Titta

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Om UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

En konferens om nyanlända elever. Här får du som lärare och skolpersonal lära dig mer om hur det kan gå till att förankra ett helhetstänk i lärarlaget och skapa en röd tråd i undervisningen. Du får också veta hur man på ett bra sätt kommer igång med en traumamedveten pedagogik i skolmiljön. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Till första programmet

UR Samtiden - Forum om nyanlända elever : Från nyanländ till nyanställd lärareDela
  1. Som ny är man inte hemma i språket.

  2. Kan man få nån som är lärare i yrket
    och som kan prata ens modersmål-

  3. -är det en fördel.

  4. Utbildningsförvaltningen i Stockholms
    stad är så här många anställda.

  5. 15 500. 8 200 av dem är lärare. Vi
    har inte räknat med förskollärarna.

  6. I Stockholms stad ligger förskolans
    ansvar ute på stadsdelarna.

  7. Vad brottas Stockholms stad med?

  8. Säkerligen, som många av er också
    gör, nya kommuninvånare som kommer.

  9. Till Stockholm kommer väldigt många.

  10. Våra viktigaste frågor som vi har
    framöver är lokaler, förstås.

  11. Vi måste bygga nya skolor
    och fylla dem med lärare.

  12. Hur många lärare behöver vi, då?
    Jo, ganska många. Väldigt många.

  13. Eftersom vi har kranskommuner och
    fristående utförare av skola också-

  14. -måste vi dela på lärarstudenterna
    från högskolan eller universitetet.

  15. Då räcker tyvärr inte det till.
    Därför arbetar vi ganska mycket med-

  16. -att försöka få fler att söka
    till lärarutbildningen-

  17. -men också att få lärare-

  18. -som har annan bakgrund.

  19. Om du är ekonom, kan du gå en
    kompletterande pedagogisk utbildning.

  20. Om du har utländsk lärarutbildning-

  21. -kan du gå utländska lärares
    vidareutbildning.

  22. Vi har också ett samarbete med
    Teach for Sweden.

  23. Vi arbetar med att få i gång
    attraktiviteten för läraryrket.

  24. Därför tänkte jag göra reklam för
    satsningen When you are lärare.

  25. När man kommer till Sverige
    och har en lärarutbildning med sig-

  26. -vad ska man göra då? Vägen är
    ganska bökig för en lärare i dag.

  27. Första instansen är Migrationsverket.

  28. Där får du behandling kring ditt
    uppehålls- och arbetstillstånd.

  29. Sen bör du ta kontakt med
    Universitets- och högskolerådet.

  30. Man behöver validera sin utbildning
    för att se-

  31. -vad man kan jämföra med i Sverige.

  32. Ett sånt utdrag kan man få från
    Universitets- och högskolerådet.

  33. När man har fått uppehållstillstånd,
    kommer du in i etableringsfasen.

  34. Etableringsuppdraget
    tror jag är två år, fortfarande.

  35. I Stockholm får du kontakt med Stock-
    holms intensivsvenska för akademiker-

  36. -som är en Sfx-utbildning.
    Sfx kanske ni känner igen.

  37. Det är ett program för akademisk...

  38. Svenska för akademiker är det. X:et
    kan ersättas med i som i ingenjörer.

  39. Det kan vara svenska
    för andra yrkesgrupper också.

  40. Vad gör du när du läst upp till
    gymnasienivå i svenska på din SFI?

  41. Då är det dags att se
    vad jag behöver komplettera.

  42. Ofta behöver man komplettera med
    nån form av pedagogisk tilläggskurs-

  43. -eller nån annan form av studier-

  44. -inom kompletterande
    pedagogisk utbildning-

  45. -eller genom utländska lärares
    vidareutbildning på universitetet.

  46. Du måste få ut din lärarlegitimation.
    Sen börjar du söka jobb.

  47. Som Anna var inne på skulle jag tycka
    att den här processen var stressande-

  48. -om jag kom till ett nytt land
    och skulle behöva gå igenom det här.

  49. Många som arbetar
    inom det här området säger-

  50. -att det tar många år
    innan man har ett kvalificerat yrke-

  51. -och har den lön
    som man är utbildad till.

  52. Då tar vi inte hand om den kompetens
    som kommer till Sverige.

  53. Vi genomförde en nollmätning.

  54. Vi ville titta på hur det såg ut
    innan vi drog i gång projektet.

  55. Vi intervjuade sexton personer-

  56. -och tog in ytterligare data
    på fjorton till.

  57. Totalt hade vi
    30 personer som vi tittade på.

  58. Vi gjorde ett urval på dem som gått
    den här Sifa-utbildningen.

  59. De gick den här 2013.

  60. Vi frågade hur långt de kommit, om
    erfarenheter och vad som varit svårt.

  61. Tittar vi på de här 30 personerna,
    har ungefär hälften läst klart-

  62. -inom Stockholms stads utbildning.

  63. Du kan läsa SFI
    hos en annan utförare också.

  64. Vi såg att 25 av 30 sökt utdraget
    från Universitets- och högskolerådet-

  65. -och fått en validering av sin
    utbildning. 21 personer hade sökt-

  66. -eller kommit in på
    utländska lärares vidareutbildning.

  67. Sju personer hade från 2013
    fått sin lärarlegitimation.

  68. Det är bra, men det är ändå stökigt.

  69. Vad vi förstår när vi pratar med
    lärarna som har genomgått det här-

  70. -ser vi jättemånga goda saker och
    de är jätteglada med många insatser.

  71. Men det är också mycket problem.

  72. Man säger att man har fått se
    för lite av den svenska skolan.

  73. Man skulle ha velat komma ut tidigare
    än när man gör sin VFU-period-

  74. -under universitetsutbildningen.

  75. När etableringsersättningen tar slut,
    kan det vara svårt att försörja sig-

  76. -och lättare
    att inte sträva efter läraryrket-

  77. -utan gå in på nån annan tjänst
    inom skolan, även fast jag är lärare-

  78. -och har flerårig erfarenhet av
    läraryrket från mitt hemland.

  79. Vi ser också att språket är det
    största hindret som brukarna anger.

  80. Det mest tråkiga vi ser är personer
    som har mångårig lärarutbildning-

  81. -och har tagit fram läroböcker
    i sitt hemland inom olika ämnen...

  82. Vad gör man i dag? Man kanske får,
    p.g.a. försörjningskrav och liknande-

  83. -städa tunnelbanevagnar-

  84. -eller arbeta som guide,
    för där får man sin språkutveckling-

  85. -eller man kanske reparerar
    radioapparater på kvällarna.

  86. Många lärare hamnar i yrken
    som är väldigt långt från skolan.

  87. På en liknande konferens som den här
    fick vi träffa Migrationsverket.

  88. De sa: "Vet ni hur många lärare
    som väntar på uppehållstillstånd?"

  89. Nej, det visste vi inte.
    "Det är ganska många."

  90. "På ett boende har vi tjugo lärare.
    Hur tänker ni kring det?"

  91. Ja, vi behövde ju jättemycket lärare.

  92. Vi kanske borde starta nånting. Vi
    började med de delar vi redan hade.

  93. Vi har ett projekt som går under
    namnet Nätverk för nyanlända lärare.

  94. Vad kunde vi erbjuda då? Vi erbjuder
    VFU eller praktik för de här lärarna.

  95. Vi har tillgång till vikariat.

  96. Vi kan också ge yrkesseminarier
    som vi brukar fylla med olika teman.

  97. Dels efter vad som efterfrågas,
    men också kanske prata om-

  98. -arbetsrätt, anställning och karriär.
    Vi pratar även om ämnesseminarier.

  99. T.ex. hur man utbildar elever
    i svenska skolan i matematik-

  100. -på ett bra sätt
    och får ett kollegialt utbyte.

  101. De här delarna hade vi redan. Sen
    tittade vi bredare i organisationen.

  102. Vi är ganska stora. Vad hade vi då?

  103. Jo, jättemånga modersmålslärare.
    Det kunde vara en bra aktivitet.

  104. Som ny är man inte hemma i språket.

  105. Kan man få nån som är lärare i yrket
    och som kan prata ens modersmål-

  106. -är det en fördel. Det är en av
    insatserna som vi har byggt på.

  107. Att man får följa med
    modersmålslärare ut.

  108. Vi tar in 30 deltagare per termin.
    Vi vill inte ha 30 modersmålslärare-

  109. -när de har kompetens inom NO eller
    andra ämnen som vi ser brist inom.

  110. Då har vi inte stor nytta av
    fler modersmålslärare.

  111. Då får man följa med ett lärarlag ut.
    En mattelärare följer ett mattelag.

  112. Vad har vi i staden?

  113. Jo, vi har Stockholms
    intensivsvenska för akademiker.

  114. Det är en språkutbildning i svenska
    språket som är inriktad mot lärare.

  115. Då tänkte vi
    att vi tar det som grund, och...

  116. Den utbildningen har antagning
    i hela länet.

  117. Man måste dock inte läsa på den här
    skolan för att vara med i projektet.

  118. Vi sa att vi bygger upp det efter
    hur de läser svenska-

  119. -och lägger in de olika momenten där.
    Det tyckte vi var bra.

  120. Sen tänkte vi att aktörerna
    som vi hade på nån bild tidigare-

  121. -dem samlar vi ihop och hör
    vad vi kan åstadkomma tillsammans-

  122. -och bidra med och samordna bättre.

  123. Vi hade en diskussion och ville inte
    kalla det för snabbspår.

  124. Vi ville inte göra nånting snabbare
    när det gäller momenten.

  125. Det går oftast inte
    att lära sig svenska snabbare.

  126. Deltagarna lär sig så snabbt de kan.

  127. Men vi kunde rå på
    de byråkratiska väntetiderna-

  128. -och glappen mellan stolarna
    som finns.

  129. Vi satte oss ner. Arbetsförmedlingen
    har hand om etableringen.

  130. "Kan ni identifiera lärare, hjälpa
    dem att skicka in sina papper i tid"-

  131. -"söka sin legitimation tidigt"-

  132. -"och få tidiga besked om
    vad de behöver komplettera?"

  133. Vi tog kontakt med Länsstyrelsen,
    eller de kanske mer med oss.

  134. De hade erfarenhet från tidigare
    program kring ingenjörer-

  135. -ekonomer och jurister. Mycket av det
    kunde vi lära oss av dem.

  136. Länsstyrelsen förser oss med
    såna här evenemang-

  137. -där vi kan prata
    och knyta kontakter.

  138. Migrationsverket är den första
    myndighet man träffar på i Sverige.

  139. Kan man redan skicka pappren då?

  140. Kan man få i väg sina papper
    för validering-

  141. -har vi sparat mycket väntetid, som
    man kanske gör senare i processen.

  142. Vi tog också kontakt med Stockholms
    universitet som har ULV och KPU.

  143. Vi tog kontakt med Sveriges kommuner
    och landsting med tanke på kontakter-

  144. -och att prata på ett nationellt plan
    kring de här frågorna.

  145. Från Universitets- och högskolerådet
    får vi snabb återkoppling-

  146. -om vad våra deltagares utbildningar
    motsvarar och kan ge snabba besked.

  147. Till detta fanns redan ett samarbete-

  148. -mellan Universitets- och
    högskolerådet, SU och Skolverket.

  149. De här tre aktörerna tillsammans
    bestämmer vad din utbildning är värd-

  150. -och Stockholms universitet
    utför kompletteringsutbildningen.

  151. Målet är en tillsvidareanställning
    hos oss.

  152. Men vill man söka till nån
    kranskommun, är man fri att göra det.

  153. Målsättningen var att ha
    ämnesbehöriga lärare-

  154. -som kan gå rakt ut i verksamheten
    och arbeta med sitt ämne.

  155. Vi kallar projektet för
    Från nyanländ till nyanställd lärare.

  156. Och det som vi ser när vi pratar om
    vad en lärare kanske är-

  157. -är det den som har en treårig peda-
    gogisk utbildning från sitt hemland.

  158. Om vi ser på ett tidsschema
    har vi det på det sättet-

  159. -att vi försöker få i gång en ansökan
    om lärarlegitimation tidigt.

  160. Det hjälper Arbetsförmedlingen
    eller Migrationsverket till med.

  161. Vi får också i väg ansökan till
    Universitets- och högskolerådet.

  162. Så slipper man lida av
    de här väntetiderna senare.

  163. Stockholms intensivsvenska
    för pedagoger tar vid-

  164. -då du fått ditt uppehållstillstånd.
    Då har du rätten att läsa svenska.

  165. Då kopplar vi på de här aktiviteterna
    för att få mycket praktiskt utbyte-

  166. -och mer praktiska moment
    i svenskundervisningen.

  167. I dagsläget är vi...
    Projektet startade 2015.

  168. 2016 i januari fyllde vi på med
    de första deltagarna. 30 stycken.

  169. Till höstterminen fyllde vi på med
    ytterligare 30.

  170. Vid årsskiftet var vi 60.
    Nu ska vi ta in 30 till.

  171. Så det är jätteroligt att vi växer.

  172. Så här såg det ut i november.

  173. Vi har inte statistik över de 30
    som kommer att vara med.

  174. Det ska jag säga
    att 61 stycken deltagare var det då-

  175. -som då ska bli 90 nu.

  176. Av de här pratar man 27 olika språk.

  177. Man har i snitt sex års yrkes-
    erfarenhet och fem års utbildning.

  178. Så många utländska lärare har mer
    utbildning än våra svenska lärare.

  179. Vi ser också många som har
    en doktorsgrad eller nåt annat sånt.

  180. Det här tyckte vi var
    viktigt att ta vara på.

  181. För det här behöver vi
    i vår kompetensförsörjning.

  182. På den förra bilden ser ni kanske-

  183. -att före termin ett
    är det ett stort glapp.

  184. Migrationsverkets handläggningstider
    varierar mycket. Det kan betyda-

  185. -att upp till kanske ett år
    finns det ingenting.

  186. Vi hör många historier om personer
    som läser svenska på egen hand-

  187. -och om ideella organisationer
    som bedriver svenskundervisning.

  188. Eller andra aktiviteter
    som man kan sysselsätta sig med.

  189. Vi tänkte: Kan inte vi få bedriva
    svenskundervisning också?

  190. Vi sökte pengar från Länsstyrelsen
    och sa:

  191. "Vi vill ge reguljär
    SFI-undervisning"-

  192. -"till asylsökande från dag ett."
    De sa ja och vi fick pengar.

  193. Vi ska ha två antagningar under 2017
    där asylsökande får läsa.

  194. Eller i väntan på uppehållstillstånd.
    Alla kanske inte söker asyl.

  195. Vi gick ut med det här på
    en konferens i Husby eller Tensta.

  196. I mitten av december.
    En månad senare hade vi 50 sökande.

  197. Tyvärr hade vi bara 25 platser.

  198. Vi får se om vi kan hitta egna pengar
    att stoppa in i det här.

  199. Förhoppningsvis kan vi gå i gång med
    27 deltagare-

  200. -som inte har uppehållstillstånd.
    Det här vill vi göra, för vi ser-

  201. -att kan vi täppa till luckan i den
    här väntan eller minimera väntan-

  202. -eller göra nåt meningsfullt
    i väntan på uppehållstillstånd-

  203. -då tror jag att vi har kommit långt.

  204. Vad ska jag säga mer?
    Ja, det är många som...

  205. När vi träffas i den här styrgruppen
    med alla instanser-

  206. -är det roligt att höra,
    för många bitar har vi inte koll på.

  207. Kanske inte myndigheterna heller.

  208. Bara tillsammans kan vi få
    en helhetsbild över det här.

  209. När universiteten säger "vi måste
    börja utbildningarna det datumet"-

  210. -kan vi då fixa längs vägen-

  211. -så att det inte står massor med
    lärare som fått betyg från SFI-

  212. -två veckor för sent för att söka?

  213. Sånt har varit väldigt bra
    att prata om.

  214. Vi har också fått jättemånga
    bra idéer från olika aktörer.

  215. Det är bara i helhetsforumet
    vi kan komma överens om det här-

  216. -och också behandla det.
    Och då kan ingen säga-

  217. -"det där är nån annans problem"-

  218. -utan vi måste gå tillsammans
    i det här projektet.

  219. Förutom att skaffa lärare fanns
    andra argument. Det finns ett...

  220. I Stockholms stad är man ofta kvinna
    och medelålders om man är lärare.

  221. Om vi ser på våra elever...
    Och född i Sverige, ska jag säga.

  222. Långt ifrån alla elever
    är födda i Sverige.

  223. Med flyktingmottagandet som Stockholm
    hade har i princip alla våra skolor-

  224. -tagit emot nyanlända elever.

  225. Vi tror att det främjar lärarna
    och lärarkollektivet-

  226. -det kollegiala lärandet,
    kamratskap och vänskap.

  227. Och också att skapa andra förebilder
    i skolan.

  228. Och få det mer blandat.
    Det är ett av de andra.

  229. Vi gör inte det här för att vara
    snälla, trevliga eller glada-

  230. -utan bara av egoistisk mening-

  231. -för att vi behöver
    alla lärare vi kan få tag på.

  232. Jenny ska prata mer nu.

  233. Jenny är rektor och har tagit emot
    dem som skuggar ett lärarlag.

  234. Ja. Nu ska vi se.

  235. Jag hakar på det du sa om skolor
    som tagit emot nyanlända elever.

  236. I oktober 2015, när vi tog emot många
    nyanlända, hade Blommensbergsskolan-

  237. -en elev som varit kortare tid
    än fyra år i Sverige.

  238. Och då har vi nästan 600 elever.
    550 elever.

  239. Vi upptäckte att det var ojämnt
    fördelat hur de här eleverna hamnade-

  240. -beroende på var man öppnade boenden
    och var man placerades.

  241. En kollega hade 100 barn som precis
    hade kommit och vi hade inga.

  242. Vi har ett skolborgarråd som driver
    frågan om att alla ska ta ansvar.

  243. Vi beslöt att börja ta emot.
    Att de åker buss till oss.

  244. Ett helt gäng.

  245. Det var nåt som vi alla på skolan
    uppskattade och såg fram emot.

  246. Det var en förmån att ha
    föräldrar, lärare och elever-

  247. -som vill hjälpa till
    i den situation som var.

  248. Vi upptäckte också att vi hade
    en extremt homogen lärargrupp.

  249. Vi hade nästan inga lärare
    med utländsk bakgrund.

  250. Det fyller ett behov ibland att kunna
    få prata på sitt eget språk.

  251. Att kunna identifiera sig med
    nån vuxen.

  252. Det var självklart
    att hoppa på det här projektet.

  253. Vi är inne på vår fjärde kandidat.

  254. Under hösten hade vi två kandidater.

  255. Giorgios och Farida. Farida kom från
    Iran och Giorgios från Grekland.

  256. De var hos oss i fem veckor. De hade
    först följt en modersmålslärare.

  257. Sen när de kommer till oss
    följer de ett arbetslag.

  258. Jag tycker att det har varit kul
    att det är en spridning på bakgrund.

  259. Som jag sa var det Grekland och Iran.

  260. Just nu har vi två lärare
    från Eritrea och Ukraina.

  261. Det är fantastiskt att få in
    alla språk som vi helt saknar.

  262. Nu har vi anställt personal, men man
    kan inte anställa i alla språk-

  263. -och studiehandledarna från
    Språkcentrum är inte där alla dagar.

  264. Vi märkte att dagarna som personerna
    är där vill man prata med dem.

  265. Sen har vi även tagit emot
    från universitetets...

  266. Den heter ULV.
    Utländska lärares vidareutbildning.

  267. Där har vi två lärare två dagar
    per vecka under tjugo veckor.

  268. Där är det från Syrien och Libanon.

  269. Förskollärare
    och ämneslärare i engelska och matte.

  270. Som sagt, det bidrar till att man
    får reflektera över svensk skola.

  271. Det är frågor om rastverksamhet,
    skollunch-

  272. -och hur det funkar i personalrummet.

  273. Och det här yrkesspråket-

  274. -som man snabbt kan lära sig
    inom sina ämnen.

  275. Hur funkar det i klassrummet?
    Vad får eleverna med sig-

  276. -av att få en lärare
    som har en annan bakgrund?

  277. Framför allt... Men kanske också för
    att vi haft många ensamkommande.

  278. De har ett behov av att få prata med
    vuxna på sitt eget språk.

  279. Det har varit nåt som de har fått...
    De hoppar...

  280. Det blir intensivt ibland,
    för alla vill prata med dem.

  281. Sen kan man bidra.
    De är utbildade pedagoger-

  282. -så det är ju kvalificerad
    VFU-praktik, kan man säga.

  283. De är duktiga på att förklara och
    vill börja hålla lektioner direkt.

  284. "Jag kan ta lektionen!" "Du är inte
    här för att vikariera, utan lära."

  285. De vill ut och jobba.
    Drivna, skulle jag säga.

  286. Finns det liknande projekt
    i andra kommuner?

  287. Det gör det nog.
    Vi känner inte till många för lärare.

  288. Vi har hört om några stycken
    som funnits inom andra kommuner.

  289. Jag missade i min dragning
    nationella snabbspåret för lärare.

  290. Det bedrivs också i Stockholm.

  291. Många av de samarbetspartners som vi
    har är också med i snabbspåret.

  292. Varför har vi
    ett konkurrerande program?

  293. Jo, snabbspåret tar bara emot
    arabisktalande lärare.

  294. Så vi delar med oss mellan varandra.

  295. Får vi kontakt med
    en arabisktalande lärare säger vi:

  296. "Ta kontakt med snabbspåret. Ni får
    en bättre utbildning den vägen."

  297. Om du inte pratar arabiska,
    får du inte gå snabbspåret.

  298. Då är man välkommen till oss.

  299. Har ni intentioner att sprida kunskap
    om ert projekt till andra kommuner?

  300. Inte mer än att berätta
    på såna här forum om vårt projekt.

  301. Men ni får jättegärna kontakta oss
    om det är så att ni har frågor.

  302. Det var även en fråga om ekonomin,
    hur det faktiskt...

  303. Vi har sökt pengar för insatser, som
    att erbjuda svenska för asylsökande-

  304. -eller dem som väntar på
    uppehållstillstånd.

  305. Annars tar vi pengar från
    utbildningsförvaltningen.

  306. Stockholmarnas skattepengar
    går till det här projektet.

  307. Så finansieras det.

  308. Det är också väldigt lyxigt
    att jobba i Stockholm.

  309. Skolan får en väldig service.
    Christina skickar vad det går ut på-

  310. -och har kontakt med
    de här personerna som ska komma.

  311. Hon skickar ut namnskyltar
    till praktikanterna.

  312. Det är en service
    som man inte är van vid.

  313. Skulle andra kommuner kunna...

  314. Ja. Sen är det också
    en gedigen kompensation.

  315. Jag tror att det är 6 000 per person
    i VFU-ersättning.

  316. Jag fick en fråga om hur handledarna
    kompenseras. Det samverkas lokalt.

  317. Man har möjlighet att ge den pengen
    till handledaren eller arbetslaget.

  318. Men det måste samverkas lokalt.

  319. Vi tar en sista fråga till.

  320. Det är om du Jenny, dina kollegor
    och medarbetare uppfattade-

  321. -att det var en systemkollaps
    hösten 2015?

  322. -Hur uppfattade ni situationen?
    -Nej, det skulle jag inte säga.

  323. Jag uppfattade det som ett enormt
    engagemang i Stockholms stad-

  324. -på förvaltningen och i politiken.
    Vi styrde om ganska snabbt-

  325. -så att vi gick från att ett fåtal
    skolor tog emot nyanlända-

  326. -till att alla högstadieskolor...
    Det har varit en tydlig styrning.

  327. Politiker och chefer har pekat med
    hela handen. "Alla ska ta ansvar."

  328. Och alla har gjort det. De har varit
    snabba på att få fram lokaler.

  329. Förvaltningen har ringt upp
    och plockat in pensionerade lärare-

  330. -som vi har kunnat anställa.

  331. Jag startade med
    en veckas uppstartssträcka.

  332. På en vecka hade vi 23 barn. Då måste
    man ha rutinerade pensionärer.

  333. Jag hade tre pensionärer inne
    tills jag hade folk på plats.

  334. Så kollaps
    är inte ordet du vill använda?

  335. Nej. Jag... Nej. Utmaningen är nu
    när man gått förbi ankomstkommunen-

  336. -och blir anvisad en kommun
    och ska hitta boende...

  337. Jag har precis tagit emot
    elva barn från Syrien.

  338. Boendet vid min nya skola skulle
    egentligen vara för ensamstående.

  339. Men man ville inte sätta familjer på
    vandrarhem. Men det har löst sig.

  340. Alla är...

  341. -Alla är lösningsorienterade.
    -Ja.

  342. Jag måste säga att det
    som det tillför är så värdefullt.

  343. På min skola är det här det bästa
    som hänt sen vi startade -98.

  344. Det har gett alla perspektiv
    på tillvaron.

  345. Det är bra. Vi säger tack till er!

  346. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från nyanländ till nyanställd lärare

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Arbetsmarknad, Immigration, Invandrare, Mångfald i skolan, Mångfald på arbetsplatsen, Skolan, Skolpersonal, Undervisning, Utländska lärare
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Framgångsfaktorer för en bättre skolstart

Södertälje kommun har förbättrat sina skolresultat samtidigt som antalet nyanlända elever legat högt. Verksamhetschefen Monica Sonde berättar här om flera framgångsfaktorer som varit avgörande. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Nytänkande och samarbete gav resultat

Rektorn Caj Stigson och läraren Helena Baardh från Åsedaskolan i Uppvidinge berättar om sin resa mot ett mer professionellt mottagande av nyanlända elever. En viktig framgångsfaktor i deras arbete har varit att noggrant kartlägga den nyanlända elevens kunskapsstatus. Inspelat den 1 februari 2017 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Bättre och snabbare integration i skolan

Mats Wennerholm från Skolverket berättar om vilka riktade insatser Skolverket gjort till kommuner som tagit emot många nyanlända elever. Ska skolan klara ett stort mottagande går det inte att jobba på som vanligt. Det krävs både nytänkande och uppfinningsrikedom, menar Mats Wennerholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Hur bemöter man elever med trauma?

Genom att på ett lyhört sätt försöka förstå var i sin flyktprocess eleven befinner sig så går det att professionellt stödja elever som drabbats av trauma, menar psykologen Anna Herbert. Själv har hon erfarenhet av en dramatisk flykt från Iran som ung. Det tog tid innan jag förstod hur mycket den här händelsen påverkat mig, säger hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Från nyanländ till nyanställd lärare

I Stockholm finns idag ett 40-tal skolor som valt att ta emot nyanlända lärare med en utländsk lärarexamen. De här lärarna tillför enormt mycket. På min skola är det här det bästa som hänt, att vi fått nya kollegor med andra erfarenheter, menar Jenny Stanser, rektor på Blommensbergsskolan i Stockholm. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Forum om nyanlända elever

Kollegial samverkan i lärarlaget

Projektledaren Josefin Nilsson har nyligen fått pris för sitt arbete med fokus på flerspråkiga och nyanlända elevers lärande. Främst har jag riktat in mig på skolledare för den här gruppen är central för att ett förändringsarbete skall fungera på ett bra sätt, berättar hon. Inspelat den 1 februari på Folkets hus i Stockholm. Arrangör Integrationsforum.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Campus Stockholm

Populära seminarier på export

Seminariets moderator Alexandra Pascalidou berättar personligt om vad en lärare kan betyda för en ung människas framtida vägval. Grundaren av seminarierna, Saku Tuominen, fyller på med sina tankar om vilka verktyg dagens lärare kan behöva för att lyckas i sin undervisning. Inspelat den 21 oktober 2015 på Göta Lejon i Stockholm. Arrangör: Scool Oy.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.

Fråga oss