Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Föreläsningar från Lars Thomasson-symposiet 2017 under titeln Förmödrar och förebilder - kvinnor som går före. Fokus ligger på kvinnors erfarenheter och liv, historiskt och i nutid. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2017: Starka kvinnor i svåra situationerDela
  1. Mäns våld mot urfolkskvinnor är ett
    globalt problem i behov av åtgärder-

  2. -för att stärka utvecklingen
    mot självbestämmande för urfolken.

  3. Jag ska hålla mitt föredrag omkring-

  4. -det svåra i att leva i en relation
    präglad av våld och kontroll-

  5. -men att också vara
    en stark samisk kvinna.

  6. Går de här två aspekterna
    över huvud taget ihop?

  7. Är inte den kvinna
    som blir utsatt för våld svag?

  8. Starka kvinnor kan väl inte utsättas
    för sånt här våld?

  9. Mitt svar är
    att det absolut går ihop.

  10. Enligt mig beror en motsatt upp-
    fattning på en rad föreställningar-

  11. -som har att göra med våld, förövare,
    offer och kön.

  12. De här föreställningarna
    behöver utmanas-

  13. -för att de inte stämmer, och för
    att de skapar väldigt många problem.

  14. Jag håller sen snart två år tillbaka
    på med ett forskningsprojekt-

  15. -om mäns våld mot samiska kvinnor
    i nära relationer.

  16. Det gör jag inte ensam, utan i sam-
    arbete med Maria Scheffer-Lindgren-

  17. -folkhälsovetare
    vid Karlstads universitet.

  18. Hon kunde tyvärr inte vara med i dag.
    Hon är upptagen med annat den 8 mars.

  19. Jag är jurist-

  20. -och har forskat om mäns våld
    mot kvinnor i olika sammanhang-

  21. -utifrån olika perspektiv
    och på olika sätt.

  22. Det finns mycket lite forskning om
    våld mot samiska kvinnor i Sverige-

  23. -i varje fall i dokumenterad form-

  24. -men det har pågått och pågår en del-

  25. -bland annat ett projekt
    inom ramen för Sametinget-

  26. -som resulterade i en viktig rapport
    som Margaretha Uttjek skrev 2008.

  27. För nåt år sen genomfördes
    Sami Nisson Forum, ett projekt-

  28. -och föreningen Niejda - Chicks in
    Sapmi, har lyft den här frågan också.

  29. I Norge har det hänt lite mer.

  30. I dag lanseras en rapport-

  31. -om våld i nära relationer
    i det samiska samhället-

  32. -på Sametinget i Karasjok. Det är en
    studie som är utförd av två forskare-

  33. -och är ett samarbete mellan
    Sametinget och den norska regeringen.

  34. Den belyser vilka svårigheter
    som hjälpapparaten och polisen möter-

  35. -när det gäller våld i nära
    relationer i det samiska samhället.

  36. Varför tycker jag och Maria
    att det finns anledning att forska-

  37. -om mäns våld mot kvinnor
    i det samiska samhället?

  38. Vi tänker så här, vilket vi baserar
    på internationell urfolksforskning-

  39. -som finns,
    om våld mot urfolkskvinnor-

  40. -och utifrån hur FN
    närmar sig den här frågan-

  41. -om just urfolkskvinnors rättigheter-

  42. -hur urfolksfeminister
    har närmat sig den här frågan-

  43. -och utifrån den kunskap som finns
    om våld mot samiska kvinnor...

  44. Och då tänker vi så här.

  45. Mäns våld mot urfolkskvinnor är ett
    globalt problem i behov av åtgärder-

  46. -för att stärka utvecklingen
    mot självbestämmande för urfolken.

  47. Den statsbildning
    som har koloniserat urfolken-

  48. -visar sällan intresse för
    eller har nån ambition-

  49. -att skydda urfolkskvinnor mot våld.

  50. Både förekomst och omfattning
    av mäns våld mot urfolkskvinnor-

  51. -är ofta en tabubelagd fråga
    inom urfolkssamhällen-

  52. -särskilt
    om förövaren också tillhör urfolket.

  53. Våldsutsatta kvinnor,
    liksom hela urfolkssamhället-

  54. -betalar ett högt pris,
    och våldet tillåts fortgå.

  55. Vems ansvar är detta?

  56. Hur bör ansvar tas för frågan?

  57. Det är precis det vi försöker belysa
    i det här projektet-

  58. -och lyfta fram problem med hur
    ansvar tas eller inte tas för frågan-

  59. -både på nationell nivå i Sverige,
    men också inom det samiska samhället.

  60. Det vi mer konkret gör i projektet
    är att vi intervjuar-

  61. -olika forskningsdeltagare:

  62. Våldsutsatta samiska kvinnor,
    aktörer i det samiska samhället-

  63. -med intresse och engagemang
    i de här frågorna-

  64. -och professionella som möter
    våldsutsatta samiska kvinnor.

  65. En annan del i projektet,
    som jag inte kommer att beröra i dag-

  66. -är att vi också analyserar
    lagstiftning, policytexter-

  67. -och dokument från det samiska
    samhället, kring de här frågorna.

  68. Där är syftet framför allt
    att ha en kritisk blick-

  69. -på hur den svenska staten ser
    på och behandlar de här frågorna.

  70. Men tillbaka
    till det som är huvudämnet i dag.

  71. Varför har vi en benägenhet att tro
    att den som är våldsutsatt är svag?

  72. Och varför tror vi att den som
    är stark inte kan vara våldsutsatt?

  73. Så här tänker vi i vårt projekt:

  74. Det fanns en norsk kriminolog
    som hette Nils Christie-

  75. -som för 40 år sen introducerade
    begreppet "det ideala offret".

  76. Han menade att den som uppfyller
    kriterierna för det ideala offret-

  77. -också lättast får status som offer.

  78. Det får konsekvenser
    om man inte uppfyller kriterierna.

  79. Det är svårare att bli trodd,
    och svårare att få hjälp och stöd.

  80. Vilka är då kriterierna,
    enligt Nils Christie?

  81. Offret ska vara svagt. Det är det
    första och viktigaste kriteriet.

  82. Offret ska göra nåt respektabelt-

  83. -och inte kunna klandras
    för att vara på platsen för brottet.

  84. Dessutom är det viktigt
    vem gärningspersonen är.

  85. Den ska helst vara stor, ond och vara
    okänd, utan nån relation till offret.

  86. Det här är problematiskt för de som
    utsätts för våld i nära relationer.

  87. I dag är det det första kriteriet
    som står i fokus.

  88. Många forskare hävdar att
    föreställningen om det svaga offret-

  89. -hämtar näring från ett västerländskt
    synsätt på kön och våld-

  90. -som ser mäns utövande av våld och
    kontroll som till viss del naturligt-

  91. -och som ett sätt att visa styrka
    eller bevisa sin manlighet.

  92. Den som inte upprätthåller
    en sån image-

  93. -eller förlorar en kamp män emellan-

  94. -blir definierad som "den svagare".

  95. Förloraren blir ett offer,
    en icke eftersträvansvärd position.

  96. På det här sättet görs också
    offerskap till nåt negativt.

  97. Kopplat till det här finns också
    en manlig stolthetskultur-

  98. -som maskulinitetsforskare
    kallar det.

  99. Det är idéer kring när det är för-
    ståeligt, legitimt eller förväntat-

  100. -av en man att utöva våld eller
    agera våldsamt eller aggressivt.

  101. Det kan vara när denne
    känner sig kränkt eller förolämpad-

  102. -eller inte tycker sig få
    sina rättigheter tillgodosedda.

  103. Man skulle kunna kalla det
    "ett västerländskt hederstänkande".

  104. När det handlar om våld som inte
    utan vidare framstår som legitimt-

  105. -till exempel om våld mot den
    som är betydligt fysiskt svagare-

  106. -då finns det strategier
    för hur våldet kan omförhandlas-

  107. -och bli ett våld
    som vi ändå kan stå ut med.

  108. En sån strategi
    är att lyfta fram offret som starkt.

  109. Som nån som inte skulle finna sig i
    att bli utsatt för våld-

  110. -eller som nån som på nåt sätt
    skulle vara immun mot "riktigt" våld.

  111. Ett sånt exempel
    är den svenska självförståelsen-

  112. -med en stark idé
    om Sverige som ett jämställt land.

  113. Om våld mot kvinnor
    förknippas med ojämställdhet-

  114. -kan ju inte svenska, jämställda män
    vara våldsutövare-

  115. -och jämställda, starka kvinnor
    kan ju inte vara våldsutsatta.

  116. Då är det lättare att föreställa sig
    att det finns andra kategorier-

  117. -av så kallade icke jämställda
    män eller kvinnor-

  118. -till exempel män och kvinnor
    från vissa invandrargrupper-

  119. -som kan vara "riktiga" kvinno-
    misshandlare eller "riktiga" offer.

  120. En strategi är att göra offret med-
    ansvarigt för våldet på olika sätt.

  121. Just för kvinnor som utsätts för våld
    av manliga partner-

  122. -så krävs det att kvinnan ska fram-
    stå som helt oskyldig till våldet.

  123. Om hon har brutit mot samhälleliga
    normer om hur en kvinna ska bete sig-

  124. -eller tagit aktiv del i ett gräl-

  125. -som mannen sätter punkt för
    genom att utöva våld-

  126. -så uppfyller hon inte
    våra förväntningar-

  127. -på svaghet, passivitet
    eller underordning.

  128. Samma sak kan inträffa
    om kvinnor gör motstånd-

  129. -mot mannens försök
    att få makt och kontroll över henne.

  130. Då framstår hon inte som tillräckligt
    svag, och betraktas som provocerande-

  131. -eller på nåt annat sätt som med-
    ansvarig till mannens våldsutövning.

  132. Här hör man att det finns många driv-
    krafter till att göra offer svaga-

  133. -för att bli trodd
    och för att bli lyssnad på.

  134. När vi analyserar
    forskningsdeltagarnas berättelser-

  135. -så försöker vi se igenom
    dessa tankemönster-

  136. -om våld, offer, förövare och kön-

  137. -inte minst för oss själva,
    för att förstå det här.

  138. Vi menar att i kvinnors liv, som
    präglas av våld av en manlig partner-

  139. -finns det utrymme att vara
    och uppfattas som en stark kvinna.

  140. Ofta krävs det att man är det.

  141. Jag vill ge några exempel på det som
    skapar de här svåra situationerna-

  142. -och hur vi i projektet tänker
    om hur det går att synliggöra styrka-

  143. -för att utmana det här sambandet
    mellan våldsutsatthet och svaghet.

  144. Våld, kontroll och maktutövning från
    en partner skapar en svår situation-

  145. -för alla kvinnor.

  146. Att leva i en sån situation
    får konsekvenser-

  147. -för självbilden, hälsan
    och möjligheterna att leva sitt liv.

  148. De här konsekvenserna
    definierar inte den utsatta kvinnan.

  149. Hon är inte de här konsekvenserna.

  150. Våldsutsatthet är ingen identitet-

  151. -utan det är en levd situation,
    en erfarenhet som behöver hanteras.

  152. Vi utgår från att det måste gå
    att se och lyfta fram-

  153. -den styrka som våldsutsatta
    samiska kvinnor visar-

  154. -utan att överge kvinnorna
    genom att förneka eller förminska-

  155. -deras våldsutsatthet
    och konsekvenserna av den.

  156. Trots våldet ska livet fortsätta,
    och vardagen ska fungera.

  157. Man ska sköta jobb och studier,
    visa omsorg om barnen-

  158. -upprätthålla en fin fasad utåt-

  159. -och kanske ta ansvar i renskötseln.

  160. I våra forskningsdeltagares
    berättelser finns flera exempel-

  161. -på hur kvinnorna själva
    uttrycker den här styrkan-

  162. -till exempel från en kvinna som
    levde många år med en våldsam man:

  163. "Jag kämpade. Jag tänkte att om det
    så blir på mitt eget livs bekostnad-

  164. -"så ska jag fixa det här."

  165. En annan kvinna sa:

  166. "I hela detta jävla trauma"-

  167. -"var vi nog ett av de mest effektiva
    teamen på fjället."

  168. "Inte många kalvar slapp undan.
    Han kastade, och jag märkte."

  169. Det kan också handla om
    att motsätta sig våldsutövningen.

  170. "Jag har utsatts för mycket, men det
    kanske det inte var så enkelt jämt"-

  171. -"att övermanna mig,
    eller hur jag ska säga."

  172. "Att jag på nåt vis bjudit motstånd."

  173. "Jag menar inte att det är nåt fel.
    Man måste ju få försvara sig."

  174. Det kan handla om styrka att
    bjuda motstånd mot professionella-

  175. -som förväntar sig en svag, passiv
    och hjälplös kvinna-

  176. -och som har svårt att hantera
    att kvinnan ställer krav-

  177. -och har egna åsikter om vad hon
    behöver och vilken hjälp hon vill ha.

  178. Det här kan bli särskilt besvärligt
    för samiska kvinnor-

  179. -som riskerar
    att mötas av okunskap och fördomar.

  180. Styrkan kan också handla om att
    möta svårigheter efter separationen.

  181. De kvinnor vi har intervjuat har
    samtliga lämnat den här relationen.

  182. Det kan handla om ekonomiska problem,
    dålig hälsa-

  183. -bristande tillit,
    barnen som mår dåligt, och så vidare.

  184. Men en kvinna sa:

  185. "Om jag har fixat 35 år med honom,
    så ska jag fixa det nu också"-

  186. -"tills jag stupar."

  187. "Det finns inga hinder. Om man har
    bestämt sig, så finns inga hinder."

  188. Men det är inte bara våldet
    som skapar den här svåra situationen-

  189. -utan också kontexten, till exempel
    normer och strukturella villkor.

  190. En röd tråd genom alla
    forskningsdeltagares berättelser-

  191. -är den tystnadskultur kring våldet
    som råder i det samiska samhället-

  192. -en kultur som hänger samman
    med kolonialisering, förtryck-

  193. -och diskriminering av samer.

  194. Utsatta samhällen sluter sig samman.

  195. Det skapas förväntningar på lojalitet
    inom gruppen och mot andra i gruppen-

  196. -och det gör det svårt att synliggöra
    problem som finns i gruppen-

  197. -särskilt
    om synliggörandet av problemet-

  198. -kan bli
    ett vapen i handen på förtryckaren.

  199. Ett sätt
    att ytterligare stigmatisera-

  200. -till exempel samer
    som "de våldsamma andra".

  201. Du, Lis-Marie, var inne på det här-

  202. -när du berättade om reaktioner runt
    Tysfjord. Det är ett bra exempel.

  203. En av kvinnorna beskriver det så här:

  204. "Man kan bråka, man kan slåss."

  205. "Blodet flyter,
    och hårtussarna ryker."

  206. "Men om nån kom från utsidan,
    då är det fasaden."

  207. "Jag brukar kalla det
    'det illojala skyddsnätet'."

  208. "Det får hända nästan vad som helst
    i gruppen. Det avslöjas aldrig utåt."

  209. Man vill inte lämna ut
    den egna gruppen heller, så där.

  210. Men det kan också handla om
    att det är tyst inom gruppen.

  211. Några röster kring det:

  212. "Man försöker skyla. Man vill ju inte
    vara släkt med nån som är en sån."

  213. "Jag kände mig jätte-jätte-ensam,
    över huvud taget."

  214. "Ingen har frågat mig hur jag mår.
    Ändå har de sett hur jag mår."

  215. En annan sak som framkommer i våra
    samtal med forskningsdeltagarna-

  216. -är att en våldsutsatt samisk kvinna
    som bryter tystnaden kring våldet-

  217. -riskerar
    negativa reaktioner och konsekvenser.

  218. Till exempel att andra samer
    tar avstånd från henne-

  219. -att hon anklagas för att splittra
    familjer, samebyar eller samhällen-

  220. -eller att hon måste förändra sitt
    liv på ett sätt som gör det svårare-

  221. -för henne
    att bevara sin samiska identitet-

  222. -till exempel att hon tvingas
    göra sig av med sina renar.

  223. Som en kvinna uttryckte det:

  224. "Och identiteten? Vart ska jag
    ta vägen? Och vad händer med barnen?"

  225. "Kommer jag att förlora renskötseln,
    eftersom jag ska flytta ifrån honom?"

  226. En samisk kvinna som bryter tystnaden
    genom att berätta om våldet-

  227. -genom att separera och
    hitta strategier för att skydda sig-

  228. -och riskerar negativa reaktioner
    från det samiska samhället-

  229. -och riskerar
    att mötas av okunskap och fördomar-

  230. -om hon vänder sig till majoritets-
    samhällets instanser för hjälp-

  231. -det är en stark människa.

  232. Men det betyder inte att kvinnorna
    inte är i behov av stöd och hjälp.

  233. Det behövs kultursensitivt stöd
    och våldskompetensstöd-

  234. -för samiska kvinnor,
    nåt som saknas i dag.

  235. Flera forskningsdeltagare lyfte fram
    den starka samiska kvinnan-

  236. -som en realitet
    och som en viktig kvinnobild-

  237. -men att det också finns en baksida-

  238. -eftersom det kan försvåra
    att se våldet och dess konsekvenser.

  239. Det kan försvåra
    även för kvinnorna själva.

  240. En farhåga som också är rimlig-

  241. -med tanke på
    det jag var inne på tidigare-

  242. -är att samiska kvinnor
    måste göras om till svaga kvinnor-

  243. -för att våldet ska kunna lyftas
    och hanteras.

  244. Jag och Maria
    hoppas att vårt förhållningssätt-

  245. -kan ingjuta lite hopp i alla fall,
    om att det inte måste vara så.

  246. Man ska utmana föreställningarna
    och lyfta fram kvinnors styrka-

  247. -samtidigt som
    den svåra situationen erkänns.

  248. Det här tror vi
    är en av flera pusselbitar-

  249. -för att ansvar ska tas i frågan-

  250. -på ett sätt som gagnar
    både våldsutsatta samiska kvinnor-

  251. -och det samiska samhället.

  252. Tack för att ni lyssnade.

  253. Tack, snälla Monica
    för denna presentation.

  254. Otroligt viktigt, naturligtvis.

  255. Vi har lite tid över för frågor.

  256. Om det är nån som vill ställa
    en fråga så kommer Moa med micken.

  257. Men jag börjar.

  258. Det är så bra att ha den här rollen.

  259. Jag har massor med frågor.

  260. En fråga som kanske
    kan vara intressant också för andra:

  261. Du har erfarenhet av att jobba med
    frågor som rör mäns våld mot kvinnor-

  262. -i helt andra sammanhang, kanske
    många gånger i majoritetsgruppen.

  263. Finns det nån tydlig skillnad-

  264. -eller är det nåt som har slagit dig-

  265. -under tiden du har jobbat
    med den här forskningen-

  266. -just för att det inte är majoriteten
    utan det samiska du jobbar med?

  267. Om man ser skillnader,
    och vilka skillnader man ser-

  268. -beror naturligtvis på
    vilken approach man har-

  269. -och vilket perspektiv man har.

  270. Vi vill både lyfta fram det som är
    gemensamt med annat våld mot kvinnor-

  271. -och det som skiljer sig.

  272. Vår absoluta uppfattning är
    att själva våldet inte är annorlunda.

  273. Det är samma typer av erfarenheter-

  274. -men det är klart
    att det finns särskilda inslag.

  275. Till exempel har vi fått berättat
    för oss, att män som ett maktmedel-

  276. -kan hota att döda kvinnans renar.

  277. I majoritetssamhället kanske mannen
    skulle hota att döda kvinnans hund.

  278. Det har kanske en större och annor-
    lunda betydelse i en samisk kontext-

  279. -än om man dödar kvinnans hund
    i en svensk familj.

  280. Man vill ju uppmärksamma skillnader-

  281. -men inte överbetona dem
    på ett sätt som blir negativt.

  282. Det finns en fara i det,
    som jag också har varit inne på.

  283. Om man utgår från
    att det ska vara skillnader...

  284. Det ser vi i hedersvåldsdebatten, som
    ibland far i väg på obehagliga sätt-

  285. -just för att man utgår från
    att det måste vara skillnad.

  286. Det har med rasistiska
    föreställningar och annat att göra.

  287. Den stora skillnaden
    är just den här kontexten.

  288. Det är naturligtvis inte samma sak
    att leva i en minoritetskontext-

  289. -som i en majoritetskontext
    när du utsätts för våld-

  290. -vilket inte är särskilt svårt
    att förstå, egentligen.

  291. Det finns mycket brister
    i förståelsen av det här-

  292. -och ibland också en oförmåga
    att hantera de här bristerna-

  293. -utan att falla tillbaka till
    det problematiska skillnadsgörandet.

  294. Vi försöker använda ett postkolonialt
    och intersektionellt perspektiv-

  295. -för att inte falla i de där
    groparna, men det är inte lätt.

  296. Men det finns en hel del likheter.

  297. Jag har också tittat på våldsutsatta
    kvinnor som har flyttat till Sverige-

  298. -för att inleda relationer
    med män som bor i Sverige.

  299. Många kommer från Sydostasien.

  300. Det finns en del likheter
    i hur de blir bemötta, till exempel.

  301. Hur man ser på de här kvinnorna,
    som svaga, utsatta och så vidare-

  302. -från majoritetssamhället sida. Det
    finns både likheter och skillnader-

  303. -men våldet som sådant
    finns det lite som talar för-

  304. -att det skulle vara annorlunda
    eller värre eller så-

  305. -som det ju kanske finns
    en del myter omkring.

  306. Tack. Vi har en fråga i publiken.

  307. Tack så mycket
    för intressant föreläsning.

  308. Jag har en fråga kring förhållnings-
    sätt och etiska protokoll.

  309. Som jag förstår det
    är ni båda forskare etniska svenskar-

  310. -och är inte samer eller så.

  311. Det jag saknar lite är en diskussion
    kring hur ni förhåller er-

  312. -när ni studerar samiska kvinnor,
    utifrån.

  313. Det är ju en internationellt
    väldigt stor fråga-

  314. -det här med att studera utifrån.
    Du nämnde just urfolksmetodologi.

  315. Jag skulle vilja
    att du berättade mer-

  316. -hur ni gör
    och förhåller er till just detta.

  317. Ja, det är alldeles riktigt. Jag
    hade med två bilder om det, faktiskt-

  318. -men tvingades ta bort dem, för
    att jag ville hinna med det andra.

  319. Det är helt riktigt, det du säger.

  320. Vi har tagit hjälp av
    de som är duktiga på de här frågorna.

  321. Vi har läst väldigt mycket, och
    försökt omsätta det här i en praktik-

  322. -där vi respekterar
    de centrala etiska principerna-

  323. -och också granskar oss själva-

  324. -som representanter
    för majoritetsbefolkningen.

  325. Det här har varit
    en väldigt intressant resa för oss.

  326. Våra ögon har också förändrats.
    Det är inget snack om saken.

  327. Det här har fått oss att förstå att
    det här är etiska förhållningssätt-

  328. -som all forskning
    skulle vinna oerhört mycket på.

  329. Det har varit en intellektuell resa.

  330. Att omsätta det här i praktiken...
    Det som varit det största problemet-

  331. -är att det inte finns
    nån naturlig samarbetspartner-

  332. -i det samiska samhället
    i den här frågan. Vi har sökt.

  333. Vi har tagit massor med kontakter.

  334. Det finns ingen aktör eller förening,
    i varje fall inte när vi startade-

  335. -som det vore naturligt
    att samarbeta med-

  336. -eller som ville samarbeta med oss.

  337. Men vi har träffat så många vi har
    hunnit och som har velat träffa oss.

  338. Vi har haft kontakt med Sametinget,
    SSR, ett antal föreningar...

  339. Jag har träffat
    Sametingets ungdomsråd.

  340. Jag har kontakt med Niejda, som
    är väldigt intresserade av det här.

  341. Vi försöker hitta sätt
    där vi kan samarbeta-

  342. -och där vi också kan få viktig input
    på det vi håller på med.

  343. Även om vi försöker så lyckas vi inte
    alltid göra det här på ett bra sätt.

  344. Sen har vi också
    kopplat en expertgrupp-

  345. -till det här projektet-

  346. -som har mycket av den här kritiska
    rollen att hjälpa oss att tänka.

  347. Så att det är ju...

  348. Jag vet ju också att det...

  349. Jag skulle inte påstå att vi på det
    sättet jobbar urfolksmetodologiskt-

  350. -eftersom vi inte har
    det där nära samarbetet.

  351. Däremot försöker vi hålla de etiska
    principerna om att visa respekt-

  352. -att finnas till hands-

  353. -att inte överge, så fort vi tycker
    att vi har fått det vi behöver-

  354. -och så vidare, och så vidare.

  355. Ungefär så. Kort.

  356. Tack för frågan, och tack för svaret.

  357. Vi har en till fråga här.

  358. Ja, min fråga består i-

  359. -att jag märker
    att du refererar till renskötsel.

  360. Hur många är det som har deltagit-

  361. -i den här undersökningen,
    alltså hur många kvinnor?

  362. En följdfråga blir också:

  363. Finns det några samiska kvinnor
    som lever utanför renskötseln-

  364. -som är tillfrågade?

  365. Innan du svarar på de här sakerna
    så vill jag gärna säga-

  366. -att jag känner igen
    mycket av det du beskriver-

  367. -om hur kvinnorna reagerar.

  368. Det är allmänmänskligt.
    Det är väldigt allmänmänskligt.

  369. Jag jobbade för länge sen med och är
    fortsatt intresserad av dessa frågor.

  370. Jag jobbade som socialarbetare.

  371. I den rollen
    har jag mött många, många människor-

  372. -som har blivit utsatta
    för våld i nära relationer.

  373. Det här med att det är skambelagt,
    att man döljer och håller fasaden-

  374. -det gäller ju överallt,
    även här i Umeå.

  375. Det finns vissa saker man riskerar
    om man bryter, så att säga...

  376. Om man berättar
    vad som finns innanför husets väggar.

  377. Men det är
    just den här intressanta frågan:

  378. Hur många har tillfrågats-

  379. -och finns det några samiska kvinnor-

  380. -som lever utanför renskötseln?

  381. Ja, det är ju inte många kvinnor
    vi har intervjuat-

  382. -men vi har lagt ut
    väldigt, väldigt många nät-

  383. -för att komma i kontakt med kvinnor-

  384. -som skulle kunna tänka sig
    att vara med på det här.

  385. Vi förväntade oss inte att det
    skulle vara särskilt många kvinnor.

  386. Det är naturligtvis en svaghet.

  387. För det har gjort, som du är inne på,
    att vi har en snedvridning i det här.

  388. Man kan säga att vi har gjort
    riktiga intervjuer med tre kvinnor-

  389. -utspridda över Norrbotten.

  390. Två av dem har, under tiden
    de levde med en våldsam man-

  391. -levt i renskötsel, medan
    den tredje kvinnan inte gjorde det-

  392. -men hade kontakt med renskötsel
    via släktingar och familj och så.

  393. Så vi har naturligtvis stora brister.

  394. Vi kan ju inte generalisera.

  395. Vi klarar inte heller av
    att visa skillnader som kan finnas.

  396. Vi hade gärna haft
    ett rikare och bredare material-

  397. -men vi har fått
    det material vi har fått.

  398. Det är bra att du tar upp det.
    Det påminner mig om att nämna det-

  399. -när jag presenterar mitt material.

  400. När det gäller den här andra frågan,
    den du nämnde på slutet-

  401. -så har det också börjat komma
    ganska intressant forskning-

  402. -om det man kallar... Jag har inget
    bra svenskt ord för det - infighting.

  403. Man pratar om
    en mycket bredare kategori av våld-

  404. -och de som ju också är svåra,
    tabubelagda frågor-

  405. -alltså oavsett vilket våld
    vi talar om.

  406. Vi har också på samma sätt
    en oerhört stor brist på forskning-

  407. -som gäller våld som riktar sig
    mot det samiska samhället.

  408. Jag tror att det är viktigt
    att vi försöker att hålla oss till-

  409. -och bara försöker uttala oss
    om just det här våldet-

  410. -men det gäller
    naturligtvis inte bara-

  411. -just mäns våld mot samiska kvinnor
    i nära relationer-

  412. -utan det finns ju många andra
    typer av våld i nära relationer-

  413. -och det finns annat våld som är
    minst lika viktigt att lyfta fram-

  414. -och fundera kring.

  415. Jag sa inte
    att ert resultat var snedvridet-

  416. -utan det är nåt som du själv säger.

  417. Det jag vill veta är hur många
    som ingår i den här studien-

  418. -för att kunna bedöma
    representativiteten.

  419. Det är bra att du säger
    att det är tre stycken personer.

  420. Det är viktigt för oss att höra,
    så att vi kan bedöma fynden. Tack.

  421. Vi gör inte anspråk på
    att vara generaliserande.

  422. Det är en kvalitativ studie.

  423. Det är ett sätt att belysa
    det vi får fram-

  424. -inte att hävda nåt om helheten,
    förstås.

  425. Tack för frågor och tack för svar.
    Nu ska vi...

  426. Har du en till fråga?
    Okej, vi tar en sista fråga.

  427. -Om vi har tid. Har vi tid?
    -Vi kör.

  428. Jag skrev en kunskapssammanställning
    om psykosocial hälsa bland samer.

  429. Där ingick våld. Den visade att
    det finns lite forskning på området-

  430. -så jag applåderar verkligen
    er forskning. Det är strålande bra.

  431. Den enda studie som har tittat på
    det här kvantitativt-

  432. -alltså förekomst i den större
    samiska gruppen, är en norsk studie.

  433. Den pekar på att samiska kvinnor
    antagligen, åtminstone på norsk sida-

  434. -är utsatta för mer våld
    än norska kvinnor i Norge.

  435. Det är viktigt. Dit pekar resultaten
    i den enda studie som finns.

  436. Det talar för att vi hade behövt
    en liknande studie här.

  437. Vill du kommentera det på nåt sätt?

  438. I de länder där man har kunnat göra
    den här typen av undersökningar-

  439. -har det ju visat det här överallt.

  440. I en del till exempel nordamerikanska
    sammanhang-

  441. -så är det ju förfärande skillnader.

  442. Det är jätteviktigt
    att det kommer fram-

  443. -men det är också viktigt att
    inte fastna i att det är det viktiga.

  444. Att visa att samiska kvinnor
    är mer utsatta än andra kvinnor.

  445. Det kan också ha en baksida.

  446. Det har att göra med
    det jag har pratat om i dag.

  447. Men det är viktigt att lyfta fram det
    för att ta problemet på allvar.

  448. Jag är själv väldigt skeptiskt till
    det jag kallar "Oppression olympics"-

  449. -alltså att man ska försöka skapa...

  450. Det här har en del politiker
    från tvivelaktiga håll och kanter-

  451. -en stor förkärlek för att göra.
    Att kidnappa frågan-

  452. -och ställa olika grupper
    av utsatta kvinnor mot varann.

  453. Det gagnar ingen grupp av kvinnor.

  454. I hedersvåldsdebatten ser vi det där.
    Där ska vi passa oss för att hamna.

  455. Men vi ska också veta nåt om våldet.
    Det håller jag absolut med dig om.

  456. Det skulle vara väldigt välkommet.

  457. Tack så mycket.

  458. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Starka kvinnor i svåra situationer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Juridik, Kriminologi, Kvinnofrågor, Kvinnomisshandel, Rättsvetenskap, Samer, Samhällsvetenskap, Samiska kvinnor, Sociala frågor, Våld mot kvinnor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Starka kvinnor i svåra situationer

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om Karin Stenberg

Karin Stenberg beskrivs som en förebild och föregångare för det samiska samhället. Hon utbildade sig till lärare och var hela sitt liv engagerad för samerna. Här berättar forskaren Krister Stoor om hennes liv och gärning. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kvinnor och læstadianismen

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Samelands fria universitet

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

UR Samtiden - Kampen mot kemiska vapen

Ett seminarium om möjligheterna att stoppa kemiska vapen med Ahmet Üzümcü, generaldirektör för Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW, som tilldelades Nobels fredspris år 2013. Deltar gör också Paul Walker, mottagare av Right Livelihood-priset 2013, och utrikesminister Carl Bildt. Inspelat 12 december 2013. Arrangerat i samarbete mellan Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - rasism

Svenska erfarenheter av rasism

Vilka är de vanligaste upplevelserna av rasism och vad får de för konsekvenser? Här hör du om olika slags erfarenheter av rasism och vilka motståndsstrategier de utsatta utvecklar. Evin Ismail är doktorand i sociologi vid Uppsala universitet och menar att muslimska, beslöjade kvinnor hör till de grupper som är mest utsatta för rasism i det offentliga rummet. Gymnasieeleven Rosell har blivit nedslagen på grund av att hon bär slöja och hon känner sig dagligen utsatt för rasism. Hennes svar på påhoppen är att le och informera om sin religion i förhoppning om att bryta ner fördomar. René León Rosales, fil doktor i etnologi, menar att föreställningar om att det finns olika raser lever kvar än idag. Han tycker att termen "vardagsrasism" är till stor nytta för att förstå att även handlingar som inte har någon rasistisk intention kan vara problematiska genom att de, när de ständigt upprepas, skapar en struktur som markerar att man inte hör hemma i Sverige.

Fråga oss