Titta

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Om UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Vad är det så kallade livspusslet och hur kan vi hantera vår vardag med allt som ska göras? Föreläsningar och samtal från Stressforskningsdagen 2016. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016 : Vad betyder arbetstiderna?Dela
  1. Om vi gör det enkelt för oss,
    består ju livet egentligen av arbete-

  2. -fritid och sömn.

  3. Det är tre pusselbitar. Ska det
    vara så svårt att lägga det pusslet?

  4. Jag kommer faktiskt
    att komplicera det lite till för er.

  5. Om vi ser den här balansen
    mellan arbete och fritid...

  6. Vi har pratat mycket om det här
    med familjens betydelse-

  7. -och huruvida den kan göra
    att man gör ett bättre arbete.

  8. Men jag tänker lägga till en annan
    central komponent för det här med-

  9. -att vi ska ha en bra balans i livet.
    Det är återhämtning.

  10. Rent krasst kan man säga
    att de frågor man ställer sig ibland-

  11. -har att göra med hur man ska göra.
    "Ska jag jobba en timme längre?"-

  12. -"eller ska jag umgås med min familj,
    eller ska jag ta en tupplur?."

  13. "Eller jag skulle kanske till och med
    gå ut och jogga lite i stället?"

  14. Jag ska se om jag kan knyta ihop
    det här, och se vad som är det rätta.

  15. Det finns inget rätt svar,
    men jag vill föra in perspektivet-

  16. -att allt inte bara är familj,
    privatliv och fritid.

  17. I fritiden ingår
    ju också återhämtning.

  18. När man använder begreppet
    livspusslet, känns det ju...

  19. Om vi gör det enkelt för oss,
    består ju livet egentligen av arbete-

  20. -fritid och sömn.

  21. Det är tre pusselbitar. Ska det
    vara så svårt att lägga det pusslet?

  22. De här pusselbitarna, framför allt
    pusselbiten "fritid" består nog-

  23. -av en mängd små bitar.

  24. Det gör kanske
    återhämtningsbiten också.

  25. Jag tänker ändå driva att man inte
    ska se det som så många pusselbitar.

  26. Och runt mitt perspektiv finns det
    en ram, och ramen är tider-

  27. -i synnerhet arbetstider.

  28. Om vi tittar på arbetstider
    och börjar kring det, är det så-

  29. -att i den här tabellen
    har jag listat ett antal...

  30. Arbetstider är komplext,
    men jag har listat tidskomponenter-

  31. -som har stor betydelse
    för just vår fritid.

  32. Det är ganska många
    som har arbetstider, som avviker-

  33. -från traditionellt dagtidsarbete.

  34. Ungefär 40 %. Det är ingen större
    skillnad mellan män och kvinnor.

  35. Om man jobbar utanför det
    som är normalt-

  36. -vi kan säga kl. 07.00 till kl. 18.00
    eller nånting sånt...

  37. Skiftarbete försvårar lite.

  38. Det är en tidskomponent
    som ställer till problem-

  39. -när det gäller att kombinera arbete,
    bra fritid, familjeliv-

  40. -men också bra återhämtning.

  41. En annan central faktor
    som har kommit upp-

  42. -i Constance
    och Helenas presentationer-

  43. -är det här med flexibilitet,
    och om den medarbetaren-

  44. -kan påverka sina arbetstider.

  45. Ni ser att det är ganska många
    som anser att de inte kan det.

  46. Det är lite vanligare
    bland kvinnor än bland män.

  47. Det har inget med kvinnor och män
    att göra, utan med yrken att göra.

  48. Det är det det speglar.

  49. Jag tror att det var Helena som
    tog upp det här med gränslöst arbete.

  50. Det är ganska bra ibland att
    kunna arbeta hemifrån om man behöver.

  51. Men de allra flesta
    kan helt enkelt inte arbeta hemifrån.

  52. Det är nånting som blir
    en liten begränsning i det här.

  53. Constance tog upp det här
    med lång arbetsvecka.

  54. Då kan man se... De här tidigare,
    tre resultaten i den här tabellen-

  55. -kommer från
    arbetsmiljöundersökningen.

  56. Den genomförs
    av Arbetsmiljöverket och SCB.

  57. Resultaten för 2015 presenterades
    i år, så det är färsk data.

  58. Det här med lång arbetsvecka
    har jag tagit plus 40 timmar.

  59. Där måste jag gå på EU:s
    arbetsmiljöundersökning från 2015.

  60. Ni ser att det framför allt är män
    som har lite längre arbetsvecka.

  61. Det skulle kunna innebära
    att man får lite mer obalans.

  62. Återhämtning har blivit
    ett sånt där begrepp-

  63. -som har väldigt stor betydelse-

  64. -när man tittar på konsekvenserna
    av belastning-

  65. -i synnerhet stressbelastning.

  66. Här har jag lekt lite med
    en mer teoretisk bild kring det här.

  67. Jag ska se om den lyser. Det gör den.
    Nej, vi får klara oss utan den.

  68. Ni ser att man kan tänka sig att
    själva stressen, eller belastningen-

  69. -är ganska låg på morgonen. Sen
    stiger den. När man är på arbetet-

  70. -är den för de flesta
    betydligt högre.

  71. Sen tänker vi oss att
    när man slutar arbeta, på kvällen-

  72. -kommer den att sjunka,
    för att man kan ägna sig-

  73. -åt mindre aktiverande aktiviteter.

  74. Vid sänggåendet är man
    förhoppningsvis nere på en låg nivå-

  75. -och har goda förutsättningar
    att sova bra.

  76. Men det ser inte ut så för alla.
    En del har mer stress på arbetet.

  77. Det är den röda kurvan.
    Den ligger lite högre-

  78. -och det kanske är så
    att man på kvällen jobbar lång tid-

  79. -eller har väldigt många hemsysslor
    att göra.

  80. Man måste ta hand om familjen, läsa
    läxor och kanske träna fotbollslaget-

  81. -och såna där saker, som gör att man
    hamnar på en lite högre stressnivå-

  82. -och den går inte ner på kvällen.
    Den är kanske kvar vid sänggåendet.

  83. Det kommer att innebära problem för
    den personen när den ska lägga sig.

  84. Som ni förstår av mitt tänk,
    ser jag det så att...

  85. Jag gör ingen skillnad när det gäller
    stress mellan arbete och fritid.

  86. Jag tror att det vi gör på vår fritid
    kan vara minst lika stressande-

  87. -som det vi gör under vår arbetstid.

  88. Ser det ut så här
    med svårigheter att varva ner-

  89. -kommer man
    att ha en svag återhämtning-

  90. -och det kan leda till ohälsa
    om det pågår under längre tid.

  91. Det här perspektivet
    på belastning och återhämtning-

  92. -har fått stora praktiska
    konsekvenser. Under våren i år-

  93. -presenterade Arbetsmiljöverket
    en ny föreskrift-

  94. -som handlar om den organisatoriska
    och den sociala arbetsmiljön.

  95. När man resonerar kring-

  96. -vad man som...

  97. Den här föreskriften handlar om
    hur arbetsgivaren ska bedriva-

  98. -det systematiska arbetsmiljöarbetet.

  99. Där betonar man tydligt
    betydelsen av just återhämtning.

  100. Har man intensiv, hög
    arbetsbelastning ska det följas av...

  101. Man ska skapa förutsättningar
    för bra återhämtning.

  102. Det handlar
    bland annat om arbetstider.

  103. Varför man gör det här, har Helena
    redan nämnt. Återhämtning kan-

  104. -om den störs, blir otillräcklig,
    få negativa effekter för hälsan.

  105. Man har sett studier, som visar
    att det ökar risken för hjärtsjukdom-

  106. -långtidssjukskrivning
    och arbetsolyckor.

  107. När det gäller återhämtning-

  108. -tror jag att sömn är en
    av de viktigaste komponenterna.

  109. Då kan vi stänga av vårt stressystem,
    och i stället för att slita-

  110. -på kropp och hjärna, bygger vi upp
    och skapar förutsättningar-

  111. -för nästa dags aktiviteter.

  112. Men återhämtning handlar
    också om just nedvarvning-

  113. -att kunna stänga av stressystemen.

  114. Vad som är nedvarvning är olika.
    Det kan vara allt från att läsa-

  115. -till att göra nån kulturaktivitet,
    till att göra nån fysisk aktivitet-

  116. -till att bara ta det lugnt
    och se på tv.

  117. När det gäller problem
    med otillräcklig återhämtning-

  118. -finns det inte så jätteväletablerade
    mätinstrument för det.

  119. Men i den senaste
    arbetsmiljöundersökningen i våras-

  120. -har man tagit med
    en del olika frågor-

  121. -som handlar
    om bristande återhämtning.

  122. En del har tagits upp av Hugo redan,
    men här är några till.

  123. Det är väldigt många som tycker-

  124. -att man inte kan ta de pauser
    man behöver i arbetet.

  125. Man får inte den återhämtning man
    behöver under arbetet helt enkelt.

  126. Det gör att man ökar risken,
    för man får en förhöjd stress.

  127. Som Hugo poängterade är det ju många,
    nästan hälften-

  128. -som tycker att man inte kan koppla
    av tankar på jobbet när man är ledig.

  129. Av de här är det då
    ungefär hälften som säger-

  130. -att de har det minst
    en gång i veckan.

  131. Sen är det många som tycker
    att de har svårt att sova.

  132. Det har varit känt sen länge.
    Visst finns det problem i samhället-

  133. -med återhämtning
    kopplat till arbete.

  134. Det perspektiv jag ska lägga
    på det här är ju tid.

  135. Man kan fundera på
    hur vi hanterar den tid vi har.

  136. Om vi tänker oss en vecka,
    så har ju varje dag 24 timmar-

  137. -och vi har sju dagar i veckan.
    Vi har med andra ord 168 timmar.

  138. Det är ganska många timmar,
    eller hur?

  139. Under de timmarna borde vi väl kunna
    få tillräckligt med återhämtning-

  140. -och därigenom en bra balans i livet.

  141. Eller får vi för lite tid
    för sömn och återhämtning?

  142. Är det när den totala arbetstiden,
    både när vi tittar på betalt arbete-

  143. -och det arbete som vi framför allt
    utför i hemmet, som är obetalt-

  144. -och lägger ihop det,
    som vi börjar se problemen?

  145. Man tänker ju: "Vad har vi
    för datakälla att vända oss till?".

  146. Det är så att SCB-

  147. -har gjort
    tre tidsanvändningsstudier.

  148. Det är jätteambitiösa studier.
    Det är representativa urval-

  149. -man följer personer under en vecka,
    det är grupper på 6 000-7 000-

  150. -och man tar reda på vad personerna
    gör uppdelat på tiominutersperioder.

  151. Det blir enorma datamängder.

  152. Men man gjorde
    i alla fall en sån 1990-

  153. -år 2000-

  154. -och den senaste 2010.

  155. Jag kommer
    att fokusera på den senaste.

  156. Vi börjar med att titta på var vi
    ligger när det gäller förvärvsarbete.

  157. Där har jag också
    lagt in arbetsresan-

  158. -för det tycker jag
    att man ska man betrakta som arbete.

  159. Vi kan se att... Om vi tittar på män
    och kvinnor på vardagar-

  160. -ser vi att man ligger
    på lite drygt 8 timmar.

  161. För män lite under,
    kvinnor har lite mer deltid.

  162. Vi ser också på veckoslutsdagar
    att en del jobbar även då.

  163. Det är inte särskilt överraskande.
    De här siffrorna tycker jag inte-

  164. -på en genomsnittsnivå i alla fall,
    indikerar några konstigheter-

  165. -när det gäller arbetstider.

  166. Tittar vi lite mer på det här,
    kan vi se att...

  167. Här har jag tittat på de
    som är 20-64 år om jag minns rätt.

  168. Jag tittar på betalt
    och obetalt arbete.

  169. Det ligger lite under 8 timmar.
    Sen har jag tittat på det, som...

  170. I den här undersökningen har man
    inte ett återhämtningsperspektiv.

  171. Det som kallas för sömn här
    går in under "personlig omvårdnad".

  172. Det är sociologer
    som gör den här undersökningen.

  173. De tycker
    att det är "personlig omvårdnad".

  174. Där ingår också att klä på sig,
    borsta tänderna och borsta håret-

  175. -om man har mycket hår att borsta.

  176. Och kanske duscha
    nån gång lite nu och då.

  177. Då kommer man upp till...

  178. ...att vi gör det
    lite mer än vi arbetar.

  179. Att kvinnor ligger lite högre än män
    har inte med håret att göra.

  180. Även om nu Helena och Constance har
    längre hår än vad Hugo och jag har-

  181. -tror jag inte
    att de ägnar mer tid åt det.

  182. Det är nog att ni sover lite mer.
    Det är vad man ser här.

  183. Man ser också "äta"
    som "personlig omvårdnad".

  184. Dock ej att laga mat, och en dryg
    timme per dag ägnar vi åt att äta.

  185. Och det skulle man
    kunna säga är återhämtning.

  186. Det som är återhämtning, ej sömn,
    är det de kallar fri tid.

  187. Det är ganska höga tal.

  188. Det är nästan 5 timmar för kvinnor,
    och lite drygt 5 timmar för män.

  189. Det vi kan se är att...

  190. ...den vanligaste aktiviteten,
    särskilt för män, är tv och radio.

  191. Sen kommer lite social samvaro.
    Sen har vi här ett litet tecken på-

  192. -att tiden går snabbt ibland. När
    man exempelvis höll på med Internet-

  193. -och sin smartphone,
    kallas det hobbyer.

  194. I dag skulle man nog
    få reflektera över det.

  195. Den tiden har säkert
    blivit högre också.

  196. Jag som gillar att läsa tycker att
    det är tråkigt att det läses så lite-

  197. -bland den svenska befolkningen,
    på genomsnittsnivå i alla fall.

  198. Sammantaget tycker jag
    att det visar...

  199. Jag tror inte att det är tidsproblem-

  200. -när det gäller de brister,
    som har med återhämtning att göra.

  201. Men vi ska tänka på att det här med
    att titta på medelvärden-

  202. -är kanske inte alltid det bästa
    alla gånger.

  203. Här ser vi en fördelning
    av både män och kvinnor-

  204. -när det gäller arbetstidernas längd,
    när man tittar på det betalda-

  205. -och det obetalda arbetet.

  206. Vi ser att om man tittar
    på de här två graferna-

  207. -är det 28 % av kvinnorna
    och 35 % av männen-

  208. -som har 13 timmar eller mer
    total arbetsbelastning per vardag.

  209. Det innebär ju 65 timmar per vecka,
    och lägger vi till lite på helg-

  210. -kan jag tänka mig att de är
    uppe i 75-80 timmar. Vilka är det då?

  211. Det verkar i stor utsträckning
    vara småbarnsföräldrar.

  212. Man har inte tittat särskilt mycket
    på total arbetsbelastning.

  213. Men Hugo och hans kollegor
    har tittat på lång arbetsvecka-

  214. -bara arbetstid man får betalt för.
    Om man har mer än 55 timmar-

  215. -får man en större risk att drabbas
    av diabetes typ 2 och stroke.

  216. Man skulle kunna tänka sig
    att den långa arbetstiden-

  217. -som finns när man lägger ihop
    både betalt och obetalt-

  218. -skulle kunna få
    negativa hälsorisker.

  219. Men ingen har tittat på det.

  220. Vad är lösningarna då?
    Fria arbetstider har vi pratat om.

  221. Det är ingen tvekan om
    att det verkar ge färre konflikter-

  222. -mellan arbete och familj och fritid.

  223. Är det bra för återhämtningen?

  224. Jag är lite skeptisk.
    Det grundar jag på en tabell.

  225. Den är från en dansk undersökning.

  226. Man hade grupper med skiftarbete,
    som fick välja sina arbetstider.

  227. Vad är det för nåt man prioriterar?
    Det är familj, långa ledigheter-

  228. -många sammanhängande dagar i följd
    och fritidsaktiviteter-

  229. -medan sånt som vila före arbetet,
    sömn och hälsa-

  230. -kommer betydligt längre ner.
    Jag tror att det kan vara så-

  231. -att för vissa individer är det här
    att få påverka sin arbetstid-

  232. -direkt skadligt för återhämtningen.

  233. En annan lösning som har diskuterats
    är ju arbetstidsförkortning.

  234. Är det det vi behöver? Sex timmars
    arbetsdag med bibehållen lön?

  235. Det finns en undersökning, som
    genomfördes av Arbetslivsinstitutet.

  236. Där såg man
    att sex timmars arbetstid ledde till-

  237. -att man fick mer sömn,
    dock bara 20 minuter-

  238. -och man fick också mer fritid
    på sina vardagar.

  239. Man kunde också se-

  240. -att det innebar färre konflikter
    mellan arbete, familj och fritid.

  241. Men man kunde även se
    att man använde en del av extratiden-

  242. -för att utföra mer hushållssysslor
    på vardagar.

  243. Däremot ingen effekt på sjukfrånvaro.

  244. Det är inte säkert att det
    leder till en bättre folkhälsa-

  245. -att ha arbetstidsförkortning.
    Och ska vi ha bibehållen lön-

  246. -innebär det höga kostnader,
    därför att vi måste anställa fler-

  247. -så att vi inte driver upp
    en våldsamt hög arbetsbelastning.

  248. Okej...hur ska vi få ihop det här då?
    Jag tror ju på delat ansvar-

  249. -när det gäller det här.
    Arbetsgivaren måste göra sitt-

  250. -men också den enskilda medarbetaren
    måste göra en hel del.

  251. För arbetsgivaren, där det är
    praktiskt möjligt, är det nog bra-

  252. -att tillåta flexibla arbetstider,
    inklusive att kunna arbeta hemifrån.

  253. Jag kan tänka mig
    att för vissa yrken-

  254. -yrken med hög arbetsbelastning,
    kan arbetstidsförkortning vara bra.

  255. Men det är många yrken,
    branscher och sektorer-

  256. -där det här inte är möjligt.

  257. Där ställer jag min förhoppning till
    det systematiska arbetsmiljöarbetet.

  258. Jag tror att det handlar om att man
    som arbetsgivare måste sätta gränser-

  259. -att vara beredd
    att planera om arbetet.

  260. Om nån har för mycket,
    måste man omfördela det.

  261. Och det måste finnas en bemanning,
    som står i relation-

  262. -till den arbetsbelastning som finns.
    Man måste kunna få återhämtning-

  263. -på arbetet, och...

  264. Man måste se till att man har
    rimliga och bra förutsättningar-

  265. -för återhämtning.
    Men även då är det så-

  266. -att individen har ett stort ansvar.

  267. Man måste kunna stänga av sin stress,
    och det är förmodligen viktigare-

  268. -än den rena tidsfaktorn.

  269. Ägnar man tid åt
    att tänka mycket på jobbet-

  270. -eller har alltför aktiv fritid,
    kommer det att störa återhämtningen.

  271. Det är också viktigt
    att man som individ-

  272. -prioriterar återhämtningsbehov.
    Ibland ska man kanske jogga-

  273. -i stället för att diska och stryka
    eller nånting sånt.

  274. Sen undrar jag om alla egentligen
    har tillräckliga kunskaper-

  275. -om det här med återhämtning
    och dess betydelse.

  276. Jag tror inte riktigt det.
    Tack för uppmärksamheten.

  277. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad betyder arbetstiderna?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Göran Kecklund är forskare vid Stressforskningsinstitutet och redovisar siffror på hur många som är i riskzonen för stress. Han berättar om vikten av återhämtning för att skapa balans i livet och om att det vi ägnar oss åt på fritiden kan vara lika stressande som arbetet. Svag återhämtning över tid leder till ohälsa med ökad risk för hjärtsjukdom, långtidssjukskrivning och arbetsolyckor. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Arbete, Arbetspsykologi, Psykologi, Stress, Stresshantering, Tillämpad psykologi, Vila
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Stressar vi oss sjuka?

Professor Hugo Westerlund vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet beskriver de vanligaste orsakerna till stress och ohälsa och vilka skillnader som finns mellan olika grupper i samhället. Det handlar om obalans mellan arbete och privatliv och hur man försöker pussla ihop alla delar för att få det att fungera. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Att lägga livspusslet

Constanze Leineweber vid Stressforskningsinstitutet berättar om konflikten mellan arbete och familj som kan skapa stress och ohälsa. Konflikterna kan delas in i tre olika kategorier; tid, belastning och beteende. Hon berättar också om statens roll, individens ageranden och företagens syn på medarbetare och jämför med hur det ser ut i andra länder. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Kombinera arbete och familj

Arbete och familj kan hamna i konflikt men de kan också berika varandra. Forskaren Helena Falkenberg berättar om att varje roll man har tar resurser i form av tid och energi men att varje roll också kan ge resurser. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Stressforskningsdagen 2016

Vad betyder arbetstiderna?

Göran Kecklund är forskare vid Stressforskningsinstitutet och redovisar siffror på hur många som är i riskzonen för stress. Han berättar om vikten av återhämtning för att skapa balans i livet och om att det vi ägnar oss åt på fritiden kan vara lika stressande som arbetet. Svag återhämtning över tid leder till ohälsa med ökad risk för hjärtsjukdom, långtidssjukskrivning och arbetsolyckor. Inspelat den 16 november 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Glömskan värd att minnas

Rehabilitering - det goda åldrandet

Hjärnan är mer föränderlig vid höga åldrar än vad man länge trodde var möjligt. Michael Nilsson, professor i neurovetenskap talar om hur principer från rehabiliteringsforskning kan hjälpa oss till ett gott liv högt upp i åren. Arrangör: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.