Titta

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Om UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidade turer på Marinmuseum i Karlskrona på olika språk. Inspelat på svenska, somaliska, teckentolkat, dari och arabiska. Inspelat 21-23 november 2017. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Till första programmet

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum : Guidad tur på Marinmuseum - dariDela
  1. Välkomna till Marinmuseum
    i Karlskrona.

  2. Vi är Ali Reza och Fatima Arian,
    och vi ska guida er i dag på museet.

  3. Karlskrona började byggas på 1600-talet
    under regenten Karl XI.

  4. Kungen ville skydda Sverige,
    som tidigare varit i krig med Danmark.

  5. En annan bra sak med staden var-

  6. -att staden var omgiven av små öar-

  7. -som var som ett fäste för att
    hindra fienden att ta sig in i staden.

  8. År 1680 ägde Vittus Anderson de
    här öarna. Man ville bygga en stad där.

  9. Men Vittus motsatte sig detta.
    Därför blev han fängslad.

  10. På 1700-talet kom skeppsbyggaren
    Fredrik Henrik af Chapman till stan.

  11. Han ritade många fartyg, och industrin
    satte fart och blev framgångsrik.

  12. Han har fått Af Chapman-gymnasiet
    uppkallat efter sig.

  13. Två andra berömda personer var Johan
    Törnström och August Ehrensvärd.

  14. Törnström var bildhuggare,
    en av de mest produktiva.

  15. Flera av hans skulpturer används som
    galjonsfigurer längst fram på fartyg.

  16. Nu ska vi till salen
    där skulpturerna finns.

  17. Nu har vi kommit till en vacker
    och solig sal. Havet känns så nära.

  18. Som ni ser finns det
    många vackra skulpturer i salen.

  19. De höga figurerna satt en gång
    längst fram på krigsfartyg.

  20. Det intressantaste med skulpturerna är
    att de varit med i stora sjöslag-

  21. -mellan åren 1788 och 1790,
    i kriget mellan Sverige och Ryssland.

  22. De här har suttit på Försiktigheten,
    Dristigheten och Minerva.

  23. Svenska kungens avsikt var att visa
    att Sverige var stort och mäktigt.

  24. Men hur var det
    att vara ombord på ett fartyg?

  25. Följ med, så får ni svar på den frågan.

  26. Här förvaras vapen. Vapen som använts
    under lång tid i svensk historia.

  27. Några av vapnen är stora och tunga,
    medan andra är vassa och farliga.

  28. Den här värjan användes i krig.

  29. Den är kortare än andra värjor,
    då man hade ont om plats på fartygen.

  30. Därför gjorde man värjorna kortare, så
    man skulle kunna ta sig runt i fartyget.

  31. Här ser vi också en flintlåspistol. Den
    här är gjord i Jönköping på 1700-talet.

  32. Den användes främst av befäl
    och sjömän.

  33. Att vara sjöman
    var ett väldigt svårt yrke förr i tiden.

  34. De var borta länge
    från sina hem och sina familjer.

  35. Maten ombord blev ofta dålig
    efter ett tag, likaså vattnet.

  36. När en sjöman blev skadad eller sjuk
    fick man i brist på läkare ingen vård.

  37. Vanliga personer som hjälpte skadade
    och sjuka förvärrade deras tillstånd.

  38. De använde
    smutsiga medicinska instrument.

  39. Det ledde till att många dog
    efter ett tag.

  40. Efter en kort period dog de.

  41. Fler dog på fartyget på grund av
    sjukdomar än i strid med fienden.

  42. Museet ligger vid Östersjön.

  43. Här har många krig utspelats.
    På grund av dåligt väder och krig-

  44. -har många fartyg gått under
    och ligger på havets botten.

  45. Som tur är, är det möjligt
    att gå ner och titta på vraken.

  46. Följ med.

  47. Den här delen av museet är
    en av mina och turisternas favoriter.

  48. Här är lite mörkt och kyligt eftersom
    vi befinner oss under vattenytan.

  49. Här får vi en kuslig känsla,
    för att man kliver rakt in i historien.

  50. Om man tittar in ser man olika delar
    av de fartyg som har gått under.

  51. Fartygen som har gått under
    är hundratals år gamla.

  52. Eftersom vattnet inte är så salt,
    kunde vraken bevaras ganska väl.

  53. Att vistas i den här delen av museet
    kan kännas lite obehagligt.

  54. Men att jobba under vattenytan
    kan kännas otroligt spännande.

  55. Så följ med,
    så ska jag visa er ubåtshallen.

  56. Här ser vi två olika typer av ubåtar.
    Den lilla röda heter Hajen.

  57. Det är den första svenskbyggda ubåten
    som byggdes 1904.

  58. Den andra som står bredvid
    heter HMS Neptun.

  59. Den var i bruk
    mellan åren 1978 och 1998.

  60. Som ni ser är den väldigt stor.
    Den är ungefär 50 meter lång-

  61. -och väger cirka ett tusen ton.

  62. Ubåtar används främst
    för att söka efter fienden.

  63. Att jobba på ubåten är väldigt svårt,
    eftersom det är så trångt.

  64. De som jobbar ska kunna samarbeta
    och komma överens med varandra.

  65. På HMS Neptun
    jobbade runt 22 personer.

  66. År 1989 fick tjejer
    rätt att jobba på ubåtar.

  67. Just Neptun fick vara med
    om väldigt spännande saker.

  68. 1981 gick nämligen den
    sovjetiska ubåten U 137 på grund-

  69. -i en militärt hemlig del
    av Karlskronas skärgård.

  70. Vi vet fortfarande inte
    vad den gjorde där.

  71. Hade den navigerat fel?
    Eller ville den spionera?

  72. Eller hade de för avsikt
    att starta ett krig?

  73. Det finns många teorier. Man vet
    ännu inte varför ubåten hamnade här.

  74. Den här mössan
    tillhörde en sovjetisk sjöman.

  75. När ubåten kom upp ur vattnet stod
    den sovjetiska sjömannen på båten.

  76. Då blåste mössan av
    och hamnade i havet.

  77. En svensk kustbevakare
    plockade upp den.

  78. Han skänkte sen mössan
    till Marinmuseets samlingar.

  79. Ubåten HMS Neptun
    är en del av svensk historia.

  80. Men än i dag byggs det fartyg
    här i Karlskrona.

  81. Precis som man gjorde
    när staden bildades 1680.

  82. Ja, som vi ser finns historien
    verkligen runt omkring oss på museet.

  83. Hoppas att ni har haft en rolig
    och lärorik guidad tur med oss. Tack.

  84. Översättning: Fazelhadi Ziarmal
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Guidad tur på Marinmuseum - dari

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gymnasieeleverna Ali Reza och Fatima Arian visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Museer, Museisamlingar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum

Gymnasieeleverna Ahmad Jamali och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - teckenspråkstolkat

Gymnasieelever visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Medverkande: Joakim Hagelin Adeby. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - dari

Gymnasieeleverna Ali Reza och Fatima Arian visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - arabiska

Gymnasieeleverna Amjad Al-Hussein och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Max 1800-tal

Kvinnans århundrade

1800-talet var en tid av ökad frihet för kvinnor. Industrialismen och nya politiska idéer öppnade upp samhället. Samtidigt ledde borgarklassens könsideal till en ny typ av ofrihet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Krigare

Vi blickar mot slagfälten och på några av de kvinnor som befunnit sig där. Vi möter sovjetiska Marina Raskova som under andra världskriget ledde ett helt flygregemente med enbart tjejer. Anna Charlotta Gunnarson ringer upp Inger-Lena Lamm som på 60-talet drömde om att få flyga och sökte sig till försvaret. Vad händer i ett samhälle när männen drar ut i krig och kvinnorna stannar kvar? Följ med till Kalamazoo i USA där ett gäng damer ägnade sig åt en hemlig musikalisk gärning medan männen stred mot nazisterna. Och varför förvandlas kvinnliga ledare så ofta till järnladies? Vi pratar om den kanske mest kända av dem, Margaret Thatcher, och vad hon har med Eurovision song contest att göra.

Fråga oss