Titta

UR Samtiden - Hemmasittare

UR Samtiden - Hemmasittare

Om UR Samtiden - Hemmasittare

Föreläsningar och diskussioner om elever med långvarig skolfrånvaro. Inspelat den 21-22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Till första programmet

UR Samtiden - Hemmasittare: Vad säger forskningen om hemmasittare?Dela
  1. Det finns olika siffror på hur mycket
    frånvarande elever kostar-

  2. -men elever som handlar i utanförskap
    kostar samhället enorma summor.

  3. Vi har skolplikt i Sverige.
    Vi har också skolrätt.

  4. Barn och ungdomar
    har rätt att gå i skolan.

  5. Skolplikten gäller förvisso
    bara under grundskolan-

  6. -men jag ska återkomma till det och
    peka på vikten av att gå i skolan-

  7. -även under gymnasietiden.

  8. Om vi nu tittar på betyg...

  9. Bosse Vinnerljung gjorde en studie
    för några år sen-

  10. -det är säkert fyra år sen nu-

  11. -där han tittade på vilka faktorer
    som starkast predicerade suicid-

  12. -alltså självmord.

  13. Det visade sig att icke fullständiga
    betyg i kärnämnena i årskurs nio-

  14. -var den faktor
    som starkast indikerade-

  15. -att man försökte ta sitt liv
    eller att man tog sitt liv.

  16. Det är ett förvånande resultat-

  17. -och när man sopat förvåningen under
    mattan och inser att det är så-

  18. -så ställer resultaten lite nya
    frågor, för det är nog inte så-

  19. -att missnöje med betygen
    gör att man tar sitt liv.

  20. Snarare är det som så att man
    redan tidigare under sin skolgång-

  21. -har börjat hamna i ett utanförskap.

  22. Påtvingat eller självvalt
    i olika grad.

  23. Där man hamnar utanför skolan,
    och det påverkar såklart resultaten-

  24. -och huruvida
    man får betyg i nian eller inte.

  25. Så att man inte får betyg i nian
    är en allvarlig varningssignal-

  26. -för att nånting
    håller på att gå snett.

  27. Jag brukar säga att skolfrånvaro
    över huvud taget-

  28. -är en viktig varningssignal.

  29. Ströskolk enstaka lektioner
    kan de flesta elever hålla på med.

  30. Rent av hela dagar.

  31. Men när det blir hela dagar så viftar
    man med en liten, röd flagga.

  32. Är man frånvarande flera dagar i rad
    är det en ganska stor flagga.

  33. Sträcker det sig över flera veckor så
    är det en väldigt stor, röd flagga.

  34. Nånting har gått och håller på
    att gå alldeles galet.

  35. Vi vet att elever
    som är frånvarande i stor grad-

  36. -riskerar att hamna i olika typer av
    svårigheter på kort och på lång sikt.

  37. På kort sikt riskerar eleverna
    att hamna efter i skolarbetet-

  38. -och att tappa kontakten
    med kamrater i skolan.

  39. Det kan vara värt att stanna upp
    vid det faktum att det är allvarligt-

  40. -att vara frånvarande från skolan i
    förhållande till skolprestationerna.

  41. Man verkar faktiskt lära sig nånting
    i skolan, trots allt prat i medierna.

  42. Elever som har en hög frånvaro ligger
    ett till två år efter sina kamrater-

  43. -när det gäller skolprestationer.

  44. På längre sikt löper eleverna risk
    att hamna i svårigheter.

  45. De riskerar att hamna i kriminalitet-

  46. -asocialitet,
    missbruk och psykisk ohälsa.

  47. Den här asocialiteten eller
    antisocialiteten kan yttra sig i-

  48. -att man får svårare att vara kvar
    i relationer, behålla ett jobb-

  49. -och behålla vänner. Missbruk
    och kriminalitet vet ni vad det är.

  50. Psykisk ohälsa, samma sak.

  51. Frånvaro i skolan kan leda till-

  52. -skilsmässor, arbetslöshet och
    svårigheter på arbetsmarknaden.

  53. Det kan också leda till bidrags-
    beroende. Det är en utsatt grupp.

  54. Det finns olika siffror på hur mycket
    frånvarande elever kostar-

  55. -men elever som hamnar i olika typer
    av utanförskap kostar samhället-

  56. -enorma summor pengar.

  57. Man brukar säga att elever
    som slutar i ett missbruk-

  58. -kostar samhället
    lite mer än elva och en halv miljon.

  59. Elever som slutar i kriminalitet
    kostar samhället drygt 20 miljoner.

  60. Per individ.

  61. Om man räknar ut kostnaden
    för varje årskull-

  62. -som hamnar i skolfrånvaro,
    hemmasittande-

  63. -skolavhopp och utanförskap-

  64. -så hamnar kostnaden
    på ungefär 200 miljarder per årskull.

  65. Och ni vet hur det är med årskullar -
    det kommer en varje år.

  66. Det kan vara intressanta siffror
    att ha i åtanke när vi pratar om-

  67. -om försvaret ska få fyra miljarder
    till. Se till att åtgärda...

  68. Åtgärda skolfrånvaro och utanförskap
    så kan vi köpa...

  69. Det kanske inte är så kul att köpa
    just JAS-plan för pengarna-

  70. -men det blir väldigt många JAS-plan
    eller väldigt många specialpedagoger.

  71. När man frågar sig hur många de är,
    det vill säga vilken är prevalensen-

  72. -så kan vi se
    att det är ungefär fem procent-

  73. -av eleverna
    på högstadiet och gymnasiet.

  74. Ungefär en per klass är borta en
    hel vecka under en tioveckorsperiod.

  75. En per klass är borta
    i vad man skulle betrakta som-

  76. -alarmerande hög utsträckning.

  77. När det gäller eleverna som är
    hemmasittare så är de ännu färre.

  78. De är färre än en procent.

  79. Men de är lätta att identifiera,
    för de är ju inte i skolan.

  80. Jag skulle säga att...

  81. Läs- och skrivsvårigheter kan utgöra
    ett funktionshinder för många.

  82. Det kan vara ganska svårt att
    kartlägga. I alla fall tycks det så-

  83. -för det brukar dröja till en bit in
    på årskurs tre eller mellanstadiet-

  84. -innan man får fastställt att man
    har läs- och skrivsvårigheter.

  85. Det finns många saker i skolan
    som är svåra att kartlägga-

  86. -men frånvaro är inte en av dem.

  87. Antingen är det nån i stolen,
    eller så är det inte nån i stolen.

  88. När det är så enkelt att identifiera
    de som inte är närvarande-

  89. -så borde vi vara bättre på att ge
    dem insatser, för vi vet vilka de är.

  90. Ett vanligt problem är annars att
    man ger insatser till barn och unga-

  91. -som egentligen inte skulle behöva
    det. Fast vi vet inte vilka de är.

  92. Vi ger inte insatser
    till barn som skulle behöva det.

  93. Vi vet inte vilka de är. Frånvarande
    elever vet vi vilka de är.

  94. Om vi tittar på orsaker till frånvaro
    på individnivå-

  95. -så är det ofta individer med negativ
    självbild och dåligt självförtroende.

  96. Individer som har en ökad känslighet
    inför misslyckanden i skolan-

  97. -och en lägre uppfattning
    om sina skolprestationer.

  98. Sen är de ofta i en utsatt situation.

  99. Socialt.

  100. Om man tittar hemmasittare
    så kan man se att...

  101. Man brukar dela in elever som är
    frånvarande i två grupper.

  102. Dels skolkare och sen hemmasittare.

  103. Skolkare är frånvarande från skolan
    på grund av normbrytande beteende.

  104. De kanske håller på med missbruk,
    småkriminalitet och så vidare.

  105. Hemmasittarna präglas i högre grad-

  106. -av att de har problem med
    depression, ångest, fobier, o.s.v.

  107. Det ser vi också när vi tittar på
    vilka diagnoser som är vanligast-

  108. -bland elever som är hemmasittare.

  109. Depression, ångest och separations
    ångest är de vanligaste diagnoserna.

  110. Uppförandestörning och autism-
    spektrumstörning är mer ovanliga-

  111. -än de två ovanstående, men vanligare
    än andra typer av diagnoser.

  112. Så det här är barn som tycker
    att det är jobbigt att gå hemifrån.

  113. De är deprimerade, det vill säga
    de är ledsna, oföretagsamma-

  114. -och de har svårt att se fördelarna
    med att gå till skolan.

  115. Vilket är en del av
    att många av dem är deprimerade.

  116. Angående familjerelaterade faktorer-

  117. -så kan vi se
    att brist tillsyn från föräldrar-

  118. -är en faktor i hemmet
    som samvarierar med skolfrånvaro.

  119. Jag gjorde en studie
    som publicerades 2004.

  120. Det är ett bra tag sen, men jag
    tror att den är ganska aktuell.

  121. Det visade sig
    att en väldigt enkel sak-

  122. -som föräldrar skulle kunna göra för
    att minska risken för skolfrånvaro-

  123. -är att ha lite tillsyn på dem.

  124. Att veta var de är
    när de inte är hemma.

  125. En annan faktor som var viktig
    för att förebygga skolfrånvaro-

  126. -var att lära känna namnen
    på sina barns kompisar.

  127. Det kom en studie för femton år sen:
    "The Importance of Family Dinner."

  128. Den handlade om kriminalitet
    och andra normbrytande beteenden-

  129. -och man kunde visa att familjer där
    man käkade söndagsmiddag tillsammans-

  130. -de barnen begick färre brott
    och presterade bättre i skolan.

  131. De hade avsevärt mycket bättre betyg.

  132. Jag tror inte att just det faktum
    att man käkar mat tillsammans-

  133. -är det som gör att man presterar
    bra i skolan och inte råkar illa ut.

  134. Snarare så är det
    två faktorer som påverkar.

  135. Det ena är
    att föräldrar förmedlar normer-

  136. -och det andra är det jag pratade om,
    att när man kommunicerar med barnen-

  137. -så får man höra lite namn
    på barnens kompisar-

  138. -och kan lära sig dem.

  139. Man kan ta reda på vad de brukar göra
    och vad de ska göra till veckan.

  140. Så jag vill slå ett slag för det
    man kallar för social kontroll.

  141. Det betyder inte att man ska sätta
    en spårsändare på sin tonåring.

  142. För tillit är också en viktig faktor.
    Man måste kunna lita på sin tonåring.

  143. Men man måste definitivt kommunicera
    med sina barn och ungdomar.

  144. Barn som har föräldrar
    som missbrukar-

  145. -är överrepresenterade
    bland hemmasittarna.

  146. Dåliga relationer till föräldrar
    och kriser i familjen.

  147. Mer utsatta familjer
    får mer utsatta barn-

  148. -som hamnar i mer utsatta
    situationer. Det är inte så konstigt.

  149. Sen är det givetvis som så-

  150. -att det också finns elever
    som är hemmasittare-

  151. -trots att de på pappret har en
    superbra situation i hem och skola.

  152. Jag ska återkomma till familjen
    om en liten stund-

  153. -men jag vill ändå förtydliga en sak.
    Det är nämligen som så...

  154. Och den här bilden ger ju anledning
    att tro att det är så.

  155. Huvudmannen för skolan, det vill säga
    utbildningschefer eller kommuner...

  156. Det är väl kommunen som är huvudman.

  157. De lägger gärna skulden för hemma-
    sittande hos elevernas föräldrar.

  158. Alltså i hemmen.

  159. Det visar sig
    att verkligheten inte är så enkel.

  160. Vi kan inte bara skylla på hemmen,
    utan vi kan göra en hel del i skolan.

  161. I den mån som skolan och hemmen inte
    klarar av att hantera hemmasittare-

  162. -så finns det insatser
    utanför hem och skola.

  163. Men den här bilden kan göra att vi
    tänker att det är föräldrarnas fel.

  164. Så enkelt är det inte. Sverige är
    fullständigt nerlusat av föräldrar-

  165. -som har gjort allt de kan för att
    bryta sitt barns utanförskap.

  166. Utan att lyckas. De känner sig ofta
    skuldbelagda och misslyckade.

  167. Och i värsta fall så är det så
    att vi som huvudmän eller lärare-

  168. -hjälper till
    att skapa den känslan hos dem-

  169. -genom att vägra att inse
    att vi också har en del i det här.

  170. Om vi tittar på skolan
    så är det så att skolan också...

  171. Det finns orsaker i skolan också
    till frånvaro och hemmasittande.

  172. Det kan handla om bristande stimulans
    eller brist på utmaningar.

  173. En grupp som är sorgligt bortglömd
    av de flesta i svensk skola-

  174. -är elever med särskilda talanger
    och begåvningar.

  175. De utgör en liten grupp -
    de är inte många.

  176. Men de är i behov av särskilt stöd.

  177. Vi har haft inställningen:
    "Vafan, de där klarar sig alltid."

  178. "Jag lägger krutet på de svagaste."

  179. Problemet är att en ganska stor andel
    av våra mest begåvade elever-

  180. -känner sig ostimulerade i skolan.
    De känner ingen samhörighet-

  181. -med sina klasskamrater,
    för ingen är på deras nivå.

  182. De hamnar i utanförskap och ohälsa,
    och blir ibland hemmasittare.

  183. Så jag säger samma sak
    som folk har sagt sen Comenius:

  184. Vi måste individualisera. Det är
    lättare att stå här och säga det-

  185. -än att vara ute i skolan
    och göra det, såklart.

  186. Men det är inte ovanligt
    att elever som hamnar i utanförskap-

  187. -särskilt begåvade elever, upplever
    att de har fått bristande stimulans.

  188. Lågt ställda förväntningar-

  189. -är ett av de allvarligaste misstagen
    man kan göra som lärare.

  190. Vi ska inte tro att bara för att
    vi säger "Heja, heja, kom igen"-

  191. -så ska allting gå bra,
    för vi måste undervisa bra också.

  192. Men lågt ställda förväntningar
    tenderar att...

  193. Elever tenderar att anpassa sig
    till lågt ställda förväntningar.

  194. Enligt John Hatties 138 faktorer
    som påverkar skolprestationer-

  195. -så har högt ställda förväntningar
    en effektstorlek på 0,43.

  196. Det är samma effektstorlek
    som lagom stora skolor.

  197. Vad är billigast, lagom stora skolor
    eller lagom stora förväntningar?

  198. Högt, men lagom högt ställda
    förväntningar är ju gratis.

  199. Utebliven extra anpassning eller
    särskilt stöd är påverkande faktorer-

  200. -och att man undviker
    kränkningar och mobbningar.

  201. När Knut Sundell och jag
    publicerade vår rapport 2004-

  202. -så blev han intervjuad i Sveriges
    Radio, och jag lyssnade där hemma.

  203. Han fick frågan: "Finns det ingen
    gång som skolfrånvaro är berättigad?"

  204. "Det var en väldigt bra fråga",
    tänkte jag.

  205. Jag hade jobbat med rapporten i ett
    år utan att ha ställt mig den frågan.

  206. Då sa han: "Jo, om man blir kränkt
    eller mobbad måste man ha rätt."

  207. Det mest rationella är ju att sluta
    gå till en plats där man blir kränkt.

  208. I stället för att utsätta sig för det
    dag efter dag.

  209. Men det behöver inte vara så
    att man har svårigheter i skolan.

  210. Elever
    som är frånvarande i hög grad...

  211. Nu ska vi få det här rätt. Elever
    som är frånvarande i hög grad-

  212. -är ett till ett och ett halvt år
    efter sina klasskamrater.

  213. Det är det ena. Det andra är att av
    elever som är frånvarande i skolan-

  214. -så är det bara fem procent
    som har inlärningssvårigheter.

  215. Det är en liten grupp
    som är direkt studiesvaga-

  216. -bland de som är frånvarande.

  217. Så återigen vill jag slå ett slag
    för skolan som en viktig del-

  218. -i barn och ungas
    lärande och utveckling.

  219. Skolan bidrar till lärandet,
    och frånvaro skadar lärandet.

  220. Det är inte tvärtom i så hög grad,
    att de halkar efter först-

  221. -och därför väljer att sluta gå
    i skolan. Det är direkt ovanligt.

  222. Nu till ett intressant förlopp. Jag
    letade efter den här studien 2003-

  223. -när jag skrev rapporten.
    Nu är det som sagt länge sen.

  224. Det var nästan ironiskt, för efter
    att jag hade lämnat in slutmanus-

  225. -men före publiceringen, så
    publicerade Christopher Kearney-

  226. -som är världens kanske mest
    framgångsrika frånvaroforskare-

  227. -precis den här rapporten
    som jag hade letat efter i ett år.

  228. Fast jag visste inte om att den
    fanns. Han visade att sen ankomst-

  229. -typ i årskurs fem
    leder till spridd frånvaro-

  230. -som tenderar att utvecklas
    till frånvaro hela dagar-

  231. -frånvaro längre perioder
    och skolavhopp.

  232. Så som man ska läsa den här...
    Bland de som kommer...

  233. De som är frånvarande-

  234. -är överrepresenterade
    i gruppen som kommer sent.

  235. Eleverna
    som är frånvarande hela dagar-

  236. -är överrepresenterade bland eleverna
    som är frånvarande över huvud taget.

  237. Så det kan givetvis vara så att en
    elev utan att ha varit frånvarande-

  238. -bara hoppar av skolan.
    Man måste inte gå varje steg-

  239. -utan man kan hoppa över steg
    eller gå direkt i fängelse-

  240. -utan att passera Gå.

  241. Det var ett skämt. Alla som är
    gamla nog fattar att det var Monopol.

  242. Var det där ett förläget skratt
    för att ni inte fattar skämtet-

  243. -eller skrattar ni åt mitt tama
    försök att rädda ett dåligt skämt?

  244. Det blev nån slags metanivå på det.

  245. Nu ska vi flytta vårt fokus-

  246. -från att beskriva frånvaro och vad
    som kännetecknar frånvarande elever-

  247. -till att titta på vad man kan göra.
    Vi ska titta på insatser.

  248. Det finns endast ett fåtal
    välgjorda forskningsstudier-

  249. -när det gäller skolfrånvaro
    och hemmasittare.

  250. Så det är svårt att dra några
    slutsatser. Med välgjorda studier-

  251. -menar jag studier där man har
    experimentgrupp och kontrollgrupp-

  252. -med förmätningar i båda grupperna-

  253. -och med randomiserad
    grupptillhörighet.

  254. Man gör förmätningar, eftermätningar
    och uppföljningsmätningar-

  255. -för att mäta effekterna
    av den här interventionen.

  256. Det skulle jag vilja säga
    är direkt ovanligt.

  257. Men det finns några välgjorda
    studier, som vi nu ska titta på.

  258. En sak som fastslås är att skolan
    behöver lägga en hel del krut på-

  259. -att bygga en god relation
    med eleverna.

  260. Det kanske är självklart
    för de flesta.

  261. En god relation är bättre än en dålig
    relation. Det blir roligare då.

  262. En god relation påverkar elevers
    prestationer på ett remarkabelt sätt.

  263. Goda relationer mellan lärare och
    elever har en effektstorlek på 0,70.

  264. Sannolikt så är det så att elever
    väljer att anstränga sig lite extra-

  265. -om de har en god relation med
    läraren. De lyssnar lite extra då.

  266. De väljer att gå till lektioner-

  267. -med lärare
    som de har en god relation till.

  268. Sannolikt så gäller motsatsen också.

  269. Höga och tydliga förväntningar.

  270. Man behöver ha ett systematiskt
    arbete mot sen ankomst.

  271. Från tidig ålder, långt innan
    eleverna börjar vara frånvarande.

  272. Elever och föräldrar måste upplysas,
    och det ska inskärpas i dem-

  273. -vikten av att man kommer i tid, för
    det vittnar om att skolan är viktig.

  274. Sen kan jag irritera mig lite över
    att mina barns skola-

  275. -är jätteeffektiva på det här.

  276. Så fort nåt av mina barn är sena...
    Oftast på tisdagar, när jag lämnar.

  277. De kommer ett par minuter sent, men
    de hinner nog innan fröken börjar.

  278. Men det gör de inte, och då går det
    iväg ett sms, även till min fru-

  279. -så hon sitter ju och tänker: "Vafan,
    Martin är inte i tid i dag heller."

  280. Det är en passning till mig.
    "Skärpning nu."

  281. Jag börjar tidigare och tidigare på
    morgnarna. "Nu borstar vi tänderna."

  282. Ett systematiskt arbete
    mot sen ankomst kan minska risken-

  283. -åtminstone lite grand,
    mot skolavhopp och frånvaro.

  284. Man behöver rapportera frånvaro
    omedelbart.

  285. Och en viktig sak: När elever
    kommer tillbaka till skolan-

  286. -efter att ha varit frånvarande
    en period-

  287. -så får man inte
    överhopa dem med arbete.

  288. Säg att en elev har kommit tillbaka
    till skolan i årskurs nio.

  289. De ska snart ha betyg, och
    som lärare vill man se till att-

  290. -de uppnår betyget E.

  291. Och så försöker man som spansklärare
    ge dem tillräckligt mycket material-

  292. -så att de kan plugga hemma för att
    visa vissa färdigheter i skolan.

  293. Det må ju vara hänt, men sen kommer
    en geografilärare, en mattelärare-

  294. -en historielärare
    och en svensklärare också.

  295. Så när eleven kommer tillbaka
    efter en tids frånvaro-

  296. -ganska tveksam till skolan
    över huvud taget, dittjatad-

  297. -av föräldrar,
    skola eller andra experter...

  298. Man kommer dit, och sen går man hem
    med armarna fulla av arbete.

  299. "Det räcker inte att jobba 24 timmar
    om dygnet den närmaste veckan."

  300. "Jag kommer ändå inte ikapp."

  301. Då är risken ganska stor att man inte
    går till skolan nästa dag.

  302. Då brukar man utnämna nån
    till kontaktperson.

  303. Ibland använder man ordet mentor.
    Nån som har koll på-

  304. -vad eleven får för uppgifter,
    vad den måste ta ikapp.

  305. Och se till att eleven
    får lämpligt stöd-

  306. -och att på olika sätt försöka
    förhandla med lärarna.

  307. "Måste han göra allt det här?
    Måste man göra allt?"

  308. Och försöka skära bort det som går.
    Man kanske inte behöver göra allt.

  309. Det kanske är viktigare att stanna
    i skolan än att göra uppgifterna-

  310. -som lärarna
    i all välmening ger eleverna.

  311. Sen finns det
    en brittisk studie som visar-

  312. -att lärare ibland är sarkastiska när
    elever kommer tillbaka till skolan.

  313. De säger saker som:

  314. "Jaha, får vi finfrämmande?" Eller
    "Vi har särskilt fint besök i dag."

  315. Då känner de sig utpekade. Om man
    är hemma på grund av social fobi-

  316. -och blir utpekad så där, så vet
    man ju att det var en dålig idé-

  317. -att gå till skolan.

  318. Jag har mött tusentals lärare-

  319. -men inte så många som jag tror
    är sarkastiska i den situationen.

  320. Men det är värt att tänka på, att
    man inte ens skämtsamt pekar ut dem.

  321. Det som kännetecknar
    effektiva insatser-

  322. -är att insatserna
    är individanpassade.

  323. De ska vara flexibla
    och individanpassade.

  324. Man behöver blanda in
    både föräldrar, skola och elever.

  325. Den där viktiga triaden.

  326. Att komma åt omfattande hemmasittande
    utan att skolan och hemmet samverkar-

  327. -är jättesvårt, och eleverna
    måste givetvis vara med också.

  328. Ibland behöver skola och hem hjälp-

  329. -och då kan man på olika sätt
    ta hjälp av experter.

  330. Magelungen är en sån här grupp-

  331. -som agerar expertis
    och hjälper föräldrar och skola.

  332. Jag är inte nån som springer runt
    på konferenser titt som tätt-

  333. -och pratar när det är företag
    som anordnar dem.

  334. Det tillhör inte mitt uppdrag
    som universitetsanställd.

  335. Men Magelungen har en så god
    vetenskaplig grund för sina insatser-

  336. -och dessutom bedriver de systematisk
    utvärdering av pågående insatser.

  337. Så jag tycker att jag kan
    ställa mig här utan att skämmas.

  338. Tänk nu på situationen...

  339. Eller tänk på relationen
    mellan skola och hem.

  340. Det är lätt att skolan,
    när en elev börjar bli frånvarande-

  341. -uppmanar föräldrarna att se till
    att Erik kommer till skolan.

  342. "Försök pusha honom lite.
    Han har mycket att göra."

  343. Föräldrarna säger att de gjort vad de
    kan, och så blir det en polarisering-

  344. -mellan skola och hem. Skolan tycker
    att hemmet inte gör tillräckligt.

  345. De har curlat sönder barnet.

  346. "Det är väl bara att se till att han
    sätter sig på cykeln och cyklar hit."

  347. Föräldrarna kanske tycker
    att barnet har vissa svårigheter-

  348. -som skolan systematiskt
    har försummat under flera år.

  349. Barnet har inte fått den anpassning
    eller det särskilda stöd det behöver.

  350. Risken är att man börjar
    i en polariserad situation-

  351. -och att man behöver hjälp med
    att överbrygga den.

  352. Ibland är det tvunget
    att gå in i hemmen-

  353. -och börja prata med barnen där.

  354. För att stegvis närma sig
    nånting som man kallar skolgång.

  355. Att utföra fler och fler
    skolnärvarobeteenden.

  356. Att man utför ett stegvis närmande.
    Och det kan vara dåligt att föreslå-

  357. -att det är skolan
    som ska in och göra det.

  358. Och föräldrarna kanske inte heller
    klarar av det, för de har ju försökt.

  359. Men jag vill betona att det är
    viktigt att skola och hem samverkar.

  360. En annan typ av insats som används
    när elever är frånvarande i hög grad-

  361. -är medicin.

  362. Forskning visar att medicinering
    kan ha en positiv effekt-

  363. -på skolfrånvaro som beror på
    att eleverna är deprimerade-

  364. -eller lider av nån form av ångest
    eller social fobi.

  365. Då kan medicin hjälpa.

  366. Om frånvaron har sitt ursprung
    i nån annan typ av svårighet-

  367. -så kan man inte räkna med
    att medicin funkar.

  368. Jag propagerar inte
    för medicin rent generellt.

  369. Både ni och jag vet
    att medicin inte hjälper alla.

  370. Och medicin har ofta,
    men långt ifrån alltid, bieffekter.

  371. Men i en del fall
    kan det vara värt att prova.

  372. Kearney, som jag pratade om tidigare-

  373. -är vid University of Nevada
    i Las Vegas.

  374. Eller om det heter
    University of Las Vegas i Nevada.

  375. Han... Jag måste säga... Han kanske
    kommer till Sverige under 2017.

  376. Det är jättecoolt, men nåt som är
    ännu coolare är jag ska försöka-

  377. -att åka på studiebesök
    till Las Vegas.

  378. Givet... Jag tycker
    att era skratt var lite insinuanta.

  379. Givetvis av rent professionella skäl.

  380. Han menar
    att interventioner mot skolfrånvaro-

  381. -lämpligen sker på tre olika nivåer.

  382. Dels en universell nivå,
    riktad till alla-

  383. -dels en selektiv nivå,
    riktad till riskgrupper-

  384. -och en indikerad nivå,
    eller en indikerad intervention.

  385. På den universella nivån,
    som riktar sig till alla-

  386. -så är det viktigt
    att man fokuserar på skolklimatet.

  387. Man ska försöka ha ett skolklimat
    som präglas av värme och respekt.

  388. Ett skolklimat
    som förmedlar tydliga förväntningar-

  389. -men som också erbjuder rutiner,
    struktur och förutsägbarhet.

  390. Det är inga små krav
    att ställa på en skola-

  391. -men det är mål som vi måste
    sträva emot på alla skolor.

  392. Förutsägbarhet, rutiner och struktur-

  393. -så att de vet vad som ska hända.

  394. Skolan ska inte bjuda
    på några större överraskningar.

  395. Skolan kan bjuda på variation - det
    är inte samma sak som överraskningar.

  396. Sen behöver de här barnen-

  397. -få både trygghet,
    goda relationer och empati.

  398. Vi behöver ha samarbete mellan hem
    och skola och snabb rapportering-

  399. -om frånvaro.

  400. Man kan behöva särskilda strategier
    vid övergångar mellan stadier.

  401. En särskilt viktig övergång
    är övergången-

  402. -från mellanstadieorganisation
    till högstadieorganisation-

  403. -som för de flesta elever innebär
    att man lämnar det lite tryggare-

  404. -med en klasslärare och ett klassrum-

  405. -till att ha många lärare
    och många klassrum.

  406. Det är en omställning
    som är svår för många-

  407. -eftersom den inte i tillräckligt hög
    grad ger trygghet, förutsägbarhet-

  408. -rutiner och struktur.

  409. Om vi tittar på selektiv nivå
    så kan vi se...

  410. Det här är för elever som löper
    ökad risk att hamna i hemmasittande.

  411. Då kan vi se att man behöver tydliga
    strategier för att motivera elever-

  412. -att gå i skolan. Man måste ställa
    sig frågan: "Vad kan vi göra"-

  413. -"på gruppnivå för att få
    de här eleverna att gå i skolan?"

  414. Man behöver också ge stöd
    till eleverna.

  415. Det handlar framför allt om de här
    fem procenten av hemmasittarna.

  416. De lågpresterande hemmasittarna. De
    som riskerar att hamna i utanförskap-

  417. -och som redan från början
    presterar dåligt behöver ha stöd.

  418. Sen kan man behöva
    tydliga morgonrutiner i hemmet.

  419. Det kan låta jättefånigt.
    Det är ju ganska basic, eller hur?

  420. Men att man väcker barnen, eller att
    de väcker sig själva, vid samma tid-

  421. -och sen är varje tiominutersperiod
    eller femtonminutersperiod-

  422. -fram till att skolan börjar inrutad,
    och de vet precis vad som ska hända.

  423. Så att man inte improviserar.

  424. "Du fick sova lite extra i dag,
    så nu får vi stressa på lite."

  425. Då tänker barnet: "Om jag bara
    sparkar bakut ett par gånger"-

  426. -"så missar jag första lektionen."

  427. Då har barnet nånting att vinna på
    att protestera eller vägra.

  428. Det har det väl oftast ändå, men...

  429. En tydlig struktur även i hemmet
    är viktigt.

  430. Och sen behöver man i många fall-

  431. -släppa sin rädsla
    för att kontakta specialister.

  432. Man måste inte kontakta
    just Magelungen-

  433. -men om relationen mellan hem och
    skola eller mellan skola och elev-

  434. -inte fungerar
    så kan man behöva nån utifrån.

  435. Man kan kontakta nån
    på kommunens resursteam.

  436. För yngre barn kan det vara BUP
    eller Habb, och så vidare.

  437. Men att man kontaktar nån som kan
    komma med nya perspektiv och idéer.

  438. Nån som inte är påverkad
    av år av konflikter-

  439. -mellan föräldrar och lärare.

  440. På indikerad nivå, d.v.s. de som står
    i begrepp att hamna i hemmasittande-

  441. -eller som redan har hamnat där-

  442. -så kan man se att man behöver
    ha kopplat in elevhälsan.

  443. Den är oftast central i arbetet
    med elever som löper stor risk-

  444. -eller har hamnat i hemmasittande.

  445. Man behöver ofta ha nån behandlare
    eller lärare som har som uppgift-

  446. -att hålla koll
    på elevens frånvaro och närvaro.

  447. Man kanske tilldelar personen
    uppgiften att ringa eleven-

  448. -varje morgon kvart över sju
    och säga: "Upp och hoppa!"

  449. Insatser på indikerad nivå
    måste följa en skriftlig plan.

  450. Varför är det så viktigt
    att den är skriftlig?

  451. Jo, det är mycket svårare att börja
    slira än på en muntlig plan.

  452. Om man kommer överens om nånting-

  453. -mellan föräldrar och skola muntligt-

  454. -så finns risken att man börjar
    tolka det på olika sätt.

  455. Skriver man ner det
    så minskar manöverutrymmet.

  456. Man behöver kanske
    ett modifierat schema för eleven.

  457. Man kanske behöver en planering
    för elevens skolarbete.

  458. Det kan behövas en överenskommelse
    om hur eleven ska ta sig till skolan.

  459. Föräldrarna säger:
    "Vi kan inte vara kvar i skolan"-

  460. -"och mota in barnet i klassrummet.
    Vi skjutsar barnet till skolan."

  461. "Vi gör allt som står i vår makt
    för att få in eleven i bilen"-

  462. -"ut ur bilen och in i skolbyggnaden.
    Därifrån måste ni jobba."

  463. Sen är det som vanligt
    med olika typer av prevention-

  464. -att det är viktigt
    med tidiga insatser.

  465. Ju tidigare insatser,
    desto effektivare och billigare.

  466. Men ju tidigare insatser,
    desto mindre pricksäkerhet.

  467. Om man gör tidiga insatser
    så kan man slå sig i backen på-

  468. -att ganska många av de eleverna inte
    skulle ha hamnat i psykisk ohälsa.

  469. De hade inte
    blivit kriminella eller missbrukare.

  470. Det är priset vi får betala
    med tidiga insatser.

  471. Det är ju inget jättestort problem
    om vi råkar ge insatser till några-

  472. -som ändå inte hade behövt det.

  473. Det är som att ta plåster
    på nån som inte har skrubbat sig.

  474. Det är inte nåt stort problem.

  475. Nåt som också kännetecknar
    effektiva insatser-

  476. -är att man kartlägger elevens
    svårigheter och hälsostatus.

  477. Hälsostatus kan innebära
    både psykisk och fysisk hälsa.

  478. Sen upprättar man ett åtgärdsprogram-

  479. -som innehåller både
    en vård- och en handlingsplan.

  480. Handlingsplanen och vårdplanen
    bör gå hand i hand.

  481. Det visar sig att insatser som
    bygger på kognitiv beteendeterapi-

  482. -verkar vara de mest effektiva.

  483. Insatser där man tittar på vilken
    funktion olika beteenden har-

  484. -och vilka situationer
    beteenden uppstår i-

  485. -verkar vara de mest effektiva.

  486. Eftersom man tittar på beteenden
    och deras konsekvenser-

  487. -samt situationen de uppstår i, så
    är det lätt att titta på situationen.

  488. Det är en ganska avskalad teori.

  489. Sen kan det vara så
    att olika typer av utbildning-

  490. -om ångest, fobi
    och depression kan ha god effekt.

  491. Det är då utbildning
    för skolpersonal.

  492. De ska kunna hjälpa till att
    övervinna olika typer av hinder.

  493. Hjälpa till att få eleverna
    att stegvis gå i skolan.

  494. Och förmågan att hjälpa elever
    att stegvis börja gå i skolan-

  495. -ökar om man har kunskap
    om de här svårigheterna.

  496. Sen är det viktigt
    att man ger eleverna tid.

  497. Här finns ett motsatsförhållande,
    för ett önskescenario-

  498. -för både föräldrar och skola-

  499. -är ju att eleven börjar skolan
    i morgon, som senast.

  500. Men om man har så bråttom så tenderar
    man att pusha eleven lite väl mycket-

  501. -och ibland kan det vara bättre
    att skynda långsamt.

  502. En mer välgrundad insats
    som låter det ta tid-

  503. -kan bli mer uthållig och kan öka
    sannolikheten för att man lyckas.

  504. Sammanfattningsvis, då...

  505. Vi behöver ha en skola och lärare-

  506. -som värnar struktur,
    rutiner och förutsägbarhet.

  507. En skola som värnar goda relationer
    mellan lärare och elever.

  508. För den här relationen
    och den stödjande miljön-

  509. -gör att det är lättare för elever
    att delta i lektionerna-

  510. -trots att de känner ett motstånd.

  511. Framför allt är det svårare för dem
    att ta avstånd.

  512. Vi ska ställa rimliga krav på dem.
    Det största misstaget vi kan göra-

  513. -är att ha för lågt ställda krav
    på eleverna.

  514. Alla måste ha möjlighet att lyckas
    i skolan, har man sagt i decennier.

  515. Men det finns en grupp
    som vi har glömt bort.

  516. De som är riktigt talangfulla
    och begåvade.

  517. De här fem procenten av våra allra
    mest talangfulla och begåvade elever.

  518. Många av dem upplever att de inte
    har kamrater att prata med-

  519. -för de tycker att kamraterna
    pratar om för tråkiga saker.

  520. De anser inte att de får tillräckligt
    utmanande arbetsuppgifter i skolan.

  521. De tenderar att vara över-
    representerade bland de som hamnar-

  522. -i hemmasittande och skolfrånvaro.

  523. Sen måste alla elever
    lära sig att läsa.

  524. Det har jag inte pratat om, men
    det kommer nu i sammanfattningen.

  525. Se det som en liten joker i leken.

  526. Bland elever som är hemmasittande-

  527. -så är det ovanligt många
    som inte läser bra.

  528. Så vi måste lära dem att läsa,
    för det tycks vara en skyddsfaktor-

  529. -mot dåliga skolprestationer.

  530. Avslutningsvis så måste skolan
    effektivisera sitt jobb mot mobbning.

  531. Vi måste använda effektiva
    och utvärderade metoder-

  532. -mot mobbning. Jag vet att det finns
    flera skolor här i Uppsala-

  533. -som använder antimobbningsprogrammet
    Kiva från Finland.

  534. Ett av världens
    mest effektiva mobbningsprogram-

  535. -som håller på
    att börja spridas i Sverige.

  536. Det är ett mobbningsprogram som
    är utvärderat i omfattande studier.

  537. Det är spritt i många världsdelar-

  538. -men steget över Åland och hit
    har tagit ganska många år.

  539. Sen måste insatserna få ta tid.
    Hållbara insatser tar som regel tid.

  540. Och slutligen kan det vara så att
    man behöver använda sig av expertis.

  541. Har man som skola
    och som föräldrar under åratal-

  542. -gjort sitt yttersta,
    så kan det behövas-

  543. -nån som kommer in och tittar
    på det här med nya ögon.

  544. Då tycker jag att vi tackar Martin
    med en varm applåd.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vad säger forskningen om hemmasittare?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, berättar om olika typer av forskning kring hemmasittare. Hur ser statistiken ut, och vad kännetecknar effektiva interventioner? Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elever som avbryter studierna, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Hemmasittare

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Vilka är de tidiga tecknen på oroande skolfrånvaro, och vad kan skolan göra i det förebyggande arbetet? Hur ser vardagen ut för de elever som har mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Behandling av hemmasittande elever

En bra kartläggning utgör en viktig grund att stå på i alla behandlingsinsatser. Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar varför man bör kartlägga problematiken och hur gör man det i behandlingen av hemmasittande elever. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Stötta de skolfrånvarande

Marit Sahlström, projektledare på Stadsmissionens insats Oneeighty, berättar om hur man arbetar med unga som har stor eller total skolfrånvaro. Oneeighty arbetar via internet och stöttar ungdomar tillbaka till skolan och till ett socialt sammanhang. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Juridiken kring hemmasittaren

Vem ansvarar för elevens skolgång? Vad måste skolan göra? Vad får socialtjänsten göra? Mikael Hellstadius, skoljurist, svarar på dessa frågor och talar om juridiken kring hemmasittaren. Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Den avgörande alliansen

Peter Friberg, leg psykolog och utbildningsansvarig på Akademi Magelungen, berättar om hur man skapar gemensamma mål och hur man bemöter och lyssnar till de elever man behandlar. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Hemmasittare i Lidingö

Teamet bakom projektet Ökad skolnärvaro i Lidingö stad berättar om sin modell för att arbeta med hemmasittare och hur de har implementerat ett kommunövergripande arbete för att minska den totala skolfrånvaron i kommunen. Medverkande: Ann Gottfridsson, Hasse Larsson, Per Wirén och Michael Lidman. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Neuropsykiatri och behandling

Ia Sundberg-Lax och Robert Palmér från Magelungens hemmasittarprogram berättar om behandlingsfasen och vidmakthållandefasen i arbetet med hemmasittare. Vilka komponenter innehåller en behandlingsinsats och vilka anpassningar kan man behöva göra utifrån olika diagnoser? Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Skolavhopp bland unga i Norden

Lidija Kolouh-Söderlund, projektledare vid Nordens välfärdscenter, berättar om projektet Unga in i Norden som arbetar med skolavhopp, psykisk hälsa, arbete och utbildning med fokus på unga nordbor mellan 16 och 29 år. Inspelat den 22 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hemmasittare

Vad säger forskningen om hemmasittare?

Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet, berättar om olika typer av forskning kring hemmasittare. Hur ser statistiken ut, och vad kännetecknar effektiva interventioner? Inspelat den 21 november 2016 på Göteborgs nation, Uppsala. Arrangör: Magelungen utveckling AB.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn av sitt språk

Tala inför klass

Att framträda muntligt inför andra kan upplevas som en fasa. Därför är det viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. Vi träffar lärare och elever på skolor i Karlskoga, Luleå och Tyresö.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss