Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Platsens varumärkeDela
  1. Ett platsvarumärke
    handlar enligt forskare-

  2. -inte bara om
    en slogan och en logotyp-

  3. -utan även om andra saker
    som vi förknippar med en viss plats.

  4. Hej, allihop.

  5. Min forskning handlar både om
    att försöka förstå-

  6. -olika koncept vi utsätts för.
    I mitt fall är det platsvarumärkning.

  7. Varför dyker de här koncepten upp?

  8. Varför använder vi oss av dem?

  9. Vad innebär de här koncepten?

  10. Och så applicerar jag forskningen.

  11. I min forskning
    har jag genomfört fältstudier-

  12. -i Sverige och Italien-

  13. -men jag har också
    forskat kring litteraturen.

  14. Vad är platsvarumärkning
    och vad är det inte?

  15. Med tanke på dagens publik vill jag...

  16. Den här fungerar inte.

  17. Då gör vi på traditionellt vis.

  18. Jag vill börja med
    hur jag ser på forskning-

  19. -och återkoppla till
    vad vi såg tidigare.

  20. Vissa ser forskning
    som en form av djupt tänkande.

  21. Vi funderar på
    hur världen kan bli bättre-

  22. -och på olika sätt att angripa problem,
    och så vidare.

  23. Andra forskare ser det mer
    som att de befinner sig i ett labb-

  24. -och utforskar och experimenterar.

  25. Det är nog snarare det som Meredith
    och hennes kollegor sysslar med.

  26. Forskningen som jag menar sker
    inom företagsekonomi-

  27. -påminner snarare
    om Sherlock Holmes.

  28. Vi utreder
    finansiella och sociala fenomen.

  29. Det intressanta är...

  30. ...frågorna om vem, varför...

  31. ...vad, när, var och hur.

  32. Och det är också vad jag
    vill fokusera på i min presentation.

  33. Först vill jag förklara
    vad place branding är.

  34. På svenska kallas det
    för platsvarumärkning.

  35. Hur och var sker det?
    Varför nu?

  36. Sen vill jag ta upp vad
    forskningsresultaten säger.

  37. Men först: Vad är det här?

  38. -Kan ni berätta det? Förlåt?
    -Varumärken.

  39. Helt rätt.

  40. Förlåt?

  41. Logotyper, okej. Nåt mer?

  42. Förlåt? Företag.

  43. -Tala högt, så att jag hör er. Nåt mer?
    -Piktogram.

  44. -Piktogram.
    -Okej.

  45. Idéer.

  46. Många av er verkar ha studerat
    företagsekonomi redan.

  47. -Försäljning.
    -Försäljning, okej.

  48. Om jag visar er de här bilderna...

  49. Här har vi läsk,
    chips, cornflakes och toalettpapper.

  50. Nu går jag tillbaka.

  51. Vad är skillnaden
    mellan till exempel läsk...

  52. Här ser ni Pepsis logotyper.

  53. Identitet.

  54. Värderingar. Vilken typ av värderingar?

  55. Har ni funderat på
    att med två par likadana glasögon-

  56. -kan det ena vara tjugo gånger så dyrt
    om det har en viss signatur?

  57. Det som varumärken,
    logotyper och slogans gör-

  58. -är att de ger nånting ett värde.

  59. Med hjälp av ett magiskt knep
    får jag den här flaskan-

  60. -att säljas för en högre summa.

  61. Och som konsument
    tillskriver jag den ett högre värde.

  62. Av den här orsaken-

  63. -är det vissa konsumenter-

  64. -som skapar grupperingar.

  65. Harley-Davidson är ett exempel.
    Kanske känner ni till det här:

  66. Folk kör inte bara deras motorcyklar
    utan bär företagets kläder-

  67. -och beter sig på ett sätt
    som gör att de passar in i gruppen.

  68. Det här hade kunnat vara
    några av er i en sal.

  69. Alla sitter med varsin bärbar dator,
    och alla har samma märke.

  70. Det med äpplet.

  71. De sorters grupperingar är både
    medvetna och undermedvetna.

  72. Vi som individer-

  73. -förvandlas i ett varumärkessamhälle
    till konsumenter.

  74. Vi vill vara
    en del av de här varumärkena.

  75. Och ibland bildas det rentav kulter...

  76. ...kring vissa varumärken.

  77. Eller hur?

  78. Vad är då platsvarumärkning?
    Än en gång vill jag testa er.

  79. Titta på de där.

  80. Kan ni namnge några av dem?

  81. -Taco Bell.
    -Yahoo.

  82. -Playboy.
    -Okej.

  83. McDonald's.

  84. Tillsammans känner ni nog igen-

  85. -alla de här produkterna eller företagen
    utifrån logotyperna.

  86. Vad är det här? Nike, ja.

  87. Vi känner igen dem
    bara på deras slogan...

  88. ...eller formgivningen.

  89. Vet ni vilken plats
    den här bilden syftar på?

  90. Det är inte långt härifrån.

  91. Det är en liten kommun
    som marknadsför sig själv.

  92. Var kan "långt ifrån lagom" vara?

  93. Det kan vara var som helst,
    men var är det här?

  94. Botkyrka.

  95. Vi vet inte var lagom ligger-

  96. -men det gör inget.

  97. Jag testar en annan: "Ligger bra till."

  98. Det är en annan plats, i Skåne.

  99. Några av er kanske vet.

  100. -Öresund.
    -Kivik.

  101. Kävlinge.

  102. Vi vet inte vad "ligger bra till"
    syftar på. Jämfört med vad?

  103. Det här var exempel för att visa
    att de flesta geografiska platser...

  104. Bara genom att titta på Wikipedia-

  105. -ser man
    att i Sverige och i övriga världen-

  106. -försöker man skapa varumärken
    i allt högre utsträckning.

  107. Det finns roliga,
    bra och dåliga sätt att göra det på.

  108. Vi har fler exempel,
    och de kommer från min kurs.

  109. Här har vi ett intressant exempel:
    "Sigtuna - where Sweden begins!"

  110. Varför väljer de just det påståendet?

  111. -Den äldsta staden.
    -Arlanda.

  112. Arlanda. Den äldsta staden.

  113. De försöker använda
    i princip samma logik.

  114. De försöker få dig att dra slutsatser
    utifrån vad du redan vet-

  115. -och så försöker de skapa
    ett varumärke för att öka sitt värde.

  116. Sen har vi den här.

  117. Det är där vi befinner oss. Stockholm
    kallas "The capital of Scandinavia".

  118. Vissa finländare
    kanske irriterar sig på den-

  119. -men icke desto mindre
    har man valt den sloganen.

  120. Det var alltså
    vad platsvarumärkning är.

  121. Hur och var, då?

  122. Om man tittar på
    olika svenska kommuner-

  123. -har de olika strategier
    för den här varumärkningen.

  124. Om man ser till platser har vi...

  125. ..."Malaysia - truly Asian",
    "Incredible India".

  126. När man landar i Kuala Lumpur,
    Delhi eller Bombay-

  127. -hittar man sånt här.

  128. I sin kommunikation använder de
    den här sortens slogans.

  129. Städer: "Stockholm -
    the capital of Scandinavia".

  130. "I am Amsterdam" är också
    ett intressant exempel.

  131. Regioner utnyttjar också
    den här varumärkningslogiken.

  132. Det intressanta är...

  133. Det här är egentligen inte
    ett särskilt nytt fenomen.

  134. Men det intressanta är
    att vi hittar bra slogans-

  135. -som "I love New York".

  136. Vissa av er kanske känner igen
    den här, som är från 60-talet.

  137. Det är en väldigt känd slogan.

  138. Den har också blivit...
    Det här är intressant-

  139. -för det är inte bara städer
    som ger sig på varumärkning-

  140. -utan även företag,
    som tittar på kända varumärken.

  141. "I love Apple".

  142. Ofta återskapar man
    samma sorts slogan.

  143. Det gäller även städer.

  144. Det här är
    en officiell logotyp för Manchester.

  145. Man har i princip kopierat New York.

  146. Men handlar det här
    bara om logotyp och slogan?

  147. Om man tittar på den här bilden
    kan man tycka-

  148. -att "Sensacional",
    "Lo tienes que vivir"-

  149. -och "Where it all begins"
    påminner mycket om-

  150. -"Ligger bra till", eftersom det säger
    allt och inget på samma gång.

  151. Det som forskningen kring
    platsvarumärkning pekar på-

  152. -och som personer som jobbar med
    det här bör ha i åtanke-

  153. -även om man har
    en slogan och logotyp-

  154. -är att platsvarumärkning
    inte bara handlar om-

  155. -att skapa en slogan och en logotyp.

  156. Det handlar även om -
    och det är vi forskare som menar det-

  157. -att händelser inkluderas
    i platsvarumärkningen.

  158. Och viktiga personer kan utgöra
    en del av en plats varumärke.

  159. Ett platsvarumärke
    handlar enligt forskare-

  160. -inte bara om
    en slogan och en logotyp-

  161. -utan även om andra saker
    som vi förknippar med en viss plats.

  162. Varför börjar
    städer och regioner göra det här?

  163. Jo, så här säger forskningen:

  164. Om vi applicerar varumärkningslogiken
    på offentlig sektor-

  165. -ser vi att regioner och orter
    försöker bli varumärken.

  166. Varför? Jo, de vill skapa värde
    och marknadsföra sig själva-

  167. -för att locka till sig
    studenter och entreprenörer.

  168. De vill locka till sig
    investerare och turister.

  169. Rykte och rankning är viktiga faktorer.

  170. Stockholm eller vad det än må vara
    måste placera sig högt på listorna.

  171. När nåt rangordnas
    måste man hamna högt.

  172. Det är därför
    man jobbar med sitt varumärke.

  173. Man försöker skapa ekonomiskt värde.

  174. Men minns mina första bilder.

  175. Jag är inte nöjd med det här svaret.

  176. Det är det
    som driver mig i min forskning.

  177. Jag var inte nöjd med
    vad forskningen sa-

  178. -nämligen att det här är den främsta
    orsaken till platsvarumärkning.

  179. Därför försökte jag ta reda på
    vad ett varumärke är-

  180. -när det gäller platser.

  181. Det engelska ordet brand kommer från
    brännmärkning av boskap.

  182. Man märkte sin ko-

  183. -och visade vem den tillhörde.

  184. Så varumärkning handlar om
    att bevisa ägande.

  185. Det är inte bara en process
    där man skapar ekonomiska värden-

  186. -utan även en politisk process.

  187. Det vi vet
    från den italienska renässansen-

  188. -är att städer
    försökte locka till sig invånare.

  189. De försökte locka till sig konstnärer-

  190. -som Leonardo da Vinci
    och Michelangelo.

  191. Så de försökte locka till sig...

  192. ...samma sorters resurser
    som städer vill locka i dag.

  193. Städer använde
    särskilda sorters logotyper...

  194. ...och särskilda sorters slogan.
    Det där är Stockholms vapen.

  195. Om vi till exempel tar Stockholm-

  196. -ser vi att staden
    redan på 60-, 70- och 80-talen-

  197. -använde varumärkning.

  198. Några exempel är
    "Stockholm - the city on the water"-

  199. -och
    "Stockholm: the beauty of the water".

  200. Men om man kör
    utanför Stockholm nu, på E4:an-

  201. -kan man få se skylten "Stockholm -
    the capital of Scandinavia".

  202. Jag ville ta reda på...

  203. ...hur det här började
    och om folk bryr sig om alla slogans.

  204. Och det gör de på vissa sätt.

  205. Det visade sig till exempel...

  206. Det finns en anarkistgrupp-

  207. -som skämtade om Stockholms slogan
    och lanserade en motkampanj:

  208. "Das Kapital of Scandinavia".

  209. Jag vet inte om ni
    har läst Marx och Engels-

  210. -men det här är en referens till dem.

  211. Vi har sett tidningar fråga folk-

  212. -vilken stad
    som är Skandinaviens huvudstad.

  213. Många tycker att det är Köpenhamn.

  214. Vi kan bland annat se...

  215. ...Skellefteå Convention Bureau...

  216. ...som påstår sig ligga
    inte 55 minuter från Stockholm...

  217. ...utan 55 minuter från "Stockholm -
    the capital of Scandinavia".

  218. Uleåborg påstår sig vara
    "The northern capital of Scandinavia".

  219. Ni minns min bild där jag visade hur
    folk knyter an till varumärken-

  220. -och skapar ett känslomässigt band.

  221. Här har vi olika intressenter som på nåt
    vis har en koppling till varumärkena.

  222. Platsvarumärkena, alltså.

  223. Det som min
    och andras forskning säger-

  224. -är att platsvarumärkning
    får konsekvenser.

  225. Det är inte bara en löjlig slogan,
    utan det får konsekvenser-

  226. -för staden och den urbana miljön.

  227. Om man vill
    locka till sig kreativa individer-

  228. -kan det hända att man skapar
    vad som kallas gentrifiering.

  229. Och det innebär
    att en stadsdel blir mer värdefull.

  230. Invånarna måste flytta
    eftersom de inte har råd att bo kvar.

  231. Samtidigt är frågan
    vem som äger en stads varumärke.

  232. Är det kommunfullmäktige
    eller invånarna?

  233. Vem äger Sergels torg?

  234. Är det ungdomar som firar studenten-

  235. -eller nån som sitter i stadshuset?

  236. Som sagt, i min forskning...

  237. Jag ska visa
    två bilder till innan jag avslutar.

  238. Jag utförde en empirisk undersökning-

  239. -i Italien och Sverige.

  240. Här har vi ett exempel
    där jag var nyfiken-

  241. -och ville undersöka.

  242. Jag ville veta om platsvarumärkning-

  243. -bara handlar om att locka investerare-

  244. -och turister,
    eller om det finns fler orsaker.

  245. När jag forskade letade jag i arkiv-

  246. -och deltog i möten.

  247. Jag insåg till exempel...

  248. ...att vi har "Stockholm - the capital
    of Scandinavia"... Bilden är gammal.

  249. Det är en organisation
    med 55 kommuner-

  250. -runt Stockholm.

  251. Den här organisationen
    hanterar frågor-

  252. -kring det här varumärket.

  253. För att få vara en del av samarbetet-

  254. -måste man betala en avgift
    på fyra kronor.

  255. I alla fall var det fyra kronor
    per invånare när jag forskade-

  256. -för att få vara med
    i den här organisationen.

  257. Och då marknadsförs ens kommun,
    kanske Norrtälje-

  258. -som en del av
    "The capital of Scandinavia".

  259. Jag ville ta reda på om
    den här sortens varumärkesbyggande-

  260. -bara handlar om
    att locka turister och investerare.

  261. När jag satt i ett möte på arkivet-

  262. -insåg jag att det här
    varumärkesbyggandet-

  263. -korsar diskussionen kring
    regionaliseringen i Sverige.

  264. Ta till exempel bilden här:

  265. Stockholm-Mälarregionen.
    Ni vet nog inte vad det är.

  266. Det är en annan organisation
    för kommuner och andra intressenter.

  267. De träffas varje år, och deras mål är-

  268. -att utveckla regionen
    och dess funktioner.

  269. Om man tittar på dokumentet
    från 2000-

  270. -ser man ingen logotyp som säger
    "The capital of Scandinavia".

  271. Den här kartan är från 2014.

  272. Och där finns länken.

  273. Ha det i åtanke.

  274. Jämför de här två figurerna.

  275. Vi har dels dokumentet från 2000.

  276. Det skapades av en konsultfirma.

  277. Stockholm-Mälarregionen ville ha
    en vision av regionens framtid.

  278. Där ser man "Stockholm -
    the capital of Scandinavia".

  279. Det är alltså ett av Stockholms
    officiella varumärken.

  280. Om man jämför de två dokumenten
    ser man många likheter.

  281. Så...

  282. Det som har börjat hända nyligen-

  283. -är att vissa kommuner
    som ingår i den här organisationen-

  284. -vill bygga upp sitt eget varumärke-

  285. -och så småningom
    kalla det "Stockholm West".

  286. Avslutningsvis vill jag säga...

  287. Det min forskning...

  288. ...visar är att platsvarumärkning...

  289. ...inte bara är nåt man kan skratta åt.

  290. Förutom möjligtvis löjliga slogans.

  291. Ofta finns det även
    en politisk logik bakom den.

  292. Eftersom platser försöker...

  293. ...efterlikna
    kommersiella varumärken allt mer...

  294. ...behandlas vi som konsumenter
    snarare än medborgare allt oftare.

  295. Bara en snabb påminnelse.

  296. De kommuner som utgör "Stockholm -
    the capital of Scandinavia"-

  297. -de 51 kommuner som ni nog alla bor i-

  298. -använder ett nöjd kund-index.

  299. Det är ett nöjd kund-index.
    De använder inte...

  300. ...ett medborgarindex.

  301. Så...

  302. Det jag vill säga är
    att vi måste vara medvetna om-

  303. -och jag bor själv i Stockholm-

  304. -vår nya roll som konsument-

  305. -som har börjat ersätta
    vår gamla roll som medborgare.

  306. Men vi är fortfarande medborgare
    enligt lagen.

  307. Därför måste vi även
    vara uppmärksamma på-

  308. -på de förändringar som sker.

  309. Den här platsvarumärkningen
    är ett exempel på-

  310. -kommersialiseringen
    av den offentliga sfären.

  311. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Platsens varumärke

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Företagsekonomi, Marknadsföring, Platsmarknadsföring, Slogans, Städer, Varumärken
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Säkerhet och ekonomisk utveckling i MENA-regionen

Hur ser befolkningen i Mellanöstern på säkerhetsläget? Vilka är riskerna och möjligheterna ur ett nordiskt perspektiv? Vad säger statistiken oss om det som kallas MENA-regionen? Bi Puranen, generalsekreterare för World Values Survey och forskare vid Institutet för Framtidsstudier, berättar genom siffror. Moderator: Anna Wieslander. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.