Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Föreläsningar från Lars Thomasson-symposiet 2017 under titeln Förmödrar och förebilder - kvinnor som går före. Fokus ligger på kvinnors erfarenheter och liv, historiskt och i nutid. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2017 : Kartläggning av manligt våld inom urfolkDela
  1. Jag fick aldrig lära mig att bli man.
    Jag såg min mammas fulla killar-

  2. -banka skiten ur henne. Jag
    accepterade att livet såg ut så.

  3. Först vill jag tacka organisatörerna
    av detta evenemang-

  4. -och Anna-Lill.

  5. Tack för inbjudan,
    och för att ni är såna bra värdar.

  6. Och tack för att ni kom hit
    för att lyssna på mig.

  7. Jag har varit i Sverige i arton dagar nu
    och rest från Lund i söder-

  8. -till Jokkmokk i norr, och besökt
    en massa städer däremellan.

  9. Jag har fått tillfälle att lära mig
    massor om Sverige-

  10. -och om det samiska folket,
    och det är en...

  11. Det är en historia som inte är särskilt
    välkänd utanför Sveriges gränser.

  12. Jag vet inte
    hur mycket svenskarna själva vet-

  13. -men utomlands
    är den inte så välkänd.

  14. Att få se att det finns likheter mellan
    ursprungsbefolkningen i Sverige-

  15. -och i Kanada har verkligen varit
    en aha-upplevelse för mig.

  16. Jag är plains cree, saulteaux och métis
    på min mammas sida-

  17. -och jag tillhör Cowessess First Nation,
    som min mamma tillhörde.

  18. Cowessess First Nation är ett reservat
    som ligger på fördrag 4-territorium-

  19. -som ligger i södra Saskatchewan-
    provinsen i västra Kanada.

  20. Min pappa är från Skottland-

  21. -och det här är första gången jag är
    i Europa, och i Sverige, förstås.

  22. Det här är det närmaste
    jag har kommit Skottland.

  23. Så vi har...

  24. Det här är första gången jag står och
    pratar utan min kollega Kim Anderson-

  25. -som åkte hem till Kanada i går kväll.

  26. Kim och jag har pratat
    om vårt forskningsprojekt-

  27. -som hon leder.

  28. Vi studerar olika aspekter av män
    från ursprungsfolk och maskulinitet.

  29. Föredraget jag ska hålla i dag-

  30. -baseras på en artikel
    som vi skrev tillsammans-

  31. -till en antologi för
    "Walking With Our Sisters".

  32. Jag nämner det i artikeln,
    men "Walking With Our Sisters"-

  33. -är en konstutställning och ceremoni-

  34. -där métis-konstnären Christi Belcourt-

  35. -har samlat in de ofta pärlförsedda
    överlädren på mockasiner.

  36. Hon efterlyste
    och samlade in såna överläder.

  37. På projektets hemsida kan man se
    bilder på den här utställningen-

  38. -i olika städer man reste runt till.

  39. Man hedrar minnet
    av alla saknade och mördade-

  40. -kvinnor från ursprungsbefolkningen.
    Det är en del av den aktivism-

  41. -som har pågått i Kanada
    under de senaste femton åren.

  42. Kvinnor från ursprungsbefolkningen-

  43. -kämpar för att uppmärksamma
    denna fråga nationellt-

  44. -vilket de har lyckats med.

  45. Den nya federala regeringen under...

  46. Vad heter han nu igen?
    Justin Trudeau.

  47. Man har inlett en nationell utredning
    kring alla försvinnanden och mord.

  48. Man har inte påbörjat utredningen
    ännu, men förberedelserna pågår-

  49. -och man beräknas komma igång
    senare i vår.

  50. Det var lite av kontexten
    för den här artikeln.

  51. Jag kommer att läsa artikeln, och om...

  52. Om det är nåt ni inte förstår
    så är det bara att ställa frågor.

  53. Ni får avbryta mig
    om det är nånting som ni inte förstår.

  54. Sommaren 2014-

  55. -under en sommarkurs jag höll
    för tredjeårsstudenter-

  56. -diskuterade man den kanadensiska
    ridande polisens rapport-

  57. -om saknade och mördade kvinnor från
    ursprungsbefolkningen.

  58. Enligt rapporten, nämnde jag för dem-

  59. -så kände nästan 90 % av offren
    sin mördare.

  60. Det fanns en möjlighet att en
    överväldigande majoritet av mördarna-

  61. -var män från ursprungsbefolkningen.
    Jag frågade vad studenterna tyckte.

  62. Mina elva studenter,
    alla från ursprungsbefolkningen-

  63. -och mestadels kvinnor,
    höll med om att det var möjligt.

  64. Några ansåg till och med
    att det var troligt.

  65. Jag föreslog att vi i så fall
    borde prata om det-

  66. -och ta upp frågan inom
    ursprungsbefolkningen.

  67. Men samtliga studenter
    var motstridiga.

  68. De ansåg att det skulle förstärka
    negativa stereotyper-

  69. -om män från ursprungsbefolkningen.

  70. Varför är vi som ett ursprungsfolk
    så motvilliga-

  71. -att diskutera våldet som våra män
    utövar mot våra kvinnor?

  72. Så här sa ojibway-advokaten
    Joan Jack i en debattartikel:

  73. "Män från ursprungsbefolkningen
    dödar våra kvinnor och små flickor"-

  74. -"våldtar och misshandlar dem"-

  75. -"och ingen pratar
    om älgen i vardagsrummet."

  76. För många förstärker såna här
    diskussioner negativa stereotyper-

  77. -om män från ursprungsbefolkningen.
    Andra tror att ett fokus på detta våld-

  78. -drar uppmärksamhet från våldet som
    vita män utövar mot dessa kvinnor.

  79. Andra ser det som att man låter staten
    slippa ta ansvar för frågan.

  80. Vissa män från ursprungsbefolkningen
    har dock börjat tillstå sin delaktighet-

  81. -i denna våldsutövning
    mot kvinnorna.

  82. Den här artikeln diskuterar
    "älgen i vardagsrummet"-

  83. -som ett sätt att ta itu med våldet-

  84. -och bygga mer hälsosamma familjer
    och framtider.

  85. Män från ursprungsbefolkningen har
    saknats i den nationella debatten-

  86. -om saknade och mördade kvinnor.

  87. Det förändrades i december 2014-

  88. -när ministern för
    ursprungsbefolkningsfrågor-

  89. -som då även hanterade
    utvecklingsfrågor för norra Kanada-

  90. -sa till tidningen Ottowa Citizen:

  91. "Man respekterar inte kvinnor
    och flickor i reservaten."

  92. "Om pojkar som växer upp i reservaten
    tror att kvinnor saknar rättigheter"-

  93. -"så blir ju detta följden."

  94. Det bekräftades senare
    av ridande polisen-

  95. -att 70 % av morden begicks av män
    från ursprungsbefolkningen.

  96. Men man vägrade dela med sig av
    informationen bakom dessa siffror.

  97. De exakta siffrorna är inte kända-

  98. -men många håller med om att
    det manliga våldet är omfattande.

  99. Oavsett om män från ursprungs-
    befolkningen står för 70 % eller 30 %-

  100. -av morden på kvinnor från ursprungs-
    befolkningen så är siffran hög.

  101. 30 %
    skulle representera 300 kvinnoliv.

  102. I den ridande polisens rapport
    ursprungliga rapport står det-

  103. -att 1017 kvinnor från ursprungs-
    befolkningen mördades 1980-2012.

  104. Men de siffrorna är lägstanivån.

  105. Vissa anser att siffran är mycket högre.

  106. Så 30 % motsvarar 300 liv-

  107. -och ur det perspektivet
    handlar det inte om en seger.

  108. "Bara 300 kvinnor dödades av män
    från ursprungsbefolkningen."

  109. Siffran är ändå för hög.

  110. Även om många inte vill diskutera
    våldet som dessa män utövar-

  111. -har en del män nu börjat prata
    om våldet de varit delaktiga i-

  112. -dels för att bekämpa våldet, och dels
    som en del av resan mot att bli hela.

  113. År 2013 höll Sasha Sky,
    en magisterstudent-

  114. -som arbetade på ett forskningsprojekt
    om maskulinitet hos ursprungsfolk-

  115. -nämligen projektet
    som leds av Kim Anderson-

  116. -en intervju med en medlem
    av brödraskapet Crazy Indian.

  117. Brödraskapet består av
    före detta gängmedlemmar-

  118. -som använder gängens
    organisationsstruktur-

  119. -men i stället för att ägna sig åt
    brottslighet utför de ideellt arbete-

  120. -och verkar som positiva förebilder
    för unga män-

  121. -för att förhindra
    att de lockas till gänglivet.

  122. De har avdelningar
    i olika städer i Kanada-

  123. -och i fokusgruppintervjun
    pratade många av männen-

  124. -om hur de fick lära sig att vara män.

  125. Följande utdrag ger en känsla-

  126. -av hur många av dessa män
    delar samma upplevelse.

  127. Jag citerar:
    "Jag fick aldrig lära mig att bli man."

  128. "Jag såg min mammas fulla killar
    banka skiten ur henne."

  129. "Jag såg slagsmål på fester.
    Jag accepterade att livet såg ut så. "

  130. "Jag fick också lära mig att vi skulle
    vara överlägsna kvinnorna."

  131. "Så jag började göra samma saker
    mot min fru."

  132. "Vi träffades när vi var unga,
    och då var jag en sån man."

  133. "Om hon grät tröstade jag henne inte"-

  134. -"utan jag sa: 'Sluta gråta, för fan!'
    Och jag misshandlade henne."

  135. "Jag har lärt mig mycket under dessa
    åtta år på vägen mot att bli hel."

  136. "Nu vet jag att vi inte
    är överlägsna kvinnorna. Tvärtom."

  137. "Jag har lärt mig att det är okej
    att låta en kvinna styra."

  138. "Jag brukade tro att mannen
    skulle ha full kontroll"-

  139. -"och inte visa några känslor."

  140. "Att hänga med polarna
    och råna folk och slåss"-

  141. -"eller bara vara en person
    som inte var rädd för nånting."

  142. Chris Moya, också en f.d.
    gängmedlem, jobbar på Str8-Up-

  143. -en organisation i staden Saskatoon
    som hjälper f.d. gängmedlemmar-

  144. -anpassa sig till livet efter gänget.

  145. Han pratade
    med tidningen Star Phoenix-

  146. -om varför han blev med i ett gäng.

  147. Så här stod det i artikeln: "Moya
    växte upp i en värld full av våld."

  148. "Han såg nära och kära misshandlas
    av sina partners nästan dagligen."

  149. "Att göra folk illa
    var en del av vardagen."

  150. Från tidig ålder var våld och alkohol
    en del av hans liv-

  151. -vilket påverkade hans val att gå med
    i ett gäng, och hans syn på kvinnor.

  152. "Jag såg mycket alkoholmissbruk
    i mitt hem."

  153. "Fyllon sovandes på golvet, tomma
    ölburkar och flaskor på bordet."

  154. "Ett tomt kylskåp, inget att äta.
    Det var så det började."

  155. Sista gången han såg sin tjej hade han
    sina händer runt hennes hals.

  156. "Jag började anklaga henne för saker,
    och jag stötte bort henne."

  157. "Jag höll henne borta från hennes
    familj, och jag smädade henne."

  158. "Jag började knuffa henne
    och emellanåt ge henne örfilar."

  159. "Jag gav mig på min familj,
    mina vänner - alla."

  160. "Jag slutade bry mig, och jag började
    göra illa oskyldiga människor."

  161. "Människor som jag älskade,
    som mina söners mamma."

  162. Dessa män insåg
    att de måste förändra sina liv-

  163. -och det enda sättet att göra det
    var att delge andra sina sanningar.

  164. Och ta itu med "älgen i vardags-
    rummet" - sitt våldsamma beteende.

  165. De oroar sig inte för att de ska
    förstärka negativa stereotyper-

  166. -som vita människor har om dem.
    De vill bara försöka bli bättre män-

  167. -för sina familjer och sina samhällen.

  168. För att kunna prata om sitt förflutna
    var de tvungna att bli sårbara-

  169. -på sätt som de inte var vana vid.

  170. Som Georgina Sunn,
    en anställd på Str8-Up, sa:

  171. "Folk döljer sig bakom masker
    gjorda av rädsla och skam."

  172. De här männen vågade ta itu med sin
    rädsla för skammen för allt de gjort.

  173. Faith Eagle, en annan
    Str8-Up-anställd, sa så här om det:

  174. "När man lär sig att man kan bli hel,
    och slippa den där skammen"-

  175. -"så öppnas
    ett helt nytt synsätt för en."

  176. Skammen de pratar om är skammen
    för allt de har gjort mot andra-

  177. -men även skammen
    för allt de har blivit utsatta för.

  178. Eagle påpekade att de flesta inte vill
    att nån ska få veta vad de har gjort-

  179. -och männen som vågar tala ut
    är därför särskilt viktiga.

  180. Tyvärr finns det många män, män som
    inte behöver vara gängmedlemmar-

  181. -eller ens kriminella, som inte vågar
    ta itu med sitt våldsamma beteende-

  182. -mot kvinnor, hbtq-personer
    och andra runt omkring dem.

  183. Men varje år träder allt fler män fram
    för att ta itu med sitt våldsbeteende-

  184. -eller för att ta ställning mot våldet
    och stötta kvinnor och hbtq-personer.

  185. När "Walking With Our Sisters", en
    utställning med mockasinöverdelar-

  186. -som hedrar mördade och saknade
    kvinnor från ursprungsbefolkningen-

  187. -kom till Saskatoon, bad man
    Jeff Baker och Marcel Petit-

  188. -att undersöka om det fanns intresse
    hos män från ursprungsbefolkningen-

  189. -att bidra på nåt sätt. Man anordnade
    ett möte där flera idéer diskuterades.

  190. Männen beslöt att de ville visa sitt
    stöd för kvinnorna och deras familjer-

  191. -genom att hålla en helig eld vid liv
    under utställningens 23 dagar.

  192. Idén godkändes
    av organiseringskommittén.

  193. Att det fanns män som ville delta
    i "Walking With Our Sisters"-

  194. -var betydelsefullt-

  195. -för dessförinnan hade få män
    deltagit i andra städers...

  196. I andra städer som "Walking
    With Our Sisters" hade besökt.

  197. Det var svårt att hitta tillräckligt
    många män att passa elden-

  198. -ett tecken på många mäns motvilja
    att engagera sig i detta.

  199. Men det fanns män som ställde upp -
    ursprungsfolk, vita, hbtq-personer-

  200. -och de satt gladeligen vid elden
    i 10-16 timmar.

  201. Det vittnar om hopp och engagemang.

  202. Det är hoppfullt att det görs en
    organiserad insats att engagera män-

  203. -för att få ett slut på våldet.

  204. "Kizhaay anishinaabe niin",
    "Jag är en vänlig man"-projektet-

  205. -drivs av Ontarios center för vänskap
    mellan ursprungsfolk-

  206. -i 28 samhällen i provinsen Ontario.

  207. Det är ett antivålds-program
    med fyra mål.

  208. Ett: att utbilda män-

  209. -i frågor om våld mot kvinnor.

  210. Två: att återupprätta
    traditionella förpliktelser-

  211. -genom förståelsen att vi aldrig
    har tolererat våld mot kvinnor.

  212. Tre: att inspirera män
    att engagera andra män-

  213. -för att få ett stopp på våldet.

  214. Fyra: att stötta män från ursprungs-
    befolkningen som inte brukar våld.

  215. Programmet utgår ifrån att våld mot
    kvinnor från ursprungsbefolkningen-

  216. -inte är en kvinnofråga, utan en fråga
    som männen måste ta ansvar för-

  217. -genom sina ord och handlingar.

  218. Man vill återuppliva ursprungskulturer
    och männens roll och ansvar däri.

  219. Man utmanar männens föreställningar
    om maskulinitet-

  220. -kön, sexualitet
    och andra aspekter av maskulinitet-

  221. -som bidrar
    till männens våld mot kvinnor.

  222. I vissa fall har män företagit
    föregripande insatser-

  223. -för att ta itu med kvinnovåldet.

  224. Moya beslöt sig för
    att uppmärksamma kvinnovåldet-

  225. -som en del av sin egen resa tillbaka
    från en dysfunktionell livsstil.

  226. Han företog vandringar
    på upp till 90 km.

  227. Ett mål med vandringarna
    var att uppmärksamma våldet.

  228. Han fick även tid att reflektera
    över sitt förflutna-

  229. -och fundera på hur han
    kunde gå vidare på ett positivt sätt.

  230. I tidningsartiklar kan man läsa
    att han under sina vandringar-

  231. -tänker på sin före detta tjej,
    och deras förhållande.

  232. "Jag brukade vara
    så kärleksfull och generös."

  233. "Jag hoppas kunna få tillbaka
    en del av mina gamla vanor."

  234. År 2011 var Paul Lacerte, den
    dåvarande verkställande direktören-

  235. -för en sammanslutning
    av vänskapscenter för urinvånare-

  236. -ute och jagade med sin dotter längs
    landsväg 16 i norra British Columbia.

  237. Landsväg 16 är nationellt känd-

  238. -som "Tårarnas väg", på grund av alla
    kvinnor från ursprungsbefolkningen-

  239. -som har mördats i regionen.

  240. Lacerte berättar att han såg på
    när hans dotter flådde en älg-

  241. -och det slog honom
    att männen måste göra mer.

  242. De måste fördöma våldet.

  243. Resultatet blev älgskinns-kampanjen-

  244. -där små bitar älgskinn bars som
    ett tecken på ett ställningstagande-

  245. -mot våldet mot kvinnor
    från ursprungsbefolkningen.

  246. Folk frågade Lacerte varför
    han hade en bit älgskinn på sig-

  247. -och då svarade han:
    "Tack för att ni frågar."

  248. "Jag tar ställning mot våldet mot
    kvinnor från ursprungsbefolkningen."

  249. Det var ett sätt att få fler män
    att ta ställning och göra sig hörda.

  250. Älgskinns-kampanjens budskap är
    att män från ursprungsbefolkningen-

  251. -måste engagera sig i kampen
    mot våldet, och det har gett resultat.

  252. Merle White, ordföranden för
    Albertas vänskapsförening, sa:

  253. "För många kvinnor utsätts för våld,
    och vi män"-

  254. -"måste göra nåt för att stoppa
    detta allvarliga problem"-

  255. -"i vårt samhälle."

  256. Joan Jack använder
    "älgen i vardagsrummet"-

  257. -som ett alternativ
    till "elefanten i rummet"-metaforen-

  258. -för personer från ursprungs-
    befolkningen som undviker frågan-

  259. -om våldet som folkets kvinnor
    utsätts för av männen.

  260. Älgskinns-kampanjen
    förvandlar metaforen-

  261. -till att handla om att stötta
    och främja familjer på sunda sätt.

  262. Det påminner om en tid då männens
    roll som familjeförsörjare var central.

  263. På Vancouver Island,
    där Lacerte bor, finns det inga älgar-

  264. -så de använder hjortskinn i stället-

  265. -och devisen
    "Jag är rädd om ditt skinn".

  266. På så vis blir älgskinns-
    och hjortskinns-kampanjen-

  267. -en påminnelse till männen, att de,
    trots att de av olika anledningar-

  268. -inte kan jaga, kan bidra till
    sina familjer och till samhället-

  269. -genom att vara goda makar, fäder,
    farfäder, bröder, kusiner, vänner.

  270. De kan bland annat säga nej-

  271. -till våld och ojämlikhet i samhället.

  272. Då motverkar dessa män
    från ursprungsbefolkningen inte bara-

  273. -den destruktiva miljön
    som våldet föder-

  274. -utan de bidrar även till att stärka
    och stötta positiva familjerelationer.

  275. Är det...?

  276. Artikeln utgår från Jacks metafor
    med älgen i vardagsrummet.

  277. Våldet som utövas av våra män
    är ingen lätt fråga att diskutera.

  278. Förövarna har släktingar
    och vänner, som kanske hellre-

  279. -skyddar dem i stället
    för att förhindra ytterligare våld.

  280. Detta leder oftast till mer våld
    mot kvinnor och hbtq-personer.

  281. Genom att
    konfrontera älgen i vardagsrummet-

  282. -kan familjer och samhällen
    börja tackla frågor om våld och skam...

  283. Förlåt... Tackla frågor om våld-

  284. -och skammen hos både offer
    och förövare som våldet föder.

  285. Männen som ger uttryck för sitt mot-
    stånd mot våldet mot kvinnor är få.

  286. Men för de som faktiskt gör det
    är det en ny riktning i deras liv.

  287. De bryr sig inte främst om morden
    på kvinnor från ursprungsbefolkningen.

  288. De bryr sig inte heller om huruvida
    diskussionen om männens våld-

  289. -kommer att förstärka
    de negativa uppfattningarna-

  290. -som vita har om dem. De vita
    har redan dessa uppfattningar.

  291. Det handlar
    om starkt rotade uppfattningar.

  292. De bryr sig mer om att erkänna
    sin egen delaktighet-

  293. -i våldet som kvinnor från
    ursprungsbefolkningen utsätts för.

  294. De vägrar låta familj och vänner
    möjliggöra deras våldsamhet-

  295. -genom att ursäkta deras beteende
    eller genom att helt blunda för det.

  296. Män som inte är våldsamma
    mot kvinnor, som de som deltog-

  297. -i "Walking With Our Sisters"
    i Saskatoon-

  298. -inser nu att de inte
    kan vara tysta längre.

  299. De inser att, oavsett antalet kvinnor
    som utsätts för våld-

  300. -av män från ursprungsbefolkningen-

  301. -så är det för många. Tack.

  302. Tack så mycket, Robert,
    för ditt föredrag.

  303. Det var väldigt intressant och viktigt-

  304. -både globalt och lokalt, här i Sápmi.

  305. Är det nån i publiken
    som vill fråga nånting?

  306. Då börjar jag.

  307. Jag brukar alltid fråga -
    jag måste ju det.

  308. Men jag vill fråga själv.

  309. Det här är ju ett ganska...

  310. Forskningsmässigt är det här
    ett väldigt nytt tema i Sápmi.

  311. Åtminstone i svenska Sápmi.
    Vi hörde ett föredrag i dag-

  312. -där man tog upp
    våld mot samiska kvinnor.

  313. Vad tror du om...?
    Hur ser det ut globalt?

  314. Var ligger frontlinjen inom forskningen,
    och vad görs globalt?

  315. Globalt sett så finns det...

  316. ...massor med forskning om våld mot
    kvinnor från ursprungsbefolkningen.

  317. Men det forskas inte så mycket
    om män från ursprungsbefolkningen-

  318. -som förövarna.

  319. Om att kvinnor från ursprungs-
    befolkningen faller offer för sina män.

  320. Det forskas inte så mycket om det.
    För det har inte forskats så mycket-

  321. -om våld som utövas av män
    från ursprungsbefolkningen.

  322. Förutom det våld som...

  323. Det enda våld som man forskar om-

  324. -är våld som begås
    mot vita människor.

  325. Men den forskningen
    är också knapphändig.

  326. Inom media odlas en föreställning-

  327. -att vita kvinnor löper stor risk
    att utsättas för våld-

  328. -från män från ursprungsbefolkningen.

  329. Fast vita kvinnor i Kanada löper minst
    risk att försvinna eller bli mördade.

  330. Jag säger inte att de inte utsätts
    för våld, men i Saskatchewan-

  331. -löper vita kvinnor minst risk
    att försvinna-

  332. -eller bli mördade.

  333. Men våldet som män från ursprungs-
    befolkningen utsätts för eller utövar-

  334. -som förövare eller offer är mycket...

  335. De löper 2,5 gånger högre risk att
    mördas än kvinnor från samma grupp.

  336. Men män från ursprungsbefolkningen
    löper större risk att hamna i fängelse-

  337. -för olika brott.

  338. Och det
    har man inte pratat så mycket om.

  339. De senaste 30 åren
    har man forskat mycket-

  340. -om våldet mot kvinnor
    från ursprungsbefolkningen.

  341. Men ingen har pratat om förövarna.

  342. Förutom när det gäller seriemördare,
    som oftast är...

  343. Med kvinnor från ursprungs-
    befolkningen är förövaren oftast vit.

  344. -Det blev ett lite spretigt svar.
    -Nej då. Tack ska du ha.

  345. Jag har en fråga till.

  346. Hur är det med...? Det är två frågor.

  347. Om du skulle komma
    med en rekommendation-

  348. -som vi kan använda oss av...

  349. Hur ska man börja ta itu
    med dessa frågor-

  350. -i svenska Sápmi?
    Det var den första frågan.

  351. Okej. Jag tror... När vi
    inledde forskningsprojektet...

  352. Vi började med att prata med män-

  353. -och de som identifierade sig
    som män-

  354. -och frågade
    vad det innebär att vara man.

  355. Vad betyder maskulinitet för dig?

  356. Och... Just det, boken!

  357. Det blev en bok om män från ur-
    sprungsbefolkningen och maskulinitet-

  358. -och det var en...

  359. Tack.

  360. Det här är... Den heter
    "Indigenous Men and Masculinities"-

  361. -och diskussionen om maskulinitet
    är en kritik mot föreställningen-

  362. -att det bara finns ett sätt att
    uttrycka en maskulin identitet.

  363. Men det vi har fått höra
    är att det är så man...

  364. Män får inte gråta-

  365. -man får inte visa känslor
    och man ska vara dominant.

  366. Föreställningen om vad det är
    att vara man bygger egentligen på-

  367. -tanken om vit överlägsenhet,
    heteronormativitet-

  368. -och patriarkat - de tre
    grundpelarna för koloniseringen-

  369. -av ursprungsbefolkningarnas
    sinnen, kroppar och mark.

  370. Men vi frågade män från ursprungs-
    befolkningen vad det betydde för dem-

  371. -och det öppnade för en diskussion.

  372. Och många sa saker som: "Jag
    fick lära mig att en man ska vara hård."

  373. "Men den livsstilen
    fungerar inte längre för mig."

  374. Så männen började prata om våldet.

  375. De ville inte leva det livet längre.

  376. Och om man börjar fråga...
    Det är nog det man måste göra.

  377. Man måste fråga män vad det innebär
    att vara en samisk man.

  378. Och på vilka sätt...

  379. Vi hade tänkt kalla boken
    för "Indigenous Masculinities"-

  380. -men vi lade till männen i titeln,
    för jag...

  381. Jag gjorde en fokusgruppundersökning
    i Winnipeg.

  382. Alla deltagare var hbtq-personer-

  383. -och alla hade uppgett att de var män.

  384. Men ingen hade en maskulin identitet,
    utan alla var feminina.

  385. Vi tänkte att maskulinitet täcker allt-

  386. -men det täcker inte in de män
    som ser sig som män-

  387. -men utan att ha en maskulin identitet.

  388. Det var därför vi ändrade på titeln.

  389. Men vi vet fortfarande inte om dessa
    begrepp, och språket vi använder-

  390. -är tillräckligt för att täcka in allt.
    Det vet vi inte.

  391. Men mitt förslag
    är att man frågar männen-

  392. -vad det innebär att vara man.

  393. Tack så mycket.

  394. Vi ska gå vidare i programmet.
    En stor applåd för Robert!

  395. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Differentiell psykologi, Etnologi, Manlighet, Män som misshandlar, Psykologi, Socialantropologi, Ursprungsbefolkningar, Våld
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2017

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kvinnor och læstadianismen

Lis-Mari Hjortfors forskar om læstadianismen och samisk identitet i lulesamiskt område i Sverige och Norge. Här berättar hon om hur väckelserörelsen har påverkat kvinnornas roll. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Starka kvinnor i svåra situationer

Går det att leva i en relation med våld men samtidigt vara stark som kvinna? Vad gör att en person stannar kvar i en sådan relation? Och varför väljer många att tiga? Monica Burman berättar om sin forskning kring den rättsliga hanteringen av mäns våld mot kvinnor i olika kontexter och ur olika perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Samelands fria universitet

Hur kan samer leva ett gott liv under ockupation? För det är det som pågår i Sverige idag och har gjort sedan 1500-talet, säger May-Britt Öhman Tuohea Rim, forskare vid Uppsala universitet. Här berättar hon om en vision om "Samelands fria universitet". En framtida institution som utgår ifrån samernas egna erfarenheter och perspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Kartläggning av manligt våld inom urfolk

Robert Innes är forskare vid institutionen för urfolksstudier vid universitetet i Saskatchewan, Kanada. Här berättar han om sitt forskningsarbete som handlar om maskulinitet och urfolk, våld och vägar bort från våldet med hjälp av ett urfolksperspektiv. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Urfolksfeminism

Koloniseringen av Sydamerika resulterade i ett patriarkalt och rasistiskt exploateringssystem som drabbade människor och natur och som infördes med våld, menar aktivisten Carmen Blanco Valer. Här berättar hon om hur kontinenten kom att påverkas och om det motstånd som gjorts och fortfarande görs. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Om Karin Stenberg

Karin Stenberg beskrivs som en förebild och föregångare för det samiska samhället. Hon utbildade sig till lärare och var hela sitt liv engagerad för samerna. Här berättar forskaren Krister Stoor om hennes liv och gärning. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2017

Gudinnor och kvinnor

Anne Wuolab berättar utifrån ett samiskt perspektiv om de olika kvinnliga förgrundsgestalterna i samisk historia fram till idag. Inspelat den 8 mars 2017 på Västerbottens museum. Arrangör: Vaartoe - Centrum för samisk forskning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samhällets utmaningar

Sant och falskt om det goda åldrandet

Yngve Gustafsson, överläkare och professor i geriatrik vid Umeå universitet, resonerar kring varför vårt åldrande ibland inte blir bra. För vem är sjukvården anpassad? Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.