos oss.

  200. När vi ska träffa eleven hemma, så
    har vi information från föräldrarna.

  201. Föräldrarna har berättat
    om oro, ängslan och ont i magen.

  202. Man har slutat med fritidsaktiviteter
    och tycker att engelskan är hopplös-

  203. -för man kan redan det där.

  204. Då har vi så mycket information
    som vi kan använda vid hembesöket.

  205. Vi kan ställa frågor eller prata:

  206. "Så här kan andra beskriva..."

  207. Då känner eleven att "de har träffat
    andra som har det precis som jag".

  208. Det är också slående. De tror att de
    är ensamma om att inte fixa skolan.

  209. "Alla andra går väl? Det är väl
    bara jag som har det så här?"

  210. "Nej, vi träffar många"-

  211. -"som har det som du
    och upplever situationen som du."

  212. Det är så värdefullt just att kunna
    träffa rätt, speciellt om det är nån-

  213. -som inte är glad och tycker:

  214. "Äntligen ska Ia komma och prata om
    skolan, som är det värsta jag vet."

  215. Kan jag ge information som de känner
    sig sedda i, så är det ett försprång.

  216. Skolan vill vi också träffa.
    Vad är deras syn på problematiken?

  217. Vad har man provat? Utfall av det.

  218. Och så vidare.

  219. Ibland vet inte skolan
    så mycket om eleven.

  220. Det kanske är en elev som har börjat
    i årskurs 7, men som aldrig dykt upp.

  221. Då kanske man får bygga ett samarbete
    framåt och se på den tidigare skolan.

  222. Där får man improvisera lite.

  223. Vi behöver hitta sätt att ställa
    frågor som passar ungdomarna.

  224. Det är inte alla som flödigt kan
    beskriva hur de tyckte och tänkte.

  225. Då behöver vi hitta ett sätt.

  226. Ett sånt sätt kan vara att berätta
    hur det har varit för andra.

  227. Jag vet att två av våra kolleger slet
    sitt hår ganska länge med en pojke.

  228. De försökte få honom att berätta
    hur det hade varit och inte varit.

  229. Det var bara: "Jag vet inte."

  230. De skrev ihop ett fiktivt fall
    och läste upp det för honom.

  231. De frågar sen om han känner igen sig.
    Då svarar han: "Det är precis så."

  232. Så kan man få information från nån
    som har svårt att uttrycka sig.

  233. Vi tittar på tidigare journaler,
    utredningar och åtgärdsprogram.

  234. Vi läser in oss.

  235. Precis. Vad är det då vi ser när vi
    kartlägger? Och vad kikar vi efter?

  236. Det vi ofta ser är
    stora beskrivningar-

  237. -kring att det är oroligt, bråkigt
    och jobbigt.

  238. Det är breda beteendebeskrivningar,
    men vi försöker fundera mer konkret:

  239. Vad är jobbigt? Vilka situationer?

  240. I vänster kolumn har ni de
    breda beteendebeskrivningarna.

  241. Sen finns det ett antal beteenden
    som förekommer i olika utsträckning.

  242. Vi pratar om överskottsbeteenden
    och underskottsbeteenden.

  243. Man kan tänka att ett underskotts-
    beteende för en hemmasittare-

  244. -är så klart att gå till skolan,
    att vara i skolan.

  245. Ett överskottsbeteende kan vara att
    sitta och spela dator hela natten.

  246. Det kan vara olika skäl.

  247. Ett vanligt skäl är att det är
    ett sätt att hantera en ångest.

  248. Man känner sig misslyckad
    över att inte ha varit i skolan.

  249. Vi får ett antal beteenden.

  250. Förutom att titta på beteendena
    sorterar vi upp informationen.

  251. Vi sammanställer den så att vi ser
    vad vi har tagit in för information.

  252. Att bara sitta i ett samtal
    och få en massa spretig information-

  253. -hjälper oss inte att kunna titta på
    de åtgärder som vi ska föreslå.

  254. Vi strukturerar
    informationen vi får in.

  255. Det vi vill ha är de här konkreta
    observerbara beteendena.

  256. Vi är inte
    så intresserade av egenskaper.

  257. Vi vill inte veta att man har
    en diagnos eller är bråkig-

  258. -utan vi vill bryta ner det till
    konkreta observerbara beteenden.

  259. Då kan vi förstå hur det är för den
    här individen i den här situationen.

  260. Vi kan också prata om det
    på ett bättre sätt-

  261. -i stället för att säga: "Jaså,
    du är jättestökig på morgonen?"

  262. Det blir svårt att nå fram med
    en sån beskrivning. Är det i stället:

  263. När jag på morgonen står i hallen
    och ska gå till skolan-

  264. -så får jag en klump i magen
    och tänker på-

  265. -att jag har misslyckats jättemycket
    i skolan den senaste tiden.

  266. Just där och då känner jag
    att jag inte pallar det här.

  267. Jag går in på mitt rum, drar täcket
    över huvudet och försöker somna om.

  268. Då blir det lite lättare att förstå-

  269. -varför eleven gör så här
    och varför föräldern gör så här-

  270. -och varför skolpersonalen
    gör så här.

  271. Det här är frågor som man kan ställa
    till eleven. Öppna och fina frågor.

  272. Man önskar sig långa svar och fylliga
    beskrivningar av tankar och känslor-

  273. -somatiska reaktioner och samtida
    saker som kan påverka problemet.

  274. Jag vet inte hur ni har det,
    men jag får sällan de svaren.

  275. Men jag provar. Ofta är det så att ju
    tystare de är, desto mer frågar jag.

  276. Gärna tre frågor i en.

  277. De blir ännu tystare och jag mal på
    tills jag inser att det inte funkar.

  278. Hur ska jag då göra? Jag kan inte
    förvänta mig, efter två minuter-

  279. -att färdigheten att flödigt svara
    på frågor ska ha infunnit sig.

  280. "Nu kör vi igen." Så är det inte.

  281. Jag behöver hitta
    ett annat sätt att ställa frågor på.

  282. Vid ett tillfälle gjorde vi så här.

  283. Jag gjorde ett fyrfältsschema.

  284. Där tittade jag på fördelar
    och nackdelar med att vara hemma-

  285. -och nackdelar och fördelar
    med att vara i skolan.

  286. Jag bad ungdomen bocka. "Vad tycker
    du stämmer? Hur är det för dig?"

  287. "Finns det nåt som jag har missat?"
    Då fick jag otroligt mycket mer svar.

  288. Det är hämtat ur MI när man börjar
    med fördelar med nuvarande situation.

  289. Men vi vill sluta
    med fördelen med förändring.

  290. Det är en bra modell
    att arbeta utifrån-

  291. -när det är svårt att få långa svar
    eller att få svar över huvud taget.

  292. Man kan bara bocka av.
    Man får in rätt mycket info.

  293. Oftast är det fördelar
    med att vara hemma-

  294. -men det är också oftast väldigt
    mycket nackdelar med att vara hemma.

  295. De ser fördelar med att vara
    i skolan, men också nackdelar.

  296. Det blir
    en ganska bra balanserad bild.

  297. Det är inte bara jättehärligt
    att vara hemma.

  298. Det är klart att det finns fördelar
    med att vara i skolan. Det vet de.

  299. Ett tips kan vara att fråga eleven.
    Det är lätt att glömma bort.

  300. Man kan fråga: "På vilket sätt vill
    du att jag ställer frågor till dig?"

  301. Många har ganska svårt att sitta
    öga mot öga och berätta saker.

  302. Det är säkert svårt att veta vad som
    gör att det är svårt att komma iväg.

  303. Man bör prata om
    hur de vill att man kommunicerar.

  304. Ibland kan frågor på papper
    eller öga mot öga vara en sak.

  305. Man kan skicka sms, chatta och ha
    alternativa sätt att kommunicera.

  306. Jag har kört fast på sms-spåret.
    Det är lite gubbvarning på det.

  307. Ungdomar gör andra saker.

  308. Man bör hålla sig uppdaterad på
    hur ungdomar kommunicerar nu.

  309. Hur kommunicerar den här ungdomen?
    Vilket är bästa sättet att nå fram?

  310. Det för oss in på den här bilden.
    Vad är nyckeln för den här ungdomen?

  311. Det finns troligtvis inte en nyckel
    som funkar för alla-

  312. -utan vi behöver, som bilden visar,
    en hel uppsättning av olika nycklar.

  313. Det är så tydligt.
    De här klassiska...

  314. Vad ska vi göra? Hur länge?
    Vad händer sen? Vad ska vi prata om?

  315. Det brukar funka. Det är sällan nån
    reagerar väldigt aversivt på det.

  316. Men när man börjar visa intresse
    för det som eleven gör hemma-

  317. -till exempel spelar mycket dataspel,
    så tycker jag-

  318. -att det för många kan vara kul
    att först prata om skolan.

  319. Sen kan eleven visa mig spelet.

  320. Då kan man spela
    på sin medelålders okunnighet.

  321. "Jag blir yr. Det där måste
    vara jättecoolt. Vad bra du är!"

  322. Det går hem för några, medan andra
    tycker att det blir konstigt.

  323. "Du ska ju hjälpa mig med skolan.
    Varför pratar vi om dataspel?"

  324. Det är viktigt
    att ha information från föräldrar.

  325. "Hur tror ni att han eller hon
    reagerar om vi gör så här?"

  326. "Hur har vi möjlighet att göra
    ett lyckat hembesök?"

  327. Man bör också fråga.

  328. "Vill du att vi kollar på ditt
    dataspel?" Eller vad det nu kan vara.

  329. Försök hitta nycklarna till just
    den här ungdomen som man träffar.

  330. Validera och bekräfta
    deras situation. Det brukar gå lätt.

  331. När man får information... "Det har
    varit så jobbigt att gå till skolan."

  332. "Det känns jobbigt. Rasterna...
    Jag förstår ingenting av det."

  333. "Jag hänger inte med i matten,
    men i engelskan är jag långt fram."

  334. "Utifrån det du beskriver kan jag
    förstå att du stannar hemma."

  335. "Det låter som en jobbig situation."

  336. Men att inte fastna och bara
    förstå att det har varit jobbigt...

  337. Vi kan inte stanna där,
    för då stannar eleven kvar hemma.

  338. Det blir en bra språngbräda
    in i förändringsprat.

  339. Vi undersöker saker tillsammans
    med elev, föräldrar och skola.

  340. Här är några saker som man
    kan undersöka med föräldrarna.

  341. Man kan titta på en sak
    som kommer en bit ner där:

  342. Hur ser föräldern på frånvaron?

  343. Vad tänker föräldern kring
    att eleven är hemma?

  344. Verkar de bekymrade över
    att eleven sitter hemma?

  345. Det är väldigt få föräldrar,
    om ens några-

  346. -som inte är rejält oroliga
    för att deras barn sitter hemma.

  347. De är oroliga för att de missar saker
    i skolan och kommer efter.

  348. De oroar sig för hur det ska bli
    i framtiden för eleven.

  349. Kommer de att klara sin skolgång-

  350. -och kommer de att få
    en gymnasial utbildning och ett jobb?

  351. De oroar sig också mycket kring
    att de tappar kontakt med kompisar.

  352. De isolerar sig och drar sig undan
    mer och mer hemma.

  353. De oroar sig både kring skolbiten
    och livet i stort.

  354. "Hur går det för mitt barn?"

  355. "Det mår sämre och sämre
    och drar sig undan mer och mer."

  356. Vi tittar på hur föräldrarna
    hanterar elevens problematik.

  357. Vad gör de när det blir svårt?
    Vilka färdigheter har föräldrarna?

  358. Hur påminner de sitt barn
    och stöttar sitt barn-

  359. -att komma upp och iväg till skolan.

  360. Hur har de gjort tidigare
    när svårigheterna var lite mindre?

  361. Ofta har föräldrarna försökt
    rätt duktigt i början.

  362. De har verkligen tänkt att de
    måste få iväg sitt barn till skolan.

  363. De har gjort en massa försök.

  364. Men om det har pågått ett helt år
    har man ofta slutat försöka.

  365. Skulle vi bara komma in och titta
    på det som är här och nu-

  366. -tänker vi att det är
    en dysfunktionell förälder.

  367. De väcker inte barnet. Tacka fasen
    för att ungen inte kommer iväg.

  368. De verkar inte ha regler för hur
    mycket man får sitta uppe på nätter.

  369. Vi tittar på hur det var
    när frånvaron började och ökade.

  370. Vad hände när man gick in och sa åt
    barnet att gå upp eller lägga sig?

  371. Då hör vi
    att det blev mycket konflikter-

  372. -eller: "Mitt barn blev
    väldigt ledset på morgnarna."

  373. "Jag kan inte skicka iväg honom
    om det är så dåligt som han säger."

  374. "Hur ska jag känna mig trygg
    med att han får hjälp i skolan?"

  375. Du eller jag?

  376. En superviktig poäng
    att undersöka med skolan är mobbning.

  377. Om eleven är mobbad är det inte
    rimligt att skicka honom till skolan-

  378. -innan den situationen är löst.

  379. Undersök om det förekommer mobbning.

  380. Om svaret är ja behöver man
    lösa den situationen först.

  381. Vi tittar lite pedagogiskt.
    Hur ligger eleven till?

  382. Har man uppgifter på rätt nivå?

  383. Hur går det att komma i gång med
    och slutföra uppgifter?

  384. Funkar vissa ämnen bättre?

  385. Vad finns det för styrkor och
    svårigheter? Hur funkar det sociala?

  386. Raster, utflykter... Matsal är en
    klassiker som brukar vara jättesvårt.

  387. Gympa brukar också vara svårt,
    apropå ämnen.

  388. Hur funkar samarbetet
    mellan hem och skola-

  389. -och mellan lärare, mentor och elev?

  390. Det är inte ovanligt
    att samarbetet har skurit sig något.

  391. Skolan kan ha åsikter kring vad
    föräldrar borde göra och tvärtom.

  392. Då hamnar man i det här kniviga "det
    här är faktiskt ert ansvarsområde".

  393. Och så gnabbas man.

  394. Den typen av kommunikation
    gynnar ingen, allra minst eleven.

  395. Det är en viktig faktor
    att undersöka.

  396. Vad har man provat? Sånt här blossar
    vanligtvis inte upp över en natt.

  397. Det är oftast en frånvaro
    som gradvis ökar-

  398. -från mycket sjukfrånvaro till
    sammanhängande perioder av frånvaro.

  399. Vad har man provat
    och vad gav det för resultat?

  400. Vi har tolv minuter kvar. - Vi talade
    om att strukturera informationen.

  401. Ni fick de här röda och gröna
    egenskaperna och beteendena förut.

  402. Hur sammanställer man informationen?

  403. Vi strukturerar den i överskotts-
    beteenden och underskottsbeteenden.

  404. Vilka beteenden förekommer
    i för stor utsträckning-

  405. -och vilka förekommer i för
    liten utsträckning, eller inte alls.

  406. Det är inte jag som ska säga
    vad som är rätt eller fel.

  407. Att sitta framför datorn. Är det jag,
    som kanske har en mossigare syn-

  408. -som ska styra kring
    hur mycket datortid som är okej?

  409. Självklart inte. Här har vi olika syn
    på hur mycket som är rimligt.

  410. Men lite utifrån vad beteendena
    gör för ungdomen. Vad leder de till?

  411. Några av de ungdomar vi träffar
    sitter 18 timmar per dag vid datorn.

  412. Det är all vaken tid.

  413. Sen sover man sex timmar, kliver upp
    och är på datorn igen.

  414. Då ser vi att datorn konkurrerar ut
    alla andra aktiviteter.

  415. Då kan man tänka sig att det
    förekommer i för stor utsträckning.

  416. Det är att betrakta
    som ett överskottsbeteende.

  417. Framför allt konkurrerar det ut
    målet, att vara i skolan.

  418. Är det för mycket eller för lite
    i relation till målet?

  419. Är målet att vara i skolan, så kon-
    kurrerar 18 timmar vid datorn ut det.

  420. Så det är
    i relation till uppsatta mål.

  421. Vi har delat in dem i yttre och inre.
    Vad kan man synbart observera?

  422. Och vad händer inne i kroppen?
    Tankar, känslor och så vidare.

  423. Det kan vara lite krångligt.
    Det är lättare att fundera på-

  424. -vilka beteenden som förekommer
    för mycket eller för sällan-

  425. -i relation till uppsatt mål.

  426. -Vi rasslar på lite, tror jag.
    -Det gör vi.

  427. När vi har fått den här strukturerade
    överskotts- och underskottstabellen-

  428. -så vill vi också nysta lite
    kring funktion av skolfrånvaro.

  429. Då gör vi en SBK-kedja:
    Situation, beteende, konsekvens.

  430. Vi tänker att en situation eller nåt
    inuti individen startar ett beteende-

  431. -som leder till en konsekvens på kort
    sikt för den som utför beteendet.

  432. Det här blir väldigt kort
    och översiktligt.

  433. Om man har frågor kring det här...
    Vi har ju lärt oss det under två år.

  434. Om ni känner att det verkar klurigt,
    så känner ni rätt.

  435. Men det är väldigt effektivt när man
    ska nysta kring funktion av frånvaro.

  436. Jag ska visa ett exempel. Det är
    måndag och dags att gå till skolan.

  437. Man känner oro och har ont i magen.
    Det är situationen.

  438. Beteendet är att man vänder i dörren
    och sitter framför datorn hela dagen.

  439. Varför gör man då det?

  440. På lång sikt vet man
    att det är dumt att vända i dörren.

  441. Jag får inga betyg, inget jobb, ingen
    bostad och så vidare. Det vet man.

  442. Men det som styr beteendet
    är det som händer på kort sikt.

  443. När jag vänder på klacken och drar
    täcket över huvudet slipper jag oron.

  444. Man slipper det jobbiga.
    Alla kan nog känna igen sig i det.

  445. Man skjuter upp, man undviker. Men
    nåt som kanske blir härligt hemma-

  446. -är att man får chatta med kompisar,
    kompisar som har samma intressen.

  447. I skolan kanske man inte riktigt
    fattar det sociala sammanhanget.

  448. Man kan slippa undan saker,
    men också få saker som man gillar.

  449. Tyvärr är det ofta så-

  450. -att vardagen styrs av att försöka
    slippa undan sånt som är jobbigt.

  451. Vi vill att man ska göra saker därför
    att man tycker att det är lustfyllt-

  452. -och därför att det är roligt. Men de
    här ungdomarna vill slippa ångest.

  453. Skolan är ofta starkt förknippad
    med ångest och obehag.

  454. Vi pratar om ungdomar, men jobbar
    också med föräldrars beteenden.

  455. Vad finns det för underskotts-
    och överskottsbeteenden hos dem?

  456. Det skulle kunna vara så här:

  457. Nu är det morgon
    och dags att gå till jobbet.

  458. Lisa gråter och har ont i magen.
    Hon orkar inte gå till skolan i dag.

  459. Då ringer mamma och sjukanmäler Lisa,
    apropå giltig frånvaro.

  460. Varför gör hon det? Jo, det har varit
    en räcka av såna här situationer.

  461. De har lett till konflikter och bråk.

  462. Hon har kommit för sent till jobbet
    och har haft samtal med chefen.

  463. I den här situationen, med tidigare
    erfarenhet, sjukanmäler mamma Lisa.

  464. Konsekvensen för mamma är att hon
    slipper de här jättelånga bråken.

  465. Hon hinner till mötet på jobbet
    och slipper den jobbiga chefen-

  466. -som kommer och säger
    att det inte funkar.

  467. Det verkar rimligt
    att hon gör som hon gör-

  468. -även om man kan fundera
    över det här med att sjukanmäla igen.

  469. "Vi har ju kommit överens om..."
    och så vidare.

  470. Hänger ni med?
    Känner ni igen? Ja.

  471. Både skönt och lite jobbigt.

  472. Fördelen med att titta
    på funktionen...

  473. Hur knasiga beteenden vi än gör,
    så fyller de alltid en funktion.

  474. Det är att vi skapar en förståelse
    för hur det är för den här ungdomen-

  475. -och för den här föräldern.

  476. Det gör att man faktiskt nästan
    alltid kan leva sig in i situationen-

  477. -och känna att man hade gjort
    på samma sätt i samma situation-

  478. -både i förhållande till ungdom
    och till föräldrar.

  479. Det här är en grupp föräldrar-

  480. -som ibland blir bemötta
    med "hur svårt ska det vara?".

  481. "Lite tydliga gränser." Det är inte
    så lätt. Då hade de gjort det.

  482. Ungdomar blir bemötta med:

  483. "Du vet väl att det inte är bra att
    vara hemma? Du måste vara i skolan."

  484. Det har de hört. De känner
    ett stort misslyckande över det.

  485. Att nysta kring funktion av
    skolfrånvaro eller sjukanmälan-

  486. -blir alliansskapande.

  487. Det blir ett sätt att kroka arm
    och visa att man förstår dem.

  488. "Det blir inte bra på lång sikt"-

  489. -"men jag fattar på kort sikt
    varför du gör så här."

  490. Där för vi in förändringspratet. Vi
    bekräftar, men sätter också upp mål.

  491. På underskottsbeteendesidan har vi
    en sån där sak som att hantera oro.

  492. Det är ett exempel på nåt som
    man har för lite färdigheter till.

  493. På ett sätt har de här eleverna
    och föräldrarna bra strategier.

  494. Det här är alliansskapande.

  495. Man säger: "Att låsa in sig på rummet
    funkar bra, åtminstone på kort sikt."

  496. Då kanske eleven eller föräldern
    säger att den vill hitta andra sätt.

  497. Då är man inne på det här
    och har möjlighet att introducera:

  498. "Ska vi försöka prata om
    vad man kan göra i stället?"

  499. Vi skrev en bok
    som kom ut för 1,5 år sen.

  500. Längst bak i den boken finns det
    utförligt kartläggningsmaterial.

  501. Om man bara vill ha
    kartläggningsmaterialet-

  502. -så kan man tanka ner det
    på den länken.

  503. Det är formulär, frågor och tabeller.
    Kika på det.

  504. Boken går jättebra
    att bläddra i här framme också.

  505. Vad kommer vi fram till?

  506. Är det en orsak?
    En vidmakthållande faktor?

  507. Det är en hel radda av faktorer.

  508. Faktorer som vi ser... Ibland är det
    en specifik utlösningssituation.

  509. Nån händelse i livet: en incident
    på skolan, en skilsmässa, nåt annat.

  510. Det vi ser hos nästan alla som vi
    möter är en psykiatrisk problematik.

  511. Det finns ångestproblematik,
    nedstämdhet eller depression.

  512. Ofta har det börjat med ångest.
    Man har undvikit jobbiga situationer.

  513. Sen när man varit hemma ett år vore
    det konstigt om man inte blev deppig.

  514. Man tappar kontakten med kompisar
    och hamnar efter tätklungan.

  515. Depressionen kommer ofta sekundärt.
    Neuropsykiatriska svårigheter.

  516. Vi ser rätt många elever
    med autismspektrumdiagnoser.

  517. Asperger, som det hette förut.

  518. Och vi ser elever med add,
    inte så mycket adhd.

  519. De tillhör den här andra gruppen som
    Peter nämnde, som inte är i skolan.

  520. De hänger i korridoren
    eller med kompisarna nån annanstans.

  521. Givetvis finns det ofta saker
    som brister i skolsituationen.

  522. Det finns nåt stöd
    som skolan inte har kunnat se.

  523. Skolan kanske inte har gjort dåliga
    saker, men eleven behöver mer stöd.

  524. Det kanske inte skolan har gett.

  525. Föräldrarnas eget mående: De mår
    ibland lika dåligt som barnen.

  526. Vi gör inmätningar
    på alla familjer vi träffar.

  527. Eleven och föräldrarna får skatta
    sitt mående, ångest och depression.

  528. Den här föräldragruppen skattar sitt
    mående sämre än alla andra vi möter.

  529. Då har vi ändå två HVB-hem,
    dygnet-runt-institutioner-

  530. -där barn med psykoser eller
    självskadebeteenden blir inlagda.

  531. Här är föräldrar som skäms över
    att de inte får barnen till skolan.

  532. De ska också sköta allting själva
    och tycker sig sakna ett yttre stöd.

  533. De ska vara lärare, psykologer
    och i bästa fall föräldrar också.

  534. Högst upp står det "skärmtid".
    Det är inte bara datorernas fel.

  535. Det är inte datorspelsberoende
    som det beror på. Men som vi nämnde:

  536. Skärmtid verkar vara den enda
    strategi de här eleverna har-

  537. -för att kunna hantera ångesten
    över att de har misslyckats.

  538. De sitter där.
    Vad skulle de annars göra?

  539. Ska de bara sitta och glo på
    tapeterna? Det verkar ganska knäppt.

  540. Man försöker fylla sin vardag
    med nåt.

  541. Många beskriver
    att det bara är när de spelar-

  542. -som de inte tänker: "Livet är kört.
    Jag har misslyckats igen."

  543. Det fyller också en funktion
    att ta bort negativa tankar och oro.

  544. Man slipper undan det.

  545. Vi sammanfattar kartläggningen.
    Den tar 3-4 veckor, ungefär.

  546. Det är ganska kort tid, men viktig.

  547. Vi sammanfattar den skriftligt.
    Hur har vi förstått problematiken?

  548. Vi låter alltid föräldrar
    och ungdomar läsa dokumentet.

  549. Vi checkar av
    om de håller med om det.

  550. Den avslutas med ett förslag
    till åtgärd, en behandlingsinsats.

  551. Vi ställer frågan: "Vad tänker ni
    om det här? Ska vi prova?"

  552. Här vill vi
    att föräldrarna svarar ja.

  553. "Vi har gjort sånt här förr, men vi
    provar." Vi vill ha ett tydligt ja.

  554. Om ungdomen säger nej
    eller bara ligger tyst under täcket-

  555. -blir det en anvisning till oss
    att jobba med motivation och allians.

  556. Vi kräver inte att de ska säga:
    "Toppen. Tack. Det här blir bra."

  557. För det här
    är troligtvis skitläskigt.

  558. Men det här blir att gemensamt
    ta ut kompassriktningen.

  559. Var är vi nu och vart ska vi?

  560. Det här... - Jag vet inte om det var
    du, Peter, som myntade det hela.

  561. Apropå uthållighet. De här ungdomarna
    är inte på en gång delaktiga.

  562. Det är förmågan
    att kunna tala genom en stängd dörr-

  563. -och vara uthållig och ha strategier
    för att få dörren att öppna sig.

  564. Det kanske är en terapeuts bästa
    egenskap i arbetet med hemmasittare.

  565. Vi avslutar det här.
    Vi är på en halv minuts övertid.

  566. Vi vill trycka på att vi ska kart-
    lägga innan vi sätter in åtgärder.

  567. Kartlägg, kartlägg, kartlägg.
    Föreslå inga förändringar-

  568. -utan att ha en hypotes om
    hur det är för den här eleven.

  569. Den hypotesen ska ni ha förankrat
    med eleven, familjen och skolan.

  570. Risken är att...

  571. Det lyckas säkert ibland, men när man
    misslyckas, så förstör man så mycket.

  572. Har nån suttit hemma lång tid, så
    har man inte råd att misslyckas igen.

  573. Gå hem och fundera på:

  574. Har vi koll på varför vi sätter
    in åtgärder? - Vi är väl klara där?

  575. Det här är lite publikationstips som
    ni kan läsa då ni får åhörarkopiorna.

  576. Tack för oss.

  577. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Behandling av hemmasittande elever

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En bra kartläggning utgör en viktig grund att stå på i alla behandlingsinsatser. Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar varför man bör kartlägga problematiken och hur gör man det i behandlingen av hemmasittande elever. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Behandling av hemmasittande elever

En bra kartläggning utgör en viktig grund att stå på i alla behandlingsinsatser. Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar varför man bör kartlägga problematiken och hur gör man det i behandlingen av hemmasittande elever. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Stötta de skolfrånvarande

Marit Sahlström, projektledare på Stadsmissionens insats Oneeighty, berättar om hur man arbetar med unga som har stor eller total skolfrånvaro. Oneeighty arbetar via internet och stöttar ungdomar tillbaka till skolan och till ett socialt sammanhang. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Juridiken kring hemmasittaren

Vem ansvarar för elevens skolgång? Vad måste skolan göra? Vad får socialtjänsten göra? Mikael Hellstadius, skoljurist, svarar på dessa frågor och talar om juridiken kring hemmasittaren. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Den avgörande alliansen

Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar om hur man skapar gemensamma mål och hur man bemöter och lyssnar till de elever man behandlar. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Neuropsykiatri och behandling

Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar om behandlingsfasen och vidmakthållandefasen i arbetet med hemmasittare. Vilka komponenter innehåller en behandlingsinsats och vilka anpassningar kan man behöva göra utifrån olika diagnoser? Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Hemmasittare i Lidingö

Teamet bakom projektet Ökad skolnärvaro i Lidingö stad berättar om sin modell för att arbeta med hemmasittare och hur de har implementerat ett kommunövergripande arbete för att minska den totala skolfrånvaron i kommunen. Medverkande: Ann Gottfridsson, Hasse Larsson, Per Wirén och Michael Lidman. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Skolavhopp bland unga i Norden

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om projektet Unga in i Norden som arbetar med skolavhopp, psykisk hälsa, arbete och utbildning med fokus på unga nordbor mellan 16 och 29 år. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Vad säger forskningen om hemmasittare?

Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, berättar om olika typer av forskning kring hemmasittare. Hur ser statistiken ut, och vad kännetecknar effektiva interventioner? Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Dokumentation för lärande

Gymnasieläraren Daniel Sandin har i flera år särskilt intresserat sig för frågor som rör bedömning och dokumentation. Här föreläser han om en modell för dokumentation med verktyg som blir till hjälp i det formativa bedömningsarbetet och vid betygssättning. Inspelat den 26 oktober 2015 på Älvsjömässan, Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

En skola för rätt och fel

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?