Titta

Romernas historia 1900-tal

Romernas historia 1900-tal

Om Romernas historia 1900-tal

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetocvic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Till första programmet

Romernas historia 1900-tal: År av förföljelseMaterialDela
  1. Som barn sa jag inte att jag var rom.
    Jag sa att jag var slovak.

  2. Jag ljög ju inte, jag kommer
    från Slovakien, men jag är ju rom.

  3. Att växa upp som en rom
    har sina konsekvenser.

  4. Inget barnhem var bättre än
    det andra. Det hände samma saker.

  5. Man visste ju
    att man behandlade oss illa.

  6. Vi var ju utlämnade till personalen.

  7. Vad säger ni om jag säger rom?

  8. -Nationell minoritet.
    -Ett av minoritetsfolken i Sverige.

  9. De har funnits här rätt länge.
    Sen 1500-talet.

  10. Vad vet ni om svenska romer?

  11. De har nog haft det väldigt svårt,
    eftersom många har fördomar mot dem.

  12. Många förknippar dem med uteliggare.

  13. Har ni fördomar
    när det kommer till romer?

  14. Jag vill inte ha det, men det har
    jag nog. Man ser tiggare så mycket.

  15. Jag tänker att en rom är
    likhetstecken med en tiggare.

  16. Det lyfts inte upp
    lika mycket på andra plan.

  17. Jag ser inte andra sammanhang, vilket
    gör att mina fördomar blir större.

  18. De romer ni pratar om nu är ju
    de EU-medborgare som kommer hit.

  19. -Vet ni om det finns olika grupper?
    -Bara finska och rumänska.

  20. Det finns fem grupper i Sverige.

  21. Vi har svenska romer,
    finska romer, utomnordiska romer-

  22. -sen har vi resanderomer
    och nyanlända romer.

  23. Jag och min familj
    kommer från Serbien och jag är rom.

  24. Jag har inte varit där
    sen jag lämnade det 1954.

  25. Jag har alltid dragit mig
    för att komma dit.

  26. För mig så symboliserar
    Vidkärrs barnhem, hela området...

  27. Det var nåt som Gud glömde.

  28. I Göteborgs östra del
    står nu Vidkärrs barnhem färdigt.

  29. Sju barnpaviljonger, en isolerings-
    avdelning. 200 barn får plats!

  30. Man hade gjort en tattarinventering.
    Hela min släkt var uppskriven där.

  31. Man hade ju den synen på alla resande
    som bodde i Göteborg.

  32. De skulle ju omhändertas-

  33. -för att man skulle
    göra svenskar av oss barn.

  34. Jag vet att det var
    helt förbjudet att prata vårt romani.

  35. Jag hörde ju redan när jag kom,
    när jag var 4-5 år, "tattarunge".

  36. Vad det än var
    så var slagordet "tattare".

  37. Så fort nåt hände, om nåt försvann
    så var det oss de tog.

  38. Tattarungar var ju tjuvpack.

  39. Jag var väl åtta år
    när jag fick en cykel av min far-

  40. -som jag hade med mig hit.
    Jag hade varit hemma en helg.

  41. Jag var ju glad i min cykel
    och cyklade omkring här på området.

  42. Jag blev inkallad till föreståndaren.
    Var hade jag fått cykeln ifrån?

  43. "Det är lika bra du erkänner
    att du har stulit den."

  44. De beslagtog cykeln. Föreståndaren sa
    att jag skulle in på sjukavdelningen.

  45. Där blev jag bältad på en säng.

  46. Jag fick vara där inne
    i upp till fjorton dagar-

  47. -och jag kunde ju inte erkänna nåt
    som jag inte hade gjort.

  48. Jag fick vara där
    tills hon släppte ut mig.

  49. Jag var ju inte människa på många år.

  50. Hela uppväxten
    var ju institutionsuppväxt.

  51. Då hade jag varit på 24 ställen.

  52. Många utav mina släktingar och
    andra resandebarn finns inte längre.

  53. Min syster som hette Sara
    hamnade på Stretered i Göteborg.

  54. Det gick illa för henne.
    Har man en tonårstjej, en tattare-

  55. -vill man ju inte
    att hon ska få egna ungar.

  56. Ja, man steriliserade henne och ett
    halvår efter så hade hon försvunnit.

  57. Hon tog livet av sig.

  58. Jag var här i fyra omgångar.
    Den sista gången var -54.

  59. Ja, staten har ju bett mig om ursäkt-

  60. -men jag kan inte begripa att man
    kan flytta ett barn så många gånger.

  61. Rycka upp honom från det ena stället
    efter det andra.

  62. Ja, i dag...
    Jag är ju pensionerad, 72 år gammal.

  63. Mitt liv ändrades i 22-årsåldern
    när jag träffade min fru.

  64. Hade jag inte träffat henne
    kanske jag inte hade varit i livet.

  65. När vi ser den här bilden då,
    vad säger ni om den? Vad tänker ni?

  66. Han försöker experimentera på henne.
    Det är väl en del av rashygienen.

  67. -Det är om de är lika smarta.
    -En skev människosyn!

  68. Man tror att man kan mäta intelligens
    genom hur stort huvudet är.

  69. Det där var när det var rasbiologi
    och mycket rasism.

  70. För att dela in människor i raser
    mätte man huvudet.

  71. -Alltså skallmätning.
    -Det är ju jättekränkning.

  72. Det är skallmätning.
    Romerna omfattades av det här.

  73. -Har det blivit bättre för romer?
    -Lite, tror jag.

  74. Det finns ju minoritetslagar
    för att bevara deras kultur.

  75. Vad tänker vi?
    Har alla lika rättigheter i Sverige?

  76. Det står i lag att alla ska bli lika
    behandlade och ha samma rättigheter-

  77. -men när man kollar i samhället
    är det inte så.

  78. Det finns mycket negativt om just
    romer...utan anledning egentligen.

  79. Vi bestämde oss, ett gäng,
    att vi skulle gå på en klubb.

  80. Lyssna på lite bra musik,
    ta några drinkar.

  81. Ja. Ha kul.

  82. Vi gick in, betalade inträde
    och satte oss på uteserveringen.

  83. Grabbarna gick och beställde.

  84. Sen kommer det en kille
    som jobbar där.

  85. Han säger: "Era kvinnor får inte
    vara här med era folkdräkter."

  86. Vi kvinnor skulle gå därifrån,
    annars skulle han kalla på vakterna.

  87. Samtidigt började folk runt omkring
    titta på oss.

  88. Jag känner bara de där blickarna.
    De var... Det är svårt att förklara.

  89. Så jag och Lenita bestämde oss för
    att fråga vad det var frågan om.

  90. När jag går ut, det är min kultur.
    Då anpassar jag mig dit jag går.

  91. Vi har en klädkod. Ni får göra som ni
    vill. Kom tillbaka om ni är ombytta.

  92. Enligt dem så fanns det en klädkod
    som tydligen bara gällde oss.

  93. Alla andra var ju klädda i jeans,
    mjukisbyxor... Flip-flops.

  94. "Ni kan smuggla in sprit
    i era kjolar."

  95. "Ni kan ju ta av er era kläder
    och sen komma tillbaka."

  96. Vi bestämde oss för att anmäla
    till Diskrimineringsombudsmannen.

  97. Jag är väldigt glad att se så många
    romer och andra som har samlats-

  98. -för att fira vår dag.

  99. Jag är född i Slovakien,
    kom hit -86 till Malmö.

  100. Jag flyttade väldigt mycket i Malmö
    och då bytte jag några gånger skolor.

  101. Mamma sa: "Säg inte att du är rom.
    Säg att du är från Slovakien."

  102. Jag fick dölja nånting hela tiden.

  103. Det skapade ett stort sår i hjärtat.

  104. Jag hatade mig själv.

  105. Då bestämde jag mig:
    "Nej, jag ska vara den jag är."

  106. Jag har designat
    lite olika romska dräkter-

  107. -där vi kommer visa upp
    både den finska...

  108. Jag jobbar i en förening,
    Trajosko Drom.

  109. Vi försöker
    knyta ihop rättigheter och kultur.

  110. Vi har diskriminerats, förföljts,
    registrerats för att vi är romer.

  111. Många gånger tycker jag
    att man glömmer att vi är människor.

  112. Jag hade börjat jobba-

  113. -just med den romska gruppen
    inom några projekt.

  114. Så kom det på nyheterna att man
    har registrerat 5 000 romer.

  115. Dagens eko kvart i fem. Massiv kritik
    mot polisens registrering av romer...

  116. ...register som innehåller
    mer än 4 000 personer...

  117. ...efter avslöjandet att polisen
    i Skåne har registrerat romer...

  118. ...har registrerats. "Nu måste fakta
    på bordet", säger justitieministern.

  119. Det går ju på alla kanaler.
    "Tänk om jag finns med."

  120. Och så fick jag svar.
    Jag förekommer i registret.

  121. Då bestämde jag mig för
    att titta på min dotter.

  122. Det går cirka två veckor. Jag kommer
    hem och ser på golvet ett brev.

  123. Läser och det enda jag ser...
    Hon förekommer i registret.

  124. Att en 3-åring som inte har
    nån koppling till polisen...

  125. Inte jag heller. Hon ska vara med
    på grund av att hon är rom.

  126. Hur kan det påverka henne och
    alla andra som fanns med i registret-

  127. -som inte borde vara där?

  128. Att växa upp som rom
    har sina konsekvenser.

  129. Det är så många gånger som jag tänker
    vad jag utsätter mitt barn för.

  130. Jag försöker ge henne ett liv-

  131. -där hon kan vara stolt
    över det hon är.

  132. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
1900-talet, Diskriminering av romer, Förföljelse av romer, Omhändertagande av barn, Rasbiologi, Romer, Sverige, Tvångssterilisering
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Romernas historia 1900-tal

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

I Förintelsens spår

Avsnitt 4 av 4

Under andra världskriget kulminerade århundraden av romsk förföljelse. En stor del av Europas romska befolkning dödades av nazistregimen och tusentals romer flydde undan Förintelsen. Trots folkmordet i Tyskland rådde inreseförbud för romer i Sverige. Berith Kalander berättar om sin mamma Hanna som föddes i Polen 1931 och hur hon lyckades komma till Sverige trots inreseförbudet. Vi hör också Rita Prigmor berätta om sin uppväxt i Tyskland under Hitlers tid vid makten och hur hon och hennes syster utsattes för Dr Heydes och Josef Mengeles experiment.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning

Mer grundskola 7-9 & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Wallenberg i Budapest

Vi besöker Budapest i Ungern och möter människor som räddades av och som arbetade med Raoul Wallenberg under de dramatiska månaderna innan Röda armén intog staden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Emerich Roth - vägen ut

Föreläsning och film

Emerich Roth överlevde nazisternas koncentrationsläger. Han berättar för skolelever om hatets och våldets grundorsaker och om hur man kan hjälpa unga människor som söker sig till hatiska och rasistiska grupperingar. Vi får också tillbakablickar från hans liv under andra världskriget.

Fråga oss