Titta

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Om UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Föreläsningar på olika teman i syfte att inspirera och fånga ungdomars intresse för högre studier och ämnesval. Inspelat den 11-12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Forskardagarna 2016 : När djurplågeri blev ett brottDela
  1. Här är vi i dag,
    i världens djurvänligaste land-

  2. -med världens bästa djurskyddslag
    och så vidare.

  3. Särskilt i Sverige får vi
    ständigt höra den här berättelsen om-

  4. -att vi är världsbäst på
    att behandla djur bra.

  5. Ja, hej allihopa. Jag hoppas att
    jag hörs. Jag heter Per-Anders Svärd-

  6. -jag är lärare i Statsvetenskap
    här vid Stockholms universitet.

  7. Statsvetenskap handlar ju om
    att studera politik-

  8. -och det har jag gjort i min
    avhandling, som jag ska prata om här.

  9. "Problem Animals: A Critical
    Genealogy of Animal Cruelty"-

  10. -"and Animal Welfare
    in Swedish Politics 1844-1944".

  11. Det jag studerar är synen på djur.

  12. Djurplågeri och djurskydd
    i svensk politik.

  13. Från de första debatterna om
    djurplågeri i den svenska Riksdagen-

  14. -i mitten av 1800-talet, till
    den första större djurskyddsreformen-

  15. -som ger Sverige
    landets första djurskyddslag 1944.

  16. Min utgångspunkt är ett kritiskt
    djurrättsperspektiv i botten.

  17. Jag är alltså...

  18. Min utgångspunkt är
    att det är nåt allvarligt fel med-

  19. -hur vi tänker kring djur
    och behandlar djur i vårt samhälle.

  20. Det jag har intresserat mig för är
    varifrån de här idéerna kommer-

  21. -som vi har om djur, som gör
    att vi kan reducera djur till varor-

  22. -saker och ting, som kan användas för
    vilka godtyckliga, triviala-

  23. -mänskliga intressen som helst.

  24. Jag är intresserad av vad vi kan lära
    oss om samhällets syn på djur i dag-

  25. -genom att studera hur de dominerande
    synsätten har kommit till.

  26. Det har jag försökt göra i boken.

  27. Jag tror att det finns en ganska
    spridd föreställning om djurskyddet-

  28. -eller vad djurskyddet är för nåt
    i dag. Den historien går så här:

  29. För länge sen
    var människor ganska primitiva.

  30. Man behandlade djur hur som helst.

  31. Med tiden civiliseras människor,
    de antar mer moraliska synsätt-

  32. -och deras hänsyn till djur
    börjar utvidgas.

  33. På 1800-talet
    får man djurskyddsorganisationer.

  34. Sen kommer de första lagregleringarna
    som förbjuder djurplågeri-

  35. -och sen börjar man sätta regler för
    hur djur ska hållas och behandlas.

  36. Här är vi i dag,
    i världens djurvänligaste land-

  37. -med världens bästa djurskyddslag.

  38. Särskilt i Sverige får vi
    ständigt höra den här berättelsen om-

  39. -att vi är världsbäst på
    att behandla djur bra.

  40. Frågan är om den här
    historien stämmer. Är den riktig?

  41. Varifrån kommer föreställningarna?

  42. Det har jag intresserat mig för.
    Jag har studerat riksdagspolitiken-

  43. -under de här 100 första åren
    av djurskyddsdebatter.

  44. Jag tänkte skriva en historia
    fram till i dag-

  45. -men det hann jag inte. Sitter det
    nån forskningsfinansiär i publiken-

  46. -som kan ge mig pengar för att skriva
    resten, tar jag gärna emot dem.

  47. Men vad jag har gjort i den här
    början av historien är att fråga:

  48. "Hur såg man på problemet
    med behandling av djur i politiken?"

  49. "Vad pekade man ut som djurplågeri?"

  50. "Vem sågs som en djurplågare?
    Vad var det man måste lagstifta om"-

  51. -"och åtgärda på nåt sätt?"

  52. Om man ställer de frågorna får man
    ett grepp om vad det var i samhället-

  53. -som reglerade synen på djur,
    och satte gränser för vad som sågs-

  54. -som acceptabel
    och oacceptabel djuranvändning.

  55. Och vilka antaganden låg bakom
    just de här problemframställningarna-

  56. -det här sättet att se på problemet?
    Vad lämnades oproblematiserat?

  57. Vad sågs som okontroversiellt
    djuranvändande och djurutnyttjande?

  58. Och vilka följder
    fick problemframställningarna?

  59. Jag tänkte ge exempel på hur man
    har sett på frågan om djurplågeri.

  60. När man börjar diskutera hur djur
    behandlas som ett politiskt problem-

  61. -när man först lyfter fram det
    som nåt som måste lagregleras-

  62. -på 1840-talet, 1850-talet-

  63. -är det ett mycket starkt fokus
    på en viss del av befolkningen.

  64. Det är de lägre klasserna.
    Det är arbetarklassen-

  65. -och fattiga bönder på landsbygden
    som pekas ut som problemet.

  66. Det är deras beteende
    som på nåt sätt måste åtgärdas.

  67. De exempel som politikerna tar upp
    är hämtade från Stockholms gator-

  68. -där riksdagspolitikerna rörde sig.
    Där såg de hur fattiga åkare-

  69. -piskade sina hästar, som drog
    för tunga lass längs gatorna.

  70. De överansträngde
    och misshandlade dem.

  71. Man tar också upp exempel på bönder,
    som lämnar sina...djur utan mat-

  72. -eller låter dem frysa, eller
    låter dem stå ute i för stark hetta.

  73. Det är här problemet ligger.

  74. I framställningen
    beror grymheten främst på-

  75. -att lägre samhällsklasser
    saknar bildning och moral-

  76. -och det är det som måste åtgärdas.

  77. I bakgrunden ligger nog en rädsla
    för de lägre samhällsklasserna.

  78. 1800-talet var en omvälvande tid.
    Franska revolutionen 1789-

  79. -och revolutionsvågor som återkom
    1830 och 1848 hade ju visat-

  80. -att den gamla ordningen
    som togs för givet var i fara-

  81. -av en arbetarklass, ett folk-

  82. -som ville ha inflytande
    och hotade med revolt.

  83. Lagstiftning mot djurplågeri och
    för civilisering av underklasserna-

  84. -återkommer i flera länder i Europa
    vid den här tidpunkten.

  85. Så även i Sverige.

  86. Det här är svårt att läsa, för kopian
    är dålig, men jag kan dra lite om-

  87. -hur det lät i Riksdagen.
    Så här sa man i den första motionen.

  88. "Jag vill icke här
    tala om samhällets bildade klasser."

  89. "Dessa medlemmar
    bör ha så mycken känsla"-

  90. -"att de icke marterar ett husdjur."

  91. "Ehuru det dock icke är utan exempel
    att personer med bildning"-

  92. -"i överdåd även låta sina kreatur"-

  93. -"plikta för ett hugskott eller
    en oöverlagd nyck hos deras herrar."

  94. De bildade klasserna
    var inte lagda för djurplågeri.

  95. Men däremot
    de andra samhällsgrupperna här.

  96. "Jag vill fästa uppmärksamheten
    på de klasser"-

  97. -"vilka tillhandahålla kreatur,
    så som lastdragare."

  98. "Dessa visar sig mer
    måna om penningförtjänsten"-

  99. -"än om en vårdsam behandling
    av kreatur."

  100. De pekas ut som giriga i första hand,
    och bryr sig inte om djuren.

  101. Det är typiskt att man framställer de
    lägre klasserna som råa, barbariska-

  102. -obildade...druckna.
    De har lätt för att ta till flaskan-

  103. -de är överilade
    och snabba till vrede.

  104. Såna egenskaper
    tillskrivs dem regelbundet.

  105. Lösningen blir en lagstiftning
    som säger att:

  106. "Visar nån i behandling av egna eller
    andras kreatur uppenbar grymhet"-

  107. -"ska man straffas med böter,
    från 5 till 100 riksdaler."

  108. Det här med "uppenbar grymhet"
    är nåt som följer med i 100 år-

  109. -som det huvudsakliga rekvisitet
    för det här brottet.

  110. Uppvisar man "uppenbar grymhet",
    kan man straffas.

  111. 1921, i den andra paragrafen, finns
    det kvar en snarlik beskrivning.

  112. "Visar nån uppenbar grymhet
    genom misshandel eller vanvård"-

  113. -"straffas man med böter."

  114. Vid den tidpunkten
    kan man också få fängelse.

  115. Det finns nåt problematiskt för
    lagstiftarna med "uppenbar grymhet".

  116. Det är nåt man
    debatterar oupphörligen i 100 år.

  117. Vad var det som var så uppenbart
    med den uppenbara grymheten?

  118. Vad skulle vara "uppenbart",
    och vad skulle räknas som "grymt"?

  119. Det här leder till problem-

  120. -allt eftersom debatterna fortskrider
    under seklet.

  121. Grymheten håller på att expandera
    och hotar att sprida sig-

  122. -till andra områden.

  123. På 1880-talet
    börjar man debattera djurförsök.

  124. Tidigare hade "uppenbar grymhet"
    varit att slå hästarna på gatorna-

  125. -och att svälta sina djur,
    men nu dök det upp politiker-

  126. -och...djurskyddsorganisationer,
    som hävdade att:

  127. "Om det är uppenbar grymhet
    att slå hästen på gatan"-

  128. -"är det då inte minst lika grymt
    att dissekera den här hunden?"

  129. "Är det inte till och med grymmare?
    Orsakar det inte mer lidande?"

  130. Det fanns en risk att "uppenbar
    grymhet" skulle spilla över-

  131. -på ett annat område,
    och vissa politiker-

  132. -ville politisera djurförsöksfrågan-

  133. -göra den till nåt som
    behövde regleras och kontrolleras.

  134. Det var en intensiv debatt
    på 1800-talet-

  135. -där kritiker framställde problemet
    som känslokalla forskare-

  136. -som hotade allting heligt. Även här
    finns det nåt annat i bakgrunden.

  137. En mycket mer omfattande debatt
    om vetenskapens plats i samhället-

  138. -och vilken roll den skulle ha i
    relation till religionen och moralen.

  139. Vi har nog inte haft
    en sån intensiv debatt om djurförsök-

  140. -efter 1800-talet som vi hade då.

  141. Ett exempel på hur "grymhet" inte
    håller sig inom förväntade ramar-

  142. -är slaktfrågan. Det är en debatt
    som pågår under flera årtionden.

  143. Tidigare var "uppenbar grymhet" att
    svälta djur, och kanske djurförsök.

  144. "Men om de där sakerna är grymma,
    är inte då också slakt"-

  145. -"särskilt slakt utan bedövning,
    nånting grymt?"

  146. Det här är... Det är en fråga
    man återkommer till om och om igen.

  147. Nåt som är kännetecknande
    för debatten-

  148. -precis som i den tidigaste debatten,
    när man pekade ut arbetarklassen-

  149. -och forskarna, är det typiskt här
    att man pekar ut andra folkgrupper-

  150. -som de mest djurplågande. I det
    här fallet är det judar och samer-

  151. -som återkommer. Eller så pekar man
    på utlänningar, framför allt dansken-

  152. -för de danska baconproducenterna
    slaktar utan bedövning.

  153. Problemet ligger hos nån annan,
    inte hos oss.

  154. Problemet är inte att vi regelbundet
    slaktar djur på löpande band-

  155. -utan problemet, som måste
    kontrolleras, är nån annans fel.

  156. Det är ett typiskt mönster
    att problemet förskjuts från oss-

  157. -till nån annan.

  158. Den hundraåriga brottningen
    med begreppet "uppenbar grymhet"-

  159. -leder till nån sorts inre kris
    i det här djurskyddstänkandet-

  160. -eller i det tidiga
    antidjurplågeritänkandet.

  161. De här likhetstecknen
    kan förlängas hur långt som helst.

  162. Kedjan kan göras hur lång som helst.

  163. Slå hästar på gatorna och svälta djur
    var kriminaliserat.

  164. Slakt utan bedövning
    kriminaliserades så småningom.

  165. När det gäller plågsamma experiment
    kom man inte riktigt till skott.

  166. Det är lätt att se att kedjan
    kan förlängas med andra exempel.

  167. Om de sakerna var grymma,
    hur var det med jakt?

  168. Hur var det med att äta kött,
    med att använda djur överhuvudtaget?

  169. Den kritiken ligger underförstådd
    i själva resonemanget-

  170. -om "uppenbar grymhet". Samtidigt är
    det nåt som inte riktigt går ihop-

  171. -med vanor och institutioner, som man
    har i ett djurutnyttjande samhälle-

  172. -som Sverige var då,
    och som Sverige är nu.

  173. Den politiska kampen
    handlade främst om-

  174. -var den här kedjan skulle kapas. Den
    handlade om vad som skulle räknas-

  175. -till problemet med djurplågeri, och
    vad som skulle vara okontroversiellt.

  176. Det fanns en risk
    att kraven skulle gå för långt-

  177. -och ifrågasätta rätten
    att använda djur.

  178. Det är spöket,
    som hela tiden ligger i bakgrunden.

  179. Debatten om "uppenbar grymhet"
    får ett slut 1944-

  180. -genom införandet av den första, mer
    omfattande djurskyddslagen i Sverige.

  181. Den framställs som ett sätt
    att förebygga djurs lidande-

  182. -genom krav på djurhållningen, men
    samtidigt avskaffas normen för vad-

  183. -som ska räknas som djurplågeri,
    "uppenbar grymhet".

  184. Man inför olika regler för olika
    djurbehandling, vilket innebär-

  185. -att det blir upp
    till branscherna själva-

  186. -att avgöra
    vad som är rimligt eller inte.

  187. Jag försöker hävda
    att förändringens orsaker-

  188. -växlingen från
    gammalt antidjurplågeritänkande-

  189. -till det nya djurskyddstänkandet,
    som fortfarande...styr det mesta-

  190. -kring lagstiftning
    och hur vi tänker i dag...

  191. Orsakerna var
    inte främst de lägre klasserna-

  192. -inte heller avvikande djurplågare,
    eller känslokalla vetenskapsmän.

  193. Det stora problemet är att samhället
    inte kunde dra nån tydlig gräns-

  194. -mellan acceptabelt
    och oacceptabelt djurutnyttjande.

  195. Man kunde länge undvika problemet,
    genom att peka ut andra som problem.

  196. Men det för svårt att behålla
    den här idén om "uppenbar grymhet"-

  197. -och djurskyddslagens genidrag är-

  198. -att den kopplar isär olika frågor,
    olika typer av djurutnyttjande.

  199. Risken för att grymhetens betydelse
    ska utvidgas, och omfatta fler sätt-

  200. -att använda djur på minskar.

  201. Det sker precis i en tid
    när det industrialiserade jordbruket-

  202. -gör den uppenbara grymheten
    till norm skulle man kunna säga.

  203. För oss i dag finns det mycket
    vi kan känna igen här.

  204. Men det ifrågasätter framför allt
    bilden av en ständig utveckling-

  205. -och av ständiga framsteg.
    På många sätt var lagarna-

  206. -mycket radikalare förr, åtminstone
    öppna för en radikal tolkning.

  207. Om man skulle tillämpa lagen om
    att "uppenbar grymhet" var förbjudet-

  208. -på dagens hållning
    av grisar eller kycklingar-

  209. -skulle de flesta sätt att behandla
    djur där betraktas som grymma-

  210. -av de allra flesta, tror jag.

  211. Ett annat problem vi fortfarande ser
    är att problemet med djurplågeri-

  212. -förskjuts till andra grupper, det är
    nån annan som står för djurplågeriet.

  213. Tidigare var det judar som pekades ut
    i slaktfrågan, i dag är det muslimer.

  214. Och det allra sista, kritiken möts
    med löften om reformer.

  215. Vi kan förändra lagen och förbättra
    rutinerna på det här lilla området.

  216. Men vi får sällan en diskussion
    i samhället, som är systemkritisk-

  217. -och ställer viktiga grundfrågor.

  218. Har vi överhuvudtaget rätt
    att använda andra kännande varelser-

  219. -för våra egna syften? Här finns nåt
    som samhället har att ta itu med-

  220. -och det täcks över av
    hur vi tänker på djurskydd-

  221. -och oss själva som djurvänliga.
    Tack.

  222. Textning: Karolina Gustafsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

När djurplågeri blev ett brott

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Djur
Ämnesord:
Djur och människor, Djurplågeri, Djurskydd, Juridik, Miljöfrågor, Naturvetenskap, Rättsvetenskap, Straffrätt
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Forskardagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Vem ska få uppehållstillstånd?

Daniel Hedlund är forskare i barn- och ungdomsvetenskap och talar här om de problem som handläggare och politiker ställs inför i frågor som rör migrationspolitisk och asyl. Hur uppfattas ensamkommande barn och deras trovärdighet? Hur argumenterar man i dessa frågor? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Engelska - universitetsvärldens nya latin?

Linus Salö, forskare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, berättar om vilka möjligheter och farhågor som användningen av engelskan kan innebära. Långt in på 1800-talet var latin det akademiska språket, men idag är engelskan det som dominerar både undervisning och forskning. Nio av tio avhandlingar skrivs på engelska. Är detta bra eller dåligt? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Feminism och antirasism i Paris förorter

Socialantropologen Johanna Gullberg bosatte sig i en Parisförort för att studera tre feministiska och antirasistiska aktivistgrupper som arbetar i, eller i relation till, ekonomiskt och socialt marginaliserade förorter till Paris. Här berättar hon om sina studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Flyktens poesi

Litteraturvetaren Daniel Pedersen berättar om Nobelpristagaren Nelly Sachs författarskap och hur det förändrades då hon tvingades fly undan nazisterna i Tyskland - från ungdomens poesi till poesin som berör Förintelsen. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Grottor berättar om klimatförändringar

Grottor är en bra miljö för att bevara växter och föremål under lång tid. Genom att studera detta kan man få fram information om hur klimatförändringarna i världen har ändrats över tid, säger forskaren Meighan Boyd. Hon har analyserat droppstenar, så kallade stalagmiter, som berättar om förändringarna. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Historieskrivningen och kampen om makten

Historikern Margaretha Nordquist har studerat senmedeltida rimkrönikor, en genre som tillhör den medeltida historieskrivningen på vers. Här berättar hon om vilka problem det innebär att använda den typen av källor och vilken information man kan få ut av dem. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Människan och naturen påverkar varandra

Hur ska man uppnå hållbarhet i ett social-ekologiskt system? Emilie Lindkvist berättar om hur relationen mellan fiskare och fisk påverkar varandra i ett samhälle i Mexiko. Syftet med hennes studie är att försöka hitta en modell som bidrar till ett hållbart system. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Teknik som förbättrar studieresultaten

Tekniken och tekniska hjälpmedel är en stor del av vår vardagskommunikation, utbildning och karriär. Det är svårt att föreställa sig ett liv utan teknologi. Forskaren Nam Aghaee berättar här om hur teknik kan hjälpa till i studier och förbättra resultaten. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Jakten på magnetiska monopoler

Fysikforskaren Katarina Bendtz letar efter magnetiska monopoler. Det är hypotetiska partiklar med en isolerad laddning. Här berättar hon om sitt tillvägagångssätt i partikelfysiklaboratoriet CERN i Schweiz. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Malaria påverkar immunförsvaret

Forskaren Ioana Bujila berättar om svårigheterna med att hitta vaccin mot malaria. Det har forskats på malaria sedan 1960-talet, men trots detta finns det inget effektivt vaccin. Ur ett globalt perspektiv är malaria en av våra vanligaste sjukdomar, och årligen dör mer än 400 000 människor i sjukdomen. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

När djurplågeri blev ett brott

Vad kan vi lära oss av samhällets syn på djur idag? Det har Per-Anders Svärd, forskare i statsvetenskap, försökt ta reda på genom att studera historien från den första svenska politiska debatten i mitten av 1800-talet till djurskyddsreformen 1944. Här talar han om hur det har påverkat synen på relationen djur-människa. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Platsens varumärke

Vad är syftet med en slogan eller logotyp för en plats? Är det att attrahera investerare, turister eller studenter, eller handlar det om något mer? Andrea Lucarelli är forskare i ekonomi och har undersökt platsvarumärkning - eller place branding - som används i Sverige och i hela välden. Det kan vara "I love NY" eller "Botkyrka - långt ifrån lagom". Men Lucarelli har även hittat en politisk konsekvens som han berättar om här. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Smaltången - unik för Östersjön

Ellen Schagerström berättar om smaltången som är unik för Östersjön. Den bildades ur blåstång för kanske så nyligen som för tusen år sedan och har samma funktion i havet som skogen har på land. Tången ger skydd, är en boplats och ger mat för småfisk. Inspelat den 11 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Sockerarter skyddar växtceller

Jon Kapla berättar om hur sockermolekyler interagerar med cellmembran i växter för att skydda från skador och uttorkning. Med hjälp av datorsimulering har Kapla undersökt molekylära fenomen och processer som ett komplement till experimentella studier. Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forskardagarna 2016

Barn med psykiskt sjuka föräldrar

Blir barn med föräldrar som har psykisk sjukdom själva sjuka? Annemi Skerfving berättar om sin forskning kring hur dessa barn har det under uppväxten. Finns det några skillnader för barnet om det är mamma eller pappa som har psykiska problem? På vilket sätt i så fall, och varför? Inspelat den 12 oktober 2016 på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Hur känner vi kroppen i en teknisk värld

Ericka Johnson, universitetslektor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet, berättar om sina forskningsresultat som är tänkta att användas inom den medicinska forskningen. Hur väl känner vi våra kroppar och hur pass medvetna är vi om den kulturella kontexten? Skall man till exempel konstruera en simulator av en kroppsdel i undervisningssyfte så bör den kunna användas av blivande läkare både i USA och i Sverige, menar hon. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den magiska handen

Oxytocin kallas ibland för kärlekshormonet. Det frisätts vid mjuk beröring och får oss att njuta. Anna Jönsson, sexibilitycoach, berättar om frigörande tantramassage och professor Kerstin Uvnäs Moberg om oxytocinets betydelse för sexlusten.