Titta

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Om UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidade turer på Marinmuseum i Karlskrona på olika språk. Inspelat på svenska, somaliska, teckentolkat, dari och arabiska. Inspelat 21-23 november 2017. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Till första programmet

UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum : Guidad tur på Marinmuseum - somaliskaDela
  1. Välkomna till Marinmuseum
    i Karlskrona.

  2. -Jag heter Nasim Hamid.
    -Jag heter Barwago Dheman.

  3. Vi ska berätta
    om den här utställningen i Karlskrona.

  4. Karlskrona började byggas
    på 1600-talet.

  5. Karl XI behövde ett industriområde
    för att reparera fartyg.

  6. Man behövde samtidigt en hamn
    i södra Sverige-

  7. -för att skydda
    de svenska intressena i Östersjön-

  8. -och för att skydda de områden
    man hade vunnit i krig mot Danmark.

  9. Man hade öar runtomkring
    som skyddade mot fiender.

  10. Ägaren till ön hette Vittus Andersson.

  11. Han och hans familj fiskade
    och bedrev jordbruk där.

  12. Han ville inte
    att de skulle bygga en stad på ön.

  13. Det tog tid innan de sålde Trossö-

  14. -eftersom han satt i fängelse.

  15. På 1700-talet
    byggdes det fartyg för fullt.

  16. Då kom skeppsbyggaren
    Fredrik Henrik af Chapman till stan.

  17. Han byggde många fartyg.

  18. Han har gett namn
    åt Af Chapmangymnasiet.

  19. Han arbetade med Johan Törnström
    och August Ehrensvärd. Följ med.

  20. Wow, det här är en jättestor hall.

  21. Havet känns nära,
    och det är jättemycket ljus.

  22. Det är en plats
    där man får lust att dansa.

  23. Här inne kan man ha konserter
    och bröllop.

  24. Hallen innehåller en av världens
    finaste samlingar av galjonsfigurer.

  25. Figurerna är flera meter höga
    och vackra.

  26. En del av dem
    har suttit på fartyg till havs.

  27. De är tillverkade mellan 1788 och 1790.

  28. De är skapade av bildhuggaren
    Johan Törnström.

  29. De har suttit på Försiktigheten,
    Dristigheten och Minerva.

  30. Kungen kunde
    med sina vackra skepp visa-

  31. -att han var en stark och mäktig kung
    i Sverige.

  32. Men hur var det att vara ombord
    ett fartyg på 1700-talet? Följ med.

  33. Nu befinner vi oss i tyghuset på museet.

  34. Här finns en massa olika vapen.

  35. När man var liten och lekte krig
    hade man pinnar och plastvapen.

  36. Men de här vapnen är äkta
    och har använts på riktigt.

  37. En del var stora och tunga,
    andra vassa och spetsiga.

  38. Den här värjan
    är kortare än andra värjor-

  39. -eftersom man hade ont om plats
    på fartygen.

  40. Här ser vi också en flintlåspistol.

  41. Den här är tillverkad i Jönköping.

  42. Den användes främst av officerare-

  43. -eftersom vanliga båtsmän
    inte fick använda dem.

  44. Det kan inte ha varit så lätt
    att vara sjöman förr i tiden.

  45. Det var med livet som insats
    man åkte iväg.

  46. Maten ombord blev ofta dålig
    efter ett tag, likaså vattnet.

  47. Om en sjöman blev skadad försökte
    man så klart att rädda honom-

  48. -men det var inte lätt.
    Det fanns varken medicin eller utrymme.

  49. Det fanns ingen bedövning,
    instrumenten var ofta smutsiga-

  50. -och det luktade illa
    och råttor sprang omkring.

  51. När sjömän gjorde saker
    som inte var tillåtna-

  52. -blev de straffade.

  53. Ibland fick de ta av sig på överkroppen
    och få spöstraff. Det var vanligt då.

  54. En del dog i kriget,
    men de flesta dog på fartyget.

  55. Även barn fanns med ombord,
    för att de var små och snabba.

  56. Deras uppdrag var att hämta krut
    till dem som skötte kanonerna.

  57. Under den tiden var det många fartyg
    som kantrade och sjönk till botten.

  58. Vi kan visa er ett vrak,
    så följ med oss.

  59. Den här delen är min favorit. Här är det
    mörkt och kallt, för vi är under ytan.

  60. Om vi tittar noga, så kan vi se
    från vilken tid fartyget är.

  61. Nu kan vi se när det blir gammalt.

  62. Eftersom vattnet inte är så salt-

  63. -kan fartyg se likadana ut
    i flera hundra år.

  64. Här i tunneln
    kan det kännas lite obehagligt-

  65. -men hur tror ni att det är att jobba
    på ett fartyg som är under ytan?

  66. Följ med, så ska vi visa er en ubåt.

  67. Här ser vi två olika typer av ubåtar.
    Den lilla röda heter Hajen.

  68. Den byggdes 1904-

  69. -och är Sveriges första ubåt.

  70. Den andra heter HMS Neptun.

  71. Den användes mellan 1978 och 1998.

  72. Den är ungefär 50 meter lång
    och väger cirka ett tusen ton.

  73. Ubåtar används
    för att spionera på fiender.

  74. Det är speciellt att jobba på ubåt, då
    man hela tiden är under vattenytan.

  75. Man har med sig torpeder ombord-

  76. -och det är väldigt trångt.

  77. Det jobbade 22 personer på ubåten,
    och de måste kunna samarbeta.

  78. Före 1989 var det förbjudet för kvinnor
    att jobba på ubåt.

  79. Sen tilläts kvinnor att jobba där.

  80. Neptun fick vara med
    om spännande saker.

  81. 1981 gick nämligen
    en sovjetisk ubåt på grund.

  82. Den hette U 137 och gick på grund
    i Karlskronas skärgård.

  83. Vi vet fortfarande inte vad
    den gjorde där. De kan ha hamnat fel.

  84. Den här mössan
    tillhörde en sovjetisk sjöman.

  85. Mössan blåste av
    när han kom ut ur ubåten.

  86. En svensk kustbevakare
    plockade upp den-

  87. -och frågade ryssen
    om han ville ha tillbaka den.

  88. Ryssen skakade på huvudet-

  89. -och mössan skänktes
    sedan till Marinmuseets samlingar.

  90. Nu är HMS Neptun ett museiföremål
    som vi kan gå in i.

  91. Men än i dag byggs det fartyg
    här i Karlskrona-

  92. -precis som när staden bildades 1680.

  93. Ja, historien finns verkligen
    runt omkring oss på museet.

  94. Hoppas ni har lärt er och sett mycket.

  95. Tack.

  96. Översättning:
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Museer, Museisamlingar
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola

Alla program i UR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum

Gymnasieeleverna Ahmad Jamali och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - teckenspråkstolkat

Gymnasieelever visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Medverkande: Joakim Hagelin Adeby. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - dari

Gymnasieeleverna Ali Reza och Fatima Arian visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - arabiska

Gymnasieeleverna Amjad Al-Hussein och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning

Mer gymnasieskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Scientists for the future

The future in retrospect

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Pop och politik

Sex

Vem var kvinnan som grundade RFSU? Hör om pionjären Elise Ottesen-Jensen som upplyste svenska kvinnor om preventivmedel under det tidiga 1900-talet. Vi tittar på Loretta Lynns låt The pill och hur den skapade rabalder i 1970-talets konservativa countryvärld. Beatrice Eli berättar om hur hon kom ut via låten Girls. Vi kollar också in blueskvinnornas låtar om gränsöverskridande sex och de porriga affischerna från tidningen Poster som hängde på svenska tonårsväggar under 1970-talet.

Fråga oss