Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Smaltången - unik för ÖstersjönDela
  1. Det riktigt roliga med smaltången
    är att det är en s.k. endemisk art.

  2. Den finns bara i Östersjön
    på hela planeten.

  3. Hej! Jättekul att se er här.
    Jag är marinbiolog.

  4. Har jag några badintresserade
    här inne? Jajamänsan, några stycken.

  5. I dag behöver vi inte ta på oss
    badkläder eller cyklop och snorkel.

  6. Jag har jobbat med smaltång,
    som är en unik art.

  7. Jag tänkte berätta om
    det jag har gjort-

  8. -som lett fram till nya upptäckter.

  9. Tången i havet har samma funktion
    som skogen på land.

  10. De som badat längs svenska kusten...
    Ni har säkert sett de här bilderna.

  11. Man dyker ner
    och det är fullt med härlig tång.

  12. I tången bor en otrolig massa djur-

  13. -och även andra små växter.

  14. Tången är skydd, en liten boplats,
    man kan leta mat där-

  15. -man kanske äter tången
    eller nåt djur på tången.

  16. Det är dagis för många fiskar.
    När de är små kan de gömma sig där.

  17. Tittar vi på en tångruska,
    så har vi gjort...

  18. Vi tog ett antal tångruskor och
    tittade hur många djur som bor här i.

  19. Det är en del. Spiggen tycker om
    att bygga sitt bo i tångplantan.

  20. Hanen lurar honan att lägga ägg där
    och tar hand om dem.

  21. Sen har vi snäckor, märlkräftor
    och tångräkor.

  22. Vi har tångbarken,
    som ser ut som en spetsnäsduk.

  23. Det är faktiskt ett avancerat djur.

  24. Fintrådiga alger
    växer även på tången.

  25. Om det blir för mycket näring
    i vattnet, kan de ta över.

  26. Jag har jobbat med arten smaltång.
    Den har bildats ur blåstången.

  27. Blåstången har bubblor som man kan
    poppa och låter lite roligt.

  28. När en art bildas... Man brukar säga
    att det kan ta tusentals-

  29. -miljontals år
    för en art att utvecklas.

  30. Men med smaltången tror vi att det
    gått så snabbt som 2 000-3 000 år.

  31. Det är väldigt intressant.

  32. Artbildning är framför allt
    Charles Darwin känd för.

  33. Han lanserade teorin om att människan
    härstammade från aporna.

  34. Det var inte populärt,
    men vi har kommit att acceptera det.

  35. Jag har fortsatt arbeta
    med hans teorier med smaltången.

  36. Hur har den bildats? Vad gjorde
    att den delade sig från blåstången-

  37. -och blev nånting helt eget?

  38. Det riktigt roliga med smaltången
    är att det är en s.k. endemisk art.

  39. Den finns bara i Östersjön
    på hela planeten.

  40. Den finns i Bottenhavet
    längs svenska kusten.

  41. Ni kanske ser det orangea
    från söder om Umeå ner till Öregrund.

  42. Ni har lite på finska sidan vid Vasa.
    Väldigt trevligt område.

  43. Och av nån underlig anledning-

  44. -har vi den runt ön Ösel i Estland.

  45. Den finns bara där. Jättefräckt.

  46. Det betyder att jag på betald arbets-
    tid får bada på de här platserna.

  47. Vi tror att det är i förökningen som
    splitten mellan arterna har skett.

  48. Som biolog är man väldigt intresserad
    av sex. Det kommer med jobbet.

  49. Den sexuella förökningen hos smal-
    tången är samma som för blåstången.

  50. Och ganska lik vår.

  51. De är också hanar och honor.
    Skilda plantor.

  52. Könsorganen är de knottriga topparna
    som sitter högst upp.

  53. Det kallas för receptakel
    om man pratar biologspråk.

  54. I de finns
    antingen ägg eller spermier.

  55. Äggen är förpackade i oogon. Det är
    en påse, med åtta ägg i varje påse.

  56. Spermierna ligger också förpackade
    i påsar. 64 spermier i varje påse.

  57. Man kan nästan misstänka
    att tången har en tanke med det här.

  58. Tången förökar sig på sommaren.

  59. Och den förökar sig vid fullmåne.
    Vi vet inte hur den känner av månen-

  60. -men när det är fullmåne
    släpper tången ut ägg och spermier.

  61. De hittar varandra, det befruktas-

  62. -det lilla ägget sjunker till botten
    och det blir söta tångbebisar-

  63. -som ser ut så där, fast väldigt små.

  64. För att skilja på pojkar och flickor
    får man skära upp ett könsorgan.

  65. Här har vi en hona.
    Jag har skurit upp ett receptakel.

  66. Det vi ser som små, gröna ärtor är
    alltså oogonen. De små äggpåsarna.

  67. Hanen... Om vi snittar upp den,
    är det orange.

  68. Spermierna är tångens minsta cell.

  69. Vi måste ha ett mikroskop för att se
    dem. Men de har en orange ögonfläck-

  70. -som gör att de kan skilja på
    ljus och mörker. Den ser vi här.

  71. Jag har vid ett tillfälle
    hängt upp receptakler i provrör.

  72. Då har det trillat ut ägg-

  73. -och jag har räknat hur många ägg
    som har kommit ut. Pilligt att göra.

  74. Sexet fungerar ganska bra.

  75. Tången tycker om att ha salt vatten
    för bra sex.

  76. Spermien ska ju simma till ägget.

  77. Svansen har en motor
    som drivs av natriumjoner.

  78. Salt är natriumklorid. Ju saltare
    vatten, desto bättre simmar spermien.

  79. Efter befruktningen stänger äggen sig
    så att inte fler spermier kommer in.

  80. Den låsmekanismen hos ägget
    behöver också natriumjoner.

  81. Är det jättesalt i vattnet,
    har de kalasbra sex.

  82. Som Barry White. Är salthalten låg,
    kanske inte spermierna simmar bra-

  83. -eller ägget kanske inte stänger sig
    och då dör ägget.

  84. Salthalten begränsar
    hur bra sex tången ha-

  85. -eller om den kan föröka sig.
    Men så upptäckte vi-

  86. -att smaltången kan göra nånting som
    vi inte visste att tång kunde göra.

  87. Andra alger kan göra det. Den kan
    föröka sig asexuellt genom kloning.

  88. Kloning är jättefräckt. Här
    kommer vi in på intressanta saker.

  89. Det är ett ganska okänt område ändå.

  90. På 80- och 90-talet
    var det fåret Dolly som klonades.

  91. Men det här pågår i naturen.

  92. Smaltången har ganska många små
    fragment på kroppen, kan vi säga.

  93. De små extragrenarna. Här har vi
    en bild på hur mycket det kan vara.

  94. Vi tror
    att de här små adventivgrenarna-

  95. -kan trilla av om det blåser mycket
    eller om ett litet djur betar.

  96. De flyter i väg och kan fästa igen
    på underlaget. Det blir en kopia.

  97. Det är som om man tog mitt finger
    och så växer det upp en till mig-

  98. -som ser precis likadan ut.
    Skrämmande.

  99. Vi tror det här. Det är inte
    att veta. Vi måste göra experiment.

  100. Således började jag experimentera
    med en kompis i Danmark.

  101. Vi ville se om de trillar ner
    och blir en ny planta.

  102. Vi lade en massa fragment
    på kakelplattor i burkar.

  103. Och jajamänsan, de satt fast.

  104. Många hade satt sig
    genom att bilda fästtrådar-

  105. -i botten på den lilla grenen.
    Och så började de växa igen.

  106. Vi upptäckte också att när vi vände
    och lossade fragmenten från plattan-

  107. -så ser ni att det är som nånting
    genomskinligt, guckigt...

  108. Det ser lite ut som snor.
    De hade bildat nån form av klister.

  109. Vi hittade inget i vetenskapliga
    rapporter om att de ska göra så här.

  110. En hade satt sig så hårt att när jag
    lyfte på den satt en bit fast.

  111. Jag fick inte loss den från plattan.
    Här ser ni mycket av klistret.

  112. På ovansidan hade det börjat växa
    grenar som ville upp mot ljuset.

  113. Jag pratade med en på Geologen.
    De har ett svepelektronmikroskop-

  114. -där man kan titta på saker
    ner på atomnivå.

  115. Jag tog den här bilden, för jag ville
    se vad det vita materialet är.

  116. Tittade vi nära, var det nåt som...

  117. Det här är den vanliga vävnaden,
    det här grå.

  118. Men det här vita...
    Det ser lite hårt och bulligt ut.

  119. Gips ser det nästan ut som.

  120. Det finns på det här mikroskopet
    en magisk knapp, som jag kallar den.

  121. Man kan se vilka grundämnen som
    sakerna på bilden är uppbyggda av.

  122. "Magic". Jag tryckte på knappen
    och fick fram den här bilden.

  123. Det här konstiga vita visade sig vara
    uppbyggt framför allt av kalcium.

  124. De av er som höll er vakna
    på nån kemilektion nån gång-

  125. -vet att gips är kalciumkarbonat.

  126. Vi ser inte
    ifall det finns nåt kol i den här.

  127. Men det här ämnet består
    till stor del av kalcium. Vad är det?

  128. Jag har pratat med kollegor
    runt hela världen.

  129. Jag har sökt
    i vetenskaplig litteratur.

  130. Då är det väldigt bra med internet.

  131. Jag vet fortfarande inte vad det är.

  132. Ingen har hittat nånting sånt här
    innan.

  133. Skitkul. Jag tänker ägna
    de kommande fem åren åt-

  134. -att ta reda på vad det där är.
    Jättespännande!

  135. De kan bilda nån form av klister
    som gör att de kan limma fast sig.

  136. "Awesome"!

  137. Vad innebär det för smaltången
    att kunna klona sig? Vad är grejen?

  138. Här har vi utbredningskartan igen.
    Den finns i Bottenhavet och Estland.

  139. Eftersom jag får bada på jobbet-

  140. -har jag simmat här
    och samlat på mig tång.

  141. Forskare kan samarbeta med folk som
    gör annat som man tycker är tråkigt.

  142. De gör sin grej och jag gör min grej.

  143. Jag har en kompis som är genetiker
    och står på labb.

  144. Jag skickar henne prover. Jag har
    badat. Hon gillar inte att bada.

  145. Men hon gillar att stå på labb.
    Hon har gjort analyser på vår tång-

  146. -och kommit fram till det här:
    I de grå betyder det att de är unika.

  147. Vi tror att de har bildats sexuellt,
    precis som att ni allihop är olika.

  148. I Estland verkar det bara vara
    sexuell fortplantning som sker.

  149. Precis som vi trodde
    att det var från början.

  150. Men när det är färg,
    betyder det att det är en klon.

  151. Samma färg är alltså samma klon.

  152. Svart eller vitt betyder att vi har
    hittat kloner på bara den platsen.

  153. Den observanta personen ser att det
    är ganska mycket blått på bilden.

  154. Alla lokaler vi har provtagit,
    förutom lokalen A i Finland-

  155. -har blått i sig. Det är alltså
    en och samma individ genetiskt.

  156. Det där är 550 km.

  157. Det är en hona som vi hittat
    på alla de här platserna.

  158. Vi kallar henne "super female".
    "You get the t-shirt, right?"

  159. Hur kan vi hitta en enda individ
    på alla de här platserna?

  160. Vi var tvungna
    att göra ett släktträd.

  161. När vi förökar oss, får vi hälften
    från mamma och hälften från pappa.

  162. Syskon ser olika eller lika ut
    beroende på.

  163. När vi klonar är det copy/paste.
    När vi förökar oss-

  164. -följer bara förändringarna
    på könskromosomerna med.

  165. Men när du klonar, är det
    hela dna-strängen som kopieras.

  166. Ett födelsemärke eller ett ärr
    kommer till nästa. Perfekta kopior.

  167. Hur utvecklas det här?
    Här har vi antalet tångruskor.

  168. Ju större cirkel,
    desto fler tångruskor i samma.

  169. Den stora blå är 251 tångruskor
    som vi har hittat-

  170. -som allihop är exakt genetiskt lika.

  171. Sen märker vi att vi börjar få
    en liten skillnad.

  172. När vi tittar här ser vi
    att här är nån skillnad.

  173. Den skiljer sig en genetisk distans,
    säger vi, från den här huvudklonen.

  174. Det är ganska många där också.
    Det har börjat bli lite skillnader.

  175. Så vi får inte helt exakta kopior.

  176. Utan i kloningsprocessen
    börjar vi få variationer.

  177. Om vi tänker bakåt i tiden förstår vi
    att den här klonen som är så stor-

  178. -också måste vara väldigt gammal.

  179. I den här klonen har vi kanske spår
    från när den här arten bildades.

  180. Sjukt fräckt! Den har bara kopierats
    och inte blandats upp med nåt annat.

  181. Vi har fler kloner.
    En hanklon är den gröna-

  182. -som är välrepresenterad i kvarken.

  183. Vi har en till.
    En stor hona, den gula.

  184. Och nån rosa pojke och en flicka.

  185. Vad innebär det för en art
    att vara så här klonal?

  186. Med det här spridningssättet kan den
    sprida sig över stora ytor snabbt.

  187. Det blåser lite, fragment trillar av,
    de sprids, det går snabbt.

  188. Med sexuell förökning
    kan äggen spridas max fem meter.

  189. Då tar det tid att ta sig nånstans.
    Det är också det här med salthalten.

  190. Spridningen med fragment verkar inte
    vara lika känslig för salthalten.

  191. Vilket gör att de kan vara långt upp
    i Östersjön. Här är gränsen för-

  192. -där tången kan ha sex
    över huvud taget.

  193. Det är fördelar.
    Men finns det nackdelar? Ja, kanske.

  194. Om alla är precis samma,
    hur mycket variation har vi då?

  195. Nån i klassen får en förkylning.
    Vissa får samma förkylning-

  196. -men vissa får inte det.
    Vad händer om det kommer en sjukdom-

  197. -som gör att vår "super female"
    blir sjuk?

  198. Då kan det slå ut hela tångbeståndet
    i Bottenhavet.

  199. Så att forska på smaltång är häftigt.

  200. Man får fler frågor
    än vad man får svar.

  201. Men det är jättekul. Inte bara
    för att man får bada på jobbet-

  202. -utan också för att man får försöka
    luska ut vad som faktiskt hänt här.

  203. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Smaltången - unik för Östersjön

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Växter
Ämnesord:
Botanik, Brunalger, Kryptogamer, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.