Titta

UR Samtiden - Fascinerande växter

UR Samtiden - Fascinerande växter

Om UR Samtiden - Fascinerande växter

Forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet berättar om sin forskning om växter. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Fascinerande växter : Om växter och deras försvarDela
  1. Hur får de stå där och vara gröna?
    Varför blir de inte uppätna?

  2. Det finns gott om organismer
    som vill äta dem, gott om växtätare.

  3. De ska jag koncentrera mig på.

  4. Vi ska röra oss ovanför jordens yta.

  5. Vi ska ut i rymden
    och titta ner på jorden-

  6. -för att övertyga er om
    att jorden mest är grön.

  7. Det är på grund av växterna.
    I området där vi bor, här uppe-

  8. -har vi 30 procent av jordens skogar.

  9. Och... De här skogarna...
    De är gröna, som sagt.

  10. De är fulla av mat -
    socker, aminosyror och fetter.

  11. Hur får de stå där och vara gröna?
    Varför blir de inte uppätna?

  12. Det finns gott om organismer
    som vill äta dem, gott om växtätare.

  13. De ska jag koncentrera mig på.

  14. Som med många biologiska system
    finns det många förklaringar.

  15. Jag ska berätta om en av dem-

  16. -nämligen om växternas förmåga
    att producera giftiga ämnen.

  17. Jag ska fokusera på
    en sorts ämnen, nämligen fenoler.

  18. Fenoler finns i alla växter,
    och de har en skyddande funktion.

  19. Fenoler har
    en grundläggande uppbyggnad.

  20. Det är en aromatisk kolring
    med en alkoholgrupp på.

  21. De kan se olika ut.
    Det här är en vanlig fenol.

  22. Här har vi den som pulver. Man
    kan extrahera och koncentrera det.

  23. Men fenolerna är
    även giftiga för växterna.

  24. När de ska lagras och transporteras
    i växterna-

  25. -görs de ofarliga genom
    att det häftas på en sockermolekyl.

  26. Fenolerna är
    vad vi kallar för bioaktiva.

  27. Det är för att de har
    den här giftiga funktionen.

  28. Men inom medicinen har man använt
    den här bioaktiviteten.

  29. Ett exempel är acetylsalicylsyra,
    som finns i Aspirin.

  30. I gamla tider kunde man plocka blad
    eller ta bark från videväxter-

  31. -och även från aspar-

  32. -för de har
    mycket av de här fenolerna i sig.

  33. De är bra för
    att motverka värk i kroppen.

  34. Jag vill tacka postdoktorerna
    i min grupp för alla bilder.

  35. En bestämd typ av fenoler...

  36. Hur mångfaldiga de är i växterna,
    speciellt i aspar...

  37. För att försöka förstå varför
    vissa djur är knutna till aspar...

  38. Det finns många växtätare
    som går på aspar.

  39. Vi har mest tittat på aspens blad.

  40. Jag vill ta med er på en resa
    i aspbladens fenolkemi.

  41. Det här är
    två ämnen som finns i aspblad.

  42. De är väldigt lika. De är lite större
    än de jag visade tidigare.

  43. De har olika funktionella grupper.

  44. Det är som pynt på en julgran.

  45. Fenoler kan ha alla möjliga sorters
    funktionella grupper.

  46. Det avgör hur bittra de är
    eller hur kemiskt aktiva de är.

  47. Om man tänker sig en asp
    som står på en åker eller i skogen...

  48. Om man tar en liten helikopter
    och ser den uppifrån-

  49. -kan man se den som en liten prick.

  50. Pricken kan motsvara
    hur mycket av en bestämd fenol-

  51. -som en struktur som jag visade,
    som finns i aspbladen.

  52. Om man tar ett fält med 150 aspar,
    som man slumpar ut på ett fält...

  53. Då kan man se fördelningen av
    ett bestämt fenoliskt ämne.

  54. Då kan det se ut så här.
    Det är stor skillnad på prickarna.

  55. Varje prick är en individ, som har
    olika koncentration av ämnena.

  56. Koncentrationen är inte så liten.

  57. Torrvikten kan vara
    allt från 5-20 procent i ett blad.

  58. Det är väldigt höga halter
    i salix och i asp.

  59. I svenska aspar har vi
    20 olika typer av de här fenolerna.

  60. Det här är en struktur.
    Jag kan ge er namnet på den.

  61. Men vi gör inte det, utan kallar den
    nummer ett. Här är nummer två.

  62. Den varierar inte så mycket mellan
    asparna, men det är ändå skillnad.

  63. Det som inte var grönt här borta
    har faktiskt det här ämnet.

  64. Det får färgerna röd och blå.
    Vi har olika grupper av aspar.

  65. Vi kan göra det för alla ämnen.
    Då får vi olika mönster-

  66. -när det gäller de här 150 asparna.

  67. Det har visat sig
    att arv har en stor betydelse-

  68. -för vilka fenolämnen
    som finns i bladen.

  69. Därför har vi som fingeravtryck
    av fenoler i asparna.

  70. Och...

  71. Från en skadegörares synpunkt...

  72. Om den rör sig in
    i den här skogen med 150 aspar-

  73. -kan den kanske inte avgöra
    vilka fenoler som finns i bladen.

  74. Men vi vet
    att många av de skadegörare vi har-

  75. -som till exempel aspglansbaggen,
    som ni ser här-

  76. -gillar de här fenolerna, och kan
    utnyttja dem till sitt eget försvar.

  77. Vi har baggen här, och här är
    larver i sitt ungdomsstadie.

  78. Här har ni nån som petar på en larv,
    och ni ser vita knoppar här.

  79. Det är
    små körtlar som utsöndrar vätska.

  80. I den finns det fenolderivat-

  81. -som baggen har gjort om i kroppen-

  82. -från fenolerna i bladen.
    Det är som ett malmedel.

  83. Ni kanske känner till lukten.
    Det är en fenolaldehyd.

  84. Förr hade man det i klädkammaren-

  85. -så att ylleplaggen inte
    skulle bli uppätna av malar.

  86. I Sverige har vi en stor mångfald
    av fenoler i våra aspar.

  87. Men det är lite oförutsägbart
    för skadegörarna, kan man tänka sig.

  88. Vi har inte så många
    icke-specialister eller allätare.

  89. Som till exempel lövskogsnunnan...
    Här ser ni larverna.

  90. De spinner in träd som de äter
    i en sån här strumpa-

  91. -precis som häggspinnmal,
    som har haft ett utbrott i Umeå.

  92. Lövskogsnunnan finns i Sverige,
    men den är inte speciellt utbredd.

  93. Den kommer inte i utbrott, men i
    Nordamerika har man haft utbrott.

  94. Där har man i studier
    knutit ihop fenolhalten-

  95. -med hur smakliga
    de nordamerikanska asparna är.

  96. Här har vi fenolinnehållet i bladen,
    som ökar när vi går åt höger.

  97. Sen har vi avlövning -
    hur mycket av bladen som äts upp.

  98. Det finns
    ett starkt negativt samband.

  99. Ju mer fenoler det finns, desto
    mindre gillar lövskogsnunnan asparna.

  100. Om man vill få ett kvitto på det
    kan man titta på larvtillväxt.

  101. Där ser vi ett liknande samband.
    Ju mer fenoler i bladen-

  102. -desto sämre växer larverna
    när de äter de här bladen.

  103. Men varför har vi olika mönster
    i Nordamerika och i Sverige?

  104. En förklaring är mångfalden av
    de fenoler som jag berättade om.

  105. Den är mindre... Om vi i Sverige
    har 20 stycken fenoler i bladen-

  106. -ligger det runt fyra, fem i
    den nordamerikanska asppopulationen.

  107. Och varför är det så?
    Det kanske vi inte vet.

  108. Men vi vet att lövskogsnunnan
    är inhemsk i Europa, men inte i USA.

  109. I början av 1900-talet kom den
    till Amerika, till Boston-området.

  110. Sen har den expanderat,
    som ni ser här.

  111. Här är utbredningen
    under några utvalda år.

  112. Lövskogsnunnan har kunnat
    härja fritt.

  113. Den är både invasiv
    och en utbrottsart.

  114. Det är ett exempel på att naiva träd-

  115. -har varit god mat åt lövskogsnunnan.
    De fick inte stå gröna-

  116. -i alla fall inte om de inte hade
    för mycket fenoler i bladen.

  117. Men det handlar inte bara om
    den kemi som plantorna producerar.

  118. Plantor är kemiska fabriker.

  119. Hundratusentals olika kemiska ämnen
    har biologiska funktioner.

  120. Nu vet vi också
    att växtkemin förändras-

  121. -på grund av arv
    och på grund av växtens historik.

  122. Om vi ser på den här skissen...

  123. Här ser ni olika skadegörare.
    Vi har pratat om tuggande insekter.

  124. Sen finns det sugande insekter,
    som bladlöss.

  125. Sen finns det olika mikrober, som
    kan vara mer eller mindre onyttiga.

  126. Det finns de som är bra
    även i bladen.

  127. När ett angrepp eller en interaktion-

  128. -mellan skadegörarna
    eller organismerna sker-

  129. -när bladet blir angripet
    eller påverkat...

  130. Numera vet vi mycket om växthormoner.
    Det är de små bollarna här.

  131. Vi vet att växthormonerna-

  132. -påverkar kemin i bladen.

  133. Vi vet till och med
    att sättet de uppträder i bladen-

  134. -beror på angreppet.

  135. Det finjusterar sitt kemiska...

  136. ...det kemiska svar som plantan
    ska ge för att bäst skydda sig.

  137. Det har vi försökt visa
    i den här skissen.

  138. De här växthormonerna
    kan sätta i gång olika gener.

  139. Generna kan ändra
    metabolismen i bladen-

  140. -och justera kemin så
    att syftet blir det bästa försvaret.

  141. De kan också skapa flyktiga ämnen,
    som lockar till sig andra organismer-

  142. -som kan komma
    och äta upp skadegörarna.

  143. Så... Det är en annan förklaring -
    växternas svar.

  144. Det är inte bara
    de naiva förekomsterna av fenoler-

  145. -utan även de svar som kommer
    från olika påverkan på växterna.

  146. När man tittar ut över en skog-

  147. -kan det se ut så här, om man
    tittar på det kemiska landskapet.

  148. Det här är en fjärranalysbild
    som är tagen med laserskanning.

  149. Då kan man läsa av
    olika kemiska ämnen i trädens kronor.

  150. Det här är från Amazonas. Här
    kan man se vilka fenoler som finns.

  151. Men vad betyder det för växterna-

  152. -och för deras motståndskraft
    mot skadegörare?

  153. Är det här
    nåt som ger resistens eller inte?

  154. Det kan man inte veta utifrån
    den fenoliska sammansättningen.

  155. Hur kan man då veta det?

  156. Det finns olika sätt.

  157. I mitt labb tittar vi på
    bladlössens beteenden.

  158. Jag vill visa hur vi gör.

  159. En postdoktor från Nederländerna
    har byggt upp det här systemet.

  160. Vi kan koppla en bladlus...
    Här har vi bladlusen.

  161. Den får lim på ryggen.
    Det ser ni här.

  162. Den kopplas med guldtråd
    till ett elektriskt kretslopp.

  163. Bladlusen har en mundel
    som är sticksugande.

  164. Den kan dra in
    det som vi kallar för stiletten-

  165. -in genom de olika lagren i bladen.

  166. Den kan söka sig in till floemet,
    där allt socker transporteras.

  167. Det kan vi följa
    med den här anordningen.

  168. Då får vi ut
    ett kvitto eller en grafik-

  169. -som visar vad som händer.
    Vi kan se cellpunkteringen.

  170. Vi kan se
    när bladlusen börjar bilda saliv.

  171. -som gör floemet tillgängligt.

  172. Sen kan vi även se födointaget.

  173. Hur lång tid de olika beteenden tar
    har betydelse för-

  174. -hur motståndskraftig växten är-

  175. -och hur genotypen är.

  176. Vad vi nu har ändrat på
    i vår uppsättning-

  177. -beroende på
    vilken fråga vi har ställt oss.

  178. Med den här utrustningen
    försöker vi relatera till-

  179. -närvaron av fenoler i bladen.

  180. Vi tittar även på
    andra strukturer i bladen-

  181. -som kan bygga upp motståndskraft
    eller resistens.

  182. Det hänger inte bara på fenolerna.
    Då skulle nån organism överkomma det-

  183. -och äta upp alla aspar.
    Det som är viktigt-

  184. -i växternas försvar
    mot växtätare och sjukdomar-

  185. -är mångfalden
    av olika uppfinningar-

  186. -som växterna har för att inte
    bli uppätna eller sjuka.

  187. Med det vill jag tacka er.

  188. Tack så mycket.
    - Har vi några frågor?

  189. Där.

  190. Jag blev nyfiken på
    jämförelsen mellan USA och Europa-

  191. -i antalet fenoler ni hade hittat.

  192. Var det en jämförelse
    mellan vår asp...

  193. Alltså mellan vår populus tremula
    och deras populus tremoloides?

  194. -Ja.
    -Just det.

  195. Om man tittar på aspar...
    Det släktet är stort i Nordamerika.

  196. Har du nån aning om antalet fenoler
    om man tittar på hela släktet?

  197. Det finns variationer.

  198. Vi vet att varje art har en profil
    med ännu fler variationer.

  199. Själva fenolstrukturen...
    Just de här fenolerna är speciella.

  200. Vi kallar dem salicinoider. Vi vet
    hur det är med de olika grupperna-

  201. -och vilka positioner
    de kan sättas på.

  202. Vi vet att vissa strukturer
    får uppträda i vissa arter.

  203. För att verkligen heltäckande säga
    att arten som sådan är olik-

  204. -måste man samla in vitt och brett,
    och det har vi gjort i Sverige.

  205. Det har de även gjort i USA. En grupp
    i Wisconsin har tittat på det.

  206. De har
    screenat för populus tremoloides-

  207. -och de hittar bara
    de här fem fenolerna.

  208. Vi har inte
    hunnit utvidga undersökningen-

  209. -till att omfatta
    till exempel Ryssland.

  210. Populus tremula har stor utbredning,
    ända ner till Spanien.

  211. Vi har spekulerat i
    att vi kan ha en zon här i Sverige-

  212. -där vi efter istiden
    hade invandring från norr och söder.

  213. Det kan vara en hybridiseringseffekt.
    Vi har haft såna tankar.

  214. Men vi har inget svar än.

  215. Men anledningen till att vi
    hittade alla de här fenolerna-

  216. -var att jag hade jobbat med salix
    i USA, och ville testa asp.

  217. Det var intressant att se
    att vi har så mycket mer.

  218. Men varför är fortfarande oklart.

  219. Några fler frågor?

  220. Nej. Då tackar vi Benedicte.

  221. Textning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om växter och deras försvar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Benedicte Albrectsen är forskare i fysiologisk botanik och berättar om växters förmåga att försvara sig. Växter består av mat, men många blir ändå inte uppätna. Det beror på att växterna producerar gifter och osmakliga ämnen med hjälp av fenoler. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Växter
Ämnesord:
Botanik, Naturvetenskap, Växter, Växtfysiologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fascinerande växter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur vet egentligen trädet att det är höst?

Hur mycket påverkar arv respektive miljö trädens samspel med årstiderna? Stefan Jansson är professor i botanik och förklarar varför det är viktigt för träden att fälla sina löv i god tid innan vintern. Vad ger trädet dess egenskaper? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur växter bygger ledningar

Vissa växter har utvecklat ett slags rörsystem för att transportera vatten till olika delar av växten. Sacha Escamez är forskare i fysiologisk botanik och förklarar hur det fungerar. Han säger också att beskrivningen med rör är en förenkling och att det egentligen handlar om specialiserade celler i växten. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Trafiken i växtceller

Hur ser det ut i en växt? Anirban Baral är forskare vid SLU och föreläser om hur växter ser ut inuti och om funktioner i en växtcell. Hur utbyter de olika delarna i växtcellen information med varandra? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Kemikalier för att dissekera växter

Siamsa Doyle är forskare vid SLU och studerar egenskaper i växters protein. Hon säger att allt som händer i en mänsklig kropp eller en växt är styrt av proteiner. Hon berättar om olika metoder för att blockera protein och om fördelarna med att göra det med hjälp av kemikalier. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Symbiosen mellan svamp och träd

Judith Felten är forskare i cell- och molekylärbiologi vid SLU och föreläser om funktionen trädens rotsystem har. Rötterna behövs för att ta upp näring och vatten, men de tar också hjälp av svampar och bakterier. I utbyte får de socker från träden. Svampars interaktion med trädrötter kallas Mykorrhiza. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Om växter och deras försvar

Benedicte Albrectsen är forskare i fysiologisk botanik och berättar om växters förmåga att försvara sig. Växter består av mat, men många blir ändå inte uppätna. Det beror på att växterna producerar gifter och osmakliga ämnen med hjälp av fenoler. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Framtidens skogsgenetik

Varför är gamla fältförsök viktiga? Anders Fries är forskare i skogsgenetik och berättar om vad gamla fältförsök kan lära oss om bland annat vedegenskaper. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.