Titta

UR Samtiden - Fascinerande växter

UR Samtiden - Fascinerande växter

Om UR Samtiden - Fascinerande växter

Forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet berättar om sin forskning om växter. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Fascinerande växter : Kemikalier för att dissekera växterDela
  1. Kemikalier kan användas till
    att dissekera växter-

  2. -om vi vill veta mer om
    vad som händer inuti växterna.

  3. Hej! Jag jobbar med Stephanie Robert
    på Umeå plant science centre.

  4. I dag ska jag prata om en metod
    där vi dissekerar växter med kemikalier.

  5. Kemikalier kan användas
    som forskningsverktyg-

  6. -när vi vill veta mer om
    vad som händer inuti växterna.

  7. På så sätt kan vi lära oss mer om
    hur växter växer och utvecklas.

  8. Arabidopsis är en modellväxt
    inom växtforskning-

  9. -precis som bananflugor och möss
    används inom djurforskningen.

  10. Arabidopsis är
    en liten och snabbväxande växt.

  11. Här har jag
    en petriskål med groddplantor.

  12. De är bara nån centimeter stora.
    De är lätta att arbeta med.

  13. Om vi tittar på groddplantan ser vi
    att det finns en lång rot.

  14. Här är de två första bladen.

  15. Mellan roten och bladen finns det
    en stam, som kallas hypokotyl.

  16. När växten växer...
    Efter tre veckor börjar växten blomma.

  17. Efter sex till åtta veckor
    är den fullvuxen och ser ut så här.

  18. Den är ganska liten,
    så vi kan odla många i labbet.

  19. Vi kan också få många frön från den.
    Därför är den en modellväxt.

  20. Om man odlar groddplantorna i ljus
    eller mörker ser de annorlunda ut.

  21. Här är en som har odlats i mörker.

  22. Då blir roten kort
    och hypokotylen blir jättelång.

  23. Groddplantan tror att den
    ligger i jorden när den är i mörker.

  24. Hypokotylen växer sig snabbt lång
    för att komma upp i ljuset.

  25. Bladen är små och gula, men de
    öppnas när de kommer ut i ljuset.

  26. Växter består av celler,
    precis som alla levande organismer.

  27. Här är en mikroskopbild av
    spetsen av en arabidopsis-rot.

  28. Det blåa är konturerna av celler-

  29. -de små enheter som bildar kroppen,
    precis som i alla organismer.

  30. Men om man zoomar in på en cell
    ser man en massa proteiner.

  31. Här är en teckning
    av en proteinstruktur.

  32. Proteinstrukturer är komplexa.

  33. I alla djur och växter
    finns det tusentals olika proteiner.

  34. Alla proteiner har en egen funktion.

  35. Allt som händer inuti en kropp
    styrs av proteiner.

  36. De är väldigt viktiga.

  37. Jag ville studera
    proteiner och växtfunktioner.

  38. Ett sätt att göra det är
    att skapa mutationer.

  39. Dna är indelat i gener.

  40. Alla gener har ett jobb -
    att bilda ett protein.

  41. Tusentals gener
    bildar tusentals proteiner.

  42. Det man kan göra är att förändra
    eller skada en gen lite grann.

  43. Du får man en mutation.

  44. Mutationen innebär att genen inte
    kan bilda protein på rätt sätt.

  45. Det blir nåt fel på proteinet
    så att det inte fungerar längre.

  46. Varför vill vi då blockera ett protein?

  47. Om ett barn frågar: "Varför har man
    ögon? Vad är de bra för?"

  48. Då kan man täcka för ögonen så att
    de förstår att utan dem kan de inte se.

  49. På samma sätt kan man blockera
    ett protein och se vad som blir fel.

  50. Då ser man vad det proteinet gör.

  51. Här har jag några exempel på
    mutationer av arabidopsis.

  52. Den ursprungliga kallas för vildtyp.

  53. Här är fyra olika mutationer.
    De skiljer sig från varandra.

  54. Vi har påverkat olika gener
    och då blockerat olika proteiner.

  55. Det är intressant.
    Ibland blir roten kort eller krullig.

  56. Här växer de upp och ner.

  57. Då kan vi lära oss om
    de blockerade proteinerna.

  58. Proteinet i exempel två
    måste vara viktigt för rotens längd-

  59. -och i exempel fyra måste det påverka
    förmågan att skilja på upp och ner.

  60. Här är färdigvuxna växter.
    Till vänster finns vildtypen.

  61. Här finns
    två små växter, små mutationer.

  62. Att blockera ett enda protein
    har skapat problem med tillväxten.

  63. Effekten blev kraftig.
    Här finns närbilder av mutationerna.

  64. Här ser man
    hur olika mutationer kan vara.

  65. Det här är tre mutationer av samma
    växt, med olika proteiner blockerade.

  66. Bladen kan bli
    jättesmå eller jättestora.

  67. Proteinerna är viktiga,
    och de kan påverka växten mycket.

  68. Man kan till exempel lära sig om
    hur växterna styr bladens storlek.

  69. Det finns ett annat sätt att blockera
    proteiner - med hjälp av kemikalier.

  70. I stället för att skapa mutationer kan
    man tillåta generna att bilda protein-

  71. -och sen tillföra kemikalier.

  72. Kemikalierna kan då blockera
    proteiner.

  73. Det kan handla om
    kemikalier som vi känner till väl-

  74. -som koffein eller alkohol.
    De flesta intar det varje dag.

  75. Det är faktiskt kemikalier
    som blockerar proteiner i kroppen.

  76. De blockerar olika proteiner. Därför
    påverkas vi olika av kaffe och öl.

  77. Kemikalierna blockerar olika proteiner
    och förändrar hur kroppen fungerar.

  78. Det är samma sak med växter.
    Här har vi vildtyper.

  79. Här utan kemikalier, och här
    med sex olika kemikalier tillsatta.

  80. Det ger olika effekt.
    Växterna ser väldigt olika ut.

  81. Vissa har en kortare rot
    och på vissa växer roten upp och ner.

  82. De liknar mutationerna.
    Det är i stort sett samma sak.

  83. Man kan blockera proteiner och lära sig
    mer om proteinerna och om växterna.

  84. Varför vill man använda kemikalier?
    Jo, det finns vissa fördelar.

  85. Kemikalier är lättare att styra.

  86. Man kan bestämma när man
    ska tillföra dem och hur mycket.

  87. Men kanske vill vänta
    tills växten har vuxit en bit.

  88. Man kan tillföra det bara på bladen.

  89. Man kan tillföra
    mer eller mindre kemikalier.

  90. Det går inte med mutationer,
    så det kan vara en fördel.

  91. Innan man kan
    använda kemikalier i sin forskning-

  92. -måste man hitta rätt kemikalie,
    som blockerar det protein man vill.

  93. Först måste man göra en screening.
    Det kan vara tidsödande.

  94. Jag ska visa ett sätt.

  95. Man måste titta på många kemikalier
    för att hitta rätt.

  96. Man kan använda en sån här petriskål,
    med flera mindre skålar.

  97. Man kan ha olika kemikalier i alla
    skålar och sen lägga växterna där.

  98. Här har jag ett exempel.

  99. Jag odlade groddplantor av arabidopsis
    i de här små skålarna.

  100. Jag har olika kemikalier i alla skålar.
    Några av dem är färgade.

  101. Här ser vi att några av kemikalierna
    påverkar växterna.

  102. Om jag vill hitta en
    som påverkar rotens tillväxt-

  103. -tar jag en som har påverkat roten,
    och då kan jag lära mig mer.

  104. Här är ett liknande exempel.

  105. Här ville jag lära mig mer
    om hypokotylen, som blir lång i mörker.

  106. Jag odlade dem i mörker-

  107. -och letade efter kemikalier
    som gjorde hypokotylen kortare.

  108. Där blockerar kemikalien protein
    som gör att hypokotylen växer fort.

  109. Då kunde jag studera den processen.

  110. De här bilderna visar bara en liten del
    av den screening jag gjorde.

  111. Här gjorde jag en screening
    av 5 000-10 000 olika kemikalier.

  112. Man måste göra det för att hitta
    kemikalien som blockerar rätt protein.

  113. Man måste välja ut några kemikalier
    och titta närmare på dem-

  114. -för att hitta
    den som passar bäst för ens forskning.

  115. Vi ska titta på transport i växtceller
    för att ge exempel på screening.

  116. Den här teckningen visar
    hur en växtcell ser ut.

  117. Här finns många olika delar.

  118. Alla de här delarna rör sig runt
    i cellen. Det är ett komplext system.

  119. Man kan jämföra en cell
    med ett tågnätverk.

  120. Proteiner är som människor
    som tar tåget till jobbet.

  121. Proteiner i celler måste komma
    till rätt plats för att göra sitt jobb.

  122. Jag ska visa ett videoklipp.

  123. I videoklippet ser man
    celler från växtens rot.

  124. De här två cirklarna är celler.

  125. De vita prickarna är
    proteiner som transporteras i cellen.

  126. Jag har dragit upp farten
    så att ni kan se hur allt rör sig.

  127. Proteinerna måste röra på sig
    för att komma dit de ska.

  128. Hur hittar man en kemikalie
    som påverkar transporter?

  129. Vi vill hitta en kemikalie som får oss
    att förstå transporter bättre.

  130. Jag använde växter där jag
    kunde se proteinernas transporter.

  131. Jag tillförde kemikalier
    och tog bilder av växterna-

  132. -för att se hur proteinerna påverkades.
    Vi tar en titt på de här två bilderna.

  133. På bilden till vänster
    är inga kemikalier tillförda.

  134. Men med kemikalie A
    har proteinerna samlats i klumpar.

  135. Det är inte normalt. Om vi tänker på
    folk som tar sig till jobbet...

  136. Vi säger
    att vi stänger av en tågstation.

  137. Då kommer fler och fler människor
    att samlas på perrongen.

  138. Samma sak händer här. Proteinerna
    sitter fast och kommer ingenstans.

  139. Det visar
    att kemikalie A blockerar transporter.

  140. Den kemikalien kan hjälpa oss
    att förstå transporter bättre.

  141. När vi har hittat en kemikalie
    måste vi karakterisera den.

  142. Då gör vi experiment
    för att se vilken effekt den har.

  143. Vi vill se vad som händer
    när vi blockerar vägen.

  144. Som ni ser
    blockerade kemikalie A rottillväxten-

  145. -när jag tillförde kemikalien.
    Och växterna som odlades i mörkret-

  146. -kunde inte känna av gravitationen
    längre. Vissa växte upp och ner.

  147. Jag upptäckte
    att transportvägen som blockerades-

  148. -är viktig för rottillväxten
    och för att känna av gravitation.

  149. Här är
    ett annat exempel på en screening.

  150. Det är en liknande screening,
    men proteinet utan tillförda kemikalier-

  151. -finns på utsidan av cellen.
    Det är det här vita.

  152. Här är några av kemikalierna
    som påverkade proteinet.

  153. I vissa fall fick forskarna
    klumpar av protein i cellen.

  154. Ibland hamnade proteinet
    på helt fel plats.

  155. Alla kemikalier fick proteinet
    att hamna på fel ställen.

  156. Alla kemikalierna
    påverkade olika transportvägar.

  157. Jag ska visa två av kemikalierna.

  158. Här är kemikalie 1,
    och fem olika proteiner.

  159. Proteinerna finns utanpå cellen,
    och ibland inuti cellen.

  160. Det här är fem olika protein.
    De behandlades med kemikalie 1.

  161. Med alla olika proteiner...

  162. Proteinet dök upp i ett hålrum i cellen
    efter att ha utsatts för kemikalie 1.

  163. Forskarna såg
    att det hålrummet var vakuolen.

  164. Vakuolen är
    ett stort hålrum i växtceller-

  165. -som har med lagring
    och avfallshantering att göra.

  166. Forskarna hade hittat en kemikalie
    som ökade på transportvägen-

  167. -som skickar protein till vakuolen.

  168. Kemikalien kunde hjälpa oss
    att förstå transporten till vakuolen.

  169. Hur fungerar det? Varför är det viktigt?

  170. Varför har växter vakuoler?
    Varför är de viktiga?

  171. Här är ett exempel av kemikalie 2.

  172. Här är tre proteiner,
    som finns utanpå cellen.

  173. När man tillförde kemikalie 2
    uppstod det hål i cellerna.

  174. Där fanns det inget protein.

  175. Det uppstod hål i cellväggen,
    som är en solid struktur.

  176. Den är viktig
    för cellens form och tillväxt.

  177. Kemikalien förstörde cellväggen
    och hindrade proteinernas transport.

  178. Transportvägen som leder till cell-
    väggen blev blockerad av kemikalien.

  179. De kunde titta ännu närmare
    på kemikalien.

  180. Ju mer av kemikalien man tillförde,
    desto mindre blev groddplantan.

  181. Så cellväggen och transportvägarna
    är viktiga för tillväxten.

  182. Om man blockerar dem
    kan inte växten växa.

  183. Sen vill jag visa
    den här komplicerade teckningen.

  184. Den visar en cell
    och de olika transportvägarna i cellen.

  185. Alla ord som är inringade i rött
    är olika kemikalier-

  186. -som har använts
    för att forska på celltransporter.

  187. Det finns många kemikalier
    som olika forskarlag har använt-

  188. -som har hjälpt oss
    att förstå de olika transportvägarna.

  189. I vissa fall vet vi
    exakt vilket protein de blockerar-

  190. -och vilken transportväg de styr.

  191. På så sätt kan vi
    lära oss mer om celltransporter.

  192. Metoden jag har pratat om,
    att dissekera växter med kemikalier-

  193. -kallas kemisk biologi
    eller kemisk genetik.

  194. Det är ett alternativ till
    att använda genetiska mutationer.

  195. Tack för att ni lyssnade.

  196. Tack så mycket. Har vi några frågor?

  197. Vi kan börja där.

  198. Jag undrar om roten...

  199. När spetsen på fröet gror,
    ser den då speciell ut?

  200. När den ska börja gro... För om
    man skadar den så växer det inte.

  201. Frågan är om rotens spets
    ser ut på nåt speciellt sätt.

  202. Påverkar den hur växten växer?

  203. Rotens spets är viktig för tillväxten.
    Det är där cellerna delar sig.

  204. Cellerna delar sig bara i rotens spets.

  205. De bildar en ny cellvägg mitt i en cell,
    och sen blir det två celler.

  206. Högre upp i roten blir cellerna längre.

  207. De delar sig bara i spetsen
    och de blir bara längre längst upp.

  208. När de blir fullvuxna
    fortsätter roten att växa i spetsen.

  209. Spetsen är viktig. Utan den dör roten.

  210. Då bildas det sidorötter längre upp,
    som tar över.

  211. En fråga till.

  212. Vi fick höra tidigare om hur växter
    förbereder sig inför vintern...

  213. Kan man tillföra kemikalier
    när de sätter i gång den processen?

  214. Vissa kan inte förbereda sig
    för vintern, så vi kan inte odla dem.

  215. Kan vi tillföra nån kemikalie då?

  216. Jag använder bara kemikalierna
    för forskning.

  217. Men det finns
    företag och forskningsinstitut-

  218. -som använder metoden
    för att hitta kemikalier-

  219. -som man kan använda
    i skogen eller inom jordbruket.

  220. I Sverige försöker vi
    begränsa användandet av kemikalier.

  221. Men man kan försöka hitta kemikalier
    som är bättre än de vi använder nu-

  222. -som gödselmedel
    eller bekämpningsmedel-

  223. -för att hitta kemikalier
    som är mindre giftiga.

  224. Men att hitta kemikalier som hjälper
    träden att veta när det är höst...

  225. Det är inte mitt forskningsområde,
    så jag vet inte om det finns.

  226. Stefan kanske vet?

  227. Hör av dig om du får veta nåt.

  228. Några fler frågor?

  229. Där har vi en.

  230. Tack. - Jag vill veta hur du väljer ut-

  231. -kemikalier för att hitta nya.
    Det finns ju så många.

  232. -Hur vi väljer kemikalier?
    -Ja.

  233. Som ni såg använder vi
    många kemikalier bara i vår forskning.

  234. Det finns
    många andra forskningsområden-

  235. -som djur-, cancer-
    och medicinsk forskning.

  236. Många forskare jobbar med kemikalier.
    Det finns vissa företag-

  237. -som producerar
    samlingar av syntetiska kemikalier.

  238. Deras kemister tillverkar syntetiska
    kemikalier med olika strukturer.

  239. De tillverkar små kemikalier, för de
    aktiva kemikalierna i växter är små.

  240. Men möjligheterna är oändliga.

  241. Man kan tillverka
    miljontals olika kemikalier.

  242. Man kan köpa kemikaliesamlingar.

  243. De kommer i såna här skålar,
    fast de är jättesmå.

  244. Man kan köpa små samlingar,
    eller jättestora.

  245. Sen får man göra sin screening.
    Det är en tjänst man kan köpa.

  246. Hur kan roten växa nedåt och trädet
    uppåt? Hur vet det skillnaden?

  247. Jag skulle behöva en timme
    för att besvara den frågan.

  248. Det är komplicerat.
    Det har att göra med transporter...

  249. I rotens spets finns det
    nåt som kallas stärkelsekorn.

  250. När växten faller åt sidan
    ramlar kornen ner inuti cellen.

  251. Cellen känner av att växten har ramlat
    och börjar räta upp sig.

  252. Sen finns det även hormoner
    och andra komplicerade signaler-

  253. -som talar om för växten vad som är
    upp och ner. Det är komplicerat.

  254. Ja...

  255. Om vi inte har fler frågor
    ska vi ta en paus.

  256. Tack till Siamsa!

  257. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kemikalier för att dissekera växter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siamsa Doyle är forskare vid SLU och studerar egenskaper i växters protein. Hon säger att allt som händer i en mänsklig kropp eller en växt är styrt av proteiner. Hon berättar om olika metoder för att blockera protein och om fördelarna med att göra det med hjälp av kemikalier. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Växter
Ämnesord:
Botanik, Naturvetenskap, Växter, Växtfysiologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fascinerande växter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur vet egentligen trädet att det är höst?

Hur mycket påverkar arv respektive miljö trädens samspel med årstiderna? Stefan Jansson är professor i botanik och förklarar varför det är viktigt för träden att fälla sina löv i god tid innan vintern. Vad ger trädet dess egenskaper? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur växter bygger ledningar

Vissa växter har utvecklat ett slags rörsystem för att transportera vatten till olika delar av växten. Sacha Escamez är forskare i fysiologisk botanik och förklarar hur det fungerar. Han säger också att beskrivningen med rör är en förenkling och att det egentligen handlar om specialiserade celler i växten. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Trafiken i växtceller

Hur ser det ut i en växt? Anirban Baral är forskare vid SLU och föreläser om hur växter ser ut inuti och om funktioner i en växtcell. Hur utbyter de olika delarna i växtcellen information med varandra? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Kemikalier för att dissekera växter

Siamsa Doyle är forskare vid SLU och studerar egenskaper i växters protein. Hon säger att allt som händer i en mänsklig kropp eller en växt är styrt av proteiner. Hon berättar om olika metoder för att blockera protein och om fördelarna med att göra det med hjälp av kemikalier. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Symbiosen mellan svamp och träd

Judith Felten är forskare i cell- och molekylärbiologi vid SLU och föreläser om funktionen trädens rotsystem har. Rötterna behövs för att ta upp näring och vatten, men de tar också hjälp av svampar och bakterier. I utbyte får de socker från träden. Svampars interaktion med trädrötter kallas Mykorrhiza. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Om växter och deras försvar

Benedicte Albrectsen är forskare i fysiologisk botanik och berättar om växters förmåga att försvara sig. Växter består av mat, men många blir ändå inte uppätna. Det beror på att växterna producerar gifter och osmakliga ämnen med hjälp av fenoler. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Framtidens skogsgenetik

Varför är gamla fältförsök viktiga? Anders Fries är forskare i skogsgenetik och berättar om vad gamla fältförsök kan lära oss om bland annat vedegenskaper. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Att ge av sin kropp

Kristin Zeiler är biträdande professor vid Tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Hon har under flera år studerat sambandet mellan etik och kroppsligt givande. När det gäller njurdonation känner ofta givare och mottagare varandra väl medan parterna i samband med äggdonation oftast blir rekommenderade att välja en anonym donator. Här vill Kristin Zeiler få oss att fundera över de rekommendationer vi får i samband med donation. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.