Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : Jakten på magnetiska monopolerDela
  1. Man har aldrig observerat
    en isolerad nord- eller sydpol.

  2. Jag tror att de finns.

  3. Det tror jag
    för att det finns fina teorier-

  4. -men också för att elektrisk kraft
    och magnetisk kraft hänger ihop.

  5. Jag tänkte också berätta om
    vad jag ska berätta.

  6. Först pratar jag om vad partikelfysik
    är, även om Gabriella berättade bra.

  7. Sen om standardmodellens brister,
    alltså teorin om partikelfysik.

  8. Sen kommer jag att prata lite
    om Cern och Atlas.

  9. Sen kommer jag att berätta
    om magnetiska monopoler.

  10. Sen ger jag lite tips för vetgiriga.
    När jag gick i gymnasiet tyckte jag-

  11. -att det var väldigt svårt
    att välja inför universitetet.

  12. Jag vet inte vad andra forskare gör,
    så det är kul att lyssna på dem.

  13. Om man får höra många forskare
    är det lättare när man ska välja.

  14. Det tar fem år innan man kan forska,
    så det är bra att inte välja fel.

  15. Jon håller på med små saker, och jag
    håller på med ännu mindre grejer.

  16. Om man tänker
    på all materia runtomkring oss-

  17. -kan man studera ytor och molekyler,
    men jag studerar det allra minsta.

  18. Här har vi en atom.
    De flesta vet hur den ser ut.

  19. Man kan zooma in på kärnan
    och på vad kärnan är uppbyggd av-

  20. -kvarkar och elektroner.

  21. Det här tror vi är elementärt,
    odelbart, men det är inte säkert.

  22. Man har ju märkt
    att det man har trott var det minsta-

  23. -har varit uppdelat i andra delar.
    Vi försöker vara ödmjuka.

  24. Men vi studerar det vi tror är minst.

  25. Exempel är elektroner och kvarkar,
    som finns i vår kropp och i materia.

  26. Sen finns det sånt som flyger runt
    i rymden, genom oss och i universum.

  27. Som neutriner. En miljon, tror jag,
    flyger genom tumnageln varje sekund.

  28. Myoner... En massa grejer flyger runt
    i rymden som vi inte har i vår kropp.

  29. Alla partiklar är ordnade
    i standardmodellen-

  30. -teorin om alla de här partiklarna
    och om hur de hänger ihop.

  31. Standardmodellen är småkomplicerad.

  32. Vi måste beakta både kvantmekanik
    och relativitetsteori-

  33. -så det är lite småkrångligt.

  34. Standardmodellen beskriver även
    hur partiklarna växelverkar.

  35. Det finns fyra kända krafter, och
    man påverkas mest av gravitationen.

  36. Alla vill kunna flyga, men man blir
    ofta påmind om att det är omöjligt.

  37. Inte omöjligt, men jobbigt om man
    ska göra det själv. Man dras nedåt.

  38. Den elektromagnetiska kraften -
    elektricitet funkar inte utan den.

  39. Elektronen attraheras av atomkärnan
    och kan bygga materia.

  40. Den svaga och starka kraften
    tänker man sällan på i vardagen-

  41. -men de är väsentliga
    för hur världen är uppbyggd.

  42. En cool bild på solens magnetfält...

  43. Men även om vi har
    den här fina modellen-

  44. -som är väldigt komplicerad,
    så är den inte hela sanningen.

  45. Därför är det kul att forska.
    Vi vet ju att vi måste göra mer.

  46. Det vet man för att astronomerna,
    som kollar på stora perspektiv-

  47. -i sina teleskop
    har studerat stora galaxer-

  48. -och hur de roterar
    i förhållande till varandra.

  49. Ni vet hur gravitation funkar: Två
    kroppar med massa påverkar varandra.

  50. Stora galaxer påverkar varandra,
    för det är otroligt mycket massa.

  51. De roterar runt varandra
    i ett komplext system.

  52. Men distributionen av massa,
    alltså hur galaxerna ser ut-

  53. -påverkar rotationen, alltså var de
    ligger och hur mycket massa de har.

  54. När man har tittat på rotationen,
    massan och hastigheten-

  55. -så är det nåt som inte stämmer.
    Det går alldeles för fort.

  56. Man har kommit fram till
    att det fattas materia.

  57. Det innebär att vi inte kan se den,
    så vi kallar den "mörk materia".

  58. Det är ett bra och spännande ord.

  59. Den agerar inte elektromagnetiskt.

  60. Vi får inga fotoner till våra ögon
    eller teleskop, och ser den inte.

  61. Standardmodellen
    beskriver inte mörk materia.

  62. 30 procent av universum består
    av det, så det är en tydlig brist.

  63. Det jobbar forskarna på hela tiden.

  64. Det finns fler brister i modellen,
    men den här är mest poppis.

  65. Ni kanske har hört talas om den.

  66. Bristen är väsentlig. Vi vet inte
    vad 30 procent av universum är.

  67. Det finns experimentella
    partikelfysiker och teoretiker-

  68. -och vi samarbetar. Så är det nog
    i alla naturvetenskaper.

  69. Teoretikerna kliar sig i huvudet
    och säger:

  70. "Hur kan vi förbättra det här
    och föra in nåt nytt"-

  71. -"och beskriva det vi inte vet."

  72. Teorierna skickas till såna som jag.

  73. Vi gör vårt bästa
    för att skapa de nya partiklar-

  74. -som teoretikerna har förutsagt.

  75. Om de inte förutsäger nåt, kan vi
    inte verifiera eller utesluta nåt.

  76. Det försöker vi göra,
    och jag ska berätta hur.

  77. Säg att nån som Jon
    har kommit fram till en ny teori-

  78. -om en ny partikel.
    Vi kallar dem jonioner.

  79. "Hur ska jag veta
    att din teori är sann?"

  80. "De kommer att skapas
    om du krockar två protoner."

  81. "Bra, för jag har en jävligt stor
    partikelaccelerator på Cern."

  82. Då vet jag från Einstein
    att energi och massa hänger ihop.

  83. Det betyder att massa kan omvandlas
    till energi och tvärtom.

  84. Vi tar protoner och krockar dem
    med otroligt hög energi.

  85. Om vi har tur och hans teori stämmer,
    kan vi omvandla dem till jonioner.

  86. I vårt fall interagerar kvarkarna,
    inte protonerna.

  87. Jag håller ju på
    med elementarpartikelfysik.

  88. Cern ligger på gränsen mellan
    Schweiz och Frankrike i Genève.

  89. Det är en 27 km lång tunnel
    100 meter under jord.

  90. Tänk er
    vilket ingenjörsarbete det var.

  91. Där accelererar vi upp protonerna
    till nästan ljusets hastighet.

  92. Sen krockar vi dem
    i hopar om 10-11 stycken.

  93. En gång var 25:e nanosekund,
    så det är ganska kraftfullt.

  94. Sen måste vi detektera partiklarna.
    Vi måste ju se dem.

  95. Vi bygger jättestora detektorer
    runt centren där vi krockar dem.

  96. Detektorerna måste kunna mäta
    en massa olika sorters partiklar.

  97. Jon har en teori, men Gabriella
    kanske vill leta efter gabrielloner.

  98. Vi har försökt designa detektorerna
    att mäta generella saker-

  99. -som vi kan sluta oss till vad det
    är. Vi mäter t.ex. rörelseenergi.

  100. Vi ser till att detektorns material
    stoppar upp partiklarna.

  101. Man kan mäta energin när de stannar
    och få fram rörelseenergin.

  102. Vi mäter laddning genom
    att lägga på ett starkt magnetfält.

  103. Då rör sig partiklarna i en spiral
    och lämnar ett spår som vi kan mäta.

  104. Vi kombinerar sånt för att sluta oss
    till vilken partikel det var.

  105. Jag använder Atlasdetektorn.

  106. Den är enorm! Jag har varit där nere
    och blev både rörd och rädd.

  107. Den är 25 meter i diameter
    och 44 meter lång.

  108. Det är nanometerprecision på allt.

  109. Ni kan tänka er hur folk har bråkat
    om att bygga den här.

  110. Man mäter längst in, i det gula.

  111. Där mäter man spåren av partiklarna
    och längre ut rörelseenergin.

  112. Längst ut mäter man myonerna,
    elektronernas lite tyngre kusiner.

  113. Vad har jag letat efter?
    Inte efter jonioner och gabrielloner.

  114. Jag har letat
    efter magnetiska monopoler.

  115. Alla vet hur en stavmagnet fungerar,
    men en nord- och en sydpol.

  116. Om man kraschar den - det kanske ni
    har gjort nån fredagskväll-

  117. -så får man bara
    mindre nord- och sydpoler igen.

  118. Man har aldrig observerat
    en isolerad nord- eller sydpol.

  119. Jag tror att de finns. Det tror jag
    för att det finns fina teorier-

  120. -men också för att elektrisk kraft
    och magnetisk kraft hänger ihop.

  121. Det har ni märkt i fysik B. Ni har
    också märkt att det är ologiskt.

  122. Faradays lag och Amperes lag... Det
    stämmer inte, det är osymmetriskt.

  123. Inför man magnetiska monopoler
    i analogi till elektriska laddningar-

  124. -blir allt lätt och fint.

  125. Allt skulle bli analogt mellan
    elektriska och magnetiska laddningar.

  126. Det är en anledning till
    att det är en bra teori.

  127. Många teorier
    som utvecklar standardmodellen-

  128. -förutsäger magnetiska monopoler.
    Därför letar jag efter den.

  129. Jag har använt Atlasdetektorn.

  130. De har en väldigt ovanlig signatur,
    hur de ser ut i detektorn.

  131. Elektroner vet man hur de ser ut,
    för dem har man letat många gånger.

  132. Men det här var en ny partikel, så
    vi fick göra speciella simuleringar.

  133. Man försöker simulera hur en partikel
    skulle röra sig i detektorn.

  134. Här är ett exempel på en simulering.
    Man ser spåren, de gula-

  135. -och det gröna, som är energin.

  136. Det ljusbruna är tunneln
    som protonerna åker i.

  137. Här är en liten graf, och det
    är resultatet av min forskning.

  138. Vi uteslöt magnetiska monopoler.
    Vi hittade inga.

  139. Det kan låta tråkigt. Jag var lite
    besviken, men så går forskning till.

  140. Man verifierar
    eller utesluter teorin.

  141. På x-axeln ser vi den massa
    som partikeln skulle ha.

  142. De olika färgerna,
    strecken bredvid varandra-

  143. -är olika laddningar på partikeln.
    Y-axeln visar hur vanliga de är.

  144. Vi har satt gränser. Har den
    en viss laddning och en viss massa-

  145. -så kan den
    inte vara vanligare än så här.

  146. Det här kallar man parameterrymden.
    Parameter betyder ungefär variabel-

  147. -i det här fallet massa och laddning.

  148. Mellan de här laddningarna
    och den här massan finns de inte.

  149. Nu slutar inte jakten här, för jag
    tror fortfarande att de finns.

  150. Då kan man titta på andra massor
    och på andra laddningar.

  151. Man kan även skapa fler kollisioner-

  152. -för de kanske är ovanligare
    än vi trodde.

  153. Jag har kollat i vulkaniska stenar.
    Varje ny meteorit måste kollas-

  154. -så att man inte har missat nån
    monopol som bundit till nåt material.

  155. Till sist tips på vad man kan göra
    om man är intresserad av forskning.

  156. Jag hade dålig koll, och det var lite
    en slump att det blev partikelfysik.

  157. Nu är jag glad för det, men det
    är intressant att orientera sig.

  158. Jag hade ingen aning om
    att man kunde forska på det Jon gör.

  159. Jag gillar podcast och börjar
    med min egen, Professor Magenta-

  160. -där jag och min kompis intervjuar
    olika forskare och konstnärer.

  161. Forskarliv på P1 är bra,
    det är miniintervjuer med forskare.

  162. Då får man se många på kort tid.
    Sen finns det Radiolab på engelska.

  163. Även tidskrifterna Nature och Science
    har bra podcast, och Scifri.

  164. Det är bra att träna på engelska.

  165. På universitet är en del litteratur
    och ibland föreläsningar på engelska.

  166. Ni kanske har läst på engelska
    även på gymnasiet-

  167. -men många av begreppen
    behöver man lära sig på engelska.

  168. På Bildningspodden talar forskare
    från SU om sin forskning.

  169. Det finns hur mycket mer som helst.
    Sök på det ni är intresserade av.

  170. -Yes!
    -Strålande! Tack!

  171. Textning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Jakten på magnetiska monopoler

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Fysik
Ämnesord:
Kärnfysik, Magnetism, Naturvetenskap, Partikelfysik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Rymdforskning i Sverige

Sex forskare och professorer i Sverige får fyra minuter vardera att presentera allt från hur man mäter havsnivåer på globala oceaner och utforskar universum med ballonger till hur man bäst studerar Venus. Medverkande: Anna Jensen, professor, Per-Arne Lindqvist, forskare, Mark Pearce, professor, Mikael Östling, professor, Sven Grahn, före detta teknisk chef Rymdbolaget och Yifang Ban, professor. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.