Titta

UR Samtiden - Nobels fredspris 2016

UR Samtiden - Nobels fredspris 2016Dela
  1. Hur kunde vi säkerställa
    maximal rättvisa-

  2. -för att göra det möjligt
    att uppnå fred?

  3. Herr president, ärade mottagare
    av Nobels fredspris-

  4. -riksdagsledamöter,
    mina damer och herrar.

  5. Det är en stor ära
    att välkomna årets fredspristagare:

  6. Colombias president,
    mr Juan Manuel Santos.

  7. Mr Santos belönades
    med Nobels fredspris 2016 för-

  8. -och jag citerar
    den norska Nobelkommittén-

  9. -"sitt arbete för att få slut på landets
    mer än 50 år långa inbördeskrig."

  10. Enligt Nobelkommittén
    tillägnas priset också Colombias folk-

  11. -som fortfarande lyckas hoppas
    på fred.

  12. Kommittén tillägnar också priset till
    alla som bidragit till fredsprocessen-

  13. -och till konfliktens offer.

  14. Herr president,
    ni har arbetat outtröttligt-

  15. -för att uppnå ett fredsavtal
    mellan regeringen och Farc-gerillan.

  16. Jag är glad över att få träffa er igen
    och höra er tala om ert fredsarbete.

  17. I våras reste jag till Colombia med
    en delegation på ett officiellt besök.

  18. Bland alla intryck från resan
    sticker ett ut.

  19. Det var mötet med er.

  20. Under vårt samtal slogs och gladdes
    jag av att höra om och förstå-

  21. -er beslutsamhet
    att få till stånd ett avtal-

  22. -och allt ert hårda arbete
    för att nå dit.

  23. Mina damer och herrar,
    jag välkomnar också paneldeltagarna.

  24. Presidentens tal
    följs av en paneldiskussion-

  25. -med Kenneth G. Forslund,
    ordförande i Utrikesutskottet-

  26. -och Karin Enström,
    vice ordförande i Utrikesutskottet.

  27. Syftet är förstås att diskutera
    den colombianska fredsprocessen.

  28. Kan Colombias erfarenheter
    tillämpas vid andra konflikter?

  29. Vad kan vi lära oss
    av Colombias väg till fred?

  30. Vägen till fred är svårframkomlig,
    och den leder sällan rakt fram.

  31. Få vet det bättre än folket i Colombia.

  32. Under mer än femtio år
    av beväpnade konflikter-

  33. -har över 200 000 människor dött.

  34. Miljontals har tvingats att fly
    från sina hem.

  35. Det mänskliga lidandet har pågått
    i årtionden och generationer.

  36. Det finns en styrka i att
    kunna omvandla den här konflikten-

  37. -till en utveckling med fokus på fred,
    försoning och framtiden.

  38. Jag tror att världen kan lära mycket
    av den colombianska fredsprocessen.

  39. I Sverige finns det ett stort
    engagemang för ert fredsarbete.

  40. Vi har länge stöttat fredsprocessen
    på olika sätt.

  41. Vi följer förstås utvecklingen
    med stort intresse.

  42. Vi förblir engagerade
    och fortsätter att ge vårt stöd.

  43. Herr president, ni och fredsprocessen
    har fått Nobels fredspris-

  44. -men hoppet om en varaktig fred
    för Colombias folk-

  45. -är ett pris för alla
    som drömmer om fred.

  46. Med det välkomnar jag vår hedersgäst.

  47. Nobels fredspristagare,
    mr Juan Manuel Santos.

  48. Herr talman,
    ärade ledamöter av Sveriges riksdag.

  49. Utrikesministern, ambassadörer,
    inbjudna gäster.

  50. Våra vänner från media,
    mina damer och herrar.

  51. Jag är glad och hedrad över att få tala
    inför er här i kungariket Sverige-

  52. -om ett ämne som vi alla
    är intresserade av: fred.

  53. Den 10 december, en lördag-

  54. -samma dag som vi firade minnet
    av Alfred Nobels 120:e dödsdag...

  55. ...mottog jag å Colombias folks vägnar-

  56. -men framför allt
    å konfliktens offers vägnar-

  57. -Nobels fredspris.

  58. Jag kunde inte avstå från
    att besöka Sverige, Nobels hemland-

  59. -för att dela det här stora ögonblicket
    med er.

  60. Stort inte bara för mig,
    utan också för mitt land-

  61. -och för hela världen,
    som firar freden i Colombia.

  62. Alfred Nobels arv innefattar inte bara
    stora uppfinningar-

  63. -utan också en inspiration att arbeta
    för mänsklighetens välmående.

  64. Av den anledningen
    är Nobelmedaljen som jag nu har fått-

  65. -inte något att skylta med
    i den personliga stolthetens prisskåp.

  66. Det är ett pris
    som medför ett enormt ansvar.

  67. Ett pris som gör mitt engagemang
    ännu större-

  68. -för att fortsätta arbeta för fred
    i Colombia och i världen.

  69. Det är ett nöje
    att få dela det med Sverige-

  70. -ett land som är så avlägset
    geografiskt-

  71. -men så nära Colombia när det gäller
    känslor och engagemang.

  72. Ett land som har varit en allierad
    för vårt land-

  73. -i det här sökandet efter fred.

  74. Jag ska nämna att vår vänskap
    med Sverige inte är något nytt.

  75. Den har funnits i århundraden.

  76. På 1700-talet hade Carl von Linné-

  77. -den största naturforskaren någonsin,
    en betydande brevväxling-

  78. -med den spanska vetenskapsmannen
    José Celestino Mutis.

  79. Från Bogotá ledde han
    den viktigaste botaniska expeditionen-

  80. -i Amerikas historia.

  81. Mutis såg till att hans lärjunge
    Clemente Ruiz kunde resa till Uppsala-

  82. -där han skulle fullända
    sitt vetenskapliga kunnande.

  83. Här, i Sverige, lärde sig Ruiz
    nya metallurgiska metoder-

  84. -som skulle visa sig vara användbara
    i Colombia.

  85. Svenskar utvecklade gruvdriften
    i bergen i Antioquia-

  86. -i mitt land i början av 1800-talet.

  87. En av pionjärerna
    var Carlos Segismundo de Greiff.

  88. Hans ättlingar
    har fått Colombia att blomstra-

  89. -inom vetenskapen, konsten,
    litteraturen och juridiken.

  90. Släkten de Greiff,
    för att ta två exempel-

  91. -gav oss en av våra största poeter,
    León de Greiff-

  92. -och vår f.d. justitieminister och
    handelskammarchef: Mónica de Greiff.

  93. Hon arrangerar den första
    konferensen för fredspristagare-

  94. -som ska hållas i februari i Bogotá.

  95. Det är uppenbart att avståndet
    mellan Sverige och Colombia-

  96. -blir kortare när vi talar om våra band
    i form av tillgivenhet och släktskap.

  97. I oktober förra året
    fick vi den angenäma möjligheten-

  98. -att välkomna Hennes Kungliga Höghet
    kronprinsessan Victoria, prins Daniel-

  99. -och en svensk delegation
    till Colombia.

  100. Hennes Höghets besök blev en symbol
    för relationen mellan våra länder.

  101. Det förbättrade vårt samarbete och
    uppmuntrade till svenska investeringar-

  102. -i infrastruktur, transport och andra
    sektorer i den colombianska ekonomin-

  103. -där ni kan bidra med så mycket.

  104. I dag vill jag framföra mitt tack
    till Sveriges riksdag och folk-

  105. -för deras ständiga samarbete
    med vårt land.

  106. Sverige har stöttat oss i årtionden-

  107. -i vårt arbete för fred,
    mänskliga rättigheter och demokrati.

  108. Colombia värdesätter
    era generösa bidrag.

  109. Vi är här för att tala om fred, och det
    känns bra att äntligen kunna göra det-

  110. -efter att ha nått en överenskommelse
    med Farc-gerillan som innebär-

  111. -slutet på ett inbördeskrig
    som pågick i mer än 52 år i Colombia.

  112. För sexton år sen, år 2000,
    pågick fredssamtal med Farc-gerillan.

  113. De misslyckades,
    men vi lärde oss mycket av dem.

  114. En delegation från regeringen
    och gerillorna kom till Sverige-

  115. -för att lära sig om den svenska
    regeringens utvecklingsmodell.

  116. De tillbringade mer än en vecka här.

  117. Utan tvekan var det
    en väldigt intressant upplevelse-

  118. -för gerillamedlemmarna-

  119. -att se hur socialdemokratins principer
    harmoniskt samspelar-

  120. -med företagsägare och fackföreningar
    för ett gemensamt syfte:

  121. Folkets välbefinnande.

  122. Besöket hjälpte gerillamedlemmarna
    att förstå-

  123. -att det finns
    ett civiliserat, fredligt sätt-

  124. -att kämpa för rättvisa och framsteg på.

  125. Tyvärr var tiden inte mogen för fred
    för sexton år sen.

  126. Det var långt kvar-

  127. -innan den här förståelsen
    kunde omsättas i verkligheten.

  128. I dag,
    ärade medlemmar av Sveriges riksdag-

  129. -står jag här för att
    med det svenska folket dela-

  130. -det avtal
    som avslutar konflikten med Farc.

  131. Ett avtal som krävde sex års diskreta,
    allvarliga och svåra förhandlingar.

  132. Det kan fungera som en förebild-

  133. -i en värld där många konflikter
    fortfarande väntar på en lösning.

  134. Som jag sa i förrgår i Oslo:

  135. Colombias fredsprocess
    kan lära oss flera saker.

  136. En är vikten av att lära sig
    av både egna och andras erfarenheter-

  137. -som tidigare försök att uppnå fred
    i Colombia och andra delar av världen-

  138. -som Centralamerika, Sydafrika
    och Nordirland.

  139. Vi hade dem som referenspunkter.

  140. Man måste lära sig
    att återskapa framgångar-

  141. -och att undvika
    att upprepa misslyckanden.

  142. En annan lärdom handlar om
    att ha en konkret och realistisk agenda.

  143. Om det var något som underminerade
    den tidigare fredsprocessen-

  144. -mellan Farc och Colombia-

  145. -så var det förekomsten
    av en bred agenda-

  146. -som innefattade alla aspekter
    av livet i Colombia.

  147. Den här gången hade vi en kort,
    specifik agenda-

  148. -med fokus på sådant
    som rörde den faktiska konflikten-

  149. -som utveckling på landsbygden,
    politiskt deltagande-

  150. -drogförsäljning, offrens rättigheter
    och DDR-programmet-

  151. -som ska få gerillan att lägga ner
    vapnen och återanpassas till samhället.

  152. Också med en så begränsad agenda
    blev det en svår process.

  153. Tänk er hur det hade blivit
    med en bredare agenda.

  154. En annan sak som fungerade väl
    i den colombianska processen-

  155. -var att hålla samtalen utomlands
    och avskilt.

  156. Tack vare det kunde vi samtala
    och arbeta utan att ständigt riskera-

  157. -att processen
    skulle förvandlas till en mediecirkus.

  158. En sak gjorde processen unik.

  159. Vi satte offren och deras rättigheter-

  160. -i centrum för konfliktens lösning.

  161. Det handlade inte bara om två sidor-

  162. -som skulle avgöra
    hur man kunde avsluta ett krig.

  163. Processen tog i beaktande-

  164. -att kriget hade drabbat
    över 8 miljoner människor.

  165. Fler än 200 000 har dödats.

  166. Det är omöjligt att röra sig framåt
    mot en stabil och varaktig fred-

  167. -om såren inte läks.

  168. Därför var förhandlingarnas hjärta
    att garantera offrens rätt-

  169. -till sanning, rättvisa
    och kompensation-

  170. -och att situationen som drabbat dem
    inte skulle upprepas.

  171. Offren var vad som inspirerade
    och drev fredsprocessen framåt.

  172. De lärde hela Colombias folk
    att det går att förlåta.

  173. Att det är möjligt
    att vara generös och försonas.

  174. De gjorde det altruistiskt.

  175. De tänkte inte bara på sig själva.

  176. De såg till
    att vi inte får fler offer i framtiden.

  177. Det är därför jag tillägnar
    Nobels fredspris, som jag nu har fått-

  178. -först och främst till
    de miljontals män, kvinnor och barn-

  179. -som drabbades av ett krig
    som pågick i mer än ett halvt sekel.

  180. Vad gällde offrens rättigheter
    stötte på vi på ett dilemma-

  181. -gällande rätten till rättvisa.

  182. Hur kunde vi säkerställa
    maximal rättvisa-

  183. -för att göra det möjligt
    att uppnå fred?

  184. Det är uppenbart att inga rebellgrupper-

  185. -kommer att skriva under ett avtal som
    skickar deras medlemmar i fängelse.

  186. Å andra sidan är kraven
    från samhället-

  187. -på hårda straff
    för dem som har begått allvarliga brott-

  188. -också högst förståeliga.

  189. Med hjälp av experter tog vi fram
    en modell för övergångsrättvisa-

  190. -som säkerställer ansvar
    för brott mot mänskligheten-

  191. -för dem som är mest ansvariga-

  192. -inom ramarna
    för vår konstitution och våra lagar-

  193. -och i enighet med internationella avtal
    som Romstadgan.

  194. Det var första gången
    som det här gjordes.

  195. Därför är jag säker på
    att vår modell för övergångsrättvisa-

  196. -blir ett av den colombianska
    fredsprocessens största arv.

  197. En annan positiv sak med processen
    var det internationella stödet.

  198. Det var inte lätt i början.

  199. Som jag sa i Oslo-

  200. -kontaktade jag regeringar
    i grannländer-

  201. -som Venezuela och Kuba-

  202. -som jag hade - och har - ideologiska
    meningsskiljaktigheter med.

  203. Regionalt stöd är oumbärligt-

  204. -för att nå en politisk lösning
    på alla asymmetriska krig.

  205. Lyckligtvis är nu alla länder i området-

  206. -allierade i strävan efter fred.

  207. Fred -
    det ädlaste mål ett samhälle kan ha.

  208. Herr talman, kära riksdagsledamöter.

  209. I dag är jag i Stockholm.

  210. Staden där min landsman
    Gabriel García Márquez 1982-

  211. -tilldelades Nobels litteraturpris.

  212. Jag säger,
    med den här stora författarens ord-

  213. -att Colombia har förtjänat
    en andra chans här på jorden.

  214. Jag har alltid sagt att det är svårare
    att uppnå fred än att kriga-

  215. -men det finns något som är
    ännu svårare än att uppnå fred.

  216. Det är att bygga fred-

  217. -utifrån ett avtal
    som det vi har skrivit under.

  218. Det är utmaningen som vi nu står inför.

  219. Det här fredsbygget har två aspekter:
    en fysisk och en andlig.

  220. Den fysiska
    innefattar allt som måste göras-

  221. -för att implementera avtalet.

  222. Till exempel att få i gång
    systemet för övergångsrättvisa-

  223. -genomföra
    det humanitära minröjningsprojektet-

  224. -återanpassa tidigare
    gerillamedlemmar till det civila livet-

  225. -genomföra landsbygdsreformer
    och ersätta illegala grödor med legala-

  226. -bland mycket annat.

  227. Den andliga aspekten
    är minst lika viktig.

  228. Vi måste främja en ny mentalitet.

  229. Ett halvt sekel av våld-

  230. -påverkar förmågan
    att samexistera i ett samhälle.

  231. Till och med förmågan att känna
    medkänsla med andra kan gå förlorad.

  232. Därför bör vi ägna vårt ledarskap
    åt att främja försoning-

  233. -respekt, tolerans och laglydighet.

  234. De värderingar som ni här i Sverige-

  235. -har gjort till landets stöttepelare.

  236. Jag kan med tillfredsställelse säga
    att vi i det här utmanande fredsbygget-

  237. -räknar med det svenska folkets
    välkomna stöd.

  238. Det finns redan avtal för samarbete
    på avgörande områden-

  239. -som skapandet av en enhet
    som ska leta efter försvunna personer-

  240. -och generellt arbetet med mänskliga
    rättigheter och genusaspekter.

  241. Sverige är ett av de länder som deltar i
    det globala initiativet för minröjning.

  242. Vi är tyvärr världens näst mest
    minerade land, efter Afghanistan.

  243. Dessutom bidrar Sverige
    med resurser-

  244. -till tre fonder som ska
    främja utvecklingen i Colombia.

  245. Världsbankens fond,
    FN:s utvecklingsfond-

  246. -och EU:s förvaltningsfond-

  247. -som kommer att undertecknas
    nu i eftermiddag i Bryssel.

  248. Fonderna kommer att hjälpa oss-

  249. -att omvandla fred till välstånd,
    framsteg och mer rättvisa-

  250. -för Colombias folk och framför allt
    de hårdast drabbade områdena.

  251. Vi är medvetna om
    att välstånd och social rättvisa-

  252. -är vad som garanterar
    en stabil och varaktig fred.

  253. Som Alfred Nobel själv antagligen sa...
    Jag citerar.

  254. "Att sprida upplysning
    är att sprida välstånd."

  255. "Jag syftar på allmänt välstånd,
    inte individuella rikedomar."

  256. "Med välståndet
    kommer det mesta av ondskan"-

  257. -"som är ett arv från en oupplyst tid,
    att försvinna."

  258. Slut på citatet.

  259. I dag i Stockholm - hans födelseplats-

  260. -står jag här för att dela det fredspris
    som bär hans namn med Sverige.

  261. Fred i Colombia är bra
    inte bara för Colombias folk-

  262. -utan för hela Latinamerika, Karibien
    och hela världen.

  263. Fred, och det är något
    som ni är väl medvetna om-

  264. -är den grundläggande förutsättningen
    för mänsklig lycka.

  265. Tack så mycket.

  266. Än en gång:
    Tack till det svenska folket-

  267. -för er vänskap, er generositet
    och ert stöd i Colombia.

  268. Mitt lands fred,
    som vi har strävat efter i så många år-

  269. -är något som Sverige
    har varit med och uppnått.

  270. I dag vill jag dela det här med er.

  271. Tack så mycket.

  272. När vi sågs i våras var det bara
    några veckor kvar av fredssamtalen.

  273. Jag och delegationen var rädda
    att det inte skulle bli någon fred.

  274. Tiden gick, och deadline närmade sig.

  275. Jag frågade er:
    "Blir det något fredsavtal?"

  276. Ni var helt säker.

  277. "Ja. Kanske inte på utsatt tid,
    men några veckor efteråt."

  278. Jag undrade hur ni kunde vara
    så säker på att det skulle bli fred.

  279. Jag har tänkt på det sen dess,
    och nu kan jag fråga:

  280. Hur kunde ni vara så säker?

  281. Tja...

  282. Man måste vara beslutsam.

  283. När jag tog det första steget
    var det många som var skeptiska.

  284. Många rådde mig att inte göra det.

  285. De sa att min lyckade period
    som försvarsminister-

  286. -var anledningen
    till att jag blev president.

  287. Att sätta sig med fienden -
    som jag nu kallar min motpart-

  288. -skulle inte falla i god jord
    hos folket.

  289. Mitt politiska kapital
    och min popularitet skulle minska.

  290. De hade helt rätt.

  291. Men jag sa något väldigt viktigt
    till mig själv.

  292. "Kan du tänka dig att nå slutet
    av ditt liv med den gnagande tanken"-

  293. -"att du hade möjligheten och
    förutsättningarna för att uppnå fred"-

  294. -"och du tog inte chansen?"

  295. Det skulle vara en för tung börda.

  296. Sen dess har jag sagt-

  297. -att jag ska fatta beslutet
    och nå min destination.

  298. Jag var i flottan
    och lärde mig att segla.

  299. Ni är bra på att segla här i Sverige.

  300. När man har ett mål i sikte...

  301. Det spelar ingen roll hur mycket
    det blåser eller hur oroligt havet är.

  302. Har man ett tydligt mål så når man det.

  303. Därför var jag,
    även om det var sex väldigt svåra år-

  304. -säker på att vi skulle nå dit.

  305. Jag märkte att för första gången
    ville gerillorna ha fred.

  306. Det var avgörande.

  307. De ville ha fred tack vare
    omständigheterna kring processen.

  308. Jag nämnde det i mitt tal.

  309. Området ville ha fred.

  310. Det var västra halvklotets
    sista väpnade konflikt.

  311. Det handlade också om militär styrka.

  312. Folk frågar
    varför jag får Nobels fredspris nu-

  313. -när jag var en så effektiv
    försvarsminister under kriget.

  314. Svaret är enkelt: Ofta måste man kriga
    för att uppnå fred.

  315. När man krigar
    med målet att uppnå fred-

  316. -så ser man till
    att det leder till fred.

  317. Det var därför jag var så övertygad
    om att vi skulle nå fram.

  318. Tack. Finns det något du fruktar nu-

  319. -som skulle kunna
    förstöra fredsavtalet?

  320. Jag har lärt mig mycket
    under den här processen.

  321. En sak jag lärde mig-

  322. -om hur människan fungerar-

  323. -handlade om offren.

  324. Jag trodde att offren skulle vara-

  325. -mycket mer motvilliga
    att acceptera övergångsrättvisa.

  326. Var man drar gränsen
    mellan fred och rättvisa-

  327. -är avgörande
    i sådana här förhandlingar.

  328. Jag trodde
    att offren skulle bli problematiska.

  329. De visade mig att jag hade helt fel.

  330. Offren har varit de mest generösa-

  331. -och de som mest entusiastiskt
    arbetat för fred.

  332. Människor som inte drabbats direkt
    av kriget har varit mer skeptiska.

  333. Det har varit en väldigt viktig lärdom.

  334. Man måste ta sig an utmaningarna
    när de dyker upp.

  335. I dag när människor vaknar i Colombia-

  336. -vi ligger sex timmar efter,
    så de vaknar nu-

  337. -ska författningsdomstolen diskutera-

  338. -och förhoppningsvis fälla utslag
    i en avgörande fråga:

  339. Att förkorta tiden mellan avtalets
    undertecknande och implementering.

  340. Implementeringen måste genomföras
    i kongressen - i parlamentet.

  341. Det är det naturliga i en demokrati.

  342. Det krävs lagar och grundlagsreformer
    för att implementera avtalet.

  343. För att få det att gå snabbare-

  344. -har vi fått igenom ett tillägg
    till konstitutionen-

  345. -som möjliggör
    ett påskyndat förfarande.

  346. Man kan stifta lagar snabbare.

  347. Ni vet vad jag pratar om.
    Till och med konstitutionella reformer.

  348. Det blir avgörande-

  349. -och förhoppningsvis godkänner
    författningsdomstolen förslaget.

  350. Det skulle verkligen hjälpa oss-

  351. -att inleda implementeringen av avtalet-

  352. -vilket är avgörande för att förtroendet
    för avtalet ska bestå.

  353. Folk måste se snabba förändringar.

  354. Folk måste se...

  355. Jag är säker på att när de ser-

  356. -att gerillorna lämnar över sina vapen
    till FN så kommer många skeptiker...

  357. Många i Colombia tror fortfarande
    att det här är omöjligt.

  358. Det var omöjligt för några år sen
    att ens tänka sig det här.

  359. Precis som aposteln Tomas-

  360. -måste man känna efter med fingret
    och konstatera att det är sant.

  361. Det kommer vi att se i Colombia
    de kommande månaderna.

  362. Det kommer att förändra allt.

  363. Tack. Innan jag släpper in
    mina kollegor har jag en fråga till.

  364. Vi blev förstås glada
    när fredsavtalet undertecknades-

  365. -men vi blev lika besvikna när
    folkomröstningen resulterade i ett nej.

  366. Vad ser ni som huvudanledningen
    till att fredsavtalet blev nedröstat?

  367. Jag blev chockad, som alla andra.

  368. Inte ens de som röstade nej
    trodde att de skulle vinna.

  369. När jag såg det...
    Det var den 2 oktober.

  370. Samma morgon
    drabbade orkanen Matthew Colombia-

  371. -när den var som starkast.
    Det var en kategori 5-orkan.

  372. Hela norra Colombia översvämmades.

  373. 4 miljoner colombianer
    som skulle ha röstat gjorde inte det.

  374. Det är ett område
    som är starkt för fred.

  375. Det är ett av få områden
    som stödjer regeringen.

  376. Jag var inte tvungen
    att hålla folkomröstning om avtalet.

  377. Men jag insisterade på en omröstning,
    mot nästan allas inrådan.

  378. Gerillan ville inte ha den.

  379. Mina rådgivare och förhandlare
    ville inte ha den.

  380. Jag tyckte
    att det var rätt sak att göra.

  381. Jag hade lovat det
    när jag inledde förhandlingarna.

  382. För att blidka människor
    och ge dem tillförsikt sa jag:

  383. "Jag tänker inte göra något galet."

  384. "Jag ska inte förhandla fram ett avtal
    som inte är bra för landet."

  385. "För att ge er
    ett visst mått av tillförsikt"-

  386. -"lovar jag att ge er sista ordet
    angående avtalet."

  387. Många sa till mig att jag inte
    behövde göra det rent juridiskt.

  388. Andra presidenter har bara lagt fram
    sina avtal inför kongressen.

  389. Jag lärde mig min läxa.

  390. Man ska inte ha folkomröstningar
    i onödan.

  391. Och...

  392. Jag kallade samman
    nej-förespråkarna.

  393. Alla hade sagt att de ville ha fred.

  394. Jag sa: "Ni vill väl ha fred?"
    "Ja."

  395. "Vad är det med avtalet
    som fick er att rösta nej?"

  396. "Vi får se om jag kan övertyga er
    att byta sida."

  397. Under fyrtio dagar
    satt jag i fler än fyrtiofem möten.

  398. Det var som att spela simultanschack.

  399. Ett bord med nej-förespråkarna
    och ett med Farc.

  400. Vi fick till ett nytt avtal,
    som jag måste erkänna är bättre.

  401. Många som röstade nej
    stöder nu avtalet.

  402. Eftersom jag hade lärt mig min läxa
    blev det ingen ny omröstning.

  403. Jag lade fram det inför kongressen,
    som röstade igenom det.

  404. Majoriteten var stor - 77 %-

  405. -i kongressens båda kammare -
    senaten och representanthuset.

  406. Och...

  407. Under den diskussionen
    blev jag medveten om-

  408. -hur inkompetent jag hade varit
    vad gällde att förklara avtalet.

  409. Det rådde fullständig förvirring
    och okunskap.

  410. Desinformationskampanjen
    hade varit effektiv.

  411. Under de fyrtio dagarna-

  412. -hade deras frågor
    och krav på tillägg och förändringar-

  413. -inget med avtalet att göra.

  414. Jag har ett exempel.

  415. De katolska och kristna kyrkorna
    var väldigt oroliga.

  416. De sa till sina församlingar
    att rösta nej.

  417. Någon hade sagt
    att en så kallad genusideologi-

  418. -hade smugits in i avtalet.

  419. Det är struntprat.

  420. Det finns ett avsnitt -
    vilket är unikt för avtalet - om kön.

  421. Det ger kvinnor särskilda rättigheter-

  422. -eftersom kvinnor
    har varit krigets största offer.

  423. De har lidit mer än någon annan-

  424. -så vi ger dem
    vissa särskilda rättigheter-

  425. -och garanterar att de inte
    ska diskrimineras. Det är allt.

  426. Men folk trodde-

  427. -att det hade smugits in
    en genusideologi-

  428. -och att den skulle bli en del av vår
    konstitution och splittra familjerna.

  429. Det var sådant. När vi frågade folk
    varför de röstade nej-

  430. -så var det oftast av sådana skäl.

  431. -Ha inte folkomröstningar i onödan.
    -Jag förstår.

  432. -Karin Enström.
    -Tack, herr talman.

  433. Grattis än en gång, herr president,
    till er och Colombias folk.

  434. Det här är fantastiskt.

  435. Jag slogs av många saker
    när jag lyssnade på ert tal.

  436. Det här måste ha krävt mycket mod.

  437. Ni var väldigt modig,
    och det är inget man blir populär av.

  438. Det är ett svårt arbete.

  439. Ni måste som sagt
    ha varit väldigt modig och orubblig.

  440. Som ni sa: När folkomröstningen
    resulterade i ett nej-

  441. -så inledde ni genast nya förhandlingar.

  442. Hade ni planerat det,
    eller saknade ni en plan B?

  443. Det här måste ha varit
    en väldigt intensiv period.

  444. Min andra reflektion handlar om-

  445. -vikten av civilsamhället-

  446. -och alla organisationer och människor
    som arbetar för offrens rättigheter.

  447. Kvinnors rättigheter
    hör förstås samman med det.

  448. Men man måste också
    uppnå en balans.

  449. Det måste...

  450. Det måste ses som en vinn-vinn-
    situation för att det ska bli ett avtal.

  451. Vilken var den svåraste balansakten?

  452. Inte för att göra alla nöjda -
    det är omöjligt-

  453. -utan kanske för att göra alla
    lika missnöjda.

  454. Två bra frågor.

  455. Ärligt talat så hade jag ingen plan B.

  456. Jag kunde inte tänka mig
    att jag skulle förlora.

  457. Att folkomröstningen
    skulle resultera i ett nej.

  458. Nu ser jag det som att det
    i själva verket var något positivt.

  459. Hade vi vunnit med liten marginal-

  460. -hade det blivit kaos.

  461. Oppositionen var beredd att
    ge sig på oss och prata om bedrägeri.

  462. De var förberedda och organiserade.

  463. Extremhögern är välorganiserad
    i Colombia.

  464. Resultatet var i själva verket positivt.

  465. Jag såg landet delas upp i två lika
    stora delar utifrån hur de röstade.

  466. Majoriteten röstade inte.
    63 % av folket röstade inte.

  467. Det som var bra, och anledningen
    till att jag säger att det var positivt-

  468. -är att de unga, som inte röstade,
    gav sig ut på gatorna.

  469. De fyllde torgen.
    Er ambassadör var där och såg det.

  470. Det var ett oerhört uppvaknande
    bland de unga.

  471. Jag tänkte:

  472. "Jag har sagt i åratal att det här inte
    är min eller regeringens fred."

  473. "Det är Colombias folks fred
    - framför allt de ungas."

  474. Jag blev frustrerad när de inte röstade,
    men de reagerade efteråt.

  475. I dag är de mer engagerade, vilket
    är en bra följd av hela processen.

  476. Vad gäller det andra...
    Kan du påminna mig om vad det var?

  477. Vad frågade jag?

  478. -Alla skulle bli lika missnöjda.
    -Offren.

  479. -Balansen.
    -Nu minns jag.

  480. Hur kan man...
    Man kan inte göra alla nöjda.

  481. Ett bra avtal innebär, som du säger,
    att alla är missnöjda.

  482. Vad gäller offren så tänkte jag på dem
    från första början.

  483. Vi fick igenom en lag 2012-

  484. -om offrens rättigheter
    och återlämnande av mark.

  485. Jag tänkte att vi har så många offer-

  486. -att om vi inte börjar läka deras sår-

  487. -så får vi inget fredsavtal
    som blir stabilt och varaktigt.

  488. Vi började kompensera dem
    för fyra år sen.

  489. Det är första gången
    som ett land börjar kompensera offer-

  490. -före konfliktens slut.

  491. Vi har än så länge
    kompenserat 680 000 offer.

  492. Det har varit väldigt viktigt.

  493. Att vi satte offrens rättigheter
    i förhandlingarnas centrum-

  494. -gav processen trovärdighet.

  495. Det går förstås att hitta offer som inte
    är helt nöjda.

  496. Vi har skapat enorma förhoppningar
    hos de offer som inte kompenserats-

  497. -att det ska ske omedelbart.

  498. Det skapar problem.
    Vi har 8 miljoner offer.

  499. Vi har inte resurser
    för att kompensera alla samtidigt.

  500. Det medför utmaningar-

  501. -men att offren
    stod i centrum för lösningen-

  502. -och stödde processen
    var väldigt viktigt.

  503. Jag vill dela med mig av en anekdot.

  504. En professor vid universitetet
    där jag studerade - Harvard...

  505. Han var professor i ledarskap och sa:

  506. "Du kommer att bli ledsen
    och besviken."

  507. "Du kommer att känna dig som en
    boxare som vill kasta in handduken."

  508. "Den bästa källan till energi när du
    känner så kommer att vara offren."

  509. "Prata med dem."

  510. "Bara att lyssna på deras upplevelser
    kommer att ge dig energi."

  511. Jag gjorde så,
    och jag har gjort så i sex år.

  512. -Det har varit en bra erfarenhet.
    -Tack.

  513. -Kenneth G. Forslund.
    -Tack, herr talman.

  514. Först och främst: Grattis
    till fredspriset, president Santos-

  515. -men framför allt till fredsavtalet
    som ni har uppnått.

  516. Det är imponerande
    och viktigt för ert lands utveckling-

  517. -och även en inspiration
    för andra världen runt.

  518. Vi har pratat mycket om offer,
    men det finns också gärningsmän.

  519. När jag besökte Colombia
    för några år sen-

  520. -träffade jag
    före detta soldater från gerillor-

  521. -och paramilitära grupper.

  522. De medverkade i ett projekt
    som skulle återanpassa dem-

  523. -eller i vissa fall anpassa dem-

  524. -till ett vanligt liv
    med ett jobb och en inkomst.

  525. Det var en väldigt stark upplevelse
    att träffa och prata med dem-

  526. -men också att se
    den stolthet de kände av att delta-

  527. -och att vara på väg
    att bli accepterade i samhället.

  528. Nu när det här förhoppningsvis
    håller på att ta slut-

  529. -finns det många gärningsmän
    som man ännu inte har nått.

  530. Hur ser avtalet ut när det gäller
    att föra dem inför rätta-

  531. -men även tillbaka till ett normalt liv
    i framtiden?

  532. Den här frågan
    ställer många i Colombia också.

  533. Som tur är...

  534. Tack vare
    de olyckliga omständigheterna-

  535. -har vi lärt oss
    och utvecklat ett system-

  536. -för att återanpassa tidigare stridande-

  537. -både från paramilitära grupper
    och gerillorna.

  538. Vi har skapat ett system-

  539. -som vi har förbättrat under många år.

  540. Vi har redan återanpassat
    över 58 000 stridande.

  541. 58 000.

  542. Barn som föddes i djungeln
    och bara kunde skjuta.

  543. De kunde inte läsa och skriva.

  544. Vi tog hand om dem,
    utbildade dem och anpassade dem.

  545. Det beror på nivån.
    Det finns professorer i gerillorna.

  546. Väldigt kultiverade och...

  547. Vi har ett system,
    som nog är världens bästa-

  548. -vad gäller återanpassning.

  549. Vi tror att Farc-gerillan i detta nu-

  550. -rör sig mot lägren
    där de ska avväpnas-

  551. -och påbörja sin återanpassning.

  552. De har sagt att de har
    ungefär 7 000 beväpnade medlemmar.

  553. Det finns ungefär lika många milismän
    som ska återanpassas.

  554. Vi tror inte
    att det blir någon större utmaning-

  555. -eftersom vi redan har systemet.

  556. Vi har idéer om hur vi ska göra det.

  557. Mr Pardo här är en av dem
    som ligger bakom det programmet.

  558. Så...

  559. Vi kommer att fortsätta på samma sätt
    som vi har jobbat tidigare.

  560. Hur ska de ställas inför rätta?

  561. De som är skyldiga
    till allvarliga brott...

  562. Det här är en del
    av övergångsrättvisan.

  563. För första gången har de två parterna
    förhandlat fram ett system-

  564. -med särskilda befogenheter
    inom vårt rättssystem-

  565. -och accepterar
    att underkasta sig rättvisan.

  566. De vanliga soldaterna i gerillorna-

  567. -kommer att benådas.

  568. De som måste utredas och dömas-

  569. -är de ansvariga för krigsbrott
    och brott mot mänskligheten.

  570. De är medvetna om det här.

  571. De måste tala sanning
    och kompensera offren.

  572. Annars kommer de att dömas
    till långa fängelsestraff.

  573. Tack, herr president.
    När vi träffades i våras-

  574. -pratade vi om de områden
    som påverkas av landminor och kriget.

  575. Det finns många underbara områden
    som folk undviker på grund av kriget.

  576. Vi pratade om landets möjligheter
    inom ekoturism.

  577. Att få dit människor.

  578. Du ser boken,
    så du vet vad jag tänker säga.

  579. Vi pratade om vårt naturintresse.

  580. Jag berättade
    att jag är intresserad av fåglar.

  581. Presidenten hämtade genast en bok
    med alla fåglar i Colombia.

  582. Colombia är det land
    som har flest fågelarter i världen.

  583. Jag vill förstås återgälda gåvan
    och säga-

  584. -att nu är ett utmärkt tillfälle
    att besöka ett underbart land-

  585. -spendera pengar
    och stödja människor på landsbygden-

  586. -och att se
    Colombias underbara fåglar.

  587. För att återgälda gåvan fick jag
    leta reda på "The World of Birds".

  588. Här är världens alla fåglar,
    herr president.

  589. -Tack för att ni kom.
    -Tack.

  590. Den här fågeln har vi i Colombia.
    Tack så mycket.

  591. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Nobels fredspris 2016

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett seminarium med den colombianske presidenten Juan Manuel Santos som har tilldelats Nobels fredspris 2016. Juan Manuel Santos har bland annat medverkat till att ett historiskt fredsavtal slutits med Farc-gerillan. Temat för seminariet är fredsprocessen i Colombia och vilka lärdomar vi kan dra av den. Inspelat den 12 december 2016 på Sveriges riksdag. Arrangör Sveriges riksdag.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Colombia, Fredsfrågor, Internationella relationer, Nedrustning, Nobels fredspris, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Från Osmanska rikets fall till idag

Per Jönsson är journalist och Mellanösternanalytiker på Utrikespolitiska institutet. Här berättar han om Osmanska rikets uppkomst och fall, vilka stater som kom att upprättas då riket föll och om deras utveckling under det senaste decenniet. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.