Titta

Klimatresan

Klimatresan

Om Klimatresan

Följ med fyra svenska familjer på expedition till platser som drabbats av rika länders miljöfarliga livsstil. Vi besöker en elektroniksoptipp i Ghana, ser regnskog skövlas i Brasilien och upplever hur bananplantagens kemikalier skadar miljön i Costa Rica. Resornas mål är att ge insikt om miljöproblem som orsakas av koldioxidutsläpp, överkonsumtion och kemikaliebesprutning av grödor. Programledare Özz Nûjen och miljöforskare Fredrik Hedenus diskuterar hur alla människor kan göra klimatskillnad genom små förändringar i mat-, konsumtions- och resvanor.

Till första programmet

Klimatresan : Sverige koldioxidbantarMaterialDela
  1. Det finns inget skyddsnät.

  2. Jag ska hoppa högt.

  3. Här har vi en frågvis, hoppande
    programledare: Özz Nujen.

  4. Och en påläst forskare i energi-
    och miljöfrågor: Fredrik Hedenus.

  5. Och vi har fyra vanliga familjer-

  6. -som ska anta utmaningen:
    koldioxidbanta.

  7. -Gillgren.
    -Vi landade precis i Los Angeles.

  8. -Akbar Kurda.
    -Har ni med era tandborstar?

  9. -Psilander.
    -Jag får ont i ryggen av det här.

  10. -Ohlsson Fleetwood.
    -Tänk om min SO-lärare ser det här.

  11. Det är mycket snack om miljön,
    men vad ska jag göra?

  12. Klimatfrågan är stor.

  13. Vi är 7,5 människor på jorden
    som släpper ut växthusgaser-

  14. -som stannar i atmosfären
    och gör jorden varmare.

  15. -Men lilla jag...?
    -Då är du jätteliten.

  16. Alla är jättesmå, men om ingen
    gör nånting i den här frågan-

  17. -så kommer inget att hända.
    Och vi har bråttom.

  18. Vi i den rika världen behöver minska
    våra utsläpp allra mest.

  19. Om alla kommer ner till 2 ton
    koldioxidutsläpp per person och år-

  20. -till år 2050,
    så kan vi nå FN:s 2-gradersmål-

  21. -och bromsa
    den globala uppvärmningen.

  22. I dag släpper varje svensk
    i genomsnitt ut-

  23. -11,4 ton koldioxid i atmosfären
    varje år.

  24. Om vi drar bort investeringar
    och skattefinansierad konsumtion-

  25. -blir den andel som
    de svenska hushållen orsakar-

  26. -7,7 ton koldioxidutsläpp per person.

  27. Hur ligger våra familjer till?
    Inte så bra.

  28. Här finns också lite att jobba på.
    Inte så tokigt.

  29. Oj, det var mycket!

  30. Varifrån kommer
    hushållens koldioxidutsläpp?

  31. Jo, från vårt boende,
    våra transporter-

  32. -mat och dryck och övrig konsumtion
    av varor och tjänster.

  33. Vi ska titta närmare på de områden
    där du själv kan göra stor skillnad.

  34. Försten ner!

  35. Hela vårt samhälle
    är ju format kring bilen.

  36. Ja, och det tar lång tid
    att forma om det.

  37. Den processen måste vi fortsätta med
    för ett mer transportsnålt samhälle.

  38. Så här fördelar sig
    svenskarnas utsläpp från transporter.

  39. Resor med kollektivtrafik, tåg,
    taxi och färjor 9 procent.

  40. Flygresor 28 procent.

  41. Och privatbilismen står för
    hela 63 procent av alla våra resor.

  42. Bilen är det viktigaste
    som man själv kan påverka.

  43. De går på fossila bränslen
    som är orsaken till klimatproblemet.

  44. Jorden blir varmare
    för att koldioxidhalten ökar-

  45. -och bilen är
    en viktig pusselbit i det.

  46. Målsättningen är att de ska stå,
    att vi inte ska behöva använda dem.

  47. Kom!

  48. Vigg! Nu har jag låst dem.

  49. Om du gömmer dem blir det bökigare
    för oss att använda dem.

  50. Samtidigt i familjen Ohlsson
    Fleetwoods garage på Östermalm...

  51. Jag har snott deras bilnyckel
    och ska se om de har fuskat.

  52. Ja...

  53. Ja... De har faktiskt använt bilen.

  54. Det syns på mätarställningen.
    Aj, aj, aj.

  55. -Var var ni?
    -I Henriksdal i Nacka.

  56. Så jag fick ta bil. Men det
    var jobbrelaterat och räknas inte.

  57. Kan man inte ta bussen
    eller cykla dit?

  58. -Om man vill gå upp klockan fyra.
    -Nej, det tror jag inte.

  59. -Då vet vi det.
    -Jag åker till Systemet.

  60. -Ta inte bilen.
    -Ska jag cykla då?

  61. Titta, hon tar cykeln. Åtminstone
    står hon och låtsas ta cykeln.

  62. Hon pratar i telefon.
    Kanske ringer hon taxi.

  63. -Hur minskar man bilanvändandet?
    -Hur mycket behövs den?

  64. Kan jag cykla
    eller åka kollektivt istället?

  65. Vilken bil kör jag? Kan den gå på
    biobränsle, el eller vätgas framöver?

  66. Både teknik och livsstil
    måste kombineras bra.

  67. -Helena, kan du komma upp?
    -Ja.

  68. Jag kan ju inte använda bilen
    och har googlat runt lite.

  69. En cykel.

  70. Den ser ut som nåt
    du kunde ha byggt som liten.

  71. Just det...
    Äh, det får bli en promenad.

  72. Visst är det en stor omställning
    att börja med det här.

  73. Att gå, cykla och åka kommunalt-

  74. -för en som alltid har suttit
    i en bil.

  75. Det är bara att vrida på nyckeln
    och köra i väg från A till B.

  76. Jag behöver en cykel i jobbet
    och jag är målare.

  77. -Vi kanske kör mindre i framtiden.
    -Vad gör man då?

  78. Förmodligen cykla och åka kollektivt.

  79. -Hur mycket prylar har du?
    -Inte mycket.

  80. Men jag vill lasta på
    tre-fyra burkar färg.

  81. Jag har aldrig suttit på en
    sån här cykel, så det blir spännande.

  82. Ja, där har vi den! Oj.

  83. Jobb, skola och sommarhus
    får inte vara så långt bort.

  84. Ungefär 40 procent av våra resor
    är pendelresor till jobbet.

  85. Man ska forma sitt liv, så att
    man har så lite resor som möjligt.

  86. Vilken grej.
    Det här var riktigt "nice".

  87. Hej!

  88. Förlåt om jag avbryter
    i ert viktiga arbete.

  89. Jag har ett litet tillkännagivande.

  90. Det är så att jag släpper ut
    alldeles för mycket koldioxid-

  91. -eller vi allihop.

  92. Jag har räknat ut att vi åker taxi
    kanske 400 mil per år.

  93. En så här fin dag kan man gå,
    åka tunnelbana eller cykla.

  94. Hädanefter är det taxiförbud.
    Ingen får åka taxi.

  95. -Ska du på möte nu?
    -Ja, och då tar jag cykeln.

  96. Förr körde överklassen bil
    och arbetarklassen cyklade.

  97. Nu har vi börjat se
    ett skifte på det.

  98. I staden klarar man sig generellt
    sett bättre eller lika bra utan bil.

  99. På landsbygden är man förstås
    ofta beroende av bil.

  100. -Vilken cool! Hur kändes det?
    -Precis som en vanlig bil.

  101. Förutom att det inte hörs nåt
    när man startar och åker.

  102. Familjen Psilander ska testa
    en miljövänlig elbil.

  103. Vi har funderat på
    hur vi ska klara oss utan bil.

  104. Vi behövde köpa hönsmat.

  105. -Jag kan inte gå...
    -...med 30 kg.

  106. Och ingen buss stannar där,
    så en del saker funkar inte.

  107. -Visst är den schyst?
    -Ja.

  108. Inga fötter i sätena.

  109. Om vi bytte ut alla personbilar
    i Sverige till elbilar-

  110. -skulle vi minska privatbilismens
    utsläpp med två tredjedelar.

  111. Resan är jobbig.

  112. Jag har sen länge
    planerat den med Linda.

  113. Petronella vill
    till en musikfestival i Amsterdam.

  114. -Jag behöver köpa en flygbiljett.
    -Vad säger hon? Köpa flygbiljett?

  115. -Snart går priserna upp.
    -Kan man inte åka tåg?

  116. Bra idé, Olivia!

  117. Tåget tur och retur Sverige-Amsterdam
    släpper ut cirka 40 kg koldioxid-

  118. -medan flyget släpper ut 740 kg
    för samma resa.

  119. Det betyder så mycket. Det är
    det roliga jag har i mitt liv.

  120. Men hela familjen Gillgren
    älskar att resa-

  121. -och gör det för mycket.

  122. Deras resa till San Francisco
    orsakade 3,5 ton utsläpp per person.

  123. Nästan en dubbel årsförbrukning
    jämfört med målet på 2 ton-

  124. -som krävs
    för att bromsa uppvärmningen.

  125. Ska vi ner på två kan vi inte flyga.
    Det är ju den stora boven i dramat.

  126. Man får skita i
    att resa på semester utomlands-

  127. -om man ska komma ner till två ton.

  128. -Du kan cykla till franska Rivieran.
    -Då har vi en plan för sommaren.

  129. Ska man sluta åka utomlands
    för att uppleva värme?

  130. Inte sluta, men reser vi bara mer
    och mer blir flygutsläppen stora.

  131. Tror du att det
    kan bli miljövänligare i framtiden?

  132. Det stora är biobränsle.
    Problemet är att alla vill ha det.

  133. Till lastbilarna,
    för att värma våra hus.

  134. Så mycket skog finns inte på jorden
    för att få biobränsle till allt.

  135. Hur blir man mindre flygberoende, då?

  136. Man kan tänka
    att det finns roliga saker nära.

  137. Det har familjen Akbar Kurda fattat.

  138. Özz, kan du vänta?!
    Du är så långt ifrån.

  139. -Du vill bara putta ner mig.
    -Nej, jag ska berätta en hemlighet.

  140. Reber är en liten fegis.

  141. -Akta!
    -Nej!

  142. Herregud, vad kallt!

  143. Jag orkar inte mer.

  144. Hoppar du över flygresorna
    och kör en liten elbil-

  145. -finns det utrymme för att nå
    klimatmålet och äta nötkött.

  146. Men med Thailandsresor och en flådig
    bensinbil blir det vegankost-

  147. -för att hålla sig under
    det som krävs för att nå klimatmålen.

  148. Så här ser svenskars koldioxidutsläpp
    ut när det gäller vad vi äter.

  149. Hälften kommer
    från nötkött och mjölkprodukter.

  150. Minskar vi konsumtionen från
    nötkreatur kan vi påverka utsläppen.

  151. Jag har hört att kyckling är bättre
    än nötkött för miljön.

  152. Ja, ur klimatsynpunkt är kyckling
    ungefär tio gånger bättre än nötkött.

  153. -Vad är problemet med nötkött?
    -Det ena är metanet i kornas magar.

  154. När de äter bildas metan,
    en växthusgas.

  155. Kor måste även äta mycket
    för ett kg mjölk eller kött.

  156. När man producerar det fodret
    krävs mycket mark-

  157. -och det blir lustgas från marken
    och koldioxid från traktorer.

  158. -Hur stort problem är korna?
    -Globalt ca 15 procent av utsläppen.

  159. Det är ca 100 gånger högre utsläpp
    att äta 1 kg nötkött än 1 kg bönor.

  160. Vad är vegansk mat?

  161. Dags att rensa ut och fylla på
    med nytt hos familjen Akbar Kurda.

  162. Här var det också.

  163. Det är en utmaning-

  164. -eftersom kött är huvudingrediens
    i allting.

  165. En massa kött.

  166. Jag har skrivit olivolja,
    kikärter, sallad, frukt, potatis-

  167. -mandelmjöl, kokosmjölk, pasta...

  168. Det blir svårast för Reber att inte
    äta kött, för han älskar kött.

  169. -De grillar, mamma.
    -Hej, hej!

  170. -Vad är det?
    -Bulgursallad med grillade grönsaker.

  171. Champinjoner, aubergine, sparris...

  172. -Vill du smaka?
    -Jag får inte.

  173. Nej, du ska inte smaka.

  174. Det är jobbigt
    när de grillar en massa kött.

  175. Jag brukar äta jättemycket,
    men nu är jag ju vegan.

  176. Vilket är ditt favoritkött
    eller favoritdjur?

  177. Det jag äter mest är lamm.

  178. Köttkonsumtionen har ökat med
    50 procent sen 90-talet, i Sverige.

  179. Vi i Sverige äter 50 procent mer kött
    i dag än för bara 25 år sen!

  180. Vi blir fler och fler, äter mer kött
    och eldar fossila bränslen.

  181. Det tillsammans ger klimatproblem.

  182. Nu när du pratar
    tänker jag bara på hamburgare.

  183. Men jag får inte tänka på kött.

  184. Det är svårt
    att få gamla människor att ändra sig.

  185. Vem pratar du med? Jag är här.

  186. Nu kan man verkligen testa. Jag
    tycker att rotfrukter är spännande.

  187. -Jag gör lite kålrabbi.
    -Ingen vill ha det.

  188. Jo, jag vill ha det. Vad ska du ha?
    Äh, vad du är gnällig.

  189. Kålrabbi kanske är lite överkurs
    för familjen, men jag älskar det.

  190. Och de ska äta det till middag.

  191. Jag spårar, så följer de andra efter.

  192. Hyllan med röda linser har jag aldrig
    varit på, så jag får nog leta lite.

  193. Det här blir inte helt lätt.
    Finns ingen att fråga?

  194. Har ni en speciell hylla
    för veganmat?

  195. Det bästa vi kan göra
    är att äta vegansk kost-

  196. -som inte är flygtransporterad,
    ur klimatsynpunkt.

  197. Rotfrukter, baljväxter, spannmål,
    pasta o.s.v. har jättelåga utsläpp.

  198. Perfekt.
    Hur billigt som helst dessutom.

  199. -Hur är det med mjölkkor?
    -Det är lägre utsläpp per kg mjölk.

  200. Det ligger ungefär på samma nivå
    som griskött.

  201. Men nu finns det ju
    vegetabiliska alternativ till mjölk.

  202. -Är sojamjölk och sånt i mjölkhyllan?
    -Nej, på torrhyllan.

  203. -Den är vegansk.
    -Hur gör man med pasta?

  204. -Det finns ju bönspagetti.
    -Sån har jag läst om.

  205. Har ni fuskat
    och ätit kött utanför hemmet?

  206. -Jag har gjort det nån gång.
    -Jag misstänkte det.

  207. -Det var när jag beställde på Max.
    -Du kunde ha beställt veganskt då.

  208. Jag åt på McDonald's.

  209. Har du?
    Det trodde jag inte om dig, Lana.

  210. -Vad vill du ha?
    -En baconburgare.

  211. -Nej, jag koldioxidbantar.
    -Bravo, Fred!

  212. Vi har en quornburgare.
    Den är god, den brukar jag äta.

  213. Om vi jämför en sojaburgare
    och en hamburgare-

  214. -så krävs en 50 gånger större yta för
    hamburgaren jämfört med sojaburgaren.

  215. Fredrik pratar om hur stor åkermark
    som krävs för fodret till nötkreatur-

  216. -jämfört med att odla soja.

  217. -Varför äter du quorn?
    -Vi koldioxidbantar.

  218. -Är det för...?
    -Nötköttet.

  219. Så 50 sojaburgare
    är som en hamburgare.

  220. Men de tar lika stor plats i magen.

  221. Alla vill nog förbättra-

  222. -men är inte beredda att låta bli
    cheeseburgaren när andra tar det.

  223. Man känner
    att det inte gör nån skillnad.

  224. Det är ju nästan ett köttmissbruk.

  225. Effekten när vi är så många på jorden
    skapar stora problem för oss.

  226. Här är mina kompisar.

  227. Men sju gram protein är ingenting.

  228. Han säger att han tränar
    och behöver kött.

  229. Bra. Snyggt.

  230. Som vegan ska du hitta bra komplement
    till animaliska produkter-

  231. -som ersätter proteinet,
    musklernas byggstenar.

  232. De som finns är exempelvis soja.
    Bönor är extremt proteinrikt.

  233. De flesta baljväxter har mycket
    protein. Det finns även vetegluten-

  234. -och quornprodukter
    som är helveganska.

  235. Håll armarna böjda hela tiden.

  236. Det är svårt att få proteinbrist.
    Ät bara spannmål, bönor och linser.

  237. Det finns bodybuildare
    som är veganer.

  238. Soja innehåller väldigt mycket
    protein per 100 gram-

  239. -precis som kyckling.
    Upp och ner. Bra.

  240. Vila.

  241. Fredrik kämpar på i mataffären.

  242. Jag väljer ut
    den bästa av de här två.

  243. Ekologiska. De är sålda.

  244. -Hallå?
    -Vad trevligt med besök.

  245. Med miljön
    menar man ju oftast klimatet.

  246. Men det finns också ekologiskt.
    Vad betyder ekologiskt?

  247. Ekologisk handlar mer om
    att hantera landskapet-

  248. -så man använder inte kemiska
    bekämpningsmedel och konstgödsel.

  249. -Går det fint?
    -Ja.

  250. -Är det nästan roligt?
    -Ja, faktiskt.

  251. Dessutom ska djurskyddet vara
    lite bättre.

  252. Man får inte tillsätta saker
    i produkterna.

  253. Det är ekologiskt. Men det betyder
    inte att det är bättre för klimatet.

  254. Det är mer än vad man stoppar i sig.
    Det är en långsiktig hållbarhet.

  255. Det är lika viktigt.

  256. Hur lång tid tar det att göra det här
    på den här åkern i ett sträck?

  257. Nästan en dag.

  258. -Och med kemikalier?
    -En timme.

  259. Växthusgasutsläppen från
    ekologisk produktion är desamma.

  260. Övergödningsproblematiken
    är densamma.

  261. Några saker är bra, några är
    ungefär samma, några är sämre.

  262. Sämre är att det tar mer mark.

  263. -Allt ser ju nästan likadant ut.
    -Ja, det är lite besvärligt.

  264. Som alla andra tänker jag på priset.

  265. -Ekologiskt är oftast mycket dyrare.
    -Ja, lite dyrare.

  266. -Det är oftast mycket dyrare.
    -Det beror på produkten.

  267. När man inte använder kemikalier-

  268. -måste man ta bort ogräset
    för hand eller med traktor-

  269. -men man får även mindre avkastning
    och tjänar mindre pengar.

  270. Så man måste betala bönderna
    lite mer.

  271. Vi ska göra salladssås.

  272. Nu kommer de, älskling.

  273. Tittut! Hej!

  274. -Kommer vi att få vegomiddag?
    -Ni får se om ni kan avgöra det.

  275. -Vad känner ni spontant?
    -Det är inga problem.

  276. Det var gott grillat.

  277. -Gott, men en annan konsistens.
    -Ja.

  278. -Maten var väldigt god.
    -Vad glad jag blir.

  279. Jag är lite förvånad,
    men det är gott.

  280. -Hur har du gjort den?
    -Det är ett hemligt familjerecept.

  281. -Klart man blir inspirerad.
    -Gör den här hemma.

  282. -Så man klarar sig på vegansk kost?
    -Ja, många lever så och mår utmärkt.

  283. Ska man tänka på nåt?

  284. Få i dig ordentligt
    med järn och kalcium-

  285. -och ta tillskott
    av D-vitamin och B12.

  286. Man är inte van vid
    att laga vegansk mat-

  287. -och har fått en bild av att det
    bara är rawfood och grönsaker.

  288. Men vad är det viktigaste
    att tänka på, då?

  289. Det beror på. Är det viktigt att
    spara mark är inte ekologiskt så bra.

  290. Är det ett rikt odlingslandskap
    med mycket fåglar och insekter-

  291. -satsar man på ekologiskt.

  292. Vill man skydda arbetarna
    i framförallt tredje världen-

  293. -är ekologiskt också bra.
    Vad värderar man?

  294. Är det viktigt att få mat
    med bra kvalitet och smak-

  295. -och som för med sig
    ett hållbart jordbrukssystem-

  296. -kanske det får kosta lite mer.
    Man kan dra in på nåt annat.

  297. Vad värderar du? Som konsument
    vet jag inte vad jag ska välja.

  298. Jag tänker att det är bra
    att vi sparar mark.

  299. Allt behöver inte vara ekologiskt-

  300. -men att ha det
    för att prova ut nya odlingsmetoder-

  301. -och komma bort från kemikalierna
    är ju jättebra.

  302. Sen för man över dessa erfarenheter
    till konventionellt jordbruk.

  303. I butiken är det lätt att få med sig-

  304. -sånt man faktiskt kan låta bli
    att ta med till kassan.

  305. Det enda jag tänker på
    är en ny mobil.

  306. Jag har en som fungerar jättebra-

  307. -men jag vill ha den nyaste,
    och så är det hela tiden.

  308. Så här ser svenskarnas koldioxid-
    utsläpp ut för allt vi köper.

  309. En tredjedel av våra konsumtions-
    utsläpp kommer från inköp av kläder.

  310. Materiell lycka finns. Det är härligt
    att handla nåt man tycker om-

  311. -och ta upp det ur påsen. Man blir ju
    lite lyckligare som människa.

  312. -Är konsumtionshetsen ett problem?
    -Ja, det är en del av problemet.

  313. 20 procent av våra växthusgasutsläpp
    kommer från konsumtion av prylar.

  314. Och vi blir allt rikare.
    Vi är ungefär dubbelt så rika-

  315. -som våra föräldrar var för 40 år sen
    och vi konsumerar dubbelt så mycket.

  316. Här...
    I "prom guide" finns det nog...

  317. -Har de andra börjat handla?
    -Vissa har nog det.

  318. Ett sätt att handla klimatsmart
    är att gå till en second hand-affär.

  319. Du ler, men...

  320. -Här är klänningar. Inget du vill ha?
    -Nej, tack.

  321. -Här, Reber.
    -Vi letar efter en studentkostym.

  322. Jag vill se fräsch ut
    och ha nya kläder.

  323. -Jag vill att färgen ska vara svart.
    -Marinblå är ganska fint.

  324. -Vi kollar här.
    -De här var fräsiga.

  325. -Direkt ett par brillor.
    -Jag har ju inga.

  326. -Nu var det ju O som skulle leta.
    -Jag skäms. Jag shoppar för mycket.

  327. Jag har aldrig varit
    i en sån här affär.

  328. Här är en partyvariant.

  329. Köper man second hand
    behöver inget nytt produceras-

  330. -och det blir mindre utsläpp.

  331. -50?
    -Den här passar.

  332. Jag har jättebra stil och försöker
    förmedla min kunskap till Reber.

  333. -Kan man vika upp en kavaj?
    -Nej, vad gör ni?

  334. -Men han vill inte ta emot den.
    -Slipsen där.

  335. Nej, en vit skjorta med en fluga.

  336. -Låt honom bestämma själv.
    -Den här är bra. Vi köper den.

  337. Ta det lugnt,
    du har bara hittat kavajen.

  338. Hur mycket måste vi återvinna för att
    det ska bli bättre för samhället?

  339. Hur ser det ut i Sverige och världen?

  340. I Sverige är vissa saker ganska bra.
    Vi återvinner mycket metall.

  341. En större del av plasten
    eldar man upp, man energiåtervinner.

  342. Plast är ju olja, så man gör plast
    av den och bränner den sen.

  343. Fred, har du elektronikprylar
    som du behöver slänga?

  344. Jag slänger den här printern.

  345. Hoppas man inte träffar en kund
    nu bara.

  346. Du är så himla pinsam.

  347. Ska vi inte köpa nytt,
    utan byta till oss äldre och så?

  348. Det är viktigare att återvinna.

  349. Det är inte gjort
    för människor utan bil.

  350. -Man är lite trött i benen nu.
    -Ja.

  351. Metall. Var är el?

  352. Om man slänger dammsugaren
    och printern, vart tar det vägen?

  353. Till ett företag som plockar ut
    metaller och sånt som återanvänds.

  354. -Görs det i Sverige?
    -Ja.

  355. Så när man slänger nåt här
    har man gjort det man kan?

  356. Ja, precis.

  357. Metaller smälts ner,
    och så gör man nya saker av dem.

  358. 70-90 procent av metallernas energi
    kan sparas jämfört med att bryta nya.

  359. Men för att få ner utsläppen måste vi
    förändra hur vi producerar prylarna.

  360. Här är diverse elektronik.

  361. Åh, kolla!

  362. Snyggt.

  363. Köp saker som är miljömärkta.

  364. Då vet man att miljöprestandan är
    bättre. Köp tjänster mer än prylar.

  365. Många kunder som hittar hit och
    går över till ekologiska produkter-

  366. -säger att klåda i hårbotten,
    irritationer och eksem försvinner.

  367. Det är ett bra alternativ.
    - Och du ville växtfärga?

  368. Växtfärger innehåller nermalda örter,
    växter och varmvatten.

  369. Det är blått. Nej, jag skojar.

  370. Snyggt.

  371. Jag ska se om det finns blommor
    man kan ha med gott samvete.

  372. -Har ni alltid blommor?
    -Vi köper en gång i veckan, kanske.

  373. -Är det dåligt för miljön.
    -Ja.

  374. De odlas i Afrika, tror jag,
    och sen flygs de hit-

  375. -eller så har man dem i växthus med
    fossilt bränsle, så det är värdelöst.

  376. Men är det inte taskigt att sluta
    konsumera andra länders varor?

  377. Det är jätteviktigt
    att vi handlar med fattiga länder-

  378. -för att ge människor arbete.

  379. Men det viktiga är att hjälpa dem
    att ställa om sin produktion-

  380. -så att den blir miljövänligare. Och
    att man efterfrågar mer miljövänligt.

  381. Finns det nån miljömärkning eller nåt
    man kan köpa med gott samvete?

  382. Vissa blommor har miljömärkning.

  383. Vad är det bästa du har nu?

  384. Den där hinken med blåbärsris
    som är egenplockat i skogen.

  385. -Egenplockade pingstliljor.
    -Vad söta.

  386. Då gör vi en klimatanpassad bukett.

  387. Men det är svårt med blommor
    i Sverige utan mycket sol och värme.

  388. -Det blir kanon. Tack. Trevlig helg!
    -Detsamma.

  389. -Här är din färg, Olivia.
    -Den är helt okej.

  390. -Men jag gillar inte blått.
    -Du kan väl prova och se?

  391. -Det blir jobbigt.
    -Men om vi inte hittar nån annan?

  392. Kan jag få byta om?

  393. Vi kanske tar oss till en kusin
    och ser vad som kan finnas där.

  394. Just det, att låna är ju smart.

  395. -Vad snällt, tack.
    -Den är svart så klart.

  396. Mamma är lite orolig över
    hur jag kommer att se ut.

  397. Vi får inte köpa kläder.

  398. Hon är lite stressad.
    Du vet hur de är.

  399. Den här är fin i formen om den
    passar. Sen har jag den här.

  400. Du har nog kommit rätt här
    med många klänningar.

  401. Åh! Vad fin den var med draperingen.
    Riktigt snygg.

  402. -Den kan man väl ha som balklänning?
    -Absolut.

  403. Mamma är nervös för min skull.

  404. Men hon tycker nog
    att det ser helt okej ut.

  405. Nämen, åh... Vad fin!

  406. -Vad snyggt.
    -Visst var det?

  407. 100 kronor för allt.

  408. Det är billigt att vara klimatsmart.

  409. Kollektivtrafik och cykel
    är billigare än bil.

  410. Att äta vegetariskt är billigare.

  411. Man kan vara klimatsmart
    på ett väldigt billigt sätt.

  412. Blir det bättre
    eller sämre i framtiden?

  413. Jag tror att det blir bättre,
    att utsläppen minskar.

  414. Det är nu vi kan välja
    hur vår framtid ska se ut.

  415. Ni minns väl att vi i dag
    i genomsnitt släpper ut-

  416. -11,4 ton koldioxid per person
    varje år.

  417. Minskar vi våra utsläpp kan vi bromsa
    den globala uppvärmningen.

  418. Ni har tidigare haft
    enormt höga energiutsläpp.

  419. Hur gick koldioxidbantningen
    för familjerna?

  420. Ni hamnar på...

  421. ...2,8 ton. Det är helt fantastiskt.

  422. 3,7 ton har ni lyckats med.

  423. 1,7!

  424. Här lämnar vi våra nya klimathjältar
    och skickar bollen vidare till dig.

  425. Textning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Sverige koldioxidbantar

Avsnitt 5 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De fyra familjerna har blivit inspirerade av sina klimatresor och ska koldioxidbanta. Deras fokus ligger på att resa, äta och konsumera klimatsmart. Tillsammans med familjerna lär vi oss hur köttkonsumtion, förbrukning av fossila bränslen och onödig konsumtion påverkar Sveriges koldioxidutsläpp. Vi får svar på klimatfrågor som rör vardagen, som varför vi ska återvinna och sopsortera. Och om det går att vara vegan samtidigt som man styrketränar.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap, Miljö
Ämnesord:
Global uppvärmning, Hållbar livsstil, Konsumtion , Miljöfrågor, Miljöfrågor , Minskning av koldioxid , Naturvetenskap, Växthuseffekten
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Klimatresan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Ghanas elektroniksoptipp

Avsnitt 1 av 5

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Brasiliens skövlade regnskog

Avsnitt 2 av 5

De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskog avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framför allt sojabönor. Sojabönor används till största del i djurfoder och regnskog skövlas när världens efterfrågan på nötkött och mjölk ökar. Följ med familjen Akbar Kurda när de reser till Brasilien för att se hur regnskogen skövlas till förmån för storskaliga sojaodlingar. De besöker också småskaliga ekologiska jordbruk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Kiribatis försvinnande örike

Avsnitt 3 av 5

Kiribati är en önation i Stilla havet som står inför en allvarlig klimatfara. Stigande havsvattennivåer hotar att lägga önationen under vattnet. Vattenmassorna ett resultat av växthuseffektens uppvärmning av jordklotet. Familjen Gillgren reser till Kiribati och får se hur havsvattnet förgiftar öbornas fruktodlingar och översvämmar deras hem. Frågan alla ställer sig är vart Kiribatis invånare ska ta vägen den dag deras ö ligger helt under vatten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Avsnitt 4 av 5

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Sverige koldioxidbantar

Avsnitt 5 av 5

De fyra familjerna har blivit inspirerade av sina klimatresor och ska koldioxidbanta. Deras fokus ligger på att resa, äta och konsumera klimatsmart. Tillsammans med familjerna lär vi oss hur köttkonsumtion, förbrukning av fossila bränslen och onödig konsumtion påverkar Sveriges koldioxidutsläpp. Vi får svar på klimatfrågor som rör vardagen, som varför vi ska återvinna och sopsortera. Och om det går att vara vegan samtidigt som man styrketränar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Hur ska vi rädda världen?

Ett panelsamtal om hur det går att göra en insats för en bättre och säkrare mattillverkning. Michiel Bakker från Google visar hur företaget medvetet ändrat sin matkultur, och kocken Sam Kass berättar om hur han hjälpte Michelle Obama att göra ett självhushållande grönsaksland i Vita huset. Övriga medverkande: Allison Ammeter, Alberta Pulse Growers, Bruce Khan, riskkapitalist och Ole Hansen, Business of Tomorrow. Moderator: Frank Rijsberman. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tisdagskollen med Farzad

Svea har superkoll på käk

10-åriga Svea har superkoll på matlagning och drömmer om att öppna en egen restaurang.

Fråga oss