Som ny är man inte hemma i språket.

Kan man få nån som är lärare i yrket
och som kan prata ens modersmål-

-är det en fördel.

Utbildningsförvaltningen i Stockholms
stad är så här många anställda.

15 500. 8 200 av dem är lärare. Vi
har inte räknat med förskollärarna.

I Stockholms stad ligger förskolans
ansvar ute på stadsdelarna.

Vad brottas Stockholms stad med?

Säkerligen, som många av er också
gör, nya kommuninvånare som kommer.

Till Stockholm kommer väldigt många.

Våra viktigaste frågor som vi har
framöver är lokaler, förstås.

Vi måste bygga nya skolor
och fylla dem med lärare.

Hur många lärare behöver vi, då?
Jo, ganska många. Väldigt många.

Eftersom vi har kranskommuner och
fristående utförare av skola också-

-måste vi dela på lärarstudenterna
från högskolan eller universitetet.

Då räcker tyvärr inte det till.
Därför arbetar vi ganska mycket med-

-att försöka få fler att söka
till lärarutbildningen-

-men också att få lärare-

-som har annan bakgrund.

Om du är ekonom, kan du gå en
kompletterande pedagogisk utbildning.

Om du har utländsk lärarutbildning-

-kan du gå utländska lärares
vidareutbildning.

Vi har också ett samarbete med
Teach for Sweden.

Vi arbetar med att få i gång
attraktiviteten för läraryrket.

Därför tänkte jag göra reklam för
satsningen When you are lärare.

När man kommer till Sverige
och har en lärarutbildning med sig-

-vad ska man göra då? Vägen är
ganska bökig för en lärare i dag.

Första instansen är Migrationsverket.

Där får du behandling kring ditt
uppehålls- och arbetstillstånd.

Sen bör du ta kontakt med
Universitets- och högskolerådet.

Man behöver validera sin utbildning
för att se-

-vad man kan jämföra med i Sverige.

Ett sånt utdrag kan man få från
Universitets- och högskolerådet.

När man har fått uppehållstillstånd,
kommer du in i etableringsfasen.

Etableringsuppdraget
tror jag är två år, fortfarande.

I Stockholm får du kontakt med Stock-
holms intensivsvenska för akademiker-

-som är en Sfx-utbildning.
Sfx kanske ni känner igen.

Det är ett program för akademisk...

Svenska för akademiker är det. X:et
kan ersättas med i som i ingenjörer.

Det kan vara svenska
för andra yrkesgrupper också.

Vad gör du när du läst upp till
gymnasienivå i svenska på din SFI?

Då är det dags att se
vad jag behöver komplettera.

Ofta behöver man komplettera med
nån form av pedagogisk tilläggskurs-

-eller nån annan form av studier-

-inom kompletterande
pedagogisk utbildning-

-eller genom utländska lärares
vidareutbildning på universitetet.

Du måste få ut din lärarlegitimation.
Sen börjar du söka jobb.

Som Anna var inne på skulle jag tycka
att den här processen var stressande-

-om jag kom till ett nytt land
och skulle behöva gå igenom det här.

Många som arbetar
inom det här området säger-

-att det tar många år
innan man har ett kvalificerat yrke-

-och har den lön
som man är utbildad till.

Då tar vi inte hand om den kompetens
som kommer till Sverige.

Vi genomförde en nollmätning.

Vi ville titta på hur det såg ut
innan vi drog i gång projektet.

Vi intervjuade sexton personer-

-och tog in ytterligare data
på fjorton till.

Totalt hade vi
30 personer som vi tittade på.

Vi gjorde ett urval på dem som gått
den här Sifa-utbildningen.

De gick den här 2013.

Vi frågade hur långt de kommit, om
erfarenheter och vad som varit svårt.

Tittar vi på de här 30 personerna,
har ungefär hälften läst klart-

-inom Stockholms stads utbildning.

Du kan läsa SFI
hos en annan utförare också.

Vi såg att 25 av 30 sökt utdraget
från Universitets- och högskolerådet-

-och fått en validering av sin
utbildning. 21 personer hade sökt-

-eller kommit in på
utländska lärares vidareutbildning.

Sju personer hade från 2013
fått sin lärarlegitimation.

Det är bra, men det är ändå stökigt.

Vad vi förstår när vi pratar med
lärarna som har genomgått det här-

-ser vi jättemånga goda saker och
de är jätteglada med många insatser.

Men det är också mycket problem.

Man säger att man har fått se
för lite av den svenska skolan.

Man skulle ha velat komma ut tidigare
än när man gör sin VFU-period-

-under universitetsutbildningen.

När etableringsersättningen tar slut,
kan det vara svårt att försörja sig-

-och lättare
att inte sträva efter läraryrket-

-utan gå in på nån annan tjänst
inom skolan, även fast jag är lärare-

-och har flerårig erfarenhet av
läraryrket från mitt hemland.

Vi ser också att språket är det
största hindret som brukarna anger.

Det mest tråkiga vi ser är personer
som har mångårig lärarutbildning-

-och har tagit fram läroböcker
i sitt hemland inom olika ämnen...

Vad gör man i dag? Man kanske får,
p.g.a. försörjningskrav och liknande-

-städa tunnelbanevagnar-

-eller arbeta som guide,
för där får man sin språkutveckling-

-eller man kanske reparerar
radioapparater på kvällarna.

Många lärare hamnar i yrken
som är väldigt långt från skolan.

På en liknande konferens som den här
fick vi träffa Migrationsverket.

De sa: "Vet ni hur många lärare
som väntar på uppehållstillstånd?"

Nej, det visste vi inte.
"Det är ganska många."

"På ett boende har vi tjugo lärare.
Hur tänker ni kring det?"

Ja, vi behövde ju jättemycket lärare.

Vi kanske borde starta nånting. Vi
började med de delar vi redan hade.

Vi har ett projekt som går under
namnet Nätverk för nyanlända lärare.

Vad kunde vi erbjuda då? Vi erbjuder
VFU eller praktik för de här lärarna.

Vi har tillgång till vikariat.

Vi kan också ge yrkesseminarier
som vi brukar fylla med olika teman.

Dels efter vad som efterfrågas,
men också kanske prata om-

-arbetsrätt, anställning och karriär.
Vi pratar även om ämnesseminarier.

T.ex. hur man utbildar elever
i svenska skolan i matematik-

-på ett bra sätt
och får ett kollegialt utbyte.

De här delarna hade vi redan. Sen
tittade vi bredare i organisationen.

Vi är ganska stora. Vad hade vi då?

Jo, jättemånga modersmålslärare.
Det kunde vara en bra aktivitet.

Som ny är man inte hemma i språket.

Kan man få nån som är lärare i yrket
och som kan prata ens modersmål-

-är det en fördel. Det är en av
insatserna som vi har byggt på.

Att man får följa med
modersmålslärare ut.

Vi tar in 30 deltagare per termin.
Vi vill inte ha 30 modersmålslärare-

-när de har kompetens inom NO eller
andra ämnen som vi ser brist inom.

Då har vi inte stor nytta av
fler modersmålslärare.

Då får man följa med ett lärarlag ut.
En mattelärare följer ett mattelag.

Vad har vi i staden?

Jo, vi har Stockholms
intensivsvenska för akademiker.

Det är en språkutbildning i svenska
språket som är inriktad mot lärare.

Då tänkte vi
att vi tar det som grund, och...

Den utbildningen har antagning
i hela länet.

Man måste dock inte läsa på den här
skolan för att vara med i projektet.

Vi sa att vi bygger upp det efter
hur de läser svenska-

-och lägger in de olika momenten där.
Det tyckte vi var bra.

Sen tänkte vi att aktörerna
som vi hade på nån bild tidigare-

-dem samlar vi ihop och hör
vad vi kan åstadkomma tillsammans-

-och bidra med och samordna bättre.

Vi hade en diskussion och ville inte
kalla det för snabbspår.

Vi ville inte göra nånting snabbare
när det gäller momenten.

Det går oftast inte
att lära sig svenska snabbare.

Deltagarna lär sig så snabbt de kan.

Men vi kunde rå på
de byråkratiska väntetiderna-

-och glappen mellan stolarna
som finns.

Vi satte oss ner. Arbetsförmedlingen
har hand om etableringen.

"Kan ni identifiera lärare, hjälpa
dem att skicka in sina papper i tid"-

-"söka sin legitimation tidigt"-

-"och få tidiga besked om
vad de behöver komplettera?"

Vi tog kontakt med Länsstyrelsen,
eller de kanske mer med oss.

De hade erfarenhet från tidigare
program kring ingenjörer-

-ekonomer och jurister. Mycket av det
kunde vi lära oss av dem.

Länsstyrelsen förser oss med
såna här evenemang-

-där vi kan prata
och knyta kontakter.

Migrationsverket är den första
myndighet man träffar på i Sverige.

Kan man redan skicka pappren då?

Kan man få i väg sina papper
för validering-

-har vi sparat mycket väntetid, som
man kanske gör senare i processen.

Vi tog också kontakt med Stockholms
universitet som har ULV och KPU.

Vi tog kontakt med Sveriges kommuner
och landsting med tanke på kontakter-

-och att prata på ett nationellt plan
kring de här frågorna.

Från Universitets- och högskolerådet
får vi snabb återkoppling-

-om vad våra deltagares utbildningar
motsvarar och kan ge snabba besked.

Till detta fanns redan ett samarbete-

-mellan Universitets- och
högskolerådet, SU och Skolverket.

De här tre aktörerna tillsammans
bestämmer vad din utbildning är värd-

-och Stockholms universitet
utför kompletteringsutbildningen.

Målet är en tillsvidareanställning
hos oss.

Men vill man söka till nån
kranskommun, är man fri att göra det.

Målsättningen var att ha
ämnesbehöriga lärare-

-som kan gå rakt ut i verksamheten
och arbeta med sitt ämne.

Vi kallar projektet för
Från nyanländ till nyanställd lärare.

Och det som vi ser när vi pratar om
vad en lärare kanske är-

-är det den som har en treårig peda-
gogisk utbildning från sitt hemland.

Om vi ser på ett tidsschema
har vi det på det sättet-

-att vi försöker få i gång en ansökan
om lärarlegitimation tidigt.

Det hjälper Arbetsförmedlingen
eller Migrationsverket till med.

Vi får också i väg ansökan till
Universitets- och högskolerådet.

Så slipper man lida av
de här väntetiderna senare.

Stockholms intensivsvenska
för pedagoger tar vid-

-då du fått ditt uppehållstillstånd.
Då har du rätten att läsa svenska.

Då kopplar vi på de här aktiviteterna
för att få mycket praktiskt utbyte-

-och mer praktiska moment
i svenskundervisningen.

I dagsläget är vi...
Projektet startade 2015.

2016 i januari fyllde vi på med
de första deltagarna. 30 stycken.

Till höstterminen fyllde vi på med
ytterligare 30.

Vid årsskiftet var vi 60.
Nu ska vi ta in 30 till.

Så det är jätteroligt att vi växer.

Så här såg det ut i november.

Vi har inte statistik över de 30
som kommer att vara med.

Det ska jag säga
att 61 stycken deltagare var det då-

-som då ska bli 90 nu.

Av de här pratar man 27 olika språk.

Man har i snitt sex års yrkes-
erfarenhet och fem års utbildning.

Så många utländska lärare har mer
utbildning än våra svenska lärare.

Vi ser också många som har
en doktorsgrad eller nåt annat sånt.

Det här tyckte vi var
viktigt att ta vara på.

För det här behöver vi
i vår kompetensförsörjning.

På den förra bilden ser ni kanske-

-att före termin ett
är det ett stort glapp.

Migrationsverkets handläggningstider
varierar mycket. Det kan betyda-

-att upp till kanske ett år
finns det ingenting.

Vi hör många historier om personer
som läser svenska på egen hand-

-och om ideella organisationer
som bedriver svenskundervisning.

Eller andra aktiviteter
som man kan sysselsätta sig med.

Vi tänkte: Kan inte vi få bedriva
svenskundervisning också?

Vi sökte pengar från Länsstyrelsen
och sa:

"Vi vill ge reguljär
SFI-undervisning"-

-"till asylsökande från dag ett."
De sa ja och vi fick pengar.

Vi ska ha två antagningar under 2017
där asylsökande får läsa.

Eller i väntan på uppehållstillstånd.
Alla kanske inte söker asyl.

Vi gick ut med det här på
en konferens i Husby eller Tensta.

I mitten av december.
En månad senare hade vi 50 sökande.

Tyvärr hade vi bara 25 platser.

Vi får se om vi kan hitta egna pengar
att stoppa in i det här.

Förhoppningsvis kan vi gå i gång med
27 deltagare-

-som inte har uppehållstillstånd.
Det här vill vi göra, för vi ser-

-att kan vi täppa till luckan i den
här väntan eller minimera väntan-

-eller göra nåt meningsfullt
i väntan på uppehållstillstånd-

-då tror jag att vi har kommit långt.

Vad ska jag säga mer?
Ja, det är många som...

När vi träffas i den här styrgruppen
med alla instanser-

-är det roligt att höra,
för många bitar har vi inte koll på.

Kanske inte myndigheterna heller.

Bara tillsammans kan vi få
en helhetsbild över det här.

När universiteten säger "vi måste
börja utbildningarna det datumet"-

-kan vi då fixa längs vägen-

-så att det inte står massor med
lärare som fått betyg från SFI-

-två veckor för sent för att söka?

Sånt har varit väldigt bra
att prata om.

Vi har också fått jättemånga
bra idéer från olika aktörer.

Det är bara i helhetsforumet
vi kan komma överens om det här-

-och också behandla det.
Och då kan ingen säga-

-"det där är nån annans problem"-

-utan vi måste gå tillsammans
i det här projektet.

Förutom att skaffa lärare fanns
andra argument. Det finns ett...

I Stockholms stad är man ofta kvinna
och medelålders om man är lärare.

Om vi ser på våra elever...
Och född i Sverige, ska jag säga.

Långt ifrån alla elever
är födda i Sverige.

Med flyktingmottagandet som Stockholm
hade har i princip alla våra skolor-

-tagit emot nyanlända elever.

Vi tror att det främjar lärarna
och lärarkollektivet-

-det kollegiala lärandet,
kamratskap och vänskap.

Och också att skapa andra förebilder
i skolan.

Och få det mer blandat.
Det är ett av de andra.

Vi gör inte det här för att vara
snälla, trevliga eller glada-

-utan bara av egoistisk mening-

-för att vi behöver
alla lärare vi kan få tag på.

Jenny ska prata mer nu.

Jenny är rektor och har tagit emot
dem som skuggar ett lärarlag.

Ja. Nu ska vi se.

Jag hakar på det du sa om skolor
som tagit emot nyanlända elever.

I oktober 2015, när vi tog emot många
nyanlända, hade Blommensbergsskolan-

-en elev som varit kortare tid
än fyra år i Sverige.

Och då har vi nästan 600 elever.
550 elever.

Vi upptäckte att det var ojämnt
fördelat hur de här eleverna hamnade-

-beroende på var man öppnade boenden
och var man placerades.

En kollega hade 100 barn som precis
hade kommit och vi hade inga.

Vi har ett skolborgarråd som driver
frågan om att alla ska ta ansvar.

Vi beslöt att börja ta emot.
Att de åker buss till oss.

Ett helt gäng.

Det var nåt som vi alla på skolan
uppskattade och såg fram emot.

Det var en förmån att ha
föräldrar, lärare och elever-

-som vill hjälpa till
i den situation som var.

Vi upptäckte också att vi hade
en extremt homogen lärargrupp.

Vi hade nästan inga lärare
med utländsk bakgrund.

Det fyller ett behov ibland att kunna
få prata på sitt eget språk.

Att kunna identifiera sig med
nån vuxen.

Det var självklart
att hoppa på det här projektet.

Vi är inne på vår fjärde kandidat.

Under hösten hade vi två kandidater.

Giorgios och Farida. Farida kom från
Iran och Giorgios från Grekland.

De var hos oss i fem veckor. De hade
först följt en modersmålslärare.

Sen när de kommer till oss
följer de ett arbetslag.

Jag tycker att det har varit kul
att det är en spridning på bakgrund.

Som jag sa var det Grekland och Iran.

Just nu har vi två lärare
från Eritrea och Ukraina.

Det är fantastiskt att få in
alla språk som vi helt saknar.

Nu har vi anställt personal, men man
kan inte anställa i alla språk-

-och studiehandledarna från
Språkcentrum är inte där alla dagar.

Vi märkte att dagarna som personerna
är där vill man prata med dem.

Sen har vi även tagit emot
från universitetets...

Den heter ULV.
Utländska lärares vidareutbildning.

Där har vi två lärare två dagar
per vecka under tjugo veckor.

Där är det från Syrien och Libanon.

Förskollärare
och ämneslärare i engelska och matte.

Som sagt, det bidrar till att man
får reflektera över svensk skola.

Det är frågor om rastverksamhet,
skollunch-

-och hur det funkar i personalrummet.

Och det här yrkesspråket-

-som man snabbt kan lära sig
inom sina ämnen.

Hur funkar det i klassrummet?
Vad får eleverna med sig-

-av att få en lärare
som har en annan bakgrund?

Framför allt... Men kanske också för
att vi haft många ensamkommande.

De har ett behov av att få prata med
vuxna på sitt eget språk.

Det har varit nåt som de har fått...
De hoppar...

Det blir intensivt ibland,
för alla vill prata med dem.

Sen kan man bidra.
De är utbildade pedagoger-

-så det är ju kvalificerad
VFU-praktik, kan man säga.

De är duktiga på att förklara och
vill börja hålla lektioner direkt.

"Jag kan ta lektionen!" "Du är inte
här för att vikariera, utan lära."

De vill ut och jobba.
Drivna, skulle jag säga.

Finns det liknande projekt
i andra kommuner?

Det gör det nog.
Vi känner inte till många för lärare.

Vi har hört om några stycken
som funnits inom andra kommuner.

Jag missade i min dragning
nationella snabbspåret för lärare.

Det bedrivs också i Stockholm.

Många av de samarbetspartners som vi
har är också med i snabbspåret.

Varför har vi
ett konkurrerande program?

Jo, snabbspåret tar bara emot
arabisktalande lärare.

Så vi delar med oss mellan varandra.

Får vi kontakt med
en arabisktalande lärare säger vi:

"Ta kontakt med snabbspåret. Ni får
en bättre utbildning den vägen."

Om du inte pratar arabiska,
får du inte gå snabbspåret.

Då är man välkommen till oss.

Har ni intentioner att sprida kunskap
om ert projekt till andra kommuner?

Inte mer än att berätta
på såna här forum om vårt projekt.

Men ni får jättegärna kontakta oss
om det är så att ni har frågor.

Det var även en fråga om ekonomin,
hur det faktiskt...

Vi har sökt pengar för insatser, som
att erbjuda svenska för asylsökande-

-eller dem som väntar på
uppehållstillstånd.

Annars tar vi pengar från
utbildningsförvaltningen.

Stockholmarnas skattepengar
går till det här projektet.

Så finansieras det.

Det är också väldigt lyxigt
att jobba i Stockholm.

Skolan får en väldig service.
Christina skickar vad det går ut på-

-och har kontakt med
de här personerna som ska komma.

Hon skickar ut namnskyltar
till praktikanterna.

Det är en service
som man inte är van vid.

Skulle andra kommuner kunna...

Ja. Sen är det också
en gedigen kompensation.

Jag tror att det är 6 000 per person
i VFU-ersättning.

Jag fick en fråga om hur handledarna
kompenseras. Det samverkas lokalt.

Man har möjlighet att ge den pengen
till handledaren eller arbetslaget.

Men det måste samverkas lokalt.

Vi tar en sista fråga till.

Det är om du Jenny, dina kollegor
och medarbetare uppfattade-

-att det var en systemkollaps
hösten 2015?

-Hur uppfattade ni situationen?
-Nej, det skulle jag inte säga.

Jag uppfattade det som ett enormt
engagemang i Stockholms stad-

-på förvaltningen och i politiken.
Vi styrde om ganska snabbt-

-så att vi gick från att ett fåtal
skolor tog emot nyanlända-

-till att alla högstadieskolor...
Det har varit en tydlig styrning.

Politiker och chefer har pekat med
hela handen. "Alla ska ta ansvar."

Och alla har gjort det. De har varit
snabba på att få fram lokaler.

Förvaltningen har ringt upp
och plockat in pensionerade lärare-

-som vi har kunnat anställa.

Jag startade med
en veckas uppstartssträcka.

På en vecka hade vi 23 barn. Då måste
man ha rutinerade pensionärer.

Jag hade tre pensionärer inne
tills jag hade folk på plats.

Så kollaps
är inte ordet du vill använda?

Nej. Jag... Nej. Utmaningen är nu
när man gått förbi ankomstkommunen-

-och blir anvisad en kommun
och ska hitta boende...

Jag har precis tagit emot
elva barn från Syrien.

Boendet vid min nya skola skulle
egentligen vara för ensamstående.

Men man ville inte sätta familjer på
vandrarhem. Men det har löst sig.

Alla är...

-Alla är lösningsorienterade.
-Ja.

Jag måste säga att det
som det tillför är så värdefullt.

På min skola är det här det bästa
som hänt sen vi startade -98.

Det har gett alla perspektiv
på tillvaron.

Det är bra. Vi säger tack till er!

Textning: Jussi Walles
www.btistudios.com