Titta

Klimatresan

Klimatresan

Om Klimatresan

Följ med fyra svenska familjer på expedition till platser som drabbats av rika länders miljöfarliga livsstil. Vi besöker en elektroniksoptipp i Ghana, ser regnskog skövlas i Brasilien och upplever hur bananplantagens kemikalier skadar miljön i Costa Rica. Resornas mål är att ge insikt om miljöproblem som orsakas av koldioxidutsläpp, överkonsumtion och kemikaliebesprutning av grödor. Programledare Özz Nûjen och miljöforskare Fredrik Hedenus diskuterar hur alla människor kan göra klimatskillnad genom små förändringar i mat-, konsumtions- och resvanor.

Till första programmet

Klimatresan : Ghanas elektroniksoptippMaterialDela
  1. Det här är det mest fruktansvärda
    ställe jag har sett.

  2. Varje år lämnar en svensk efter sig
    20-25 kg elskrot.

  3. Allt från kasserade mobiltelefoner,
    datorer och dammsugare-

  4. -till kylskåp och tv-apparater.

  5. Miljöpåverkan är inte bara
    den energi prylarna förbrukar-

  6. -utan en stor del
    kommer från tillverkningen.

  7. Som vid gruvdriften då giftiga
    metaller utvinns till elektroniken.

  8. När elprylarna ska kasseras är det
    därför viktigt att de återvinns-

  9. -för att förhindra utsläpp
    av giftiga metaller i naturen.

  10. Låt mig presentera
    familjen Ohlsson Fleetwood.

  11. De ska på en resa-

  12. -för att få se var västvärldens
    elskrot ofta hamnar illegalt.

  13. -Kaffet är klart.
    -Oj, jag höll på att ramla.

  14. Här är kaffe och te
    till den som vill ha.

  15. Vill ni veta vart ni ska?

  16. Här har ni den.
    Ni får öppna sidan 85.

  17. -Vilket land är det?
    -Vi ska till Ghana.

  18. Ghana ringer det
    noll klockor om egentligen-

  19. -för man vet inte vad som händer där.

  20. Ni har ganska mycket elprylar.
    Det här med elektronik.

  21. Vad händer när mobilerna dör?

  22. Ni ska få se att det vi gör
    och det vi förbrukar-

  23. -faktiskt påverkar folk
    på riktigt där de bor.

  24. Ghana är en demokrati där ungefär
    halva befolkningen lever på jordbruk.

  25. Landets ekonomi bygger till stor del
    på gruvindustri och export av guld.

  26. Fattigdomen är stor.
    Många söker sig till städerna-

  27. -och många tvingas försörja sig
    på de ökända elektroniksoptipparna.

  28. Det är olagligt att exportera elskrot
    till fattiga länder enligt FN-

  29. -men flera containerfartyg i veckan
    kommer ändå fullastade med elskrot-

  30. -från den rika världen
    till hamnen i Accra.

  31. Mike, är det här Accras centrum
    som vi är i nu?

  32. Nej, det här är en förort
    som heter Sukura.

  33. Är det ett fattigt område
    eller är det okej?

  34. Det är ett helt vanligt område,
    skulle jag säga.

  35. Jag heter Mike Anane
    och är miljöjournalist.

  36. Har du som journalist
    skrivit artiklar om klimatförändring?

  37. Ja, många. Här är det verklighet.

  38. Vi ser extrem väderlek.

  39. Det blir väldigt varmt och ibland får vi
    översvämningar. Så ska det inte vara.

  40. Vi kommer att få se hur miljön
    kan påverkas av hur vi lever.

  41. Jag vet inte
    vad det specifikt kan innebära.

  42. Det blir nog ingen
    "feelgood"-upplevelse.

  43. Nu ska vi träffa Isaiah.

  44. -Var bor han?
    -Han bor till vänster inne i hörnet.

  45. Vi ska träffa Isaiah-

  46. -som försörjer sig och familjen genom
    att leta metaller på en soptipp.

  47. Vi får följa med dit,
    men först visar han oss bostaden.

  48. Det här är Isaiah. Han tar hand om er.

  49. -Hej! Jag heter Fredrik.
    -Isaiah.

  50. -Ska vi ta av oss skorna?
    -Nej, behåll dem på.

  51. Här bor min mamma, syster,
    pappa och jag.

  52. Mamma och pappa sover här,
    och min syster och jag sover här.

  53. -På golvet?
    -Ja, vi lägger ut den där.

  54. -Har ni några lampor på kvällen?
    -Bara den där uppe.

  55. -Studerar du?
    -Ja. Jag vill bli revisor.

  56. -Det blir min framtida karriär.
    -Så bra.

  57. Vi kommer nog att få nånting med ris.

  58. Det såg även ut som lite mjölk.
    Spännande för mig som älskar ny mat.

  59. -Varsågoda.
    -Tack.

  60. Nån bordsplacering?

  61. -Äter man med händerna?
    -Jag vet inte.

  62. -Först måste vi be.
    -Jaha, javisst.

  63. Gud, tack för den här maten.
    Vi tackar dig för livet.

  64. Tack för att du skyddar oss.
    Tack, Jesus Kristus. Amen.

  65. Amen.

  66. -Det är varmt.
    -Ja, det är riktigt varmt.

  67. -Vad är det gjort på?
    -Det görs på två saker.

  68. Majs, och ibland använder vi saba.

  69. Det är gott.

  70. Oj, vilken smal gata.

  71. Efter lunchen
    visar Isaiah oss runt i området.

  72. -Det här är en fotbollspark.
    -Jaha, för fotboll.

  73. De dumpar sopor här
    och det finns en lagun där.

  74. Skräpet åker ner i lagunen
    och går sen ut i havet.

  75. Så det förorenade skräpet
    hamnar i vattnet-

  76. -och rinner sen ut i havet
    och förgiftar fisken.

  77. Avloppsrännorna är fulla,
    så när det regnar svämmar de över.

  78. Jaha, det väller över.

  79. Man får verkligen perspektiv
    på saker och ting.

  80. Så här hamnar allt.
    Alla slänger i allt möjligt.

  81. -Toalettvattnet också?
    -Ja.

  82. -Var får ni dricksvatten?
    -Från tappkranar.

  83. Om vi fångar en fisk och äter den
    kan vi bli sjuka.

  84. Ja. Jag kan knappt vara här
    på grund av...

  85. Jag blir kräkfärdig.

  86. Överallt var det sophögar
    som ruttnade-

  87. -eller stillastående vattendrag
    som var fyllda med förruttnade saker.

  88. Varför är det ingen
    som städar upp här-

  89. -och försöker göra det till ett trevligt
    område där man inte slänger sopor?

  90. Det bor ju barn här.

  91. Barnen plockar upp en massa saker.

  92. Om de hittar mat äter de den
    och då kan de bli sjuka.

  93. Vad skulle du göra om du bodde här?

  94. Jag vet inte. Det är superäckligt
    med soporna på gatan.

  95. De vill ha med alla utom mig på bild.

  96. De är ju samma människor
    men har det så mycket värre.

  97. Det får räknas som tre.

  98. Pengar hjälper
    för att kunna bo bra och så-

  99. -men det gör en nog inte gladare
    som person.

  100. Du är ute.

  101. I Sverige är folk mer dryga-

  102. -men här är de snälla
    och pratar gärna.

  103. Okej, så nu är det fem som gäller.

  104. Det är otroligt att folk bor så här-

  105. -och det är ändå
    en otroligt varm och härlig kultur.

  106. I dag visar Isaiah
    hur han tjänar pengar.

  107. Eftersom vi saknar pengar måste jag
    hjälpa mina föräldrar, så vi får mat.

  108. Isaiah går varje dag till
    elektroniksoptippen Agbogbloshie-

  109. -för att han ska ha råd att studera.

  110. Det här är första delen
    av elektroniksoptippen Agbogbloshie.

  111. Här börjar den.
    Det här är Odaw-floden.

  112. Den brukade vara ren
    och folk fiskade här.

  113. Men nu finns inget levande kvar då den
    är full av datorer och tv-apparater.

  114. De monteras isär och bränns
    och när regnet kommer spolas allt ner.

  115. Och den här floden
    mynnar ut i havet en bit bort.

  116. -Vad händer om man dricker vattnet?
    -Man skulle antagligen dö.

  117. Vi får bara stanna i 20 minuter
    i den giftiga luften.

  118. Det luktar ruttet.

  119. Ska vi ta ett dopp?

  120. Det här är det mest fruktansvärda
    ställe jag har sett.

  121. Helt sjukt.

  122. Det är ett vidrigt ställe.

  123. Det stinker. Vattnet är som olja
    som rinner ner i havet.

  124. Det får fiskarna i sig,
    och sen äter de fisken. Helt sjukt.

  125. Det luktade
    så frukantsvärt äckligt där.

  126. En nyöppnad surströmmingsburk
    är som alpluft i jämförelse.

  127. Och där sitter folk.

  128. Man börjar långsamt.

  129. Sen vänder man på den så här.

  130. Och sen slår man på den.

  131. -Skär du dig inte ibland?
    -Jo, ibland.

  132. Det är riskfyllt eftersom det är glas.
    Man får vara försiktig.

  133. Man kan få in
    de minsta partiklarna i ögonen.

  134. -Kan ni inte ha skyddsglasögon?
    -Jo, om man har det.

  135. Annars gör vi så här.

  136. Då får man ut den.

  137. -Det här är det enda man behöver.
    -Så det där är metallen man vill åt.

  138. -Hur många timmar jobbar du per dag?
    -Tolv timmar.

  139. -Hur gammal var du när du började?
    -Jag var fem år när jag började här.

  140. -Fem år! Är det sant?
    -Det är galet.

  141. -Hur gammal är du nu?
    -Jag blir snart 20.

  142. Så du är nitton år nu. Herregud.

  143. Tänk femårsgruppen på dagis sitta där
    och slå sönder tv-apparater.

  144. Jag saknar ord.

  145. För cirka 20 år sen
    brukade fågelskådare komma hit.

  146. Det är våtmark
    med floden och lagunen.

  147. Våtmark är bra för miljön.
    Det var vackert som Edens lustgård.

  148. Men nu är här tragiskt nog förödelse-

  149. -på grund av dumpningen
    av elektroniskt avfall.

  150. Hur vet man att det kommer från
    Sverige och andra europeiska länder?

  151. I hamnen kan man titta
    på konossementet där det står.

  152. Jag samlar också på etiketter
    med ursprungsmärkning.

  153. I vissa industriländer sätter man
    en ursprungsmärkning på datorerna.

  154. Det är vidrigt
    att så mycket teknik hamnar här-

  155. -och att man kan låta människor...

  156. Att det inte förbjuds i en demokrati!

  157. Många andas in röken
    som går in i lungorna och blodet.

  158. Det leder till hjärtsjukdom
    och huvudvärk.

  159. Jag föreslår att vi går härifrån.
    Jag håller på att svimma.

  160. Jag hade förstått
    att det skulle bli jobbigt att se.

  161. Men lik förbannat var det tio gånger
    värre än jag kunde föreställa mig.

  162. Det kommer att sitta fastspikat
    i bakhuvudet hela livet.

  163. Vi var där i 25 minuter,
    och han har varit där i 15 år.

  164. Han tjänar mindre än en dollar
    om dagen på att hålla på med det.

  165. Det här ger inte mycket betalt-

  166. -så man har inte råd
    med medicinsk behandling.

  167. Många av mina vänner är sjuka
    och några har dött.

  168. Det var väldigt tråkigt.

  169. Ghana, detta egentligen vackra land
    med ett stolt folk-

  170. -har blivit en sopstation för oss.

  171. Varför hamnar elektroniskt skrot där?

  172. Det får det inte.

  173. Enligt konventioner får vi inte
    exportera det till fattiga länder.

  174. -Men ändå hamnar det där.
    -Ja, av två orsaker.

  175. Man får skicka elektronik
    som fungerar.

  176. -Bara man kan sätta på ON/OFF?
    -Ja.

  177. En del av det som hamnar på sopberget
    har använts i Ghana innan.

  178. Men man kan förstås också låtsas
    att det fungerar.

  179. Det finns kryphål
    i konventioner och lagstiftning.

  180. Så det är nästan skrotsmuggling?

  181. Ja, det finns en illegal del av det
    som gör att elektronik hamnar där.

  182. Det som de gör för hand
    under smutsiga förhållanden-

  183. -kan vi ofta göra effektivare
    och bättre.

  184. De kan inte utvinna guld,
    för det är så lite.

  185. Men i industriell återvinningsprocess
    kan man få 80-90 procent av guldet.

  186. -Vad kan Ghana göra?
    -Införa industrialiserad återvinning.

  187. Då sparas både människoliv och
    material. Man får ut mer material.

  188. Får du även ut guld, inte bara järn
    och bly, kan det säljas dyrare.

  189. Det borde kunna bli
    en bra ekonomisk lönsamhet.

  190. Men detta vackra Ghana
    som har blivit vår sopstation-

  191. -är inte bara ändhållplats, utan där
    utvinns också många grundråvaror.

  192. Som guld, ja.

  193. Guldet utvinns också ofta på ett sätt
    som är hälsovådligt för arbetarna.

  194. Man använder kvicksilver, och det är
    en farlig miljö där folk dör.

  195. Gruvdrift, framförallt
    i tredje världen, är farligt.

  196. Många får sätta livet till.

  197. Man värderar människoliv lägre
    i dessa produktionsprocesser.

  198. Bara man får ut
    hyfsat billigt råmaterial.

  199. För att få de fantastiska mobil-
    telefonerna fortsätter vi med det?

  200. Ja. Men om man skulle bygga
    moderna, säkra gruvor-

  201. -skulle det inte göra mycket
    på priset på en mobil.

  202. Råvarumaterialet
    är ju den lilla kostnaden.

  203. -För oss blir skillnaden inte stor.
    -Ändå fortsätter det så här.

  204. Företag ska välja och vill ha in
    så billiga råvaror som möjligt.

  205. Som konsument
    kan man inte hålla koll på-

  206. -var neodymet i mobilen kom ifrån.
    Det vet nog inte ens tillverkaren.

  207. -Jag vet inte ens vad det är.
    -Det är en sällsynt jordartsmetall.

  208. Men vi kan väl inte sätta press
    på vartenda elektronikföretag?

  209. Vi borde kunna se till att mindre
    elektronikskrot hamnar där.

  210. Och om möjligt överföra kunskap och
    teknik för att göra det industriellt.

  211. -Vad tror du händer i framtiden?
    -Man kallar det urban gruvdrift.

  212. Annars är gruvor i berg, men
    den här finns i staden, i våra sopor.

  213. Vi har pratat länge om att våra
    sopberg kommer att vara gruvorna-

  214. -för där finns metallerna.

  215. Om metaller blir knappa, går priset
    upp och man vill återvinna dem mer.

  216. Förhoppningsvis bygger vi effektivare
    system för att samla in det-

  217. -och bättre system för att ta hand om
    det, för att få en cirkulär ekonomi.

  218. Vi släpper inte ifrån oss metaller
    ut i naturen, utan behåller dem-

  219. -och återanvänder dem många gånger på
    ett sätt som inte skadar människor.

  220. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Ghanas elektroniksoptipp

Avsnitt 1 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Avfallsdeponering, Avfallshantering , Ghana, Hållbar livsstil, Miljöfarligt avfall , Miljöfrågor, Naturvetenskap, Teknik, Teknisk hygien, Växthuseffekten
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Klimatresan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Ghanas elektroniksoptipp

Avsnitt 1 av 5

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Brasiliens skövlade regnskog

Avsnitt 2 av 5

De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskog avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framför allt sojabönor. Sojabönor används till största del i djurfoder och regnskog skövlas när världens efterfrågan på nötkött och mjölk ökar. Följ med familjen Akbar Kurda när de reser till Brasilien för att se hur regnskogen skövlas till förmån för storskaliga sojaodlingar. De besöker också småskaliga ekologiska jordbruk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Kiribatis försvinnande örike

Avsnitt 3 av 5

Kiribati är en önation i Stilla havet som står inför en allvarlig klimatfara. Stigande havsvattennivåer hotar att lägga önationen under vattnet. Vattenmassorna ett resultat av växthuseffektens uppvärmning av jordklotet. Familjen Gillgren reser till Kiribati och får se hur havsvattnet förgiftar öbornas fruktodlingar och översvämmar deras hem. Frågan alla ställer sig är vart Kiribatis invånare ska ta vägen den dag deras ö ligger helt under vatten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Avsnitt 4 av 5

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Sverige koldioxidbantar

Avsnitt 5 av 5

De fyra familjerna har blivit inspirerade av sina klimatresor och ska koldioxidbanta. Deras fokus ligger på att resa, äta och konsumera klimatsmart. Tillsammans med familjerna lär vi oss hur köttkonsumtion, förbrukning av fossila bränslen och onödig konsumtion påverkar Sveriges koldioxidutsläpp. Vi får svar på klimatfrågor som rör vardagen, som varför vi ska återvinna och sopsortera. Och om det går att vara vegan samtidigt som man styrketränar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Klimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna I skuggan av klimatet

Kalifornien

Torkan i Kalifornien har fått allt större konsekvenser på senare år, med bland annat allvarliga skogsbränder som följd. I de värst drabbade områdena kan människor leva utan vatten i kranarna under flera månader och jordbruket drabbas hårt. På andra håll förbjuds rika Los Angelesbor att vattna sina gräsmattor så ofta som de vill. Andra invånare provoceras när förbuden ignoreras. Programmet är en del av Musikhjälpen 2015.

Fråga oss