Titta

Forskning pågår

Forskning pågår

Om Forskning pågår

Vi möter forskare som tagit sig an några av de största frågorna mänskligheten brottas med. Hur kan vi besegra cancer? Hur överlever vi i en varmare värld? Finns det liv på någon annan planet? Forskarna står på gränsen till de stora genombrotten som kan komma att förändra och förbättra livet för miljardtals människor framöver.

Till första programmet

Forskning pågår : Kriget mot cancerDela
  1. Cancer. Det räcker att höra ordet
    för att känna obehaget sprida sig.

  2. De flesta känner nån som drabbats -
    en släkting, vän eller familjemedlem.

  3. Nästan 60 000 svenskar
    får den här diagnosen varje år.

  4. Många dör, men de flesta överlever,
    och de som överlever blir allt fler.

  5. I Sverige finns forskare som ligger
    i framkant i kampen mot cancer.

  6. Cancern är en svår motståndare som
    har funnits lika länge som människan.

  7. Den är en del av vår evolution, så
    kriget måste föras inne i cellerna-

  8. -och vi måste pröva
    alla möjliga angreppssätt.

  9. Frontlinjen mot cancern finns
    på universiteten runtom i Sverige.

  10. Vi börjar i Umeå.

  11. Beatrice Melins forskargrupp
    sysslar med detektivarbete.

  12. Han har haft en annan typ av tumör...

  13. Med hjälp av kyrkoböcker kartläggs
    släkter där cancern går i familjen.

  14. Det här är ju tre generationer.
    Hur ser det ut där med prover?

  15. Det främsta man kan göra för att öka
    överlevnaden är att förebygga cancer-

  16. -och att hitta cancer tidigt.

  17. Då opererar man bort en liten tumör,
    och då överlever man.

  18. Cancer definieras inte bara som en
    sjukdom, utan som cirka 200 stycken-

  19. -eftersom vi har 200
    olika huvudtyper av celler i kroppen.

  20. Det är där inne, i våra celler,
    som cancern uppstår.

  21. Vår kropp består av olika organ som
    är uppbyggda av miljarder celler.

  22. Vi har t.ex. hudceller, muskelceller
    och blodceller med viktiga uppgifter.

  23. När en cell dör bildas en ny via
    celldelning, och balansen är perfekt.

  24. Men celler kan förändra sig.
    De kan mutera.

  25. När man får cancer bildas muterade
    celler som inte sköter sin uppgift.

  26. De delar sig ohämmat
    och tränger ut vanliga celler.

  27. Det bildas en klump av cancerceller,
    och det är den som kallas för tumör.

  28. Den kan få organen att sluta fungera,
    och den kan också sprida sig.

  29. Teamet vill lokalisera det arvsanlag
    som skapar cancer i tjocktarmen.

  30. De har funnit över 200 släkter som
    har haft ärftlig tjocktarmscancer.

  31. Men för många är det okänt
    att cancern går i släkten.

  32. Ronnie började känna sig lite dålig.

  33. Först trodde han
    att det berodde på jobbet.

  34. Jag tänkte att jag var uppstressad.

  35. Men jag märkte ju, undan för undan,
    att kroppen började säga ifrån.

  36. Jag orkade inte riktigt lika mycket-

  37. -och jag började få
    mer och mer ont i magen.

  38. Ronnie lades in på sjukhus, och snart
    hittade de en tumör i tjocktarmen.

  39. Man upplever en enorm smärta i
    den fas då man tror att man ska dö-

  40. -och man tror att man inte
    kommer att få se sina barn växa upp.

  41. Att man inte kommer
    att finnas till hands.

  42. Men den halvårslånga behandlingen
    var effektiv. Cancern gick tillbaka.

  43. Ronnie började fundera på
    varför han, som var ganska ung-

  44. -hade fått en cancer
    som oftast drabbar äldre.

  45. Min mor hade också tjocktarmscancer,
    och min mormor hade också cancer.

  46. Då börjar man ju tänka:

  47. Det verkar ju
    som om det här går i släkten.

  48. Beatrices team upptäckte snart
    att cancern fanns i Ronnies släkt.

  49. Familjen ingår i forskningsprojektet
    som letar efter cancergener.

  50. Vi har, i varje cell, tusentals
    olika gener samlade i långa strängar.

  51. Det är de som kallas DNA.

  52. Generna kan påverka cellen på skilda
    sätt, men mycket är outforskat.

  53. Nu vill man alltså spåra just den gen
    som kan orsaka cancer i tarmen.

  54. Om vi hittar felet kan en frisk
    familjemedlem ta ett blodprov.

  55. Då kan vi kolla om den här personen
    bär det eller inte. Om genen hittas.

  56. För Ronnie, som är orolig för sina
    barn, är forskningen livsviktig.

  57. Det här är en livlina, helt enkelt.
    Det här räddar liv, det de gör.

  58. Tack så mycket. Vi hörs. Hej!

  59. Det är mycket som forskarna ännu inte
    vet. Oväntade resultat är vanliga.

  60. En sån överraskande upptäckt
    gjordes nyligen i Göteborg.

  61. Nu tittade jag bort.
    Jag vill förklara för alla

  62. Martin Bergö forskar bland annat
    på lungcancer och hudcancer.

  63. Forskningen inbegriper bl.a. cellens
    utveckling och bättre medicinering.

  64. -Den här är ju ännu bättre.
    -Jag fick fram det här resultatet i dag.

  65. Hans senaste forskning
    har väckt mycket stort rabalder.

  66. Forskare är ovana vid att utsättas
    för hotbrev och elaka artiklar-

  67. -och vid att kollegor skriker åt dem
    för att resultaten gör dem upprörda.

  68. Men det innebär ju bara att man
    studerar nåt som är väldigt viktigt.

  69. Vilken upptäckt
    gjorde folk så upprörda?

  70. Det började med att Martin tittade på
    proteiner i lungcancerceller.

  71. När man börjar forska vet man inte
    vad forskningen kommer att leda till.

  72. I Martins team
    är man öppna för oväntade upptäckter.

  73. Martin kallar det för
    nyfikenhetsdriven forskning.

  74. Om man studerar en frågeställning
    upptäcker man ofta nåt helt annat.

  75. Ofta är det oplanerade mer intressant
    än det första man studerade.

  76. Medan Martin forskade på proteinerna
    gjorde han ett sensationellt fynd-

  77. -med ett ämne som han trott
    skyddade mot cancer - antioxidanter.

  78. Höga värden av antioxidanter finns
    i bland annat broccoli och blåbär.

  79. Och det finns många produkter
    med antioxidanter i pillerform.

  80. En vanlig antioxidant
    är t.ex. E-vitamin.

  81. Det antioxidanterna gör är att skydda
    våra celler från s.k. fria radikaler.

  82. Fria radikaler är en skadlig molekyl
    som kan ge upphov till cancer.

  83. Antioxidanter neutraliserar
    de aggressiva molekylerna.

  84. Därför trodde man
    att de skyddade oss från cancer.

  85. Men enligt Martins forskning skyddar
    antioxidanter även cancerceller.

  86. Därför kan antioxidanterna
    få tumörer att växa sig ännu större.

  87. Det här är ett snitt av en lunga, och
    allt som ser lite tätare ut är tumör.

  88. Effekten av antioxidanterna på
    lungcancerutvecklingen var dramatisk:

  89. En trefaldig ökning av antalet
    tumörer och storleken på dessa.

  90. Antioxidanterna
    halverade överlevnaden i cancer.

  91. Det här var viktigt. Antioxidanter
    används ju ofta av cancerpatienter.

  92. De används som skydd mot cancer.

  93. Det var ett oväntat resultat, och
    Martins team ville genast gå vidare.

  94. De tittade på hur antioxidanter
    påverkar cancerformen hudcancer-

  95. -och resultatet var nedslående.

  96. Här har vi hudcancerceller
    från en människa.

  97. Vi har tillsatt en antioxidant,
    och nu ska vi se hur cellerna kryper.

  98. Antioxidanterna får cellerna i det
    högra provet att sprida sig fortare.

  99. Det är
    en tumörs mest skadliga utveckling.

  100. Problemet kommer
    när tumören bildar en dottertumör-

  101. -och sen sprider sig
    till andra delar av kroppen.

  102. Fyndet har överraskat en hel värld,
    och det är många som är upprörda.

  103. Man kan förstå de starka känslorna.

  104. Man kanske har varit lungcancerläkare
    och sagt till sina patienter:

  105. "Du borde ta extra E-vitaminer nu
    när du har fått din cancerdiagnos."

  106. Det är upprörande
    att det kan ha varit skadligt.

  107. Men det är faktiskt så det ser ut.
    Den möjligheten finns.

  108. Deras forskning har redan förändrat
    kostråden till cancerpatienter.

  109. Mer forskning behövs om effekterna
    av antioxidanter och fria radikaler.

  110. Cancerforskningen syftar till att få
    fram bättre kunskap om cancerceller-

  111. -men också till
    att få fram bättre mediciner.

  112. Men vilken medicin
    ska ges till vilken patient?

  113. Det valet kan i slutändan
    handla om liv eller död.

  114. På Radiumhemmet på KS har man
    behandlat cancersjuka i över 100 år-

  115. -och än i dag är det ett viktigt
    centrum för cancervården i Sverige.

  116. Här arbetar
    läkaren och forskaren Jonas Bergh.

  117. Vi skyndar oss. Det var iskallt sist.

  118. Han brottas med en stor gåta:

  119. Ett läkemedel som funkar bra på nån
    kan vara verkningslöst på nån annan.

  120. -Jo, jag är nyfiken.
    -Forskningen tar mycket av hans tid.

  121. Men han tycker att det är viktigt
    att träffa patienter.

  122. Patientkontakten är stimulerande.
    Jag lär mig nåt nytt varje dag.

  123. -Hej, Jonas!
    -Välkommen.

  124. I dag träffar han sin patient Inger
    som fick bröstcancer när hon var 55.

  125. Då trodde hon inte att hon
    skulle kunna få cancer.

  126. Det kunde inte stämma.
    Jag mådde jättebra.

  127. Jag hade sprungit Lidingöloppet
    och skulle göra Vasaloppet.

  128. Jag tänkte:
    Det här kan inte vara sant.

  129. Men beskedet av undersökningen var
    tydligt. Hon hade en tumör i bröstet.

  130. Förutom operation och strålning
    fick hon också mediciner mot cancer.

  131. I flera år trodde man att cancern
    var borta, men nu har den återkommit.

  132. Man måste få bort alla cancerceller,
    annars kan de lätt sprida sig igen.

  133. I dag träffar Inger Jonas
    för att diskutera ny medicin.

  134. Då beslutade vi att vi skulle byta
    till en annan anti-HER2-medicin...

  135. Valet av mediciner som en patient
    ska få är ett livsviktigt beslut-

  136. -men svårt.

  137. Man förstår att varje tumör är unik,
    liksom varje människa är unik-

  138. -och det finns inte en behandling
    som fungerar på all cancer.

  139. Det läkemedel som läkaren väljer
    kan tyvärr visa sig vara utan verkan.

  140. Det här vill Jonas lösa
    med sin forskning.

  141. Målet är att bättre kunna välja
    rätt läkemedel till rätt patient-

  142. -och förstå hur man bäst
    ska dosera och kombierna läkemedel.

  143. Det kan ta flera månader innan man
    vet hur bra ett läkemedel fungerar-

  144. -och då kan det vara för sent.

  145. Om man visste om effekten i förväg
    skulle man kunna rädda många liv.

  146. Jonas hoppas att deras forskning
    kan leda till en möjlig lösning.

  147. De använder en ny metod
    som kallas CETSA.

  148. CETSA-teknologin går ut på att man,
    med ny teknik, förmår karaktärisera-

  149. -hur mycket av läkemedlet som
    binder sig till läkemedelsmålen-

  150. -i cancercellerna.

  151. För att förstå hur det fungerar måste
    vi återigen titta in i våra celler.

  152. Man vill att läkemedlet ska fastna
    på målproteiner inne i cancercellen.

  153. Först då fungerar läkemedlet.

  154. Men hur ska man få reda på det
    redan innan behandling?

  155. Jo, när ett läkemedel fastnar
    blir målproteinet också stabilare.

  156. Det faller helt enkelt inte isär
    så lätt, och det kan man använda.

  157. Forskarna tar ett prov av en tumör-

  158. -och delar upp det i många provrör
    som behandlas med olika läkemedel.

  159. Blandningen värms upp och kyls av.

  160. Då faller alla proteinerna utom
    dem som läkemedlet fastnat på isär.

  161. Forskarna analyserar proverna-

  162. -och får reda på vilket läkemedel som
    fungerar bäst för just denna tumör.

  163. Det som förut tog några månader
    går nu på mindre än en dag.

  164. Det kan få en avgörande betydelse för
    behandlingen av alla typer av cancer.

  165. Just nu är det väldigt spännande.
    Det är små genombrott varenda dag.

  166. Vi skulle göra bättre läkemedelsval
    och få bättre effekt på tumörerna.

  167. Totalt sett syftar det här till att
    förbättra prognosen för patienterna.

  168. Fungerar det riktigt bra
    kan all sjukdom försvinna-

  169. -och det är ju målsättningen.

  170. Inger vet hur viktigt det är
    att få rätt medicin.

  171. Annars hade jag inte suttit här
    i dag.

  172. För femton år sen
    fanns inte de här medicinerna.

  173. De gör att man kan leva ett bra liv,
    trots denna hemska typ av cancer.

  174. Kriget mot cancern är en av
    våra stora forskningsutmaningar.

  175. Motståndaren finns i våra celler
    och är en del av vår egen evolution.

  176. Det gäller bara att inte ge upp.
    Det här är inte en omöjlig uppgift.

  177. Vi måste göra många olika typer
    av forskning på det här området.

  178. Cancerframsteg kommer inte att tas
    med några jättesteg-

  179. -utan med små steg som läggs ihop
    och till slut blir ett stort steg.

  180. De små stegen tas inom de olika
    forskningsprojekten runtom i Sverige.

  181. De flesta cancerpatienter överlever-

  182. -och förhoppningen är att sjukdomen
    helt ska kunna besegras.

  183. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Fysisk ohälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Cancer, Forskning, Medicin, Onkologi, Tumörer
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskning pågår

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Universum börjar i Sverige

Avsnitt 1 av 5

Astronomi är en vetenskap som inrymmer många av de frågor som gäckat mänskligheten i tusentals år. I korridorer på svenska universitet pågår jakten efter svaren. Där Einstein, Copernicus och Galilei slutade tar nutidens forskare vid. För att förstå vår egen galax vintergatan söker astronomer svaren i nybildade galaxer, flera miljarder år tillbaka i tiden. Och innan solen slukar oss, eller vår egen galax kolliderar med Andromeda, så är det en sak vi vill veta: finns det liv i universum?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Klimatbomben i Abisko

Avsnitt 4 av 5

Enorma områden med snö färgas mörk av föroreningar i luften. Det gör att solens strålar inte studsar ut i rymden utan blir kvar som värme på jorden. Temperaturen stiger och påverkar allting som finns på vår planet. Koldioxid sipprar upp från mark som tidigare varit frusen. Runtom i Sverige forskas det intensivt. Storskaliga experiment ska ge svar på hur komplexa ekosystem påverkas av en miljö i förändring. Klimatet är en av vår tids största frågor. Men i all osäkerhet är det en sak som forskarna är säkra på. Morgondagens värld kommer att se annorlunda ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Forskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Kjellsorterat

Höghusbonden

Kjell har bjudit in sig själv till Eva Källander, även kallad höghusbonden. Hon bor i en tvåa i Uppsala och odlar stora delar av den mat hon behöver, antingen i hemmet eller på en liten kolonilott. Kjell får odlingstips och provsmaka. Vi får också höra hur det går till när 45 000 måltider ska tillredas och serveras i Uppsala kommun. Och Ida från Agenda 2030-delegationen berättar om agendans första och andra globala mål: att utrota fattigdom och att utrota hunger.