Titta

UR Samtiden - Fascinerande växter

UR Samtiden - Fascinerande växter

Om UR Samtiden - Fascinerande växter

Forskare från Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet berättar om sin forskning om växter. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Fascinerande växter : Hur vet egentligen trädet att det är höst?Dela
  1. Problemet för dem är att de inte
    fattar i tid när hösten kommer.

  2. Ett sånt där år...

  3. ...skulle de ha satt igång processen
    och tappat sina blad före oktober.

  4. Men de är inställda på det polska
    klimatet och vädret.

  5. Hur vet de att det är höst?
    Vet de att det är höst?

  6. Jo. Är man umebo
    har man nog funderat på det-

  7. -och insett
    att det finns nåt intressant där.

  8. Själv bodde jag på Ålidhem
    på Språkgränd förut.

  9. Vissa år när hösten kom tidigt...

  10. 2002 snöade det här den 3 oktober-

  11. -och vissa av björkarna
    hade fortfarande gröna blad-

  12. -medan andra hade tappat bladen och
    såg ut som de borde ha gjort.

  13. Man kan då undra
    varför det är så olika.

  14. Det har en praktisk förklaring,
    på ett vis.

  15. Jag vet inte
    om ni har hus eller så själva.

  16. Om ni ska plantera en björk i Umeå-

  17. -så kan ni åka till kommunen på våren
    och få en björk.

  18. Det är ju ändå "Björkarnas stad"
    och det vill man promota.

  19. Men så var det inte på 70-talet.

  20. När Ålidhem byggdes
    hade man inte den servicen.

  21. Då köpte man björkar från Polen.

  22. Många av de björkar som planterades
    på bostadsområden då var polska.

  23. Många av dem har dött bort
    för de trivdes inte här.

  24. Det här är en sån stackare
    som står kvar.

  25. Den ser ut som en fjällbjörk.
    Den mår dåligt.

  26. Huvudproblemet för dem är att de
    inte fattar i tid när hösten kommer.

  27. Ett sånt där år-

  28. -skulle de ha satt igång processen
    och tappat sina blad före oktober-

  29. -men de är inställda på det polska
    klimatet och det polska vädret.

  30. De har fel på höstigenkänningen-

  31. -för vårt klimat.

  32. Min forskargrupp, och även andra-

  33. -försöker begripa hur det går till
    och vad som ligger bakom det här.

  34. Växtforskare och även forskare
    som håller på med djur-

  35. -försöker begripa samverkan
    mellan arvet och miljön-

  36. -som styr hur vi människor,
    djur eller växter-

  37. -blir som vi blir.
    Alla vet att det är en samverkan.

  38. Är man naturvetare tenderar man-

  39. -att betona arvets betydelse.

  40. Är man samhällsvetare säger man
    att miljön är väldigt viktig.

  41. Man föds inte mördare. Man får
    en dålig uppväxt, eller så...

  42. Det är varken svart eller vitt.
    Det är hela tiden ett samspel.

  43. Vi på forskningscentret
    och växtforskare i allmänhet-

  44. -jobbar med arvet och miljön
    och sen sätter vi ihop de delarna-

  45. -och det är det jag ska prata om.

  46. Arvet... Det minns ni förmodligen
    från gymnasiet.

  47. Det handlar om DNA och kromosomer.

  48. Kromosomer är trådar med DNA som
    finns i celler på levande organismer.

  49. Vissa bitar av kromosomerna
    kallar vi gener-

  50. -för att de på nåt vis
    påverkar våra egenskaper.

  51. Har man en gen...
    Vi kan ta ett enkelt exempel.

  52. Många av er är nog brunögda.

  53. Ni har en gen som ger upphov
    till ett mRNA-

  54. -som ger upphov till ett protein
    som har en funktion.

  55. Det gör ett brunt pigment
    i er regnbågshinna.

  56. Jag är blåögd
    och har inte samma gen där.

  57. Min gen kan inte göra proteinet som
    ger det bruna pigmentet.

  58. Det finns två eller flera varianter
    för varje enskild gen-

  59. -och har man olika så får man olika
    hårfärg eller olika benlängd.

  60. Precis på samma sätt
    fungerar det för växter.

  61. Vi vet att vi är olika. Det är bara
    att titta oss omkring här.

  62. Vi människor-

  63. -tenderar alltid
    att tro att vi är så olika.

  64. Vi ser olika ut men det är mest för
    att vi har försökt se olika ut-

  65. -med olika glasögon,
    frisyrer och kläder-

  66. -som markerar social status
    och grupp.

  67. Men tittar man på vårt DNA
    så är vi inte så olika varandra.

  68. Asparna, som vi jobbar med,
    är mycket mer olika varandra.

  69. Tar ni två aspar i skogen
    och tittar på deras gener-

  70. -så skiljer de sig
    med en procent från varandra.

  71. Det är lika mycket som skillnaden
    mellan en människa och en schimpans.

  72. Två aspar
    som vi tycker ser likadana ut-

  73. -är genetiskt lika olika
    som vi och en helt annan art.

  74. Men de har inget intresse av att
    signalera med utseendet vad de är.

  75. Men kollar man
    på vilka ämnen de har i sina blad-

  76. -eller hur de hanterar
    när det ska bli höst-

  77. -så har de mycket större variation
    än vad vi har.

  78. Men vi är intresserade av-

  79. -hur trädet anpassar sig
    till årstidscyklerna.

  80. På vintern har trädet inga blad.

  81. På våren blommar asparna-

  82. -före lövsprickningen,
    men bara vissa år.

  83. Sen spricker löven
    och så står de där med gröna blad-

  84. -och på hösten händer en massa saker.

  85. De slutar växa, de sätter knopp,
    de utvecklar vinterhärdighet-

  86. -de får höstlöv-

  87. -och sen går de in i en äkta vila
    och står så över vintern.

  88. Det går runt varje år.

  89. Huvudmetoden vi har
    när vi försöker titta på det här-

  90. -är att utnyttja
    det faktum att träd är så olika.

  91. Vi tittar på den naturliga
    variationen som finns mellan träd.

  92. Vi började för 13 år sen-

  93. -med att plocka aspar
    från hela Sverige.

  94. Vi tog tio från varje lokal
    och förökade dem.

  95. Om ni råkar hugga av en asp-

  96. -så kommer en miljon rotskott
    från den-

  97. -och de är genetiskt identiska.

  98. Sen kan man plantera fyra där uppe
    och fyra där nere-

  99. -och spara några i burk.

  100. Då kan man producera många träd
    som är genetiskt identiska.

  101. Det kan vi inte göra med djur.

  102. Den där har stått där sen 2004.

  103. Vi kan mäta olika egenskaper och
    försöka förstå varför de är olika.

  104. När träden slutar växa på
    hösten och när de sätter knopp-

  105. -är relativt välkänt.
    Vi och andra har studerat det.

  106. Man förstår man väldigt väl att det
    är dagslängden som styr det.

  107. I vårt klimat, i slutet på juli
    och början på augusti-

  108. -blir dagarna så korta att träden
    förstår att det händer nåt-

  109. -och då sätter de knopp.

  110. Vi vet ganska bra hur de förstår det.
    Jag går inte in på detaljer.

  111. Det handlar om en gen som slås på
    och av, olika tider på dagen.

  112. Den slås på på kvällen.

  113. Den kan slås på medan det är ljust-

  114. -eller när solen har gått ner.
    Den funkar som en switch.

  115. I ena fallet sätter träden knopp och
    i det andra fortsätter de att växa.

  116. Det handlar om ifall ökningen
    i uttrycket av den genen-

  117. -kommer före eller efter
    att solen har gått ner.

  118. Det är den huvudsakliga mekanismen.

  119. Vi har tittat på våra aspar
    och jämfört gensekvenserna-

  120. -med när de sätter knopp-

  121. -och i det här fallet är det
    precis den genen jag pekade på.

  122. En av FT-generna...

  123. Tittar man på våra aspar och ser
    vilka varianter de har av den genen-

  124. -så ser man att de största
    skillnaderna i när de sätter knopp-

  125. -beror på vilken variant de har
    av den genen.

  126. Den är viktigare
    än de andra generna tillsammans.

  127. Det finns 10-50 till
    som påverkar det lite mindre.

  128. Knoppsättningen
    har vi en hyfsat bra förståelse av.

  129. Det jag framför allt
    är intresserad av-

  130. -är när träden blir gula på hösten
    och tappar sina löv.

  131. Vi vet att det styrs mycket
    av kalendern.

  132. Det här trädet
    som står utanför stora ingången-

  133. -mot universitetsbiblioteket.

  134. Vi har studerat det sen 1999-

  135. -och mätt klorofyllhalten
    under hela hösten.

  136. Varje år börjar de bli gult den
    10 september plus minus två dagar-

  137. -helt oberoende av
    om det är kallt eller varmt.

  138. Trädet vet vad det är för datum.
    Hur vet det när datumet kommer?

  139. Det gör det här,
    för plötsligt kommer ett år som 2002.

  140. Det var milt i september 2002.
    Hade trädet nu varit sånt...

  141. Det finns andra träd
    som lever i varmare klimat-

  142. -där många av dem väntar
    med processen tills det blir kallt.

  143. Hade aspen gjort det hade den
    haft gröna blad när snön kom.

  144. Bladen hade fryst sönder
    och med dem alla näringsämnen-

  145. -framför allt kvävet, som är den
    begränsande faktorn för tillväxt.

  146. För att inte riskera
    att tappa kvävet för tidigt-

  147. -sätter de igång en process tidigare
    än vad de skulle behöva.

  148. Nu missar de fotosyntesen under den
    här tiden, men det kan de offra.

  149. Där finns en stor variation.

  150. Tar man växter som står i växthus...

  151. Det är träd från Boden-trakten.

  152. Det var gult på samma datum
    som det från Blekinge var grönt.

  153. Här finns olika varianter
    med olika egenskaper.

  154. Träden har anpassat sig
    efter klimatet där de lever-

  155. -för att de bästa genkombinationerna
    ska finnas där.

  156. Vi trodde till för ett par år sen att
    även det här styrdes av dagslängden.

  157. Det är det vanliga. Blomning
    och knoppar styrs av dagslängden.

  158. Men om vi tittar på alla våra träd
    på de här olika stationerna...

  159. ...och kollar när de sätter knopp
    när vi odlar dem här uppe...

  160. Det är på den här axeln
    med 11-15 timmars dagslängd.

  161. ...och jämför det med
    när de sätter knopp i söder...

  162. ...så ser vi att det finns
    ett samband.

  163. Men hade de gått efter dagslängd-

  164. -skulle de som satte knopp
    vid tolv timmar i Skåne-

  165. -ha gjort det vid tolv timmar här
    uppe, men så är det inte.

  166. Nåt i dagsljuset styr
    men det är inte dagslängden.

  167. Problemet är att vi inte har
    nån annan alternativ teori.

  168. Vi vet bara att det inte kan stämma.

  169. Förhoppningsvis kommer vi fram
    till det så småningom.

  170. Det är inte så lätt att studera
    de här egenskaperna.

  171. Det är svårt att få dem att gulna
    när vi odlar dem inomhus.

  172. Det är svårt att göra studier
    annat än utomhus.

  173. Problemet är att det bara är höst
    en gång om året.

  174. Missar man att göra ett experiment
    ett år får man vänta ett år.

  175. Det tar väldigt lång tid
    att göra det här.

  176. Det är bara vi som försöker så vi har
    ingen konkurrens i forskningen-

  177. -fast det tar lång tid
    att komma framåt.

  178. Men en massa andra saker
    komplicerar det hela.

  179. Det här kom vi på av en ren slump.

  180. Vi ville få bort några aspar
    på gården där vi bodde.

  181. För att slippa rotuppslag
    så ringbarkade jag allihop-

  182. -så att de skulle tappa stinget
    innan vi högg ner dem.

  183. Jag hade så dålig kniv så vissa
    ringar blev bra och andra dåliga.

  184. En del läkte igen, andra inte.

  185. De jag inte hade ringbarkat bra
    såg man inget på-

  186. -men de som var välringbarkade blev
    alldeles röda på eftersommaren.

  187. Vi gjorde om det med trädet här ute.

  188. Det är sex stammar
    från samma individ.

  189. 2008 ringbarkade vi en av de här.

  190. Den lever fortfarande
    efter nästan 10 år.

  191. På eftersommaren är en del av den röd
    medan de andra är gröna.

  192. Det påverkar på nåt vis förmodligen-

  193. -fotosyntesförhållanden i bladen.

  194. Om barken är borta-

  195. -kan den inte exportera tillräckligt
    mycket socker ner till rötterna-

  196. -så den får förmodligen
    en sockerchock uppe i kronan.

  197. Det påverkar då
    i sin tur höstfärgerna.

  198. Den här börjar bli röd
    före det kritiska datumet-

  199. -före den 10 september.

  200. Vi kan också gödsla olika
    och få olika höstfärger.

  201. De här var småplantor
    som växte här ute för några år sen.

  202. Den där och den där
    är egentligen lika.

  203. Det som skiljer dem åt är mängden
    kvävegödsel under eftersommaren-

  204. -vilket ger olika färger.

  205. Vi försöker begripa det
    på olika sätt.

  206. Det där visste vi ju på nåt vis.

  207. Det finns ett äkta biologiskt exempel
    på det här och det är alen-

  208. -som Kerstin har jobbat med tidigare.

  209. Ute i skogen lever den i symbios
    med en kvävefixerande organism.

  210. Just alar, till skillnad från andra
    träd, har inte kvävebrist.

  211. De ger en del av sin fotosyntes
    till den kvävefixerande organismen-

  212. -som då i sin tur ger tillbaka kväve.

  213. Då blir den inte gul på hösten
    innan det blir för kallt.

  214. Den kör fotosyntes fram tills bladen
    trillar av med sitt kväve.

  215. Men det som är lite spännande är-

  216. -att det dels beror på
    hur mycket kväve de får-

  217. -men även på vilken sorts kväve.
    Vi kan använda olika gödselmedel.

  218. Vi har gjort experiment
    med aspar i skogen-

  219. -där en doktorand fick till
    ett system med dialyspåsar-

  220. -som måste förseglas
    så det inte läcker ut.

  221. Med det kunde vi precisionsgödsla
    enskilda stammar-

  222. -och ge dem olika mycket
    av olika kvävekällor.

  223. Beroende på kvävekälla får vi
    skillnader i höstlövsfärgerna.

  224. Allt sammantaget...

  225. De påverkas om man stressar dem
    med ringbarkning eller olika gödsel.

  226. Det är svårt att göra dessa studier.

  227. Vi studerar det genetiskt
    och tror vi har hittat en gen-

  228. -i det här fallet FT-genen.

  229. För att vara säkra-

  230. -vill vi kunna få bekräftelse på det.

  231. Vad vi som växtforskare kan, som de
    som forskar på människor inte kan-

  232. -är att vi kan ändra på träden.

  233. Tror vi att FT-genen påverkar-

  234. ...kan vi ändra mängden av proteinet
    för att se om det blir skillnad.

  235. Sätter den knopp
    tidigare eller senare?

  236. Såna experiment gör vi en del år.
    Det här är ett ställe nere i Halland.

  237. På det här fältet har vi träd-

  238. -där 27 olika gener
    har slagits på-

  239. -mer eller mindre
    än i ursprungsvarianten.

  240. Då ser vi om de sätter knopp
    tidigare eller senare än annars.

  241. I många fall är det skillnad.

  242. Det här vet
    en del av er som har hängt med.

  243. Jag brukar vara ute och diskutera-

  244. -om man ska använda genmodifierade
    träd i jordbruket.

  245. Det tycker jag man ska.
    Varför jag diskuterar det-

  246. -är för att vi
    måste få göra experimenten.

  247. Vi försöker begripa
    hur trädet vet att det är höst.

  248. Andra kommer att försöka begripa
    andra egenskaper.

  249. För att få data
    måste vi förändra det här.

  250. I vissa fall måste det växa utomhus.

  251. Men räknas det som genetisk
    modifierat? Ja, i princip.

  252. I Sverige får vi göra såna här
    experiment med många restriktioner.

  253. I resten av Europa
    får man inte göra det.

  254. Det är en begränsning
    för forskningen som gör-

  255. -att framstegen blir långsammare.

  256. Med det ska jag säga tack
    till dem som har varit med.

  257. Det är doktorander och postdoktorer
    och andra samarbetspartners.

  258. Det blir lite tid för frågor.

  259. Tack, Stefan. - En applåd.

  260. Har vi några frågor i publiken?

  261. Där borta...

  262. -Hej.
    -Jo, du hörs.

  263. Jag har en fråga-

  264. -angående bladknopparna på hösten.

  265. Innehåller de några ämnen
    som är intressanta för fåglar?

  266. Jag har en katalpa.

  267. Hösten 2015 såg jag-

  268. -att talgoxarna var i den-

  269. -och tog alla knoppar.

  270. Jag vet inte om de åt upp dem
    eller bara tog dem.

  271. Då kommer nästa fråga. Hur kommer det
    sig att trädet kan bilda nya?

  272. Jag trodde att den skulle dö
    då det inte fanns några bladknoppar.

  273. Men den satte nya bladknoppar
    och kom tillbaka våren 2016.

  274. Det är klart det finns godsaker
    i en bladknopp-

  275. -om man jämför med veden.

  276. Det finns mer aminosyror
    och sockerarter i bladknoppen.

  277. En bladknopp
    är biokemiskt lik ett blad.

  278. Hade talgoxen haft nåt annat
    att välja på hade den nog tagit det.

  279. Men egentligen...

  280. Bladknopparna bildas
    på eftersommaren-

  281. -men alla träd
    har nog en nödstrategi.

  282. De kanske inte bara blir uppätna.
    Det kanske är för kallt.

  283. Då kan nya knoppar bildas.
    I vissa träd bildas de hela tiden.

  284. Beskär du ett äppelträd för hårt
    får du s.k. vattenskott.

  285. Det är nya skott det inte fanns
    knoppar för under hösten.

  286. Tar du bort för mycket av de andra
    kommer nya skott.

  287. Den backupen har de.
    Annars skulle det inte vara så bra.

  288. Tack. Några fler frågor?

  289. Om hur träden vet att det är höst...

  290. Nästa gång kan vi prata om
    hur de vet att det är vår.

  291. Ja, jag hoppas att det är på gång.

  292. Jag har en fråga.

  293. Det finns en enorm genetisk variation
    bland asparna.

  294. Mer än hos människor...
    Varför är det så?

  295. Det är inte så att de
    har högre mutationsfrekvens-

  296. -utan de är mer promiskuösa
    än vad vi är.

  297. Aspar är, som de flesta träd,
    vindpollinerade.

  298. På våren blommar de och sprider ut
    sitt pollen över hela Sverige.

  299. Det är därför alar, hassel och björk
    ger pollenallergier.

  300. När aspen här ute blommar-

  301. -kan den få tio tusen olika fäder
    som pollinerar den.

  302. Några står bredvid
    men några kanske kommer från Skåne-

  303. -eller t.o.m. från Tyskland
    i extremfall.

  304. Så är det inte med oss människor.
    Innan järnvägen uppfanns-

  305. -parade vi oss inom gångavstånd.

  306. Vi har genom årmiljonerna
    inavlat oss på det viset.

  307. Vi har också haft
    en massa andra restriktioner.

  308. Vi håller oss inom den etniska
    gruppen och inom klassen.

  309. Bönder gifte sig med bönder
    för att få ihop ägolotterna.

  310. Vi människor är otroligt inavlade.
    Nästan löjligt inavlade...

  311. Vi vill bara inte prata om det.
    Jämfört med asparna...

  312. Okej. Då tackar vi Stefan.

  313. Textning: Henrik Johansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur vet egentligen trädet att det är höst?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur mycket påverkar arv respektive miljö trädens samspel med årstiderna? Stefan Jansson är professor i botanik och förklarar varför det är viktigt för träden att fälla sina löv i god tid innan vintern. Vad ger trädet dess egenskaper? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Växter
Ämnesord:
Botanik, Naturvetenskap, Träd, Växtfysiologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Fascinerande växter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur vet egentligen trädet att det är höst?

Hur mycket påverkar arv respektive miljö trädens samspel med årstiderna? Stefan Jansson är professor i botanik och förklarar varför det är viktigt för träden att fälla sina löv i god tid innan vintern. Vad ger trädet dess egenskaper? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Hur växter bygger ledningar

Vissa växter har utvecklat ett slags rörsystem för att transportera vatten till olika delar av växten. Sacha Escamez är forskare i fysiologisk botanik och förklarar hur det fungerar. Han säger också att beskrivningen med rör är en förenkling och att det egentligen handlar om specialiserade celler i växten. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Per Gardeström är professor vid Umeå universitet och föreläser om fotosyntesen och hur viktig den är för vår överlevnad. Han förklarar hur den fungerar i växten som med hjälp av solljus fixerar koldioxid. Han fokuserar på samarbetet mellan kloroplaster och mitokondrier som båda är delar av växtcellerna och viktiga för deras energiförsörjning. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Trafiken i växtceller

Hur ser det ut i en växt? Anirban Baral är forskare vid SLU och föreläser om hur växter ser ut inuti och om funktioner i en växtcell. Hur utbyter de olika delarna i växtcellen information med varandra? Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Kemikalier för att dissekera växter

Siamsa Doyle är forskare vid SLU och studerar egenskaper i växters protein. Hon säger att allt som händer i en mänsklig kropp eller en växt är styrt av proteiner. Hon berättar om olika metoder för att blockera protein och om fördelarna med att göra det med hjälp av kemikalier. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Symbiosen mellan svamp och träd

Judith Felten är forskare i cell- och molekylärbiologi vid SLU och föreläser om funktionen trädens rotsystem har. Rötterna behövs för att ta upp näring och vatten, men de tar också hjälp av svampar och bakterier. I utbyte får de socker från träden. Svampars interaktion med trädrötter kallas Mykorrhiza. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Om växter och deras försvar

Benedicte Albrectsen är forskare i fysiologisk botanik och berättar om växters förmåga att försvara sig. Växter består av mat, men många blir ändå inte uppätna. Det beror på att växterna producerar gifter och osmakliga ämnen med hjälp av fenoler. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Fascinerande växter

Framtidens skogsgenetik

Varför är gamla fältförsök viktiga? Anders Fries är forskare i skogsgenetik och berättar om vad gamla fältförsök kan lära oss om bland annat vedegenskaper. Inspelat den 8 mars 2017 på Umeå universitet. Arrangör: Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.