Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Konsten att välja en NobelpristagareDela
  1. Vi kan aldrig bli eniga om
    vem som ska få fredspriset-

  2. -om det är lite kontroversiellt. Det
    finns alltid vinnare och förlorare.

  3. Det blir både en politiskt
    och moraliskt laddad fråga.

  4. Under det här passet ska vi prata om
    hur Nobelpriset utses.

  5. Vi har personer här som väljer ut
    vilka som ska vinna i kategorierna.

  6. Vi ska diskutera
    om kontroverserna kring dem.

  7. Först ska vi gå in lite grann på de
    priser som har tillkännagivits i år.

  8. Vilka som har vunnit och varför.

  9. Då kan ni ställas lite till svars
    när vi kommer till den punkten.

  10. Först vill jag att denna
    eminenta panel presenterar sig-

  11. -och vad ni har för relation
    till Nobelpriset.

  12. Gunnar von Heijne, professor
    i teoretisk kemi.

  13. Tjena. Jag heter Gunnar von Heijne.
    Det står där.

  14. Just nu är jag sekreterare
    i Nobelkommittén för kemi.

  15. Jag har varit med rätt länge.

  16. Det här är femtonde året som jag är
    med och tar fram kemipristagare.

  17. Jag har varit vanlig ledamot,
    ordförande och nu sekreterare.

  18. Jag kan förhoppningsvis köra
    några år till.

  19. Lars Bergström,
    professor i partikelfysik.

  20. Jag är inte riktigt lika uthållig
    som Gunnar.

  21. Jag har varit sekreterare i tolv år.

  22. Senaste årsskiftet avgick jag
    och har ersatts av en annan person.

  23. Jag är med i Nobelstiftelsens
    styrelse som suppleant.

  24. Jag har ganska stor erfarenhet av hur
    det går till när pristagarna utses.

  25. Thomas Jonter, professor
    i internationella relationer.

  26. Jag här ingen närmare relation
    till Nobelpriset som dessa herrar.

  27. När jag tänker efter
    är jag ordförande-

  28. -i svenska Pugwash som är
    en internationell organisation-

  29. -som kämpar för nedrustning
    och icke-spridning-

  30. -i synnerhet att få bort kärnvapen.

  31. Pugwash
    och dess grundare Józef Rotblat-

  32. -fick fredspriset 1995.

  33. Jag var inte medlem då, så den
    kopplingen var lite konstgjord.

  34. Pugwash är en organisation
    som syftar till att få forskare-

  35. -att tänka på konsekvenserna
    av sin forskning.

  36. Det kan man säga.
    Tanken med Pugwash är...

  37. ...att diplomater, forskare
    och politiker ska komma samman-

  38. -och komma på idéer för nedrustning,
    bort från kärnvapen och sånt.

  39. Man följer den politiska utvecklingen
    och kommer med initiativ.

  40. -Einstein var en av grundarna.
    -Ja och Bertrand Russell.

  41. Han var Nobelpristagare i litteratur
    och en av grundarna.

  42. Det är intressant
    och visar omedelbart-

  43. -att naturvetarna inte är så långt
    från fredspriset heller.

  44. Fysiken, till och exempel
    och kemin förstås.

  45. Rotblat var fysiker.

  46. Många av genombrotten kan användas
    i både goda och onda syften.

  47. Sen har vi Stephan Larsen,
    litteraturvetare.

  48. Jag är lektor i litteraturvetenskap
    och har postkolonial litteratur-

  49. -och modern afrikansk litteratur
    i synnerhet som min specialitet.

  50. Jag har inte varit regelmässigt
    involverad i priset-

  51. -men har nära relation
    till ett av dem.

  52. Jag skrev min doktorsavhandling
    om 1986 års Nobelpristagare-

  53. -Wole Soyinka från Nigeria.

  54. Avhandlingen kom -83, så jag brukar
    skryta om att jag såg honom först.

  55. Tre års skillnad.

  56. Jag var faktiskt född,
    men var ett litet barn då.

  57. Han var en hipp författare att hålla
    på med i början av 80-talet.

  58. -Han är fortfarande väldigt bra.
    -Ja.

  59. Eller kan din avhandling
    ha inspirerat nån?

  60. Jag hoppas det. Internationellt sett
    var han redan då ett stort namn.

  61. Det fanns en hel del forskning
    att ta fasta på och utgå ifrån.

  62. Men min avhandling var den första
    i Sverige om en afrikansk författare.

  63. -Överhuvudtaget?
    -Ja, det är ju inte så länge sen.

  64. Det finns nu många framgångsrika
    och flitiga forskare-

  65. -som sysslar
    med postkolonial litteratur.

  66. Både hos oss och de
    språkvetenskapliga institutionerna.

  67. Jag tänkte vi skulle prata lite
    om årets priser.

  68. Vill du berätta lite
    om årets pris i kemi, Gunnar?

  69. Jean-Pierre Sauvage,
    Fraser Stoddard, Bernard Feringa-

  70. -och molekylära maskiner.
    Vad betyder nu detta?

  71. Jag vet inte om det kommer bilder.

  72. Vad fint, där har vi dem.

  73. Just det. Hur många av er
    går Natur eller Teknik?

  74. Är det några?
    Nästan allihopa. Sjyst.

  75. Har ni kollat nåt
    på Nobelprisen i år?

  76. Lite grann?
    Jag kan dra det lite snabbt.

  77. Kemipriset i år är...

  78. -Oklart vad som hänt med Stoddard.
    -...molekylära maskiner.

  79. Det är egentligen organisk kemi.

  80. Går ni Natur
    har ni sett ett kemilabb.

  81. Organisk kemi är kolföreningar,
    kolatomer som byggs ihop.

  82. Han i mitten blev lite märklig.

  83. De här tre...

  84. Det skulle nog ha varit
    en Nobelmedalj där.

  85. De här tre har använt organisk kemi
    för att göra molekyler-

  86. -som kan utföra arbete.

  87. Som kan röra sig på ett kontrollerat
    sätt, förflytta sig längs en yta.

  88. Det är nytt inom organisk kemi.
    Man har bara byggt ihop molekyler-

  89. -som kanske ska fungera
    som läkemedel.

  90. Att få den att röra sig och utföra
    arbete på molekylär nivå-

  91. -är nåt nytt
    inom den organiska kemin.

  92. Jag kan berätta lite om
    vad de har gjort.

  93. Det här är exempel
    på en molekylär maskin.

  94. Den är väldigt enkel.
    Vi ser här en lång kolkedja.

  95. Uppträdd på den sitter en ring
    av kolatomer.

  96. Ringen kan egentligen bara röra sig
    fram och tillbaka på kedjan.

  97. Man kan styra rörelserna
    och få den att flytta sig.

  98. Man kan lysa på den
    eller ge den lite extra energi.

  99. Då flyttar den sig och sen får man
    den att flytta tillbaka igen.

  100. Vi har ju inte så nytta
    av just den där.

  101. Men det visar att det går att få
    molekyler att röra sig kontrollerat.

  102. Det är vad dessa personer har gjort.
    Det ser inte mycket ut-

  103. -men det som egentligen öppnade
    det här fältet var-

  104. -att komma på hur man skulle bygga
    ihop två molekyler på detta vis.

  105. Att bygga en rak och en ringformad
    molekyl är inte så svårt.

  106. Men hur skulle man trä på ringen
    på den raka molekylen?

  107. En av pristagarna kom på
    hur man skulle göra.

  108. Jag kan anknyta till fysik här.

  109. En av 1900-talets mest berömda
    teoretiska fysiker, Richard Feynman.

  110. Han ser ovanligt välklädd ut.
    Han brukade klä sig ungefär som jag.

  111. Han spelade bongotrummor
    vilket jag inte gör.

  112. Det är han mest berömd för
    utanför fysiken.

  113. I slutet på 50-talet höll han
    ett föredrag för ett gäng fysiker-

  114. -där han spekulerade i
    om det skulle gå att göra...

  115. ...det han kallade "infinitesimala
    maskiner", extremt små maskiner.

  116. Molekylära maskiner.

  117. Det här inspirerade
    både kemister och fysiker-

  118. -att försöka bygga
    extremt små maskiner.

  119. Han formulerade bara problemet.

  120. För att bygga en sån här maskin
    måste man bygga ihop molekyler-

  121. -där olika delar kan röra sig
    i förhållande till varann.

  122. Sen krävs en motor, nåt
    som driver de här små maskinerna.

  123. De tre pristagarna har visat
    hur man i princip kan göra det.

  124. Fransmannen Jean-Pierre Sauvage
    kom på-

  125. -hur man kunde
    koppla ihop två ringar-

  126. -eller hur man kunde koppla ihop
    en ring med en lång, rak molekyl.

  127. Han började med en hel ring-

  128. -och den andra var till
    att börja med halv, den var öppen.

  129. Han kom på ett sätt att trä
    den halva ringen genom den hela-

  130. -och kunde sen fylla på med en halv
    ring så det blev två hela ringar.

  131. Det låter enkelt.

  132. Hans sätt att göra det var enkelt,
    men det var genialt.

  133. Ingen hade kommit på hur man skulle
    göra innan han plötsligt insåg-

  134. -hur man på ett effektivt sätt
    kan koppla ihop ringar.

  135. Och så småningom koppla ringar
    på stavar.

  136. Då kunde man plötsligt göra molekyler
    som satt ihop på olika sätt.

  137. Det var helt omöjligt innan.
    Det var hans bidrag.

  138. Har man väl lyckats med det
    kan man få ringarna att röra sig.

  139. Ringarna kan röra sig i förhållande
    till varann eller längs en axel.

  140. Den som framför allt
    utvecklade axelmotorerna-

  141. -var James Fraser Stoddard.

  142. Han byggde maskinelement-

  143. -med en ring som man kunde styra
    fram och tillbaka.

  144. På det sättet fick man
    en kontrollerad rörelse.

  145. Det byggde också på ringmolekyler.

  146. Han använde syntesmetoden
    som fransmannen hade hittat på.

  147. Den tredje pristagaren Feringa
    från Holland gjorde en riktig motor.

  148. En roterande molekyl där han
    kunde få ena delen att rotera-

  149. -i förhållande till andra
    på ett kontrollerat sätt.

  150. Han byggde en molekyl
    som bara roterade åt ett håll.

  151. Den utvecklades så man kunde styra
    åt vilket håll den skulle rotera.

  152. Till slut så byggde han molekyler
    som kunde rotera...

  153. ...en miljon rotationer i sekunden.

  154. Motorerna kan spinna väldigt fort.

  155. Det här är grundelement för att kunna
    bygga mer intressanta maskiner.

  156. Jag avslutar med
    att visa ett exempel på det.

  157. Det är också från Feringa.

  158. Han använde sin motor till
    att bygga en molekylär bil.

  159. Det var en kul grej,
    men det återknöt till Feynman.

  160. Han säger i sitt citat från 1959:

  161. "Vad skulle behövas för
    att bygga en molekylär bil?"

  162. Det var vad Feringa lyckades med
    i slutet på 90-talet.

  163. Eller på 2000-talet.

  164. Han tog...

  165. Det här är en motor. De här två
    roterar i förhållande till varann-

  166. -och till axeln i mitten.

  167. Sen byggde han ihop ett chassi
    så det blev på det här sättet.

  168. Han satte ihop fyra motorer med
    en stång så det blev som ett chassi.

  169. Sen två hjulpar.

  170. Hjulen kunde bara rotera åt ett håll
    så bilen kunde bara köra åt ett håll.

  171. Det här var en idé om
    hur det skulle röra sig.

  172. Men sen kunde han visa att den
    riktiga molekylen rörde sig så.

  173. Det ser ni på mikroskopbilden.
    Bilen rullar fram över en yta.

  174. Det är molekylär storlek,
    så bilen är väldigt liten.

  175. Och den rör sig bara åt ett håll.

  176. Det här var
    en grafisk illustration över-

  177. -att det idag går
    att bygga väldigt små maskiner.

  178. Då frågar alla:
    Finns det tillämpningar av det här?

  179. Det finns inga kommersiella
    tillämpningar idag.

  180. Det finns många idéer och folk har
    inspirerats till att bygga grejor-

  181. -som faktiskt utför arbetet
    på en makroskopisk nivå.

  182. Man kan se att nåt drar ihop sig
    eller expanderar.

  183. Eller att en liten stav rör sig
    på ytan-

  184. -som har små molekylära motorer
    på sig.

  185. Även om det går att göra grejor
    blir de ganska dyra.

  186. Synteserna är ganska krångliga
    och svåra att göra i stor skala.

  187. Gissningen är att den första
    kommersiella tillämpningen-

  188. -kommer förmodligen
    att vara inom ett okänt område.

  189. "Här ska vi ha en molekylär maskin.
    Här är det..."

  190. "...värt pengarna
    att stoppa in en sån funktionalitet."

  191. Det kan t.ex. vara att få läkemedel
    att ta sig fram i kroppen.

  192. -Nåt material som ska göra nåt.
    -Hightech-tillämpning...

  193. ...där det är värt pengarna
    att göra det.

  194. Vad fint, tusen tack.

  195. Mer än vad jag hade hoppats på
    och det kändes som man fattade.

  196. Årets pristagare i fysik.
    Du får gärna svara på allmän nivå.

  197. Jag har skrivit Duncan M. Haldane,
    Michael Kosterlitz, David Thouless-

  198. -och teoretiska upptäckter
    av topologiska fasövergångar-

  199. -och topologiska materiafaser.

  200. Det är lite svårt att säga
    och ännu svårare att förklara.

  201. Kan vi få tillbaka bilderna
    som Gunnar visade?

  202. Sen ber jag honom
    att bläddra tillbaka till Sauvage.

  203. Sauvage var han med de två ringarna.

  204. Egentligen var det 1,5 ring,
    den ena var öppen.

  205. Vad är skillnaden
    på en sluten och en öppen ring?

  206. Det är en enorm skillnad.

  207. Det är
    vad matematiker kallar topolgi.

  208. Ett annat exempel är
    att man jämför en äppelmunk-

  209. -och en kringla. Kringlan har
    två hål, munken bara ett.

  210. Det är också exempel på topologi.

  211. Du kan ta nästa bild också.

  212. På vänstra exemplet
    har man faktiskt två ringar i varann.

  213. Det är topologiskt annorlunda
    mot att ha två separata ringar.

  214. Hur detta hänger ihop är en
    matematisk gren som kallas topologi.

  215. Det var intressant och många stora
    matematiker har grubblat på detta.

  216. Man har gjort lagar för topologi.

  217. Sen blev det nästan
    som en kapplöpning.

  218. Man försökte hitta
    de topologiska systemen-

  219. -i atomerna på atomär nivå.

  220. Elektroner kan också röra sig
    i nåt som liknar hål.

  221. Vad skapar dessa hål?
    Det kan till exempel vara magnetfält.

  222. Man kan ta en annan liknelse.

  223. En tromb eller tropisk orkan.

  224. Såg ni på tv
    hur stormen Matthew rörde sig?

  225. Den roterar hela tiden
    runt ett centrum.

  226. Centret rörde sig och drabbade Haiti-

  227. -och så småningom även
    amerikanska fastlandet.

  228. Man undrar varför den är så stabil?

  229. Stormen hade rört sig hundratals mil
    och roterade hela tiden.

  230. Det beror
    på en topologisk stabilitet.

  231. Det kostar oerhört mycket energi
    att skapa en sån där virvel-

  232. -men även att bryta upp den.
    Har den väl skapats är den stabil.

  233. Det pristagarna har gjort är
    att de har upptäckt "virvlar"-

  234. -på ytor av material.

  235. Där kan man ha virvlar
    och anti-virvlar.

  236. Om man ändrar temperatur
    kan dessa två förinta varann.

  237. En virvel går åt motsatt håll
    mot en anti-virvel.

  238. Kommer de nära varann
    försvinner de och blir ingenting.

  239. Det är en illustration
    av den topologiska egenskapen-

  240. -som kräver mycket matematik
    för att beskriva.

  241. Det kommer att ha betydelse
    för det man kallar kvantelektronik.

  242. Kvantdatorer och så vidare.

  243. Det är vad som ligger till grund
    för topologiska isolatorer.

  244. Det är material
    som är isolerande inuti-

  245. -men på ytan
    kan det ha ledningsförmåga.

  246. Vi tror att det är nåt som kommer
    att blomstra inom de närmaste åren.

  247. Men dessa tre är teoretiker
    och har räknat ut detta på papper.

  248. -Då menar vi i datorer.
    -De har lite olika karaktärer.

  249. Haldane har i stort sett gjort
    allt helt ensam.

  250. Han har inte haft nån student.
    Han har räknat på sin kammare.

  251. Ungefär som Einstein
    som inte heller hade nån student.

  252. Men både Thouless och Kosterlitz
    har arbetat ihop och med andra.

  253. De är mer sociala.

  254. Men det är kombinationen
    som har gjort genombrott i området.

  255. Men det behövs båda typer.
    Dem av er som vill jobba själva-

  256. -har en plats i framtidens Nobelpris.

  257. Men även ni som är mer utåtriktade
    och vill göra saker tillsammans.

  258. Det är alltid några specifika
    personer som vinner Nobelpris.

  259. Det är en hyllning till att en
    människa kan göra enorm skillnad.

  260. En människas hjärna kan göra
    enorm skillnad i världen.

  261. Men det är lite av en illusion
    på alla områden utom litteraturen.

  262. Det finns alltid andra människor
    i laboratoriet.

  263. Det finns alltid andra
    som har bidragit.

  264. Det finns skillnad i reglarna för
    hur de olika priserna är skrivna.

  265. I kemi och fysik betonas det att det
    ska vara högst tre pristagare.

  266. Det skulle kunna gå att ge till fler-

  267. -men då måste man instifta
    en speciell regel för det tillfället-

  268. -på Akademin.

  269. Men när det gäller fredspriset
    har man från början sagt-

  270. -att det måste vara många personer
    om det ska bli fred.

  271. Det priset har hela tiden kunnat gå
    till organisationer.

  272. Jag vet inte om ni vet,
    men ni är Nobelpristagare. Grattis!

  273. EU fick ju pris av fredskommittén
    för några år sen.

  274. -Vi är alla Nobelpristagare.
    -Men britterna har sagt upp sitt.

  275. -Exakt.
    -De har så många ändå.

  276. Det finns en liten poäng där.
    Årets tre fysikpristagare-

  277. -är alla verksamma i USA, men är alla
    tre uppväxta i Storbritannien.

  278. Jag tror att de emigrerade
    när Thatcher höll på som värst.

  279. Hon ville skära ner på forskning.
    Brexit kanske har samma effekt.

  280. England har otroligt duktiga forskare
    som kommer att söka sig utåt.

  281. Vill Thomas säga nåt
    om årets fredspristagare?

  282. Det är faktiskt bara ett namn.

  283. Juan Manuel Santos Calderón
    är hans fullständiga namn.

  284. Namnet Calderón har man inte sett
    så ofta i pressen.

  285. Han är alltså president i Colombia.

  286. Han har suttit på posten sen 2010.

  287. Han fick Nobelpriset
    i sin ställning som president.

  288. Han har varit så drivande
    och entusiastisk-

  289. -och han har aldrig gett upp
    sen han blev president.

  290. Han har drivit förhandlingarna framåt
    mellan gerillan och regeringen.

  291. Det är en väldigt långvarig konflikt
    som har skördat många offer.

  292. Det har lett till ekonomiska problem
    och så vidare.

  293. Många har trott att den här
    konflikten aldrig går att komma ur.

  294. Han fick priset av den anledningen.

  295. Det har naturligtvis kritiserats.
    Varför har inte Farc en representant?

  296. De fick ju också priset
    och så vidare.

  297. Man vill ju säga:
    "För att de är massmördare."

  298. Det hade varit kontroversiellt
    om de hade fått.

  299. Det kan man tycka,
    men å andra sidan har ju Oslo-

  300. -och kommittén gett till båda sidor
    i konflikter.

  301. Vi har till exempel...

  302. 1973 fick Kissinger-

  303. -och Nordvietnams president
    fredspriset.

  304. Man kan ifrågasätta
    om nån av dem borde få det.

  305. Då valde man att ge till båda parter.

  306. Nordvietnams utrikesminister tog inte
    emot priset, det gjorde Kissinger.

  307. I Irlandskonflikten sträckte man ut
    en hand till bägge parter.

  308. Vi har även Sydafrika.

  309. de Klerk ansågs ha varit en
    stöttepelare för apartheidregimen.

  310. Han fick pris tillsammans med
    Mandela. Man har agerat lite olika-

  311. -vid olika tillfällen i Oslo.

  312. Du påminner oss om hur kontro-
    versiella fredspriserna brukar vara.

  313. Man blir ju nästan alltid arg.

  314. Det är intressant. Jag har tänkt
    på det innan jag kom hit.

  315. Är det bra eller dåligt?
    Jag tror faktiskt det här bra.

  316. Pressen brukar skriva att det är
    ett omöjligt pris att dela ut.

  317. Vi kan aldrig bli eniga om vem
    som ska få fredspriset.

  318. Det finns alltid en vinnare
    och en förlorare.

  319. Det blir en politiskt
    och moraliskt laddad fråga.

  320. Å andra sidan
    måste vi förstå intentionerna-

  321. -även om vi inte vet exakt
    vilka motiv de har-

  322. -som sitter i kommittén
    och delar ut priset i Oslo.

  323. Det är ju hemlig information.

  324. Det finns en 50-årsregel.
    Efter 50 år kan de delge information.

  325. Jag vet inte exakt,
    men man kan dra vissa slutsatser.

  326. En slutsats är att man har en idé om-

  327. -att man ska befrämja en process,
    nånting som är på gång.

  328. Det har inte alltid varit så.
    Barack Obama fick fredspriset.

  329. Medan han var i krig.

  330. Han uttalade sig positivt och menade
    att man kan avskaffa kärnvapen-

  331. -trots att USA är en
    av de ledande kärnvapenmakterna.

  332. Man menade att man skulle putta
    Obama i ännu mer positiv riktning-

  333. -och göra allvar av det han sa.

  334. -Hur har det gått?
    -Jag sysslar med nedrustningsfrågor.

  335. Många kritiker menar att vi
    fortfarande har 17 000 kärnvapen.

  336. Men man kan inte se det
    som ett nollsummespel.

  337. Vinna allt eller inget - det är inte
    så man ska se nedrustningsfrågor.

  338. Det i sig har fått igång en
    internationell kampanj mot kärnvapen.

  339. Runt 130 stater har gått
    emot kärnvapenstaterna.

  340. Man ska driva ett internationellt
    förbud mot kärnvapen.

  341. Det hade nog inte kommit till stånd
    utan Obamas uttalande.

  342. 127 stater är en majoritet
    av världens stater.

  343. Dessa stater ber USA, Ryssland, Kina,
    Storbritannien och Frankrike:

  344. "Visa allvar nu."

  345. Jag har många frågor.

  346. Varför delas fredspriset ut i Oslo
    när de andra delas ut här?

  347. Man vet inte riktigt.

  348. Det är ingen som vet exakt
    hur Alfred Nobel tänkte.

  349. En hypotes som har nämnts är
    att det var en gåva till Norge-

  350. -för att Sverige
    och Norge hängde ihop.

  351. Norge skulle också få ta del
    av det här.

  352. En annan hypotes
    som har skymtats i debatten är-

  353. -att Norge i början av 1900-talet
    var väldigt framåt-

  354. -när det gäller fredsinitiativ.

  355. De drev såna frågor,
    men vi vet inte exakt varför.

  356. Det är lätt som svensk att tänka-

  357. -att de är alldeles galna i Norge
    och att vi hade gjort det bättre.

  358. Hade vi gett fredspriset till bättre
    vinnare och färre krigsbrottslingar-

  359. -om vi hade fått dela ut det här?

  360. I sak är det ingen större skillnad.

  361. Det hade inte sett exakt likadant ut.
    Olika länder och kulturer.

  362. Norge är medlem i NATO sen 1949,
    Sverige är det inte.

  363. Det finns en mängd skillnader,
    men värderingarna är väldigt lika-

  364. -i Norge och Sverige.

  365. Vi ska säga nåt om litteraturpriset
    även om det inte delats ut än.

  366. På torsdag får vi veta hur det blir.

  367. Men vad kan man säga generellt,
    Stephan?

  368. Är det möjligt att gissa?
    Kan vi tippa på vem som vinner?

  369. Egentligen inte. Det förekommer
    alla möjliga förhandsspekulationer-

  370. -bland kulturjournalister
    och universitetsfolk.

  371. Ibland hamnar man rätt,
    ibland blir det alldeles fel.

  372. Det generella intrycket är
    att akademin har en god förmåga-

  373. -att överraska från år till år.

  374. Är det ett snällt sätt att säga
    att de alltid väljer nån bisarr?

  375. Nej, det tycker jag inte
    att man kan påstå.

  376. Det där får man vara
    lite försiktig med.

  377. Som det ironiska utropet "äntligen"
    varje gång nån okänd nämns.

  378. Det beror på
    hur man tolkar uppdraget.

  379. Svenska akademin har tolkat sitt
    uppdrag väldigt olika genom tiden.

  380. Tolkningen som man är inne på nu
    medför flera olika ingångar-

  381. -egentligen.

  382. Dels tror jag att man...

  383. ...sen slutet av 30-talet gärna
    belönar författare-

  384. -som på något sätt varit banbrytande
    inom sin genre.

  385. Nåt som är banbrytande kan ta lång
    tid på sig att slå internationellt.

  386. Priset går till författare i livet.
    Man har bokstavligen en deadline.

  387. -De ska hinna få det innan de dör.
    -Det har delats ut postumt en gång.

  388. Erik Axel Karlfeldt
    skulle ha fått det 1928-

  389. -men som avsa sig det med den inte
    allt för orimliga anledningen-

  390. -att det inte var lämpligt
    att Akademin delar ut priset-

  391. -till sin ständige sekreterare.
    Han satt då på den posten.

  392. Han fick det postumt 1931,
    men det har aldrig hänt igen.

  393. Ganska nyligen har det skrivits in
    i stadgarna hur man hanterar detta-

  394. -att man inte får göra så.
    Möjligheten har funnit i decennier.

  395. Sen talar man också om
    att det här är ett pris-

  396. -som är avsett för hela världens
    litteratur och det märkts nuförtiden.

  397. Man intresserar sig mer och mer
    för litteratur som produceras-

  398. -utanför Europa och USA.

  399. Det medför att det finns författare
    som man sällan har hört talas om.

  400. Jag tror att det finns
    en allmän riktlinje.

  401. När särskilda skäl finns kan man
    belöna ett välkänt författarskap.

  402. En viktig del av uppdraget är att
    fästa ljuset på förtjänta författare-

  403. -som utan Nobelpriset inte
    skulle ha fått världens ögon på sig.

  404. Det är en liten handfull personer
    i Stockholm som delar ut priset.

  405. För att en författare ska komma
    på fråga måste man kunna läsa den.

  406. Litteraturen måste finnas översatt
    till nåt språk som de förstår.

  407. Gärna svenska.

  408. De har faktiskt möjligheten
    att beställa översättningar-

  409. -av verk på främmande språk
    som de inte är kunniga i.

  410. Den möjligheten finns.

  411. Dessutom tar man in förslag
    från akademier-

  412. -företrädesvis från professorer
    i litteraturvetenskap världen över.

  413. Man har sakkunniga som behärskar
    språk som inte Akademin kan.

  414. Dessutom har man
    även försökt knyta till sig-

  415. -bland de aderton
    ledamöter som har en överblick-

  416. -och även språklig kompetens
    när det gäller främmande världsdelar.

  417. Förnärvarande har man sinologen
    Göran Malmqvist i församlingen.

  418. Sen dess har det blivit
    ett par priser till Kina.

  419. En sinolog arbetar med Kina.

  420. Vågar du gissa vem som ska
    eller borde vinna denna vecka?

  421. Gissa vem som kommer
    att vinna törs jag nog inte.

  422. Jag har sysslat med litteratur
    hela mitt yrkesverksamma liv.

  423. En enda gång har jag prickat
    rätt författare och rätt år.

  424. Det gällde Alice Munro från Kanada
    som fick pris för ett par år sen.

  425. Vem som kan få det
    törs jag inte sia om.

  426. Men jag skulle gärna se att det gick
    till Maryse Condé.

  427. Maryse Condé som alltså är...

  428. ...största namnet bland de fransk-
    språkiga författarna i Västindien.

  429. Han har skrivit en lång rad romaner
    som finns översatta till svenska.

  430. Jag rekommenderar "Färden genom
    mangroven" som blev ett genombrott.

  431. Ganska till åren kommen.

  432. Inte alldeles frisk.

  433. Men det är ett livsverk
    som skulle förtjäna att belönas.

  434. Man kanske bör passa på
    medan tid är.

  435. Många kvinnliga författarskap
    passade man inte på medan tid var.

  436. Marguerite Yourcenar, Marguerite
    Duras, Elsa Morante, Janet Frame.

  437. Inger Christensen
    och nu senast Assia Djebar.

  438. Du nämnde själv Virginia Woolf.
    Listan kan göras deprimerande lång.

  439. -Det är mest snubbar som har vunnit.
    -Så är det inom de flesta områden.

  440. Man förstår de historiska orsakerna,
    men idag finns ingen ursäkt.

  441. Könsbalansen är inte imponerande
    i de vetenskapliga priserna heller.

  442. Det har att göra med att många
    av de genombrott som har belönats-

  443. -har gjorts
    under de senaste årtiondena.

  444. Då har de branscherna
    varit väldigt mansdominerande.

  445. Men idag är det mycket jämnare
    inom kemi i Sverige.

  446. När kommer det att bli jämnare
    på Nobelprisnivå inom forskning?

  447. Det är svårt att sia om.
    Det är så få Nobelpristagare-

  448. -så slumpen kan spela
    en ganska stor roll.

  449. Det kommer att utjämnas, men jag tror
    att det kommer att gå långsamt.

  450. Just av det skäl som du anger.
    Inom naturvetenskap och natur.

  451. Kommittéerna är väldigt konservativa
    i den meningen-

  452. -att man vill se att upptäckten
    verkligen är nåt som håller.

  453. Det kan man inte göra efter två år,
    det tar mycket längre tid.

  454. Man vill se att det har fått det
    genomslag och den betydelse-

  455. -som man trodde.

  456. Det är till och med ovanligt att få
    priset tio år efter upptäckten.

  457. Går vi tillbaka 15-20 år-

  458. -var det mycket färre kvinnliga
    forskare, procentuellt sett.

  459. Det här tar lång tid.

  460. Kan ni berätta hur arbetet går till
    i kommittéerna?

  461. -Hur gör man?
    -Jag anknyter till det Gunnar sa.

  462. Det finns en konservatism inbyggd
    i systemet.

  463. Det har med reglerna att göra
    som sattes upp för över 100 år sen.

  464. Endast de som nomineras till pris
    kan utses till pristagare.

  465. De som är nominerade är oftast
    professorer.

  466. Den absolut största majoriteten
    av professorer är ju män.

  467. Det finns fortfarande väldigt få
    kvinnor, men vi märker en förändring.

  468. Hos oss på Fysikum är nästan 50 %
    av de nya professorerna kvinnor.

  469. Då får vi nomineringar-

  470. -och de är på en sån nivå att de
    bör själva kunna bli nominerade.

  471. Det finns hopp. Men som sagt,
    det bygger på nomineringar-

  472. -och man ska vara punktlig.

  473. Före sista januari
    ska man ha nominerat-

  474. -en, två eller tre personer.

  475. Sen får kommittén
    väldigt mycket jobb.

  476. Det kanske är över 400 nomineringar.

  477. -400 olika personer.
    -Precis.

  478. Det är ett par tusen nomineringar.

  479. Då gäller det
    att relativt snabbt bestämma-

  480. -vilka personer och områden
    som verkligen är i topp.

  481. Det kanske är 10-15 stycken.

  482. Samlas ni i ett rum
    med väldigt många post-it-lappar?

  483. Stryker ni från listor?

  484. Vi skickar ut allt material
    till ledamöter.

  485. Dessutom har båda kommittéer
    god kontakt med sina klasser.

  486. Det är fler fysiker. Det brukar vara
    50 personer på våra möten.

  487. Kommittén förbereder allt
    och skickar ut utredningsuppdrag-

  488. -ut i världen och kommittéledamöterna
    gör också utredningsarbeten-

  489. -där man verkligen går in
    och läser källitteraturen.

  490. Det är ofta nyckeln till
    att hitta rätt pristagare.

  491. Det är väldigt mycket jobb.

  492. Allt det här är lite komplext
    för mig.

  493. Hur mycket måste man själv förstå?

  494. Måste man förstå på expertnivå
    vad de har gjort-

  495. -för att kunna bedöma vem som
    förtjänar priset mer än nån annan?

  496. Det är omöjligt för alla i kommittén
    att förstå alla priser på den nivån.

  497. Vi försöker
    ha kommittén sammansatt så-

  498. -att vi t.ex. inom kemi
    kan täcka in allt från biokemi-

  499. -till fysikalisk kemi, organisk kemi,
    teoretisk kemi och oorganisk kemi.

  500. Vi har åtminstone en representant
    från alla områdena.

  501. Men sen måste man lita ganska mycket
    på varandras omdömen.

  502. Man får också förklara varför just
    det här i mitt område är viktigt.

  503. Man sitter ofta ganska länge
    i de här kommittéerna.

  504. Jag har varit med i 15 år
    vilket är lite längre än de flesta.

  505. Men 10-12 år är normalt.

  506. Det är inte så stor omsättning-

  507. -så man lär känna varann väldigt bra
    och man lär sig lita på varann.

  508. Det är lite som att ni går
    på ett evigt seminarium-

  509. -där ni också lär er saker
    hela tiden.

  510. Antag att det dyker upp
    ett helt nytt ämne-

  511. -där det inte finns nån expert i.

  512. Då har vi möjlighet
    att adjungera nya personer.

  513. -Adjungera betyder...?
    -De är med i kommittén.

  514. De är inte permanenta utan
    sitter ett år i taget.

  515. Det är olika i olika kommittéer.

  516. Medicinkommittén har
    ett stort antal adjungerade.

  517. Jag vet inte om ämnet är mer
    spretande och har fler delområden.

  518. Det brukar vara runt tre adjungerade
    i normalfallet.

  519. Nobelprisets syfte är ju att belöna
    människor som gör världen bättre.

  520. Hur vet man vad som är viktigt?
    Ni säger att det tar årtionden.

  521. Hur vet man vad som är viktigt?

  522. Dels nomineringarna.

  523. Inom kemi är det kanske
    3 000 personer världen över-

  524. -som inbjuds att nominera varje år.

  525. De får ett brev och sen får de
    nominera om de vill.

  526. Det kokas ner
    till ungefär 300-400 namn oftast.

  527. Nomineringarna är
    en bra indikation på-

  528. -vad vetenskapssamhället ser
    som viktiga genombrott-

  529. -och personerna som har gjort dessa.

  530. Det är ett grundarbete som man får.

  531. Man får en överblick
    tack vare nomineringarna.

  532. Sen jobbar man naturligtvis själv
    på att ha en egen uppfattning.

  533. Vad är viktigt för er,
    Gunnar och Lars?

  534. Vad säger magkänslan? Vad är viktigt
    och inte viktigt för mänskligheten?

  535. Man kommer inte ifrån
    att det finns en subjektiv komponent.

  536. Horace Engdahl som var förre
    sekreteraren i Svenska akademin-

  537. -jämförde det med
    att vi får ett bord-

  538. -med tio olika bakelser.

  539. Sen smakar man på dem och ser
    vilken som är godast.

  540. Man har ganska många förslag-

  541. -men det gäller att använda
    sin erfarenhet och sin känsla.

  542. Antalet nomineringar har
    ingen betydelse.

  543. Man vet tack vare de skrifter
    som har släppts efter 50 år-

  544. -att det ibland blir en person
    som bara har en nominering.

  545. Då har kommittén tyckt att det är så
    viktigt att personen måste få pris.

  546. Andra gånger kanske det är en person
    med 50 nomineringar.

  547. Det finns ingen omröstning i termer
    av antalet nomineringar.

  548. Inom litteraturen måste det ju finnas
    formella kriterier.

  549. Ja, det gör det. Ska du börja?

  550. Det kan jag göra.
    När det gäller fredspriset...

  551. ...finns över 200 betrodda, sak-
    kunniga experter runt om i världen-

  552. -som tar fram kandidater.

  553. Förslagen skickas
    till kommittén i Oslo.

  554. De vaskar fram en lista på
    mellan 20 och 30 namn-

  555. -som de jobbar specifikt med.

  556. Sen hittar man då en person
    eller en organisation.

  557. Om man jämför
    med de naturvetenskapliga prisen-

  558. -så är det så klart en skillnad.
    Politiska bedömningar spelar in.

  559. Vad är lämpligt att betona
    under en viss tid?

  560. Det kommer man inte ifrån.

  561. Jag kan ge ett extremt exempel.

  562. På 30-talet föreslogs att
    Adolf Hitler skulle få fredspriset.

  563. Det var före andra världskriget.
    Nu blev det ju inte så.

  564. Det hade blivit
    väldigt dålig stämning.

  565. Jag tror att priset
    hade tvärdött något senare.

  566. Det är klart att det är...

  567. ...ideologiska, politiska, moraliska
    bedömningar som kan skifta.

  568. -Hur är det med litteraturen?
    -Det är likadant där.

  569. Det finns nåt estetiskt kriterium
    som är svår att formulera.

  570. Det har att göra med hur man
    som läsare uppfattar det man läser.

  571. Det är även annat som har spelat in
    under årens lopp.

  572. Genom flera generationer
    av akademiledamöter har man haft-

  573. -heta diskussioner om
    hur man ska tolka Nobels formulering:

  574. "Det utmärktaste
    i idealisk riktning."

  575. Vad är idealisk riktning?

  576. Det kanske måste vara nåt annat
    än bara det estetiska.

  577. Det ska finnas en anda
    i dessa litterära texter-

  578. -som är värda att premiera. Där
    har värderingarna skiftat väldigt.

  579. Det kan göra att en del
    tidigare Nobelpris i litteratur-

  580. -ser lite egendomliga ut i våra ögon.

  581. Under de tio första åren
    var utgångspunkten-

  582. -"en hög och sund idealitet".

  583. Det innebar att man skulle vara
    kristen, fosterlandsvän.

  584. Man skulle inte vara radikal eller
    för djärv litterär experimentator.

  585. Så blev det som det blev.

  586. Ibland tror jag det är plus i kanten
    om man är politiskt radikal.

  587. Idag talar man om nåt som kallas
    "den politiska integriteten".

  588. Man är noga med att inte påverkas
    av politiska ställningstaganden.

  589. Man belönar gärna nån
    med politisk integritet.

  590. Nån som vågar stå upp
    för det hen är övertygad om-

  591. -oavsett vad regeringen tycker,
    i synnerhet i totalitära stater.

  592. Må vara fascistiska
    eller kommunistiska.

  593. Det är på nåt sätt
    dessa solitärer som man belönar.

  594. Under 1910-1920 när första
    världskriget rasade som bäst-

  595. -tillämpade man nåt slags
    litterär neutralitetspolitik.

  596. Man ville inte ge priset till nån
    av de krigförande nationerna.

  597. Det kunde tolkas fel.

  598. Då var det flera mindre nationer
    som fick chansen.

  599. En del beklagar sig över det stora
    antalet skandinaviska pristagare.

  600. Då kan påpekas att många av dem
    fick priset under dessa år.

  601. Det är inte som
    att Finland vunnit särskilt mycket.

  602. De där små länderna.

  603. Man talade om nåt som kallades
    "den stora stilen".

  604. Det skulle vara ren, klassisk,
    avskalad prosa.

  605. Avskalad text överhuvudtaget.

  606. I praktiken omöjliggjorde man
    för experimenterande lyriker.

  607. Ingen av de banbrytande modernisterna
    har fått priset.

  608. Finns det nån trend nu?
    Finns det nåt som är "hett" idag?

  609. Ja, dels ger man gärna priset
    till banbrytare.

  610. Dels ger man gärna
    till framstående solitärer.

  611. De som ger intryck av att stå ensamma
    mot bakgrundens brus.

  612. De har kanske inte
    fått några efterföljare-

  613. -men som ändå är en röst
    värd att lyssna till.

  614. Många av dem är okända.

  615. Och det är avsett för hela världen.

  616. Man försöker bredda
    det geografiska perspektivet.

  617. Allt det här, det banbrytande,
    det ensamma geniet-

  618. -och den internationella breddningen
    hör efterkrigstiden till.

  619. Det fanns en nedgångsperiod
    på 30-talet-

  620. -då man tog särskild fasta på det här
    med "till mänsklighetens nytta".

  621. Man skulle ha texter som var
    av allmänmänskligt intresse.

  622. Apropå Hitler, under samma årtionde
    satt akademin och diskuterade-

  623. -om Margaret Mitchell skulle få
    priset för "Borta med vinden".

  624. Det var samma år som priset gick
    till amerikanska Pearl S. Buck.

  625. Då ville man framför allt
    premiera sånt-

  626. -som folk faktiskt läste
    och påverkades av.

  627. Idag är det snarare en nackdel
    att vara för populär.

  628. Jag brukar ofta höra:
    "När får Bob Dylan?"

  629. Kommer Bob Dylan
    att kunna få litteraturpriset?

  630. Han är ju en älskad poet,
    även av många litteraturprofessorer.

  631. Och har en stor publik världen över.

  632. Baksidan av myntet
    att lyfta fram författarskap-

  633. -som förtjänar att uppmärksammas,
    men som är lite kända är-

  634. -att man är lite återhållsam med
    att ge priset till upphovsmän-

  635. -som redan har en bred,
    internationell publik.

  636. Det kan vara nåt
    som ligger poeten Dylan i fatet.

  637. Vi vet att fredspriset tenderar
    att vara oerhört kontroversiellt.

  638. Där väntar man verkligen inte
    några årtionden.

  639. Det gör man gärna när nåt är
    brinnande hett eller ens skett.

  640. Mycket av den litteratur
    som belönas är självklart fantastisk-

  641. -men vissa författarskap glöms bort
    ganska snabbt.

  642. Efter några årtionden är det ingen
    som kommer ihåg dessa personer.

  643. Naturvetarna är lite försiktigare.

  644. Tänker ni i hemlighet att de här
    litteratur- och fredslallarna-

  645. -"solkar" ert pris
    med all sin subjektivitet?

  646. Det är det här som är det fantastiska
    med Nobelpriset.

  647. En sak som gör det så totalt unikt
    i världen är-

  648. -att det har den här spännvidden.
    Från basal grundforskning-

  649. -till litteratur och fred. Det är ju
    helt fantastiskt egentligen.

  650. Själva idén att göra priser-

  651. -till alla dessa områden är helt
    unik. Det var Nobels genialitet.

  652. Man kan säga så här:

  653. Även om freds-, ekonomi- och
    litteraturpriset kritiseras varje år-

  654. -så följs det av en hel värld.
    Nån betydelse måste det ändå ha.

  655. Det väcker ju känslor, debatt
    och diskussion.

  656. Det finns priser inom medicin i år
    som i rena pengar är mycket större-

  657. -än vad Nobelpriset är.

  658. Men de andra priserna har inte
    den hundraåriga historien-

  659. -och sen finns det en väldig spänn-
    vidd som inte finns i nåt annat pris.

  660. Det sägs att Nobel själv
    hade 300 patent.

  661. Men hans viktigaste uppfinning var
    nog priset.

  662. Det var
    det första internationella priset-

  663. -som också hade
    en ansenlig penningsumma.

  664. I fysik till exempel gav man
    det första priset till Röntgen.

  665. Det var en fantastisk uppfinning
    som fortfarande används överallt.

  666. På bara några år fick det
    en oerhörd status ute i världen.

  667. Det har legat som ett ok över oss.
    Vi får inte göra några misstag.

  668. Ni kan inte heller ge det
    till nåt som är lite kul.

  669. Precis. Man känner lite historiens
    vingslag över de här besluten.

  670. Ni ska få ställa frågor, men jag har
    en fråga till som inte är pytteliten.

  671. Har ni nån favorit?

  672. Eller finns det nån så här i
    efterhand som inte borde ha vunnit?

  673. Det är lite kontroversiellt, men ni
    kan ju välja nån från före er tid.

  674. Det finns exempel inom kemin-

  675. -som var helt naturliga val
    när de gjordes.

  676. Sen har man sett i backspegeln
    att man kanske skulle ha väntat.

  677. Ett exempel är DDT
    som är ett bekämpningsmedel.

  678. Det dödar alla insekter och det
    hade jättestor betydelse i Afrika-

  679. -när man dödade tsetseflugor.

  680. Sen visade det sig
    att medlet spred sig i näringsväven-

  681. -och det kom in i fiskar i Östersjön.

  682. Och både djur och människor
    fick reproduktionsproblem.

  683. Många människor föddes med skador.

  684. Men det dröjde många decennier
    innan man såg dessa nackdelar.

  685. De första tjugo åren såg man bara
    vilken enorm betydelse det hade-

  686. -för att bekämpa skadeinsekter
    och smittförande insekter.

  687. -Vad säger Lars?
    -Inom fysiken...

  688. Röntgen har jag redan nämnt,
    sen har vi Einstein.

  689. Feynman som Gunnar nämnde.
    Det är tre eminenta pristagare.

  690. Vi har en pristagare som nästan ingen
    fysiker idag vet vem det var.

  691. Han heter Lippman och kom
    på en metod för färgfotografering-

  692. -som aldrig har använts.

  693. Kanske den användes då
    men sen kom alternativa metoder-

  694. -som var mycket bättre.
    Men han fick pris för det.

  695. Stackarn. Vad säger Thomas?

  696. Det är svårt.

  697. Fredspriset delas ju ut
    till organisationer.

  698. Många framstående organisationer har
    fått pris för kollektiva insatser.

  699. Som Internationella atomenergiorganet
    som jobbar för icke-spridning.

  700. Röda korset som lyckas samla
    flertalet av världens nationer-

  701. -i ett samarbete som har lett
    till många fina resultat.

  702. Det finns en mängd
    olika starka personligheter:

  703. Martin Luther King, Nelson Mandela
    och så vidare.

  704. Nån man kan ifrågasätta...

  705. ...skulle jag vilja säga är
    Henry Kissinger, 1973.

  706. -Han fick en belöning för...
    -Vill du berätta lite om honom?

  707. Han var då USA:s utrikesminister.

  708. Han var i högsta grad delansvarig
    för USA:s krig i Vietnam.

  709. Även om han inte var skyldig till
    att kriget startade-

  710. -så var han en av arkitekterna
    de senare åren.

  711. I april -75 blev det fred
    mellan Nordvietnam och USA.

  712. Han genomförde
    en rad kontroversiella bombningar.

  713. Man kan säga fullständigt
    omänskliga krigshandlingar.

  714. Det kritiserades även då.
    Det tyckte jag var lite fel.

  715. -Visst lever han fortfarande?
    -Han lever.

  716. Han är över 90 år
    och kom för ett år sen ut med en bok-

  717. -om det internationella systemets
    utveckling. Klar i knoppen.

  718. -Han hade inte bara goda sidor.
    -Han verkar vara en farlig man.

  719. Det är ett kontroversiellt val.
    - Vad säger du om favorit?

  720. Jag kan ta både och.

  721. Det är svårt att utse en favorit.
    Det finns flera av Nobelpristagarna-

  722. -som jag med glädje läser.

  723. García Márquez, Doris Lessing,
    Tomas Tranströmer.

  724. Det var för väl
    att han hann att få priset.

  725. Och mitt hjärta klappar fortfarande
    för Soyinka.

  726. Det är några stycken
    som man gärna återkommer till.

  727. Om jag ska utse nåt lågvattenmärke
    så tror jag inte-

  728. -att det är särskilt kontroversiellt.

  729. Det är en författare som både av
    samtiden och eftervärlden betraktas-

  730. -som fullständigt obetydlig
    och det är Eucken.

  731. Han fick 1908 års pris.

  732. Det stod nästan
    en intern strid i akademin-

  733. -när några ville ge priset
    till engelska poeten Swinburne-

  734. -och några ville ge till Selma
    Lagerlöf som fick priset året efter.

  735. Swinburne blev helt utan och man
    enades om en kompromisskandidat-

  736. -som egentligen ingen ville ha,
    men som man slapp gräla om.

  737. -Läste man honom?
    -Inte i nån större utsträckning.

  738. Det är ju fantastiskt.

  739. Det här illustrerar att det är
    människor som tar besluten.

  740. Det finns nån punkt när de säger:
    "Nu måste vi välja. Ta honom."

  741. Sen har det liksom i fredsprisets
    historia förekommit-

  742. -att man vissa år inte
    delat ut nåt pris.

  743. -Under kriget.
    -Det finns i litteraturen också.

  744. Icke-författare har också fått pris:
    Winston Churchill, Bertrand Russell.

  745. Icke skönlitterära författare
    skulle man kunna säga.

  746. Där menar man att det finns
    dunkla formuleringar i testamentet-

  747. -som möjliggör att man belönar den
    som skrivit "utmärktas idealiskt".

  748. Bertrand Russell och Churchill
    är de mest kända exemplen.

  749. Förra årets pristagare
    ligger i ett gränsområde.

  750. Det är journalistik som växer
    till skönlitteratur på nåt sätt.

  751. Man började tidigt. Andra pristagaren
    i litteratur var historiker.

  752. -Theodor Mommsen från Tyskland.
    -Nu tar vi publikfrågor.

  753. Ni kan fråga om hur det går till.

  754. Där har vi en.

  755. -Man ser så illa här.
    -Jag ser verkligen ingenting.

  756. Här är nån
    som får mikrofonen i alla fall.

  757. Hallå!
    Jag har läst lite om nanorobotar.

  758. Hade det kunnat vara ett
    användningsområde inom molekyl...

  759. Kan nanorobotar vara ett användnings-
    område för molekylära maskiner?

  760. Nanorobotar är ju lite större
    än de molekylära maskinerna.

  761. I och med att de är lite större
    och lättare att tillverka-

  762. -så har de fått fler tillämpningar.

  763. Jag är ingen expert på nanorobotar.

  764. Vi kommer tidigare att se...

  765. ...lite större och lite enklare
    att bygga in avancerade funktioner.

  766. Vi kommer nog att se tillämpningar
    tidigare än med syntetiska molekyler.

  767. Nu kommer jag att ställa
    en helt idiotisk fråga.

  768. Kan molekylära maskiner
    vara byggstenar till nanorobotar?

  769. Skalan mellan dessa två
    kanske är gigantisk.

  770. De kan tänkas ingå
    som nåt element i nån robot.

  771. Ja?

  772. Har vi nån mer fråga?

  773. Jag måste ställa en uppföljningsfråga
    innan vi avslutar.

  774. Man kanske blir lite orolig
    när man ser den lilla molekylen-

  775. -och tänker: "Vad har de tänkt
    att den där ska göra i min kropp?"

  776. Är det nåt ni tänker på?

  777. Vi pratade om Pugwash i början
    och att uppmana forskare-

  778. -att tänka på
    vart ens forskning kan leda.

  779. Har ni den typen av diskussioner?
    Kan forskningen vara farlig?

  780. Problemet är
    att all forskning kan vara farlig-

  781. -om man anstränger sig
    för att göra den farlig.

  782. Det är svårt att säga
    att man inte kan ge pris-

  783. -till den här upptäckten eftersom vi
    kan föreställa oss att det kan bli...

  784. ...negativ användning av den.

  785. Det är nåt som man möjligen
    kan se i backspegeln.

  786. "Det hade kanske varit bättre om den
    här uppfinningen aldrig hade gjorts."

  787. Men det går inte att göra ogjort.

  788. Det är svårt att...

  789. Åtminstone vid mer
    grundvetenskapliga upptäckter.

  790. Vid mer tekniska upptäckter kan man
    har lite mer av den diskussionen.

  791. Vad bra. Tusen tack för det
    jättespännande samtalet.

  792. Jag har en liten present till er.

  793. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att välja en Nobelpristagare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett samtal mellan forskare om valet av de olika Nobelpristagarna. Medverkande: Gunnar von Heijne, professor i kemi, Lars Bergström, professor i fysik, Thomas Jonter, professor internationella relationer, och Stephan Larsen, lektor i litteraturvetenskap. Moderator: Johanna Koljonen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Kulturell verksamhet, Nobelpris, Nobelpristagare, Vetenskaplig verksamhet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.