Titta

Klimatresan

Klimatresan

Om Klimatresan

Följ med fyra svenska familjer på expedition till platser som drabbats av rika länders miljöfarliga livsstil. Vi besöker en elektroniksoptipp i Ghana, ser regnskog skövlas i Brasilien och upplever hur bananplantagens kemikalier skadar miljön i Costa Rica. Resornas mål är att ge insikt om miljöproblem som orsakas av koldioxidutsläpp, överkonsumtion och kemikaliebesprutning av grödor. Programledare Özz Nûjen och miljöforskare Fredrik Hedenus diskuterar hur alla människor kan göra klimatskillnad genom små förändringar i mat-, konsumtions- och resvanor.

Till första programmet

Klimatresan : Kiribatis försvinnande örikeMaterialDela
  1. Hela ön håller på att försvinna. Så
    här ser det ut även på andra sidan.

  2. Vi är 7,5 miljarder människor
    på jorden.

  3. Alla växthusgaser som vi tillsammans
    släpper ut värmer upp jorden.

  4. Vi i den rika världen
    släpper ut allra mest.

  5. Enbart EU och USA står för 25 procent
    av världens koldioxidutsläpp.

  6. Den temperaturökning
    som hittills ägt rum-

  7. -har lett till ökade havstemperaturer
    och därmed stigande havsnivå.

  8. Här har ni familjen Gillgren.

  9. De ska skickas på en resa för att se
    konsekvenserna av stigande havsnivå.

  10. Hallå familjen, kommer ni?! - Vi ska
    prata om deras klimatpåverkan.

  11. Bara för att visa på att det vi gör
    verkligen påverkar folk-

  12. -inte bara här i Sverige,
    utan även i världen-

  13. -så tänkte vi skicka er på en resa
    i en vecka.

  14. Här har ni atlasen.
    Slå upp sidan 129-

  15. -så ser ni vart ni hamnar.

  16. -Är det här? Kiribati. Vad är det?
    -Ja, vad är det?

  17. -Det är ju Stilla havet!
    -Vad tror ni?

  18. -Jag blir orolig, det är långt bort.
    -Det ska bli spännande.

  19. Jag har aldrig
    hört talas om Kiribati.

  20. Tyvärr har man inte fått
    nån information om det-

  21. -så det blir nog
    en lärorik och stark resa.

  22. Den här resan
    skulle vi aldrig ha gjort själva.

  23. Det är så fint!

  24. Kiribati är en önation i Stilla havet
    som består av 32 små korallöar.

  25. Öarna är spridda över en yta stor som
    Indien men med bara 100 000 invånare.

  26. Landet är
    ett av de fattigaste i världen.

  27. -Hej!
    -Jag heter Tearei. Trevligt att träffas.

  28. -Petronella.
    -Hej!

  29. Vi träffar Tearei och hennes familj
    som bott på ön Tarawa i generationer.

  30. Varsågoda och kom in!

  31. -Det här är vårt kära hem.
    -Så fint.

  32. -Är det för hela familjen?
    -Ja.

  33. -Hur många bor här?
    -Sexton personer.

  34. Sexton! Och nu blir det fem till.

  35. Det är inga problem.
    Vi tycker att det är roligt.

  36. -Ska vi sova här?
    -Ja. Hoppas att ni gillar det.

  37. Ja, det blir jättebra.
    Och vi har en spegel.

  38. -Och havsutsikt.
    -Precis vid havet!

  39. -Är det vattentanken med färskvatten?
    -Ja, det är vår vattentank.

  40. Tearei berättar
    att de samlar regn i vattentanken-

  41. -eftersom färskvatten är en stor
    bristvara sen havsnivån stigit.

  42. -Så ni ser en förändring varje år?
    -Ja, en stor förändring.

  43. -Händer det snabbt nu?
    -Ja, precis.

  44. Första gången det blev så här
    var år 2000.

  45. -Jaha, vatten utanför.
    -Oskyldiga människor drabbas.

  46. Vi är här för att lära oss
    och se vad vi kan göra.

  47. Hur länge dröjer det
    innan det drar ännu längre upp?

  48. Deras hus ligger ju
    precis vid vattenkanten.

  49. -De har byggt nåt skydd, men...
    -Det här vackra stället förstörs.

  50. Tearei tar med oss till grannbyn
    som också drabbats hårt.

  51. Det här är en annan del av ön.

  52. Det är sopberg överallt.

  53. De använder dem
    för att försöka skydda sig.

  54. Så det är därför.

  55. De försöker bygga upp en skyddsmur
    mot havet, så här är mycket sopor.

  56. Jag trodde att de hade slängt det-

  57. -för att det inte fanns soptunnor.

  58. Men de har inte råd att göra
    såna vallar som de har här-

  59. -så de försöker skydda sina hem med
    ett berg av sopor mot havsvattnet.

  60. Det känns så tråkigt att hela
    det här fina stället blir förstört.

  61. Åh, här har de vatten inuti huset.
    Så sorgligt.

  62. Man borde pumpa ut det med pumpar.

  63. -Det är nog för mycket vatten för det.
    -Ja, det är jättemycket.

  64. De har ställt upp byrån på gamla
    Coca-Cola-burkar för att spara träet.

  65. -Så det hände inte för 20 år sen?
    -Nej.

  66. Det får oss att inse
    att klimatförändringar finns på riktigt.

  67. De har byggt upp sovplatserna
    för att undvika vattnet.

  68. Det är helt sjuk.

  69. Det är kul med skoluniform.

  70. I skolorna pratar man mycket
    om klimatfrågor-

  71. -och vad som händer
    om alla måste lämna landet.

  72. Regeringen förbereder invånarna
    inför en omflyttning.

  73. Om de vill att vi ska utvandra
    till Nya Zeeland-

  74. -måste de ju vilja ha oss där.

  75. De ska vilja ha
    våra färdigheter och kunskaper.

  76. Så när vi flyttas till Nya Zeeland-

  77. -ska vi kunna tillföra nåt.

  78. Vi får vara med
    när eleverna planterar mangroveträd.

  79. De växer i saltvatten
    och binder sanden.

  80. Vi sätter kanske två stycken
    i varje hål-

  81. -för en del kanske flyter i väg.

  82. Mangroveträden är ekosystem
    i sig själva-

  83. -som ger skydd åt småfiskar och
    därmed ger de mat åt befolkningen.

  84. Så genom att plantera mangrove-

  85. -hanterar vi både klimatförändringen
    och våra behov.

  86. Det är häftigt att eleverna redan nu
    lär sig förhindra miljökatastrofer.

  87. De planterar träd, så de
    lär sig mycket om miljöpåverkan.

  88. De vill rädda det.

  89. Behöver nån fler?

  90. I dag ska vi besöka
    en annan av Kiribatis öar.

  91. Hej! Jag heter Petronella.

  92. -Tycker ni att det är fint?
    -Ja, underbart.

  93. -Jag har aldrig sett nåt likande.
    -Jag trodde att bilderna behandlats.

  94. Det är fantastiskt.

  95. När vi först klev av båten,
    tänkte jag att det var så himla fint.

  96. -Brukar växterna dricka saltvatten?
    -Nej.

  97. När det har varit vatten där ett tag,
    så dör de.

  98. Eftersom havsvattennivån stiger suger
    träden i sig saltvatten och dör.

  99. Här fanns det massor av träd
    med frukter, bananer.

  100. -De var överallt.
    -Så allt var en bananplantage?

  101. Ja. Bananer är vårt liv.

  102. Här odlade de bananer förut-

  103. -men allteftersom vattnet steg
    och havsvattnet kom in-

  104. -så har bananträden dött ut. Och de
    livnär sig på dem först och främst.

  105. Nu har det blivit ett öppet fält här-

  106. -men förut var det en bananodling.

  107. Det är jättesorgligt och innebär...

  108. ...att deras största inkomstkälla
    snart försvinner.

  109. Man ser att det är helt dött.

  110. Vissa palmer är som lik.

  111. Det har tydligt gått så himla fort.

  112. Hur känns det för er? Är ni rädda?

  113. Ska ni stanna eller måste ni flytta?

  114. Vi måste stanna, för vi har inte råd
    att flytta nån annanstans.

  115. -Så vi måste stanna.
    -Jag förstår.

  116. -Ingen vill lämna sitt hem.
    -Nej, precis.

  117. -Man vill stanna i sitt hem.
    -Ja.

  118. -Så här stod hus? Hans hus?
    -Ja.

  119. Det är jobbigt
    när de har en så fin plats att bo på.

  120. Men snart måste de härifrån,
    för havet kommer allt närmare-

  121. -och bara käkar sig in i landet.

  122. Det är väldigt sorgligt.
    Den här ön kommer att försvinna.

  123. Vad händer då med människorna?
    Hur ska de kunna överleva?

  124. Den här dagen
    har varit fruktansvärt jobbig.

  125. Det man har hört och sett
    har varit rörande-

  126. -och jättejobbigt
    och svårt att ta in.

  127. "Berätta det här för hela världen,
    så att de vet hur vi har det."

  128. "Så att vi kanske kan få nån hjälp."

  129. -Vi gnäller om att resväskan saknas.
    -Och de blir av med husen.

  130. Exakt.
    Man får lite perspektiv på det.

  131. Att få se allt det här, hur de lever-

  132. -och veta att det kommer att
    försvinna blir en ögonöppnare.

  133. Vårt sätt att leva i Sverige
    påverkar dem här.

  134. De behöver fly från sina hem
    och starta om-

  135. -för att vi vill ta bilen till Ica
    eller till grannen, som pappa gör.

  136. Eller att jag handlar grejer
    på internet som behöver skickas.

  137. Eller att jag äter
    en viss typ av mat.

  138. Det gör mig ledsen
    att det påverkar dem här.

  139. Det är sjukt,
    och jag har förstått det först nu.

  140. Vi som bor här är i ett utsatt läge.

  141. Men vi förväntar oss
    att nåt kommer att göras.

  142. Ju förr desto bättre.

  143. Annars kommer vi inte
    att finnas kvar längre.

  144. Kiribati håller på att försvinna
    som andra östater i Stilla havet.

  145. -Vad har vi med det att göra?
    -När vi använder fossila bränslen...

  146. ...och släpper ut växthusgaser i
    atmosfären blir jorden lite varmare-

  147. -och då blir
    även havsvattnet varmare.

  148. Och när havsvattnet blir varmare
    tar vattnet mer plats.

  149. Varma saker expanderar,
    och det gör att vattennivån stiger.

  150. Därmed hotas Kiribati. Och på hundra
    eller flera tusen års sikt-

  151. -börjar isarna smälta
    om det blir ännu varmare.

  152. Då stiger havsnivån ännu mer
    och kanske blir tio meter högre.

  153. De närmaste 100 åren pratar man om
    att den kan stiga med 0,5-1 m-

  154. -som är illa för Kiribati. Deras
    högsta punkt över havsytan är 2 m.

  155. Där är det också
    väldigt lite mark per invånare.

  156. Så de har köpt upp en ö på Fiji
    för att kunna flytta till den.

  157. -När de ska evakuera befolkningen.
    -Så östaterna måste köpa ny mark?

  158. -Risken för evakuering är stor.
    -Kiribati kan försvinna om 30-40 år?

  159. Ja. Som många andra områden på jorden
    som ligger nån meter över havsnivån.

  160. Får man 0,5-1 m högre havsnivå-

  161. -så uppskattar man att kanske 100-150
    miljoner människor måste flytta.

  162. -Så mycket?
    -Ja.

  163. Och det är vårt fel?

  164. Vi är en del av det problemet
    ihop med andra människor.

  165. Vad gör man då om man blir klimat-
    flykting? Kanske 100-150 miljoner.

  166. Vi får se då hur det internationella
    samfundet tar hand om det.

  167. Kan man hantera det inom länderna?

  168. Dessa flyktingar
    är ju inte förföljda från landet.

  169. Men vid för stort tryck
    blir det svårt att hantera.

  170. Men minskar vi våra utsläpp
    på allvar-

  171. -så kommer vi inte att se lika stor
    havsnivåhöjning eller stora problem.

  172. -Hotas vi av det i Sverige?
    -Inte på samma sätt.

  173. Men varenda kommun här
    har sårbarhetsplaner-

  174. -där man funderar på vattennivån och
    om man ska bygga på vissa platser.

  175. Det som händer är att bebyggelse nära
    kuster riskerar att behöva flyttas-

  176. -eller så bygger vi vallar.

  177. De stora effekterna
    drabbar fattiga människor.

  178. Blir det varmare krävs nya grödor
    och ett nytt tankesätt runt jordbruk.

  179. Utan kunskap och kapital är det
    mycket svårare att anpassa sig.

  180. Om vi minskar våra utsläpp-

  181. -så kan dessa öar och alla
    låglänta länder klara sig bättre?

  182. Ja, om vi i världen gör det.

  183. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kiribatis försvinnande örike

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kiribati är en önation i Stilla havet som står inför en allvarlig klimatfara. Stigande havsvattennivåer hotar att lägga önationen under vattnet. Vattenmassorna ett resultat av växthuseffektens uppvärmning av jordklotet. Familjen Gillgren reser till Kiribati och får se hur havsvattnet förgiftar öbornas fruktodlingar och översvämmar deras hem. Frågan alla ställer sig är vart Kiribatis invånare ska ta vägen den dag deras ö ligger helt under vatten.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Geofysik, Global uppvärmning , Havsnivåhöjning, Kiribati , Klimatförändringar , Miljöfrågor, Naturvetenskap, Oceanografi, Stilla havet, Växthuseffekten
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Klimatresan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Ghanas elektroniksoptipp

Avsnitt 1 av 5

Världens elektronikavfall ökar men vart tar allt elektronikskrot vägen? Följ med familjen Ohlsson Fleetwood till Ghana dit en stor del av västvärldens elektronikavfall skeppas illegalt. I Ghana besöker vi elektroniksoptippen Agbogbloshie. Soptippen är full av miljöfarligt avfall som förgiftar omgivande natur och invånarna. Vi träffar också Isaiah Atta som försörjer sig på metaller han hittar bland Agbogbloshies skrot.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Brasiliens skövlade regnskog

Avsnitt 2 av 5

De senaste decennierna har stora ytor av världens regnskog avverkats för att ge plats åt betesmark och odling av framför allt sojabönor. Sojabönor används till största del i djurfoder och regnskog skövlas när världens efterfrågan på nötkött och mjölk ökar. Följ med familjen Akbar Kurda när de reser till Brasilien för att se hur regnskogen skövlas till förmån för storskaliga sojaodlingar. De besöker också småskaliga ekologiska jordbruk.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Kiribatis försvinnande örike

Avsnitt 3 av 5

Kiribati är en önation i Stilla havet som står inför en allvarlig klimatfara. Stigande havsvattennivåer hotar att lägga önationen under vattnet. Vattenmassorna ett resultat av växthuseffektens uppvärmning av jordklotet. Familjen Gillgren reser till Kiribati och får se hur havsvattnet förgiftar öbornas fruktodlingar och översvämmar deras hem. Frågan alla ställer sig är vart Kiribatis invånare ska ta vägen den dag deras ö ligger helt under vatten.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Costa Ricas besprutade bananer

Avsnitt 4 av 5

Världens efterfrågan på bananer har gjort bananodling lönsam. I Costa Rica flygbesprutas bananer med giftiga kemikalier för att maximera skörden och därmed vinsten. Människor och djur som lever nära besprutade bananodlingar blir ofta mycket sjuka. Även naturen blir lidande av gifterna. Familjen Psilander reser till Costa Rica för att se skillnaden mellan ekologisk och miljögiftig bananodling. Väl på plats får de möta både människor och djur som skadats av bananodlingarnas kemikalier.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKlimatresan

Sverige koldioxidbantar

Avsnitt 5 av 5

De fyra familjerna har blivit inspirerade av sina klimatresor och ska koldioxidbanta. Deras fokus ligger på att resa, äta och konsumera klimatsmart. Tillsammans med familjerna lär vi oss hur köttkonsumtion, förbrukning av fossila bränslen och onödig konsumtion påverkar Sveriges koldioxidutsläpp. Vi får svar på klimatfrågor som rör vardagen, som varför vi ska återvinna och sopsortera. Och om det går att vara vegan samtidigt som man styrketränar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Fatta EU - teckenspråkstolkat

Beslutsprocessen

Plast är ett fantastiskt material, men också en stor miljöbov. Varje år hamnar flera miljoner ton plast i haven. Inom EU har man insett problemet och vill få till en lag som förbjuder vissa engångsartiklar. Men det är en lång process att stifta en EU-lag. Lagförslaget måste bollas fram och tillbaka mellan EU:s olika organ och länder. Och under tiden försöker organisationer och företag, lobbyister, påverka makthavarnas beslut. Leila besöker lobbyister och EU-parlamentariker och Jenny ger oss en lektion i hur en EU-lag blir till och en inblick i lobbyisternas arbete.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellkoll

Mål 15: ekosystem och biologisk mångfald

Journalisten Kjell Eriksson träffar Ida Texell från Agenda 2030-delegationen och pratar om mål 15: ekosystem och biologisk mångfald. Hur ska vi arbeta för att skapa en artrikedom så att djur och växtliv ska gynnas? Anneli tycker att vi översköter våra gräsmattor och att det skapar problem med den biologiska mångfalden. Artisten Stefan Sundström och Karin Lexén från Naturskyddsföreningen tipsar om biologisk mångfald hemma i trädgården.