Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Historieskrivningen och kampen om maktenDela
  1. De som står för fromhet,
    lag och rätt, heder och ära-

  2. -och inte agerar
    utifrån egenintresse-

  3. -vill man följa.

  4. Det är roligt att vara här
    och få prata om min forskning.

  5. Ni ser på första bilden här-

  6. -vad min avhandling handlar om
    och heter.

  7. Det är den jag ska prata om,
    framför allt.

  8. Vi ska se om det här funkar.

  9. Jag ska också säga nåt om min egen
    väg till forskarutbildningen...

  10. ...och hur man kan hamna i det här
    ämnet medeltidshistoria...

  11. ...och mer specifikt det här
    med krönikor och historieskrivning.

  12. Bilden illustrerar inte bara
    vägen till forskarutbildningen-

  13. -utan det är ganska bokstavligt
    en värmländsk landsväg-

  14. -där jag själv kom på tanken-

  15. -och bestämde mig för-

  16. -att försöka komma in
    på forskarbanan.

  17. Det gjorde jag efter att ha gått
    en utbildning inom humaniora.

  18. Jag började läsa historia.

  19. Det är ganska typiskt
    för en humaniorastudent.

  20. Mycket av det jag sen läste-

  21. -var motiverat av intresse och lust
    kring att lära mig olika ämnen.

  22. Jag började med historia men kom in
    på litteraturvetenskap och språk-

  23. -och slutade då
    med en examen som översättare-

  24. -vilket jag också jobbade som
    ett tag.

  25. Sen kom sommaren.
    Jag var föräldraledig.

  26. Jag kände att jag skulle vilja göra
    nåt annat än översättning.

  27. Det var två drivkrafter. Dels att få
    fördjupa sig i ett visst ämne...

  28. ...och sen att få skriva egna texter.

  29. Det var nog det som lockade mest med
    att gå tillbaka till universitetet.

  30. I Sverige har vi möjligheten
    att ta upp studier igen...

  31. ...och jag började läsa historia...

  32. ...och skriva uppsatser.
    Där ser man i efterhand en röd tråd.

  33. Jag skrev mina uppsatser
    om litterära verk.

  34. Till en början 1500-talsverk...

  35. Ett italienskt verk
    som heter "Hovmannen"...

  36. ...och sen en uppsats om en tysk
    författare som hette Jörg Wickram.

  37. Redan då var jag inne på gränsområdet
    mellan litteratur och historia.

  38. Sen kommer jag
    till forskarutbildningen-

  39. -och ville fortsätta på samma spår.

  40. Det här med
    hur människor uttrycker...

  41. ...och försöker påverka sin omgivning
    med texter och berättelser.

  42. Varför rimkrönikor?

  43. Jag borde ha börjat
    med att beskriva vad rimkrönikor är.

  44. Det är en genre som tillhör
    den medeltida historieskrivningen.

  45. Det är en berättelse på vers-

  46. -som handlar om historiska händelser.

  47. Historieskrivning var en viktig genre
    under medeltiden.

  48. I Sverige
    blev rimmade krönikor populära.

  49. Vi har flera kvar från medeltiden.

  50. Varför rimkrönikor?

  51. Det är det här med berättelser
    som källor till det förflutna...

  52. De säger nåt, inte bara
    om vad som faktiskt har hänt-

  53. -utan också om hur man tolkar och
    förhåller sig till det som har hänt.

  54. Det gör rimkrönikorna
    extra intressanta att undersöka-

  55. -när det gäller svensk medeltid.
    De har varit viktiga källor-

  56. -till i vilken ordning och
    utsträckning händelser har ägt rum-

  57. -och vem som har gjort vad.

  58. Men äldre forskare
    har tenderat att fokusera på det...

  59. ...och allt annat man förknippar
    med rimkrönikorna...

  60. De innehåller mycket
    som kan ses som propaganda.

  61. Det har gjort att de räknas bort
    av historiker-

  62. -för att deras källvärde
    har varit begränsat.

  63. Men jag tycker de är roliga
    att undersöka-

  64. -som ingångar till tankevärldar
    och föreställningssystem.

  65. Och de blir intressanta
    när man tittar på dem som helheter.

  66. Här ser ni en bild över några texter
    som finns kvar från svensk medeltid.

  67. Det här är historiska krönikor
    på fornsvenska.

  68. De jag har ringat in i senmedeltid
    är de jag har tittat på.

  69. Det är Sturekrönikan
    och en som heter Cronica Swecie-

  70. -som tillkom i slutet på medeltiden.

  71. Att de var populära kan man se-

  72. -inte minst i att det finns
    en hel del avskrifter av dem.

  73. Det är också en genre
    man fortsätter dikta på-

  74. -och fylla på befintliga texter.

  75. Det är en tradition
    som fortsätter in på 1500-talet.

  76. De är anonyma så vi vet inte
    vem som har skrivit dem-

  77. -eller de olika delarna.
    Det har ofta setts som ett problem.

  78. Men det kan man se som en utmaning
    till att se dem som nåt annat.

  79. Vi är ganska intresserade av att
    koppla ihop texter med avsändare.

  80. I den här kontexten
    tror jag man ska se krönikorna-

  81. -som att de har en annan funktion
    i samhället.

  82. Här ser ni en bild. Jag vill ge er
    en bild av vad texterna innehåller.

  83. Det här är ett exempel
    ur Sturekrönikan.

  84. Den här scenen tror jag är nåt
    ni själva lätt kan känna igen-

  85. -framför allt från filmer.

  86. Brunkeberg, oktober 1471.

  87. Då utspelas ett av de här slagen-

  88. -som ofta beskrivs som ett slag
    mellan danskar och svenskar-

  89. -där svenskarna avgår med segern.

  90. Det är de svenska ledarna
    inte sena att utnyttja.

  91. Det här omskrivs,
    inte minst i krönikorna.

  92. Ni får tänka er
    att det som texten beskriver-

  93. -är en av scenerna som finns
    i vilken krigsfilm som helst-

  94. -eller i vilken film som helst där
    det är fler än en ensam hjälte.

  95. Då kommer scenen när ledaren ska
    mobilisera och motivera anhängarna-

  96. -till att strida
    eller göra nåt svårt.

  97. Det är det texten handlar om.

  98. Sten Sture den äldre
    är härförare för svenskarna-

  99. -eller en av arméerna.

  100. Han förklarar här varför de ska gå in
    i den här blodiga kampen.

  101. Han säger: "Jag ska våga mitt liv.
    Jag ska avvärja Sveriges skada."

  102. "Jag fruktar
    varken kung eller danskar."

  103. "Vill ni vara med mig
    så räck upp era händer."

  104. Soldaterna svarar då: "Vi följer med
    dig. Vi står fasta med Guds hjälp."

  105. Redan i det här korta stycket-

  106. -ser man flera viktiga teman.

  107. Sturekrönikan skrevs och slutfördes
    - det är ett etappverk...

  108. ...i slutet på 1400-talet.
    Det är flera delar.

  109. Nån har börjat skriva en text som sen
    andra har fortsatt skriva på.

  110. Det är en fortsättning på en tidigare
    krönika som heter Karlskrönikan.

  111. Det är ett slags samtidshistoria.

  112. Det är
    ganska nyligen inträffade händelser-

  113. -som beskrivs på vers
    på det här sättet.

  114. Den beskriver de aktörer som, när
    krönikan skrivs, kämpar om makten.

  115. Både de som anses företräda det goda
    och de som inte gör det.

  116. Det är en krönika som sannolikt
    har tillkommit i Stockholm.

  117. Inte minst Brunkebergsskildringen...

  118. Brunkeberg är området
    vid Sergels Torg och Kulturhuset.

  119. Stockholmsanknytning
    finns på flera ställen i krönikan.

  120. Sen har jag tittat på Cronica Swecie.
    Den är på svenska.

  121. Det är en rimkrönika
    men den har en ganska ovanlig form.

  122. Berättarna är de olika regenterna
    - kungarna...

  123. ...som regerar i Sverige.

  124. De berättar i monologer i jagform,
    vilket är intressant för tiden.

  125. Man har omarbetat
    många av de tidigare krönikorna.

  126. I Cronica Swecie berättas Sveriges
    historia från dess tidiga begynnelse-

  127. -fram till 1520.

  128. Det är en rikshistorieskrivning
    vilket också namnet innebär.

  129. Cronica Swecie
    - En historia om Sverige.

  130. Den har sannolikt skrivits-

  131. -inte i Stockholm, utan snarare
    i Linköpingsområdet.

  132. Det märks i en viss förkärlek
    för Östergötland-

  133. -och dess tappra invånare.

  134. Vilka perspektiv har jag använt
    för att titta på krönikorna?

  135. Dels är det fråga om makt,
    politik och riket.

  136. Vad skriver de om?

  137. Vilka aktörer, händelser
    och platser dyker upp?

  138. Det säger nåt
    om vad man ser som viktigt-

  139. -i samtiden.

  140. Där kan man säga att det handlar
    om konflikter i stor utsträckning...

  141. ...och de aktörer som ställs
    mot varandra i konflikterna.

  142. Några...

  143. Jag vet inte hur väl ni känner till
    decennierna före Gustav Vasa.

  144. Många har en något så när uppfattning
    om historien från Gustav Vasa-

  145. -som oftast sammankopplas-

  146. -med det svenska rikets
    centralisering och grundande.

  147. Det här är decennierna före
    och några av aktörerna är Sten Sture.

  148. Vi har både den äldre och den yngre.

  149. Sen har vi danska kungar
    som Kristian I och Kristian II.

  150. Det dyker också upp vissa frälsemän.

  151. Det är en väldigt
    maskulin aktörsgrupp.

  152. Det är aristokrater
    som är inblandade i maktstriderna.

  153. Det är intressant
    som historieskrivning.

  154. Historieskrivningen
    är inte bara ett sätt att beskriva-

  155. -på ett neutralt sätt
    vad som har inträffat.

  156. Här är det en kombination
    av att beskriva och föreskriva.

  157. Utifrån det man beskriver
    värderar man det som har hänt...

  158. ...och drar slutsatser för läsarna...

  159. ...att det här ska vi lära oss
    av det som har hänt.

  160. "Ni bör inte göra så här",
    eller "ni bör göra så här."

  161. Det handlar också
    om identitetsformering-

  162. -och hur man medvetet
    kan försöka lyfta fram vissa saker-

  163. -som gemenskapsskapande, t.ex.

  164. Historien blir till ett argument
    för ett visst sätt att agera.

  165. Där ligger det ideologiska
    jag har tagit fasta på.

  166. Den här typen av meningsskapande-

  167. -kan användas
    för att göra anspråk på makt-

  168. -och argumentera
    mot andras anspråk på makt.

  169. För det behöver man nån som agerar
    för ens egen räkning.

  170. Legitimering av makt blir viktigt.

  171. Hur gör man för att förklara att man
    själv har det bästa anspråken?

  172. Det är det
    jag kallat för "kampen om riket".

  173. Det är bilden
    av en hotfull situation-

  174. -och nåt som måste värnas,
    och det är ju riket.

  175. Alla måste delta för att försvara
    det som står på spel.

  176. Nåt står på spel...

  177. Det som hotar, om man inte får
    uppslutningen eller förlorar nåt-

  178. -är allas fördärv och misär.

  179. Som ni hör är det
    en väldigt stark polariserad bild-

  180. -som krönikorna målar upp
    mellan "vi" och "dem".

  181. Det blir nåt som mobiliserar.

  182. Håller man med och inte agerar-

  183. -tillhör man de andra som vill illa.

  184. Sen är det också så...

  185. ...att mycket av sanktionen för ett
    visst sätt att agera kommer från Gud.

  186. Han är givetvis på svenskarnas sida,
    kan man säga.

  187. Sen handlar det om
    vilka som är hjältarna.

  188. Vilka är det man bör följa
    för att det ska bli bra?

  189. Det är en polarisering mellan de
    som företräder "rätt" agerande...

  190. De som står för fromhet,
    för lag och rätt, heder och ära...

  191. ...och de som inte agerar
    utifrån egenintresse.

  192. ...vill man ju följa.

  193. Annars så erkänner man-

  194. -de som kan associeras
    med misstänksamhet-

  195. -girighet, rättsövergrepp,
    godtycklig maktutövning-

  196. -och motsatsen till heder.
    Det är vad som står på spel.

  197. Och enandet är viktigt.

  198. Man skapar nånting.

  199. I de här krönikorna handlar det
    om dem som hör till riket-

  200. -d.v.s. gruppen man kallar svenskar.

  201. Man vänder sig till dem-

  202. -som kan identifiera sig
    med territoriet-

  203. -och staten och kungamakten.

  204. De som både är herrar och kanske
    i viss utsträckning de som är bönder.

  205. Här finns en ambivalens i krönikorna.

  206. Det finns också
    ett patriotiskt inslag.

  207. Kopplingen mellan heder och ära,
    rikets integritet...

  208. ...att hellre dö än att kompromissa
    med rättigheterna...

  209. ...och äran som förbunden med
    att vara en del av den gemenskapen...

  210. Och sen motsatsen då...

  211. Man tar avstånd från dem som utpekas
    som ett hot mot riket.

  212. Här kommer det ofta in stereotyper.

  213. Man utmålar motståndarna
    på ett visst sätt.

  214. Nån kan exempelvis
    liknas vid en varg.

  215. Det väcker associationer.

  216. Vad händer om man litar på vargen?
    Det brukar inte sluta väl.

  217. Men det är inte bara
    olika riken mot varandra.

  218. Kritiken kan också rikta sig
    mot grupper inom riket-

  219. -som t.ex. frälset
    eller aristokratin.

  220. Där är den främsta anklagelsepunkten
    att de söker status och är giriga.

  221. De är bara intresserade av titlar,
    o.s.v...

  222. Mycket av sättet att dela upp aktörer
    i goda och onda-

  223. -speglar föreställningar
    om vad den politiska kulturen är.

  224. Hur ska man bete sig för
    att motsvara idealen och normerna?

  225. Sen finns det också
    sånt som kanske inte uttalas direkt-

  226. -men som vid analys ändå kan utläsas-

  227. -som vissa spänningsförhållanden
    i samhället som beskrivs.

  228. De kan inte nödvändigtvis
    kategoriseras som bra eller dåligt.

  229. Det är t.ex. det här
    med riket eller släkten.

  230. I den här politiska kulturen
    kan det vara legitimt-

  231. -att värna om sin egen släkt.

  232. Men är det, som ledare, viktigare
    att värna om den egna släkten...

  233. ...eller om rikets intressen?

  234. En fråga som är väldigt debatterad-

  235. -är hur makten ska utformas.

  236. Ska kungen bestämma?

  237. Eller ska kungens makt vara villkorad
    den här gruppen herrar i riket?

  238. Aristokratin...

  239. De är en fråga som är en konflikt
    i det här samhället.

  240. Det märks i krönikorna.

  241. Vilken roll ska aristokratin ha
    i det här samhället?

  242. Vilka räknas som svenskar?
    Det är inte självklart.

  243. Det är en viktig reflektion man kan
    göra när man "går tillbaka i tiden".

  244. Svenskar är inte, som i dag-

  245. -kopplade till var man är född
    eller vilket språk man talar.

  246. Det är mer en fråga om den politiska
    hemvisten under den här tiden-

  247. -och kanske framför allt
    vilket socialt skikt man tillhör.

  248. I äldre tid är det egentligen
    det övre skiktet i samhället-

  249. -som framför allt är satt
    att värna hela riket.

  250. Medan man som bonde eller allmoge-

  251. -kanske har sin lojalitet
    med regionen eller mer lokalt.

  252. Även om överheten, eller kungen...

  253. ...är närvarande även för dem.

  254. Bönderna här
    har ett slags vacklande position.

  255. De är en del av riket
    för de förväntas försvara det.

  256. Men de är samtidigt inte sedda som
    politiska aktörer fullt ut.

  257. Där bör ändå de företrädas
    av en frälseman eller aristokrat.

  258. Vilken kontext är det fråga om?

  259. Hur kan man placera de här krönikorna
    i en större historisk kontext?

  260. Man kan prata om senmedeltiden
    som en omvandlingsfas-

  261. -från ett decentraliserat politiskt
    styre med utskiftat makt-

  262. -där makten finns
    på en rad nivåer i samhället-

  263. -både i en andlig sfär
    och i en värdslig.

  264. Men samtidigt sker en utveckling mot
    ökad kungamakt och centralisering.

  265. Det gör att centralmaktens förmåga-

  266. -att med ideologiska texter-

  267. -skapa argument eller mobilisera
    och bli större.

  268. Man kan säga att texterna indikerar-

  269. -att i slutet av senmedeltiden
    kan man se att kungariket-

  270. -snarare än de olika regionerna
    blir viktiga för fler grupper.

  271. Det har alltid varit viktigt
    för kungen-

  272. -men den betydelsen växer också
    för aristokrati och allmoge.

  273. För att återknyta till varför man
    ska studera rimkrönikor och texter...

  274. Man kan gå vidare
    från en äldre historiesyn-

  275. -där de har setts
    som bristfälliga dokument-

  276. -eller källor till
    den politiska historien-

  277. -som man har tvingats använda
    i brist på annat-

  278. -till mångfacetterade uttryck-

  279. -för föreställningar kring
    hur man bör agera politiskt.

  280. Vilka villkor gäller?

  281. De berättar mycket om dynamiken i det
    svenska samhället för 500 år sen-

  282. -om hur man föreställer sig svenskar
    och andra grupper-

  283. -och vad som är de bärande delarna
    i identiteten i riket.

  284. Det var lite grann av det
    jag har tagit upp i min avhandling.

  285. Här ser ni några av personerna
    som har dykt upp i krönikan.

  286. Tyvärr har man inte så mycket
    bildmaterial från den här tiden.

  287. Man önskar att det fanns mer
    men här är några av gestalterna.

  288. Texterna är tillgängliga.
    Många av dem finns i tryckt form.

  289. Det kan jag rekommendera som läsning
    för dem som är intresserade.

  290. -Tack ska ni ha.
    -Tack, snälla.

  291. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Historieskrivningen och kampen om makten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Historia > Forntid och medeltid > Medeltiden
Ämnesord:
Historia, Historiker, Medeltiden, Rimkrönikor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?