Titta

Forskning pågår

Forskning pågår

Om Forskning pågår

Vi möter forskare som tagit sig an några av de största frågorna mänskligheten brottas med. Hur kan vi besegra cancer? Hur överlever vi i en varmare värld? Finns det liv på någon annan planet? Forskarna står på gränsen till de stora genombrotten som kan komma att förändra och förbättra livet för miljardtals människor framöver.

Till första programmet

Forskning pågår : Evolutionen blottar livets framtidDela
  1. Vår planet myllrar av liv.

  2. Det finns miljontals
    olika arter av växter och djur.

  3. En av alla dessa arter är vi själva
    - människan.

  4. Vår kropp är uppbyggd av skelett,
    muskler, blodkärl, olika organ-

  5. -och en förhållandevis stor hjärna.

  6. Vår art är relativt nybildad
    - knappt 200 000 år gammal.

  7. Men vi är en del av livets kedja, och
    den började för 3,8 miljarder år sen-

  8. -med encelligt liv i havet.

  9. Man kan se det som ett träd
    där alla arter kommer från samma frö.

  10. Sen utvecklar sig livet gradvis,
    art för art, som olika grenar.

  11. Här hittar man bl.a. bakterier,
    växter, fiskar, ödlor, fåglar-

  12. -och däggdjur som varg, apor
    och så vi människor.

  13. Det kallas evolution. Alla delar av
    vår kropp kommer från tidigare arter.

  14. Och att förstå evolutionen
    är att förstå oss själva.

  15. Evolutionsforskning
    är att studera livet på jorden-

  16. -och svenska universitet
    ligger i framkant.

  17. Supermikroskop avslöjar den mänskliga
    kroppens tidigaste föregångare.

  18. DNA-sekvensering kartlägger
    hur evolutionen skapar nya arter.

  19. Och superdatorer hjälper forskarna
    att förstå miljarder år av evolution.

  20. Ett av världens främsta centrum för
    evolutionsforskning finns i Uppsala.

  21. Per Ahlberg är på jakt.
    Han jagar våra förlagor.

  22. Målet är högt ställt - att förstå
    varför vi ser ut som vi gör.

  23. Jag vill förstå
    hur vår kropp har byggts upp.

  24. Hur fick vi käkar?
    Hur fick vi armar och ben?

  25. I vår egen anatomi finns arvet av mer
    än 500 miljoner år av evolution-

  26. -och det där vill jag gärna förstå.

  27. Ordet evolution gjordes känt
    av Charles Darwin på 1800-talet.

  28. Man tänker ofta att forskningen ser
    ut så här - med fossil och skelett.

  29. Men i dag ger den nya tekniken helt
    nya möjligheter, även för gamla fynd.

  30. Det här är en käke av en tidig
    benfisk - Andreolepis från Gotland.

  31. Fossilet är 424 miljoner år gammalt,
    och fisken stod nära vårt ursprung.

  32. Det här är nåt som är lite i stil med
    en väldigt tidig förfader till oss.

  33. Fossilet är inte så stort,
    men det är välbevarat-

  34. -och med rätt teknik kan man få fram
    häpnadsväckande information ur det.

  35. Den lilla fiskkäken tog Per med sig
    till en synkrotronljusanläggning.

  36. Den fungerar som ett enormt mikroskop
    och ger detaljerade röntgenbilder.

  37. Nåt nytt?

  38. Vi kan se de inre strukturerna med
    en upplösning på 1/1000 millimeter.

  39. Vi kan modellera fram dem
    i tre dimensioner.

  40. 3D-modellerna från käken avslöjar
    gamla tandrötter i flera lager.

  41. Fiskens tandrötter har lösts upp på
    samma sätt som våra mjölktandsrötter.

  42. Det här är det tidigaste exemplet
    på en käke som fungerar som vår egen.

  43. Det är en pusselbit
    till det stora pusslet-

  44. -om hur vår egen kroppsplan
    byggdes upp av evolutionen.

  45. Men för att förstå vad som påverkar
    pusslet måste Pers team gå vidare.

  46. De tittar på arvsanlag - vilka gener
    som styr hur kroppsdelar utvecklas.

  47. Och de har tagit hjälp av
    en vanlig akvariefisk - zebrafisken.

  48. Hej, Tatjana!
    Hur står det till? Vad har du där?

  49. Trots att de är små fiskar har de
    en kroppsstruktur som liknar vår.

  50. Vi har använt oss av fluorescerande
    märkning. Den syns faktiskt i dagsljus.

  51. De är en bra modell för att förstå
    hur ryggradsdjurens kroppsplan-

  52. -har byggts upp.

  53. -Har du nånting i mikroskopet?
    -Ja, några embryon i olika stadier.

  54. Här kan man, med hjälp av s.k.
    CRISPR-teknik stänga av gener i DNA-

  55. -och studera effekten
    på kroppsbyggnaden.

  56. Genomskinliga fiskar
    har genmodifierats-

  57. -så att vissa vävnader blir
    självlysande under ultraviolett ljus.

  58. Sen kan man exakt följa utvecklingen
    hos de kroppsdelar som man studerar.

  59. Kunskapen
    tar Per med sig till fossilen-

  60. -och får en ny förståelse
    för vår kropps utveckling.

  61. Allt är en del av samma stora story-

  62. -och vi försöker, så gott vi kan,
    knyta ihop de här olika delarna.

  63. Människan är bara en av alla arter
    som forskningen intresserar sig för.

  64. Här på forskningsstationen Tovetorp
    i Södermanland studerar man kråkor:

  65. Den grå svenska kråkan
    och den svarta sydeuropeiska kråkan.

  66. De ser olika ut
    men tillhör samma art.

  67. Frågan är hur länge till.

  68. -Ja, där sitter det en holk.
    -Hans Ellegren forskar på kråkorna.

  69. Han söker svar på en av evolutionens
    stora gåtor: Hur bildas nya arter?

  70. Hur kan det finnas
    så mycket mångfald på jorden?

  71. Alla möjliga livsformer i hav och
    på land, i berg och nere i jorden.

  72. Hur har de uppkommit? Det är en fråga
    som intresserar mig väldigt mycket.

  73. När nya arter bilas pågår två
    olika krafter. Den ena är mutation.

  74. När celler delar sig sker ibland
    en mutation i en cells DNA-

  75. -men om den muterade genen ska bli
    viktig måste den ge nån fördel.

  76. Till exempel att djuret får lättare
    att överleva eller föröka sig.

  77. De ogynnsamma mutationerna
    försvinner.

  78. Detta urval kallas selektion.

  79. Kråkorna har ändrat färg. Därför
    parar de sig inte gärna med varandra.

  80. Det fenomenet
    kan sluta i två olika arter.

  81. Hans har tittat närmare på en annan
    av våra fåglar - flugsnapparen.

  82. Här är den svartvita flugsnapparen,
    och här är halsbandsflugsnapparen.

  83. Det finns två arter av flugsnappare-

  84. -men en gång i tiden var de bara
    en art som skildes åt av istiderna.

  85. Efter det utvecklades flugsnapparna-

  86. -till svartvita flugsnappare
    och halsbandsflugsnappare.

  87. Vi kan se att halsbandsflugsnapparen
    har ett vitt halsband-

  88. -som går längs hela huvudet
    och bak i nacken.

  89. Det uppstod en avgörande skillnad som
    gjorde fåglarna till två olika arter.

  90. Om de parade sig kunde de inte längre
    få livskraftiga ungar.

  91. Hans ville ta reda på vad det var
    i fåglarnas DNA som orsakade det här.

  92. För att söka svaret använde sig Hans
    av SciLifes laboratorium i Uppsala.

  93. Hans och hans team var först med att
    kartlägga en fågels hela arvsanlag.

  94. Det kallas DNA-sekvensering.

  95. Först måste DNA-proverna
    förberedas i flera steg.

  96. Sen fästs de på de små provplattorna.

  97. Plattorna förs in i maskinen, och
    sekvenseringen tar tre, fyra dagar.

  98. Resultatet blir
    små, små bitar av DNA-kod.

  99. DNA:et består av över en miljard
    byggstenar som visas som bokstäver.

  100. När byggstenarna ligger på rätt plats
    visar de hur arterna skiljer sig åt.

  101. Här kan man se på vissa positioner.

  102. De svartvita flugsnapparna är blå,
    och halsbandsflugsnapparna är gröna.

  103. Det är en mutation som har uppstått
    efter att de här arterna skildes åt.

  104. Alla individer som tillhör samma art
    har samma variant.

  105. Vilken är den avgörande genen som gör
    att det finns två flugsnappararter?

  106. I början trodde vi att en enda gen
    gjorde dem genetiskt inkompatibla.

  107. Men att två arter inte är
    riktigt kompatibla verkar bero på-

  108. -många olika gener som samspelar.

  109. Att forska om artbildning är viktigt
    för att förstå mångfalden på jorden.

  110. En liten mutation kan bli viktig. Som
    hos kråkorna, en skiftning i färgen.

  111. Det kan sluta med en helt ny art.

  112. Mångfalden av arter gör att livet
    klarar av många olika livsmiljöer.

  113. Evolutionsforskningen hjälper ju oss
    att förstå den biologiska mångfalden.

  114. Att bevara den mångfalden är
    en av människans största utmaningar.

  115. Forskarna
    studerar inte bara livets historia.

  116. Vi kan även lära oss att skapa nya
    mediciner och en grönare industri.

  117. Det är målet för Lynn Kamerlin.

  118. Hon tittar närmare på en avgörande
    komponent i allt liv på jorden.

  119. Enzymer.

  120. Jag hoppas att man ska kunna använda
    datorer för att skapa nya enzymer-

  121. -som kan katalysera nya reaktioner
    som vi inte ens har sett i naturen.

  122. Det ska vara så enkelt att man
    kan göra det med ett musklick.

  123. I våra celler sker kemiska reaktioner
    när ämnen reagerar med varandra-

  124. -och bildar nya ämnen.

  125. Men reaktionerna sker för långsamt.
    De behöver skyndas på av enzymer.

  126. Enzymmolekylerna omfamnar ämnena.

  127. De kan öka en reaktionshastighet
    oerhört mycket. Det kallas katalys.

  128. För varje reaktion i naturen
    har evolutionen utvecklat enzym.

  129. Hej! Hur mår ni?

  130. Det är så trevligt att se er igen.

  131. Lynn vill veta
    hur naturen går till väga.

  132. Först måste hon återskapa
    en flera miljarder år gammal förlaga-

  133. -från vilken flera nyare enzymer
    har utvecklats.

  134. Genom avancerade datorsimuleringar
    har Lynns team lyckats.

  135. -Har vi en fungerande modell nu?
    -Ja, vi måste bara testa den.

  136. Här är det gamla och det nya enzymet
    bredvid varandra.

  137. De ser lika ut, men skenet bedrar.

  138. Titta här.
    De rör sig på olika sätt.

  139. Skillnaden är inte så stor, men den
    räcker för att totalt ändra kemin.

  140. Det nyare, gröna enzymet är stelare.

  141. Det betyder att det har specialiserat
    sig på en viss kemisk reaktion.

  142. Det har tagit miljarder år,
    men nu kan forskarna följa processen.

  143. Men då krävs en superdator.

  144. Några hundra meter från Lynns kontor,
    i Ångströmlaboratoriets källare-

  145. -ligger UPPMAX.

  146. Superdatorn UPPMAX:s kapacitet
    motsvarar tiotusen vanliga datorer.

  147. Det som tog miljarder år för naturen
    beräknar superdatorn på några dagar.

  148. Möjligheterna
    lockar till sig unga forskare.

  149. Teamet innehåller
    talanger från hela världen.

  150. Det är viktigt
    att ha ett internationellt team.

  151. De för med sig olika kunskaper-

  152. -olika kulturer
    och olika sätt att lösa problem.

  153. Lynns team forskar nu på ett enzym
    som har överraskat forskarna.

  154. Det som jag har på skärmen nu-

  155. -är ett enzym som bryter ner
    både pesticider och nervgaser.

  156. Pesticider är bekämpningsmedel
    som används vid jordbruk i u-länder-

  157. -men de är giftiga.

  158. Flera hundratusen personer dör
    årligen av kontakt med pesticider-

  159. -så om vi lyckas
    kommer vi att rädda liv.

  160. Naturen har redan lyckats utveckla
    enzymer som bryter ner pesticiderna.

  161. Lynns team vill förbättra enzymet,
    så att det kan bli ett botemedel.

  162. Vad vi vill göra är att lära enzymet-

  163. -hur det
    kan bryta ner saker snabbare.

  164. Om vi kan få det att bli snabbt nog-

  165. -då kan det bli ett biologiskt
    läkemedel som man kan spruta in.

  166. Lynn tror att vi kommer
    att kunna designa flera egna enzym-

  167. -som bland annat kan ersätta
    flera farliga kemikalier i industrin.

  168. I dagens industri använder man
    dyra kemikalier som inte bryts ner.

  169. De är miljöfarliga. Enzymer bryts ner
    och kan användas om och om igen.

  170. Utan hållbarhet
    har vi ingen framtid på vår planet.

  171. Evolutionen pågår hela tiden.

  172. Vill vi skydda mångfalden
    mot miljöhot-

  173. -är kunskapen om hur evolutionen
    fungerar en grundsten.

  174. Vi vet allt mer om arters utveckling,
    varför människan ser ut som den gör-

  175. -och hur vi kan få fram nya mediciner
    och en miljövänligare industri.

  176. Vi måste förstå livets historia
    och, främst av allt, livets framtid.

  177. Svensktextning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

  178. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Ämnen:
Biologi > Evolution
Ämnesord:
Biologi, Evolution (biologi), Naturvetenskap, Utvecklingslära
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i Forskning pågår

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Universum börjar i Sverige

Avsnitt 1 av 5

Astronomi är en vetenskap som inrymmer många av de frågor som gäckat mänskligheten i tusentals år. I korridorer på svenska universitet pågår jakten efter svaren. Där Einstein, Copernicus och Galilei slutade tar nutidens forskare vid. För att förstå vår egen galax vintergatan söker astronomer svaren i nybildade galaxer, flera miljarder år tillbaka i tiden. Och innan solen slukar oss, eller vår egen galax kolliderar med Andromeda, så är det en sak vi vill veta: finns det liv i universum?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Kriget mot cancer

Avsnitt 2 av 5

Varje år diagnosticeras nästan 60 000 svenskar med cancer. En hänsynslös sjukdom som är lika gammal som människan själv. Runt om i landet angriper några av våra skarpaste hjärnor cancerns mekanismer. Det är ett krig på cellnivå. Och från flera forskningsinstitutioner kommer nu resultat som får världen att häpna. Kriget mot cancern är en av vår tids stora utmaningar. Men det är en utmaning som forskarna är villig att möta.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Evolutionen blottar livets framtid

Avsnitt 3 av 5

På svenska universitet fortsätter forskare lägga det pussel som en gång påbörjades av Charles Darwin. Supermikroskop avslöjar den mänskliga kroppens tidigaste föregångare. Dna-sekvensering visar hur evolutionen hela tiden skapar nya arter. Superdatorer hjälper forskare att förstå miljarder år av evolution. Att förstå evolutionen är att förstå oss själva.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Klimatbomben i Abisko

Avsnitt 4 av 5

Enorma områden med snö färgas mörk av föroreningar i luften. Det gör att solens strålar inte studsar ut i rymden utan blir kvar som värme på jorden. Temperaturen stiger och påverkar allting som finns på vår planet. Koldioxid sipprar upp från mark som tidigare varit frusen. Runtom i Sverige forskas det intensivt. Storskaliga experiment ska ge svar på hur komplexa ekosystem påverkas av en miljö i förändring. Klimatet är en av vår tids största frågor. Men i all osäkerhet är det en sak som forskarna är säkra på. Morgondagens värld kommer att se annorlunda ut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskning pågår

Cellernas hemliga liv

Avsnitt 5 av 5

Hur fungerar själva livet? Forskningen om detta kallas livsvetenskap, eller life science. En viktig del rör livets mest grundläggande byggsten: cellen. Det handlar bland annat om att upptäcka och kartlägga alla olika celltyper. Att förstå hur cellen läser av sin egen dna-kod. Och att hitta cellernas dolda uppgifter. Mycket av cellens liv är fortfarande höljt i dunkel. Lyckas forskarna avslöja dessa cellens hemligheter kan det komma till enorm nytta - för hela mänskligheten.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Sockerfilmen

Damon Gameau lever vanligtvis ett hälsosamt liv i Australien tillsammans med sin gravida fru. Paret är inte överdrivet hälsosamma men undviker socker i sin kost. Damon ska genomföra ett experiment där han varje dag under sextio dagar ska äta fyrtio teskedar socker. Han ska få i sig sockret genom vanliga och till synes ganska hälsosamma produkter som fruktyoghurt, juice och frukostflingor. I början av projektet genomförs en hälsoundersökning som upprepas vid experimentets slut. Hur påverkas den fysiska och psykiska hälsan?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Fakta eller feeling

Psykisk ohälsa bland unga

Den psykiska ohälsan bland unga ökar och har fördubblats sedan 1980-talet. Men varför mår unga sämre idag? Ninni undrar om det är så att tjejer i större utsträckning drabbas av psykisk ohälsa eller är tjejer bättre på att prata om det? Kan det finnas några nackdelar med att dela med sig av sin psykiska ohälsa till andra? Gäst är Therese Lindgren, en av Sveriges mest framgångsrika influencers som var sjukskriven för psykisk ohälsa när hon började att läsa skönhetsbloggar och fick idén till sin egen.