Har kvinnor en förkärlek för
utbildningar som ger låga inkomster?

Det kan man undra.

Jag är intresserad av jämställdhet
och ekonomiska utfall.

Jag har funnit genom åren
att det är bra att ha koll på fakta.

Då bemöter man enklare andra
som vet hur det är i världen-

-och kanske inte har samma koll
på fakta.

När jag fick frågan att prata
valde jag att ägna tiden åt-

-utbildningsvalets konsekvenser
för ekonomisk jämställdhet.

Jag tänkte fokusera på
tre vanliga påståenden-

-om utbildning
och ekonomisk jämställdhet.

Att vi får ekonomisk jämställdhet
när högutbildade kvinnor får jobb.

Vi vet att det är jättemånga kvinnor
som läser på universiteten.

60 % av alla som tar examen vid
högskolor och universitet är kvinnor.

Vi förväntar oss att när de kommer ut
i arbetslivet är könslönegapet borta.

Det andra påståendet
handlar om barnen.

Om vi inte blir ekonomiskt jämställda
när högutbildade kvinnor får jobb-

-är det för att barnen är i vägen.
Det tar för mycket tid.

Och sen att om män och kvinnor
går samma utbildningsinriktning-

-finns väl inga inkomstskillnader?

Det här tycker jag kan vara
viktiga poänger att ta upp.

Jag vill säga vad jag menar med
ekonomisk jämställdhet.

Jämställdhetspolitiken har svårt att
ha mål. Vi vill att det ska bli lika.

Det betyder att vi ska ha
samma ekonomiska utfall-

-givet att vi gör samma val.

SCB har tagit fram 88 indikatorer
på ekonomisk jämställdhet.

Vad betyder det? Att vi mäter hur
många kvinnor som förvärvsarbetar.

Vi mäter andelen kvinnliga chefer.
Men vad är målet?

Vi måste fortsätta att fundera aktivt
kring vad vi vill sträva efter.

I dag kommer jag inte bara
att prata om löner.

Utan om inkomster.

Skillnaden är att årsinkomsten
är det man får i plånboken.

Där beaktas det att man kanske
inte har jobbat heltid-

-och att man har olika bortfall från
den här heltidsekvivalenta lönen.

När man mäter jämför man
fiktiva, heltidsekvivalenta löner-

-som män och kvinnor
faktiskt inte jobbar ihop.

Och för att hjälpa till att fånga
den faktiska utvecklingen-

-ska jag visa er grafer för vad som
händer med 45-åringar över tid.

Jag har tagit dem som är födda 1955.
De är 45 år 2000.

Sen har jag tagit dem som är födda
-56. Och så visar jag-

-inkomstutveckling och utbildning
för en jämförbar grupp av personer.

Det är viktigt för att säga vad som
händer i dag på jämställdhetsfronten.

En första graf. Hur mycket
utbildar sig män och kvinnor?

Det är bara 45-åringar i grafen.

Här har vi män som är födda 1955
och som år 2000 var 45 år.

2014,
sista året som jag har data för-

-där var männen födda 1969.
Så vi har 45-åringar över tid.

Då ser vi att bland dem som har
minst tvåårig högskoleutbildning-

-så är det 2014
ungefär 25 % av männen.

Medan 64-65 % av männen
har minst tvåårig gymnasieutbildning.

Bland kvinnorna är det upp emot 40 %-

-som har minst tvåårig
högskoleutbildning 2014.

Och lite drygt 50 %
har minst gymnasieutbildning.

Som vi ser har det funnits fler
kvinnliga akademiker från 2000.

På 90-talet ser det likadant ut.
Grafens nivåer kanske skiljer sig åt-

-beroende på hur man mäter. Jag har
mätt utbildningen när de är 45.

Men det är helt klart så
att kvinnor utbildar sig mer än män.

Det finns många fler kvinnor
vid universiteten.

Hur ser det ut med inkomsterna?

Här har jag en graf för årsinkomster.

Så det här är vad man får
i plånboken, före skatt förvisso...

...när man är 45 år.

Grupperna är minst tvåårigt gymnasium
och minst tvåårig högskoleutbildning.

För männen ligger årsinkomsten
i genomsnitt på-

-ungefär 550 000 år 2014 om de har
minst två års högskoleutbildning.

För kvinnor ligger den där siffran på
370 000-380 000 kronor per år.

Så i princip kan man se
på den här bilden-

-att kvinnliga högskoleutbildade-

-tjänar lika mycket
som gymnasieutbildade män.

Så kvinnor vill utbilda sig mer
för att de annars tjänar ännu mindre.

Kvinnor behöver utbilda sig för att
tjäna drägligt, men är ändå efter.

Det är nedslående.

Man kan tänka sig att det finns
förnuftiga förklaringar till det här.

Den vanligaste är att kvinnor arbetar
mindre och är hemma mer med barnen.

Det kan vara bra med
ett tankeexperiment.

Hur stor skulle könslönegapet vara om
man bara tar hänsyn till utbildning?

Att man fokuserar på utbildningen och
tar hänsyn till hur lång den varit.

Det jag ska visa är...

För varje utbildning
och med hänsyn till hur lång den är-

-har jag tagit fram genomsnittslönen
som nån med den utbildningen har.

Jag har räknat med män och kvinnor-

-och gett en individ
genomsnittslönen.

Då kan man se hur stor skillnaden är.

För då kan man tänka sig att arbets-
tid och barn inte spelar nån roll.

Så här ser det ut. Om man bara tar
hänsyn till utbildningsinriktningen-

-förväntas högskoleutbildade män
tjäna 10 % mer än kvinnor.

Om de har gymnasieutbildning,
skulle de tjäna 15 % mer än kvinnor.

Det här säger att män och kvinnor
väljer olika typer av utbildningar.

För i snitt väljer män
lite mer lukrativa utbildningar.

Utbildningar som ger
högre förväntad lön.

Det faktiska könslönegapet, om man
använder heltidsekvivalenta löner-

-är högre. För högskoleutbildade
är det ungefär 30 %.

Män tjänar i snitt 30 % mer
i heltidsekvivalenta löner.

Då kontrollerar jag inte för nånting.

För gymnasieutbildade individer-

-tjänar män också
ungefär 30 % mer numera.

Valet av utbildningsinriktning-

-förklarar mellan hälften till en
tredjedel av könslönegapet i Sverige.

Det förklarar en del för gymnasie-
utbildade och universitetsutbildade.

Det här är naturligtvis intressant.

Hur kommer sig det här? Vi pratar
ofta om värdediskriminering i yrken.

Att kvinnodominerade yrken
ger lägre löner.

Ger kvinnodominerade utbildningar
lägre löner? Det är inte omöjligt.

De är ganska tätt relaterade.

Eller har kvinnor en förkärlek för
utbildningar som ger låga inkomster?

Det kan man undra. Så då har jag
tagit fram ett samband mellan-

-antalet kvinnor på utbildnings-
inriktningen och genomsnittslönen.

Då ser vi ett negativt samband.

På utbildningar med få kvinnor får
man högre lön i genomsnitt efteråt.

På kvinnodominerade utbildningar blir
lönen inte särskilt hög i genomsnitt.

Så här har man nånting att jobba med
helt klart, kan man väl säga.

Jag kan visa lite mer siffror på
utbildningsinriktning.

Kvinnor på gymnasiet
har en förkärlek för-

-samhällsvetenskapliga ämnen,
juridik och viss hälso- och sjukvård.

Män är teknikfokuserade. De som har
gymnasieutbildning stannar ofta där.

Mönstret på universitet och högskola-

-är lite mer homogent
mellan kvinnor och män.

Fortfarande är fler män teknologer.

31 % av 45-åringarna 2014-

-hade en examen
inom teknik och tillverkning.

Bland kvinnor är samhällsvetenskap
och lärarutbildningar vanliga.

Så det finns skillnader.
Frågan är om man kan tänka sig-

-att det inte finns nåt inkomstgap
eller lönegap mellan kvinnor och män-

-som har samma utbildningsinriktning
och utbildningslängd. Vi tänker oss-

-att när kvinnor och män väljer lika
ska det inte finnas några skillnader.

Då ser det ut så här
för högskoleutbildade.

Vi är tillbaka på årsinkomster.
Det är mitt favoritmått.

Jag har "singlat" ut
de fyra vanligaste grupperna.

Jag har tittat på lärare,
den blå linjen.

En genomsnittlig lärare som är man
tjänar 350 000-400 000.

En kvinna tjänar 300 000 ungefär,
om man ser på 2014.

Teknik är den gröna linjen.

Där tjänar man mer än lärare i snitt.
Speciellt män.

Kvinnor som utbildar sig till
ingenjörer och tekniska yrken-

-tjänar bra i förhållande till
andra yrken de kan ha valt.

Men inte lika mycket som männen.

Jag har även samhällsvetare
och hälso- och sjukvård.

Genomgående är kvinnors årsinkomst
100 000-200 000 kronor lägre årligen.

Vi har indikatorer på att vi är
världens mest jämställda land.

Men just den ekonomiska biten
skulle man vilja såg annorlunda ut.

Bara för att... Om man nu tänker
kvotering i bolagsstyrelser-

-i toppen av näringslivet och makten,
i politiken och andra sfärer...

Prestigeutbildningar
som dominerats av män-

-där många kvinnor nu har kommit in
är grogrunden för makt i framtiden.

Hur ser det ut för dem
och deras löner?

I de traditionella kategorierna
civilekonomlinjen, läkarlinjen-

-juristlinjen och civilingenjörs-
linjen brukar man rekrytera till-

-blivande makteliter.
Då ser vi att väldigt tidigt...

30-40 % av dem som gick ekonom-,
läkar- och juristlinjen är kvinnor.

Det här är bland 45-åringar.

De som antas till utbildningar i dag
är fler kvinnor i snitt.

Inte på Handelshögskolan i Stockholm.
De ligger på 30-40 %.

På ingenjörsutbildningarna
är det fortfarande få kvinnor.

Hur man upprätthåller den här
skillnaden i ingenjörsutbildningarna?

Men i alla fall. Deras inkomster.

Här har jag tittat på könsgapet
i årsinkomster.

Om man är kvinnlig civilekonom-

-tjänar man i princip 70 %
av vad en manlig civilekonom tjänar.

Det har inte förändrats jättemycket
över tid. Kvinnliga civilingenjörer-

-tjänar 90 % av vad en manlig civil-
ingenjör tjänar. De är inte så många.

Man ska försöka
få in fler kvinnor där.

Läkare och jurister
ligger runt 80 %-strecket.

Så det finns massor att göra.

Är det barnen som hindrar att kvinnor
får lika höga inkomster som männen?

Det finns upprepade studier...

En studie visar vad som händer
när ett par får sitt första barn.

Inkomstutvecklingen
ligger väldigt lika.

Mannens ökar efter första barnet.
Kvinnans dippar lite.

Sen sackar den efter mer.
Det blir en ökande klyfta.

Så är det barnen?

Om man håller sig till
våra prestigeutbildningar-

-och tittar på
civilekonomer och jurister-

-är det intressanta skillnader mellan
dem som har barn och inte har barn.

Om man tittar för männen...
Den blå och svarta linjen överst-

-är manliga ekonomer och jurister
som har barn.

De tjänar ungefär 200 000 mer-

-än sina manliga jurist- och
ekonomkollegor som inte har barn.

För män är det bra med barn.
De får de höga inkomsterna.

Okej?

För kvinnor kanske det påverkar
på marginalen på slutet.

Man får något lägre årsinkomster med
barn, men det spelar ingen stor roll.

Det här är ett annat sätt att skära
statistik på där man ändå ser att...

Ett tips är
att unga män ska bli pappor.

Kvinnor ska möjligtvis skaffa
en jämställd partner.

Det här är ganska känt
från andra länder.

Speciellt för höginkomsttagare
och männen-

-finns det ett faderskapspremium.

Att det är så stort i Sverige
tycker jag ändå är intressant.

Sammanfattningsvis ger kvinnodomi-
nerade utbildningar lägre inkomster.

Unga kvinnor ska söka mansdominerade
utbildningar om man ska få högre lön.

Kvinnors lägre inkomster härrör till
vad man gör i arbetslivet-

-och utbildningsvalet.
Barn spelar ingen roll i genomsnitt-

-för den årliga inkomstutvecklingen.

Inget utbildningsval garanterar lika
hög inkomst som en mans för kvinnor.

Vad skulle man kunna göra?
Fundera på värdediskriminering.

Det pratas om det vad det gäller
yrken. Utbildningen är första steget.

Oavlönat arbete kommer det
att pratas om senare i dag.

Men det är viktigt att fundera på.
Sen har vi föräldraledigheten.

Att barn inte spelar nån roll
för kvinnans inkomstutveckling-

-handlar mycket om att unga kvinnor
förväntas bli mammor-

-och kommer att vara hemma mer
med barnen än sina manliga kollegor.

Det ligger dem i fatet när det gäller
löneutveckling och exakt position.

Att dela föräldraledigheten
är det råd som man kan ge till alla.

Det kanske motverkar
den statistiska diskrimineringen.

Så. Lite mer på fötterna om den
ekonomiska jämställdheten. Tack!

Textning: Jussi Walles
www.btistudios.com