Titta

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Om UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Vad är det så kallade livspusslet och hur kan vi hantera vår vardag med allt som ska göras? Föreläsningar och samtal från Stressforskningsdagen 2016. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016 : Att lägga livspussletDela
  1. Man kan tänka på general von Trapp
    i "Sound of Music".

  2. Han försöker använda militärstilen
    från arbetet i sin barnuppfostran.

  3. Det är en beteendebaserad konflikt.

  4. Tack. Jag ska gå in lite mer på
    hur vi lägger livspusslet.

  5. Och vad livspusslet egentligen är.

  6. Hur pratar man i forskningen om det-

  7. -och hur spelar staten, individen,
    organisationen in?

  8. Det är sånt Hugo redan har nämnt.

  9. Jag kan kanske gå in lite mer
    på olika detaljer.

  10. Definitionen som används mest
    i forskningen för livspusslet-

  11. -är arbete-familjekonflikt.

  12. Det myntades på 80-talet av
    amerikanerna Greenhaus och Beutell.

  13. Man pratar om en konflikt
    mellan arbete och familjeliv-

  14. -vilket är det som man har gjort mest
    i forskningen.

  15. Man har oftast tittat på
    småbarnsföräldrar, ofta bara kvinnor.

  16. Man har tittat på hur konflikten
    mellan arbete och familjeliv-

  17. -har påverkat till exempel hälsa
    och arbetsengagemang.

  18. Man kan lika väl bredda det här
    och prata om-

  19. -konflikten mellan arbete
    och privatliv.

  20. Även om man inte har familj
    kan man ha antingen andra anhöriga-

  21. -eller vänner som man är väldigt
    involverad i, kanske sjuka personer.

  22. Man kanske har en hobby och behöver
    ha tid att umgås med vänner-

  23. -och ha fritidsintressen.

  24. Så man kan lika väl bredda det här.

  25. Sen har man tittat lite på vad den
    här konflikten egentligen består av.

  26. Då har man definierat
    tre sorters konflikter:

  27. En tidsbaserad konflikt,
    att tiden inte räcker.

  28. Belastningsbaserad,
    och beteendebaserad konflikt.

  29. Som det antyddes innan kan konflikten
    gå åt båda hållen.

  30. Arbete-familjekonflikt är-

  31. -när arbetet påverkar privatlivet
    på ett negativt sätt.

  32. Tvärt om kan privatlivet,
    som Hugo nämnde-

  33. -påverka vår arbetsprestation
    på ett negativt sätt.

  34. Jag tänkte ge några exempel för att
    förtydliga vad det kan vara.

  35. En tidsbaserad konflikt från arbetet
    till familjen-

  36. -kan vara att man arbetar skift.

  37. Det är svårt att förena med
    till exempel kurser på kvällen.

  38. Fritidsaktiviteter som en kurs
    där man regelbundet måste delta.

  39. Skiftarbete kan också innebära
    långa arbetsdagar-

  40. -som gör det omöjligt
    att delta i dagisarrangemang-

  41. -som våffelfika och luciafirande.

  42. Man kan också uppleva en tidsbaserad
    konflikt från familjen till arbetet.

  43. Fasta dagistider kan göra det svårt
    att delta i sena möten-

  44. -eller sånt utanför
    den vanliga arbetstiden.

  45. Såna arbetssaker.

  46. I belastningsbaserade konflikter-

  47. -pratar vi mindre om hur det är på
    arbetet, och mer hur det yttrar sig.

  48. Att komma hem trött och håglös
    är en belastningsbaserad konflikt.

  49. Om man kommer hem trött och håglös
    från arbetet-

  50. -kanske man inte orkar engagera sig
    i barnens läxor.

  51. Man kanske vill gå ut
    och träffa kompisar, men orkar inte.

  52. Det är en belastningsbaserad konflikt
    från arbetet till familjen.

  53. Men om det händer mycket i familjen-

  54. -som en skilsmässa, eller sjuka
    föräldrar som tar mycket kraft-

  55. -påverkas man av det.

  56. Då kan man ha svårt
    att koncentrera sig på jobbet-

  57. -för man tänker så mycket
    på det andra.

  58. Sist har vi
    en beteendebaserad konflikt.

  59. Det har man inte forskat
    så jättemycket om.

  60. Ett beteende som man visar
    i den ena domänen-

  61. -är kanske inte lika lämpligt
    i den andra domänen.

  62. Om man tar arbete till
    familj-konflikten beteendemässigt-

  63. -kan man tänka på general von Trapp
    i "Sound of Music".

  64. Han försöker använda militärstilen
    från arbetet i sin barnuppfostran.

  65. Det är en beteendebaserad konflikt.

  66. En beteendebaserad konflikt
    från familjen till arbetet-

  67. -kan vara att man har svårt
    att skilja sin föräldraroll-

  68. -från sitt beteende gentemot
    yngre kollegor, till exempel.

  69. Det finns många sätt att uppleva
    den här konflikten på-

  70. -och ni är kanske nyfikna på hur
    många som egentligen upplever den.

  71. Hur berättar folk om det?

  72. Det är en fråga som är omöjlig
    att besvara för det beror mycket på-

  73. -hur man frågar, vilken fråga man
    ställer, vem man frågar.

  74. Det är inte ett tillfredsställande
    svar, så jag ska försöka svara.

  75. I vår studie, som är representativ
    för den svenska arbetarbefolkningen-

  76. -är det 10-20 procent som upplever
    konflikt mellan arbete och privatliv.

  77. Det beror också på hur man frågar.

  78. Vi ser en tydlig skillnad.

  79. Nästan 40 procent av kvinnorna
    upplever-

  80. -att de är för trötta och håglösa
    efter arbetet-

  81. -för att orka göra de saker de skulle
    vilja göra. Och 25 procent av männen.

  82. Betydligt färre säger att deras
    privatliv blir lidande av arbetet.

  83. Så det verkar handla mer
    om den här orkeslösheten.

  84. Hur som helst är detta ett problem.

  85. Det påverkar vår hälsa
    och livsglädje, så det är inte bra.

  86. Det är viktigt
    att vi gör nånting här.

  87. Och då finns det lite olika instanser
    som kan försöka inverka.

  88. Staten kan spela en roll.

  89. Och individen.
    Individuella förväntningar.

  90. Eller är det kanske arbetet,
    arbetsorganisationen, som är viktig?

  91. Sverige är ett land som erbjuder
    väldigt generösa socialförsäkringar-

  92. -för att stödja samspelet
    mellan arbete och privatliv.

  93. Vi har mer eller mindre fri
    heltidsbarnomsorg.

  94. Lång föräldraledighet, rätt till
    korta arbetsdagar under småbarnsåren.

  95. Så vi i Sverige-

  96. -och i de andra nordiska länderna
    med liknande förutsättningar-

  97. -borde uppleva mindre konflikt
    än i andra länder.

  98. Då har jag hittat en bild-

  99. -på balansen mellan arbete och
    privatliv i alla europeiska länder.

  100. Ett land har försvunnit,
    men det gör inte så mycket.

  101. Man har frågat om balansen
    mellan arbete och privatliv.

  102. Här ser vi dem som upplevde ingen
    balans alls eller ingen bra balans.

  103. Alltså som mår ganska dåligt.
    Och Sverige har vi precis i mitten.

  104. Vi mår varken så mycket sämre
    eller bättre än de andra länderna.

  105. Vi är landet lagom, kan man säga.
    Vi ligger vid genomsnittet.

  106. Men vilka ligger vänster om Sverige-

  107. -och upplever ännu mindre balans
    mellan arbete och privatliv?

  108. Då har vi... Få se...

  109. Grekland skulle vara här nånstans.
    Det har försvunnit.

  110. Brexit...nej, Grexit har jag
    inte hört om. Men de ligger högst.

  111. Sen har vi andra sydeuropeiska
    länder, som Italien och Spanien.

  112. Det är länder där staten inte
    gör mycket för att underlätta-

  113. -att kombinera arbete och familjeliv,
    utan det är familjens eget ansvar.

  114. Det lägger man sig inte i, och så är
    jämställdheten inte så långt kommen.

  115. Sen har vi många
    av de östeuropeiska länderna.

  116. Polen, Ungern, Bulgarien, Rumänien.

  117. Där har kvinnan traditionellt arbetat
    mycket och ofta heltid-

  118. -men inte som i Norden av
    jämställdhetsaspekter-

  119. -utan det är mer idén
    om den universella arbetaren.

  120. Och en finansiell nödvändighet.

  121. Det finns inte möjlighet
    att vara hemma.

  122. Där får kvinnan också ta
    huvudansvaret för hushållsarbetet.

  123. Det är inget som männen
    är vidare involverade i.

  124. Var ligger då
    de andra nordiska länderna?

  125. Ligger de lite höger om Sverige?
    Nej, de hamnar här.

  126. Så de verkar ha lite bättre
    livsbalans än vi här i Sverige.

  127. Varför det är så vet jag inte.
    Kollegor skyller på ett mätfel.

  128. Vi har några länder mellan Sverige
    och de andra nordiska länderna.

  129. Det är centraleuropeiska länder, som
    Frankrike, Belgien, Nederländerna-

  130. -Storbritannien, Tyskland.

  131. Och mellan de nordiska länderna
    har vi Schweiz och Österrike.

  132. Det är länder som kännetecknas av
    en "1,5 breadwinner model".

  133. Alltså att mannen står
    för den huvudsakliga arbetsinkomsten-

  134. -och kvinnan ofta jobbar deltid-

  135. -på inte så höga positioner.

  136. Men likväl är det länder
    där det finns en utbredd barnomsorg.

  137. Man har föräldrapenning,
    ganska många föräldraledigheter.

  138. I alla fall i en del
    av de här länderna.

  139. Så de hamnade emellan.

  140. Man vet inte vad de här skillnaderna
    beror på.

  141. Den här studien tar upp konflikten
    mellan arbete och hushållsarbete.

  142. Här har man frågat om arbetet
    gör det svårt-

  143. -att utföra de hushållsuppgifter
    man borde göra.

  144. Eller att fullfölja sina ansvar
    gentemot de andra familjemedlemmarna.

  145. Så det är lite annorlunda definierat.

  146. Likväl hamnar Sverige högst.

  147. Ungern ligger här lägre än Sverige.

  148. Så här ser man att det beror
    på frågan vad man får för svar.

  149. Men här ligger Sverige högst.

  150. Sen har vi Nederländerna,
    Storbritannien, Tjeckien, Ungern.

  151. Man har försökt förklara
    vad skillnaden kan bero på.

  152. Om man jämför svenska kvinnor
    med holländska och brittiska kvinnor-

  153. -jobbar kvinnorna i Sverige ofta
    längre tider.

  154. Ofta heltidsarbete
    eller långa deltidsarbeten.

  155. De har också högre positioner än
    kvinnor i Holland och Storbritannien.

  156. Men i Tjeckien och Ungern jobbar
    många kvinnor också deltid-

  157. -och har fullt ansvar för hushållet.

  158. Så där kan man tänka om det är så
    som Hugo var inne på.

  159. Kommer våra förväntningar in här?

  160. Vill vi så himla mycket här?

  161. Det finns en forskare som hävdar att
    stress är en del av vårt livssätt.

  162. Att det blir nästan pinsamt att säga
    att man inte är stressad.

  163. När man inte är stressad letar man
    efter vad man har missat att göra.

  164. Vi har stora förväntningar på oss
    själva och de kommer nånstans ifrån.

  165. De kommer från media, samhället,
    omgivningen.

  166. Vi ska ha ett fint hushåll,
    och man ska göra det själv.

  167. Att köpa in såna tjänster är ofint.
    Man ska göra karriär.

  168. Man är en engagerad förälder som
    hjälper till med läxor och idrott.

  169. Man lagar ekologisk mat.
    Och så ska man träna också.

  170. Det blir väldigt mycket.
    Är det kanske det som är felet?

  171. Eller är det arbetsgivaren,
    eller arbetet, som ställer till det?

  172. Jag ska prata om två aspekter:
    Deltid och flexibla arbetstider.

  173. Som ni sett kunde den här deltiden
    förklara en del av skillnaden-

  174. -mellan svenska kvinnor och kvinnor
    i Nederländerna och Storbritannien.

  175. Skulle det hjälpa oss
    att jobba kortare dagar-

  176. -eller skulle flexibla arbetstider
    vara en möjlig lösning?

  177. Jag har en bild som är baserad på
    alla europeiska länder.

  178. De gula och mörkröda delarna
    är de andelar som uppger-

  179. -att de har väldigt bra, eller bra,
    livsbalans. Det är 0-100 procent.

  180. Det händer inte mycket bland dem som
    har mycket bra eller bra livsbalans.

  181. Andelen som framför allt går ner är
    de gula, som har mycket bra balans.

  182. Det händer mest bland dem som jobbar
    över 45 timmar i veckan.

  183. De som har längre än vanliga
    arbetstider-

  184. -upplever att de har
    ganska dålig balans-

  185. -fast 50 procent fortfarande uppger
    att de har balans.

  186. Så det kan vara en del,
    men det verkar inte vara hela svaret-

  187. -att vi skulle må jättemycket bättre
    om vi jobbade deltid.

  188. Eller är det flexibiliteten
    i arbetstiderna som kan vara bra?

  189. Jag tänkte presentera resultat från
    vår egen studie på män och kvinnor-

  190. -med två års intervall
    mellan mätningarna.

  191. Vi har delat in i fyra grupper-

  192. -hur mycket inflytande de har över
    sina arbetstider.

  193. Start- och sluttider i arbetet.
    När de jobbar, när de tar paus.

  194. En grupp, den röda, hade dåligt
    inflytande över sina arbetstider.

  195. Både vid tidpunkt ett,
    och senare vid tidpunkt två.

  196. Den gula gruppen
    har fått minskat inflytande.

  197. De hade hyfsat inflytande
    över arbetstiderna-

  198. -men två år senare
    hade de fått minskat inflytande.

  199. Den mörkgröna gruppen har fått ökat
    inflytande över sina arbetstider.

  200. De hade ganska dåligt inflytande
    över sina arbetstider-

  201. -men vid tidpunkt två
    hade de högre inflytande.

  202. Den ljusgröna gruppen har haft högt
    inflytande över sina arbetstider-

  203. -vid båda tidpunkterna.

  204. Här ser vi procenten som upplever
    konflikt mellan arbete och privatliv.

  205. Vi ser, som det sagts tidigare-

  206. -att kvinnor upplever mer konflikt
    mellan arbete och privatliv än män.

  207. Vi ser också att de som har haft lågt
    inflytande över sina arbetstider-

  208. -eller har fått minskat inflytande
    upplever mer konflikt än övriga.

  209. Och de som har fått ökat inflytande
    har gått ner.

  210. Men intressant är att de
    som haft stabilt högt inflytande-

  211. -ändå upplever högre konflikt än
    de som har haft ett ökat inflytande.

  212. Man kan tycka att när man får ökat
    inflytande håller man sig där nere-

  213. -men man går upp igen i sin upplevda
    konflikt mellan arbete och privatliv.

  214. Och då kanske man fyller
    den här tiden som man får över-

  215. -eller utnyttjar flexibiliteten,
    för att göra andra saker.

  216. När man är flexibel
    kan man lätt hämta barnen tidigare-

  217. -men sen sitter man på kvällar och
    helger och jobbar väldigt mycket.

  218. Man kanske inte utnyttjar
    flexibiliteten för återhämtning-

  219. -utan för andra saker.

  220. Men det är spekulation.

  221. Hur själva arbetet organiseras
    är en viktig aspekt-

  222. -men forskning visar att ännu
    viktigare är organisationsklimatet.

  223. Hur den informella arbetsmiljön
    och organisationsklimatet ser ut.

  224. Det är viktigt hur man blir bemött.

  225. Vad får man för signaler på arbetet
    om man vill gå ner i arbetstid-

  226. -för att få en bättre balans?

  227. Är det: "Har du verkligen funderat
    på detta? Det kommer en ny position."

  228. Eller: "Javisst, självklart."

  229. Hur är det under föräldraledigheten?
    Händer det konstiga saker på jobbet?

  230. Märker man att det finns
    ett tillmötesgående klimat?

  231. Finns det möjlighet
    att kombinera arbete och privatliv?

  232. I en intressant studie från Danmark
    har man tittat på organisationer.

  233. Man har delat in dem
    i familjevänliga organisationer.

  234. Det är de till vänster.

  235. Och så har vi mindre familjevänliga
    organisationer till höger.

  236. Man har också tittat på personer som
    har lågt inflytande över sitt arbete.

  237. Det är de blå staplarna.

  238. Gruppen med högre inflytande över
    sitt arbete är de röda staplarna.

  239. Vi ser att de som arbetar
    i familjevänliga organisationer-

  240. -ungefär lika ofta upplever konflikt
    mellan arbete och privatliv.

  241. Det är omkring 40 procent, oavsett
    om de har högt eller lågt inflytande-

  242. -över sitt arbete.

  243. Men om man arbetar i organisationer
    med låg familjevänlighet-

  244. -upplever 47 procent konflikt
    mellan arbete och privatliv-

  245. -av dem som har mindre inflytande.

  246. Men bland dem som har högt inflytande
    är det hela 52 procent-

  247. -som upplever en konflikt.

  248. Det går emot det man förväntar sig,
    att de skulle uppleva lägre konflikt.

  249. Det kanske beror på
    att den här flexibiliteten-

  250. -inte ska utnyttjas till att
    kombinera arbete och privatliv.

  251. Det är tänkt att man ska använda den
    i jobbet för att prestera bättre.

  252. Jag är snart vid slutet.

  253. Jag tänkte avsluta med lite...
    Är jag för snabb?

  254. Hur kommer chefen in här?

  255. Den som förmedlar
    den här organisationsstrategin-

  256. -är till stor del chefen
    som man möter i sitt dagliga arbete.

  257. Man kanske påverkas mindre
    av rådande policies.

  258. Man vet inte ens alltid vilka
    policies som finns. Hur förmedlas de?

  259. Där kommer chefen in.

  260. Hur ska då
    en familjevänlig chef vara?

  261. Det finns en rad studier från USA-

  262. -som har tittat på "family supportive
    supervisor behavior".

  263. Det är familjestödjande
    chefsbeteende.

  264. De har definierat fyra punkter för
    hur en familjevänlig chef kan vara.

  265. Chefen förmedlar emotionellt stöd.

  266. Visar förståelse för medarbetarnas
    krav på arbete och familj.

  267. Ett emotionellt stöd, helt enkelt.

  268. Chefen ska också visa
    instrumentellt stöd.

  269. Det kan vara praktiska saker.

  270. Hur möter man medarbetarna i deras
    önskemål kring schemaläggning?

  271. Finns det möjlighet att arbeta
    hemifrån? Såna konkreta saker.

  272. Kan man använda bärbar dator
    för att vara flexibel-

  273. -eller låses den fast
    på arbetsplatsen?

  274. Chefen ska också fungera
    som förebild.

  275. Kanske själv gå hem i tid och inte
    alltid sitta över jättelänge.

  276. Eller säga att hen måste gå tidigare
    för ett arrangemang utanför arbetet-

  277. -så att det inte blir märkligt
    när nån måste gå tidigare.

  278. Och inte minst är det viktigt att
    vara kreativ inom family management.

  279. Att man inte är fast i gamla normer-

  280. -utan försöker hitta
    flexibla lösningar-

  281. -för att kombinera arbete
    och privatliv.

  282. Med detta är jag klar.
    Det gick lite snabbare än jag tänkte.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att lägga livspusslet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Constanze Leineweber vid Stressforskningsinstitutet berättar om konflikten mellan arbete och familj som kan skapa stress och ohälsa. Konflikterna kan delas in i tre olika kategorier; tid, belastning och beteende. Hon berättar också om statens roll, individens ageranden och företagens syn på medarbetare och jämför med hur det ser ut i andra länder. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Arbete och familj, Arbetspsykologi, Psykologi, Stress, Tillämpad psykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Stressar vi oss sjuka?

Professor Hugo Westerlund vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet beskriver de vanligaste orsakerna till stress och ohälsa och vilka skillnader som finns mellan olika grupper i samhället. Det handlar om obalans mellan arbete och privatliv och hur man försöker pussla ihop alla delar för att få det att fungera. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Att lägga livspusslet

Constanze Leineweber vid Stressforskningsinstitutet berättar om konflikten mellan arbete och familj som kan skapa stress och ohälsa. Konflikterna kan delas in i tre olika kategorier; tid, belastning och beteende. Hon berättar också om statens roll, individens ageranden och företagens syn på medarbetare och jämför med hur det ser ut i andra länder. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Kombinera arbete och familj

Arbete och familj kan hamna i konflikt men de kan också berika varandra. Forskaren Helena Falkenberg berättar om att varje roll man har tar resurser i form av tid och energi men att varje roll också kan ge resurser. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Vad betyder arbetstiderna?

Göran Kecklund är forskare vid Stressforskningsinstitutet och redovisar siffror på hur många som är i riskzonen för stress. Han berättar om vikten av återhämtning för att skapa balans i livet och om att det vi ägnar oss åt på fritiden kan vara lika stressande som arbetet. Svag återhämtning över tid leder till ohälsa med ökad risk för hjärtsjukdom, långtidssjukskrivning och arbetsolyckor. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Affektfokuserat arbete med unga vuxna

Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

En styv lem

Fjong, bånge, ståfräs - kärt barn har många namn. Men det uteblivna ståndet kan vara svårare att prata om. Gynekologen Göran Swedin tycker att det smusslas för mycket kring sex. Han anser också att män fokuserar för mycket på att prestera, något som också är temat i kortfilmen ”Första gången” av Anders Hazelius.