Titta

UR Samtiden - Okritiskt tänkande på jobbet

UR Samtiden - Okritiskt tänkande på jobbetDela
  1. Har ni sett "Life of Brian"?
    "Ni ska alla tänka självständigt!"

  2. Varpå alla säger: "Ja, vi ska alla
    tänka självständigt!"

  3. "Ni är alla unika individer!"

  4. "Ja, vi är alla unika individer!"
    Sen hör man en röst: "Inte jag!"

  5. "Varför dominerar
    okritiskt tänkande på jobbet?"

  6. Jag har lagt till underrubriken:

  7. Varför vi gillar funktionell dumhet-

  8. -och kanske bör gilla den lite mindre
    än vad vi gör.

  9. Föreläsningen baseras på en bok
    som jag och André Spicer-

  10. -City University of London och
    adjungerad professor, har skrivit.

  11. Vissa tror sig vara oerhört smarta
    och jakten på talang är central.

  12. Organisationer vill ses som oerhört
    smarta och kunskapsintensiva.

  13. Därför vill man anställa de riktigt
    välutbildade, kompetenta och duktiga.

  14. Men kruxet är att de som är duktiga
    och skärpta och kritiskt lagda-

  15. -kan ställa till det för omgivningen.

  16. Inte minst i arbetslivet.

  17. Många organisationer
    kräver en hel del välanpassning.

  18. System blir större och större-

  19. -och kraven på de flesta av oss är
    att vi ska passa in i stora system.

  20. Inklusive de här fabrikerna
    som högre utbildning allt mer utgör.

  21. Här krävs det rätt mycket-

  22. -ordning och reda, pappersexercis,
    förordningar och annan byråkrati.

  23. Det ställs krav på
    att vi ska vara goda "team players".

  24. Vi ska komma överens med alla.

  25. Det här ligger ju inte i linje med-

  26. -att man är välutbildad, kvalificerad
    och klok i sitt tänkande.

  27. Det här är ett mejl jag fick
    som jag tycker är oerhört talande.

  28. Min farfar var född 1902.

  29. Han bodde hela sitt liv
    i en liten by-

  30. -där han hade för vana att dem
    han träffade på kom överens om-

  31. -att den han pratade med och
    han själv var de enda vettiga i byn.

  32. Jag har samma benägenhet,
    men känner mig mer ensam än farfar-

  33. -för jag kan ibland tycka att jag är
    den enda vettiga människan i världen.

  34. Här fick jag en kompis som hade läst
    mina artiklar i olika sammanhang-

  35. -och ville meddela vissa
    observationer och erfarenheter-

  36. -från sitt arbete på ett mycket stort
    internationellt företag.

  37. Den här personen kommer då inte
    att göra någon lysande karriär.

  38. Är ni med på det?
    För det här krånglar till allt.

  39. Ställer man upp på bilden av det
    fantastiska ledarskapet, även här...

  40. Akademiskt ledarskap, och pedagogiskt
    ledarskap i skolan och annat tjusigt.

  41. Där är värdegrund nåt man ska gilla,
    man ska vara med på och tycka om.

  42. Undrar man vad fan folk sysslar med,
    krånglar man till det för sig själv-

  43. -och känner sig till och med
    kanske missanpassad och galen.

  44. Trots att det här förmodligen är
    en väldigt klok och bra observation.

  45. Men alla gör inte det här.

  46. Gör man det, är det nog klokt
    att inte förmedla det så tydligt-

  47. -till omgivningen.

  48. Om man inte har fallenhet
    för det vi kallar funktionell dumhet-

  49. -blir tillvaron betydligt krångligare
    för en själv.

  50. Den här personen trodde
    att han höll på att bli knäpp.

  51. Det är i linje med våra observationer
    av ledarskapsförsök-

  52. -och effekter av värdegrundsövningar,
    vad det nu är för nånting.

  53. Företag och organisationer ägnar
    mycket tid åt att minimera tendensen-

  54. -att se, uppmärksamma och ställa
    kritiska frågor kring saker och ting.

  55. Man sysslar med dumhetsledning.
    De flesta av oss utsätts för det här.

  56. "Tyck och tänk som alla andra,
    gilla läget."

  57. "Hoppa på det
    som låter och ser bra ut."

  58. Det leder till
    att man fördummar sig själv.

  59. Det finns undantag,
    men det här är relativt vanligt.

  60. Du ser inte allt som händer
    i arbetslivet.

  61. Men hur kommer det sig
    att okritiskt tänkande-

  62. -eller funktionell dumhet
    är tämligen vanligt?

  63. Och det här betalar sig ofta,
    särskilt i det korta perspektivet.

  64. Det kan leda till problem
    på lång sikt-

  65. -men ofta försvinner
    de problem man skapar.

  66. Det blir inte ens eget. Det finns
    ingen kortsiktig feedback-loop:

  67. "Du har gjort nåt stolligt
    eller ställt upp på nån konstighet."

  68. De problem som finns cirkulerar runt
    och många av dem försvinner-

  69. -eller löser sig själva,
    men det är inget som slår tillbaka-

  70. -och gör att de som ställer upp på
    en massa flum får betala för det här.

  71. Tvärtom så tjänar man ofta på det.
    Ibland uppstår stora problem-

  72. -där man inte bara är förvirrad
    för att man saknar överblick-

  73. -eller tänker några steg utanför det
    som ligger närmast till hands.

  74. Ibland får man tydlig feedback.

  75. Sverige hade ju länge
    världens bästa skola. Eller hur?

  76. Nu är vi kanske världsbäst i
    bortförklaringar av dåliga resultat.

  77. Även om Pisa-mätningarna har gett
    en liten böj uppåt på senare tid.

  78. Men först när man började undersöka
    det, såg man hur uselt det fungerade.

  79. Och...

  80. Men normalt är det inte så.

  81. Väldigt många organisationer
    kan göra ett rätt dåligt jobb-

  82. -utan att det märks särskilt tydligt.

  83. De problem man ställer till med
    försvinner där ute nånstans.

  84. En misslyckad operation
    blir förstås väldigt påtaglig.

  85. Men en konsult kan ge konstiga råd
    och en lärare kan godkänna elever-

  86. -som inte kan så mycket.

  87. Man belönas för hög genomströmning
    och studenterna gillar glädjebetygen-

  88. -som ofta får det att fungera väl.

  89. De är gymnasiebehöriga,
    betygen går uppåt och liknande.

  90. Ofta är lösningen på skolans problem-

  91. -att man höjer betygen
    så att det ser bra ut.

  92. Det är först när det sker ordentliga
    prövningar, som man inser sanningen.

  93. Vi lever i kunskapssamhället och är
    väl självständiga, kritiskt tänkande-

  94. -intelligenta, välutbildade,
    reflekterande personer?

  95. Nej! Har ni sett Monty Python?

  96. "Life of Brian"?

  97. Där är det en scen, där Brian,
    som ju misstas för Jesus-

  98. -har en massa anhängare.

  99. Han är ingen ledare och
    vill bli kvitt de där anhängarna-

  100. -så han säger till dem:
    "Ni ska tänka självständigt!"

  101. Varpå alla säger: "Ja, vi ska alla
    tänka självständigt!"

  102. "Ni är alla unika individer!"
    "Ja, vi är alla unika individer!"

  103. Sen hör man en stämma: "Inte jag."

  104. Och så är det nog.

  105. Ja, vi har kunskapsekonomi,
    innovationer, entreprenörskap-

  106. -och kompetens är viktigt.
    Vi tillhör den kreativa klassen-

  107. -som en amerikansk kulturgeograf
    blev rik på att skriva om.

  108. Nej! Det ska man gärna tro på
    och ställa upp på.

  109. Men så är det inte med arbetslivet.

  110. Sociologer som tittade på arbets-
    marknaden i USA konstaterade:

  111. "För varje välavlönad programmerare
    på Microsoft"-

  112. -"är det tre personer som
    flippar hamburgare på McDonalds."

  113. Det är de proportionerna.

  114. Helst ska man tro på det, som
    är positivt och låter bra och klokt.

  115. Nu kommer jag över på temat
    som är funktionell dumhet.

  116. Det är inte detsamma som att man
    slutar tänka och gör idiotiska saker-

  117. -som Charlie Chaplin här
    i "Moderna tider".

  118. Vi är intresserade av
    det okritiska tänkandet.

  119. Att man köper sanningar
    som kanske inte tål att granskas.

  120. Utan... Det här skiljer sig stort
    från ren dumhet.

  121. Där kan folk ha haft otur
    i det genetiska lotteriet-

  122. -och har inte så bra IQ, kanske.

  123. Man har fastnat
    i uppenbart idiotiska idéer.

  124. Man är svagt utbildad
    eller radikalt felutbildad.

  125. Man gör sånt som är problematiskt
    och leder till synliga problem.

  126. Det här ogillar ju alla - förstås.

  127. En feedback-loop gör att man försöker
    rätta till det och får på fan.

  128. Det här är alltså den rena dumheten.

  129. Vad vi är intresserade av...
    Det här är lite åt det hållet.

  130. Känner ni igen honom?

  131. Peter Sellers som doktor Strangelove
    i den där filmen.

  132. Vårt intresse är det vi kallar
    funktionell dumhet.

  133. Och det här innebär
    att man tänker relativt snävt.

  134. Innanför boxen.

  135. Man är kanske jurist och
    tänker hela tiden i juridiska termer.

  136. Eller så är man expert
    och håller hårt på sin expertkunskap.

  137. Allt ska helst pressas in i den typ
    av expertis som man representerar.

  138. Är man en snickare
    och baddare på hammare-

  139. -så behandlar man allt som en spik.
    Det är vulgärversionen av det här.

  140. Annars handlar det
    om bristande reflektion-

  141. -och låg grad av kritiskt tänkande.

  142. Man är obenägen att ställa kritiska
    frågor, man är inte självkritisk.

  143. Vad som är normalt och det andra gör
    ses som gott, naturligt, självklart.

  144. "Så här brukar vi göra,
    så gör alla andra."

  145. "Det här är mitt jobb, det man för-
    väntas tycka, tänka och syssla med."

  146. Man anpassar sig utan att ställa
    frågor kring vad det handlar om.

  147. Som i exemplet med civilingenjören
    som undrade vad alla höll på med.

  148. Han avviker. Han saknar naturlig
    talang för funktionell dumhet-

  149. -som ofta gör att det sociala livet
    blir mycket, mycket lättare.

  150. Funktionell dumhet,
    förkortat till FD-

  151. -innebär alltid en positiv,
    kortsiktig loop. Folk gillar det här.

  152. Du sköter ditt.

  153. Du sköter allt inom ramen
    för regelverk och arbetsprocesser.

  154. Du tänker så här, sällan så här.

  155. Vad kommer före och efter?
    Vilka antaganden bygger det på?

  156. Leder lagstiftningen vi ska följa
    till nåt förnuftigt, är den feltänkt-

  157. -eller hamnar man i ett läge
    som ger uppenbart idiotiska effekter?

  158. Den som har talang för funktionell
    dumhet håller sig till regelverket-

  159. -och funderar inte
    kring brister och problem.

  160. Kom ihåg att man måste
    vara ganska begåvad-

  161. -och välutbildad
    för att vara funktionellt dum.

  162. Det är alltså inte helt lätt.

  163. Annars blir man rent dum
    och gör konstiga, felaktiga saker.

  164. Man är välanpassad och fungerar väl.

  165. Man kan fundera på den
    egna arbetsplatsen och karriären-

  166. -och om man har talang för det.

  167. Det här kräver sin talang.
    Annars är det jobbigt och knepigt-

  168. -och man får svårt för sig
    som personen i mitt initiala exempel.

  169. Det här är några karakteristiker.
    Hur är det på en arbetsplats?

  170. Är det så att man ifrågasätter
    och utmanar antaganden...

  171. ...praktiker och trossatser?

  172. Man inte bara förbättrar, utan frågar
    om det behöver förbättras.

  173. Hur ska vi förbättra visionen?

  174. Är man funktionellt dum kan man
    upptas av frågan, men frågar inte:

  175. Har en vision en poäng? Leder det
    till nåt annat än en massa floskler-

  176. -som inte tål nån form av granskning?

  177. Det gör man inte, utan det här
    är en logik som man fastnar i.

  178. Man är obenägen att begära sakskäl.
    Varför ska man göra det här?

  179. Vad är det för motiv och sakskäl
    för att göra nånting visst?

  180. Man kanske nöjer sig med:
    "Ledningen har bestämt."

  181. "Regelverket ser ut så här."
    "Alla andra gör så här."

  182. "Det står i nån regel nånstans."

  183. Det är ju inte sakskäl.

  184. Funktionell dumhet betyder att man
    inte är benägen att begära sakskäl.

  185. Själv har jag en benägenhet för att
    jämt begära sakskäl för att göra nåt.

  186. Det innebär ju att man ibland
    kan slippa att göra en massa jobb.

  187. Ofta saknas ju bra motiv.

  188. Någon har bestämt något.

  189. Det kan vara relevant för delar
    av den stora organisationen-

  190. -men ibland är det helt irrelevant
    och då kan man pröva det här.

  191. Finns det sakskäl
    ska man givetvis respektera dem.

  192. Man kan inte alltid begära sakskäl,
    men ha en grundhållning-

  193. -som den som har talang
    för funktionell dumhet-

  194. -inte är särskilt benägen
    att ägna sig åt.

  195. Man är inte heller så orienterad
    mot substantiellt resonerande.

  196. Det finns två typer av logik. Den ena
    är mer teknisk, instrumentell logik-

  197. -som gör att man har mål.
    Hur uppnår man målen optimalt?

  198. Det andra är att man frågar: Är målen
    meningsfulla? Är det här relevant?

  199. Man har ett problem som man kanske
    vill lösa. Då kan man ställa frågan:

  200. Är det verkligen ett stort problem?
    Behöver vi lösa det här problemet?

  201. Eller ska vi acceptera att det finns
    ofullständigheter i tillvaron?

  202. Ställer vi till det om vi ska ha
    lösningar på alla problem som finns?

  203. Rätt mycket får man kanske ta sig an
    spontant. Som att ha strukturer-

  204. -och experter och fix på vartenda
    problem som kan uppstå.

  205. Men de som är lagda
    åt funktionell dumhet-

  206. -ägnar sig aldrig åt
    det här substantiella resonerandet-

  207. -där etik, sammanhang och poängen med
    mål är med i reflekterandet.

  208. Mindre intressant
    är kommunikativ rationalitet-

  209. -där man prövar vilka argument
    som anförs för eller emot något-

  210. -och låter det goda argumentet ha
    genomslagskraft. Här gäller istället:

  211. Lagstiftning, traditioner, ledningen
    har bestämt, alla andra gör så här.

  212. Benägenheten att söka goda skäl
    att göra nånting-

  213. -tenderar då
    att inte vara på tapeten.

  214. Det här är vad funktionell dumhet
    handlar om. Är ni med på det?

  215. Om jag ska skryta lite, så skrev jag
    en artikel om det här 2012-

  216. -och 2013 blev "funktionell dumhet"
    invalt i svenskt språkbruk.

  217. Tillsammans med 39 andra ord
    och termer.

  218. Det enda jag känner till är "selfie"-

  219. -som tyvärr har lite mer framgång
    och som används...

  220. Funktionell dumhet
    används mer än selfies-

  221. -men folk har inte fattat
    att begreppet finns.

  222. Vi kämpar en hård kamp för att
    få upp populariteten av begreppet.

  223. Men "selfie" är
    oerhört mycket mer framgångsrikt.

  224. Å andra sidan vet jag inte
    vad de andra 38 orden handlar om.

  225. Men det är i alla fall
    lite "impact at last".

  226. FD betyder inte filosofie doktor.
    Det får man kanske betona här i Lund.

  227. Före detta eller filosofie doktor
    kan vara innebörden-

  228. -men här är betydelsen
    funktionell dumhet. Okej?

  229. Det är väldigt populärt.

  230. Det handlar inte om att folk
    är obegåvade eller dåligt utbildade.

  231. Man kan vara välutbildad
    och göra saker och ting rätt.

  232. Man kanske inte gör vettiga saker,
    men gör det på rätt sätt.

  233. Det handlar om kognitiva fällor,
    att göra det enkelt för sig.

  234. Kognitiv dissonans, att gott och
    mindre gott följs åt, skapar krångel.

  235. Man vill ha det entydigt. Allt gott
    följs åt och allt ont följs åt.

  236. Man gillar sånt
    som kan "boosta" ens självkänsla.

  237. "Self-serving bias". Man tror gärna
    att man är en bättre ledare än andra-

  238. -en bättre kommunikatör, och om man
    är man, tror man sig köra bil bättre.

  239. Såna där psykologiska grejer.

  240. Men det vi är intresserade av,
    och som förklarar mer-

  241. -är strukturella och kulturella
    egenheter, som gör att vår tid-

  242. -trots all fantastisk utbildning och
    forskning och vad det nu kan vara-

  243. -kan sägas vara en hejare
    på funktionell dumhet.

  244. Jag kan tycka mig se det överallt.
    Vi har djupstudier av organisationer.

  245. Djupstudier av chefer,
    organisationsförändringar-

  246. -så vi tycker oss
    kunna se det överallt.

  247. Det är delvis ett samhälleligt
    och organisatoriskt fenomen.

  248. Det är så vanligt,
    eftersom det är funktionellt.

  249. Korkat, men funktionellt.

  250. Där har vi poängen,
    funktionell dumhet.

  251. Det är korkat,
    men tjänar en social funktion.

  252. Det gör att stammen, gruppen,
    institutionerna fungerar lite bättre.

  253. Hur fungerar det? Vad är det som gör
    att det blir så bra?

  254. Dels har vi en kognitiv ekonomi.

  255. Det är jävligt jobbigt
    att tänka själv.

  256. Har ni tänkt på det nån gång?

  257. Fan vad jobbigt det är
    att tänka själv.

  258. Men det är det ju, så ofta låter man
    etablerade "recept" tänka åt en.

  259. "Så här brukar vi tänka",
    och så följer man det.

  260. "Så brukar vi göra",
    och jag tänker ungefär på samma sätt.

  261. Kognitiv ekonomi
    sparar mycket energi och resurser.

  262. Man slipper ligga sömnlös,
    utan flyter på.

  263. Så här!

  264. Det är legitimt att följa andra.

  265. Man råkar aldrig illa ut
    om man gör som alla andra.

  266. Kanske inte så klokt och genomtänkt,
    men alla andra gör så här.

  267. Då är det okej. Kanske dumt
    vad gäller resultat och utfall-

  268. -men man kan aldrig klandras för
    att man gör ungefär som alla andra.

  269. Vi har en eskalering av ångest
    för att göra fel.

  270. Det finns ju så mycket lagstiftning,
    regler och sociala normer-

  271. -som gör att vi blir rätt skrajsna
    för att göra fel.

  272. Framförallt i offentlig sektor
    är man rätt ångeststyrd.

  273. Det finns tillsynsmyndigheter,
    sociala grupper, massmedia.

  274. Oerhört mycket måste bli rätt
    så att ingen blir kränkt.

  275. Man får inte avvika från
    några behov eller regelverk.

  276. Ofta finns en lösningsfrenesi,
    man ska lösa alla problem.

  277. Experter, system, procedurer.

  278. Sånt eskalerar. Många experter är med
    för att lösa problem hela tiden.

  279. Ett exempel är brittiska universitet,
    jag kan inte de svenska siffrorna-

  280. -men på 70 procent
    av de brittiska universiteten-

  281. -består mer än hälften av
    personalstyrkan av administratörer.

  282. Här sitter många administratörer
    och det är en viktig kategori-

  283. -men det är kanske för många om
    det är mer än hälften av personalen.

  284. Det ska vara jurister,
    det ska vara personalfolk-

  285. -det ska vara utvecklingsexperter
    och jämställdhetsexperter.

  286. Man får en uppsjö av experter
    som kan lösa alla möjliga problem.

  287. Man skapar en massa problem-

  288. -men det ser bra ut
    och man sysselsätter en massa folk.

  289. Lösningsfrenesi. System, strukturer,
    aktivitet och expertis ska fixa allt.

  290. Det är delvis gensvaret på den
    eskalering av olika krav som vi har-

  291. -där alla har nästan rätt till allt.

  292. Mycket rättigheter
    som här på universitetet.

  293. Vi har kanske doktorander här.
    Jag är klok nog att inte veta-

  294. -men det lär finnas omfattande
    och detaljerade rättighetslistor.

  295. Det låter fantastiskt bra-

  296. -men man skulle bli nervös
    om man kände till allt.

  297. Man kanske gör fel hela tiden.
    Nu säger jag kanske för mycket.

  298. Skulle man följa såna här listor
    till punkt och pricka-

  299. -kunde man inte sköta sitt jobb.

  300. Men många anser det viktigare
    att man följer rättighetslistorna.

  301. Alla har ju rätt till allt i princip.

  302. Det är välfärdsstatens problem
    som ställer till det.

  303. Fördelarna är många, men det innebär
    att man anpassar sig väldigt starkt-

  304. -till vad lagstiftning,
    regelverk och annat kräver.

  305. Ett annat problem är marknads-
    ekonomin och kommersiella krafter-

  306. -som jämt vill få oss att tänka:
    behovstillfredsställelse här och nu.

  307. "Jag har rätt till..." Mina behov
    ska omedelbart tillfredsställas.

  308. Vi har kreditkortsekonomin. Alla
    begär omedelbar tillfredsställelse.

  309. Det bidrar till att man får
    en stark benägenhet att följa...

  310. ...alla som har en lösning.
    Psykoterapeuter, konsulter, experter-

  311. -som löser de problem
    som alla eskalerande krav-

  312. -på karriär, på god arbetsmiljö-

  313. -support och jämställdhet skapar.

  314. Allt det bidrar till att göra de
    ansvariga nervösa och ångestladdade.

  315. Det gör att man tenderar att följa
    regelverk snarare än att tänka själv.

  316. Förknippat med det här är en
    benägenhet att vilja göra alla nöjda.

  317. Man ska vara samarbetsvillig,
    socialt finkänslig.

  318. Vi ska ha välutvecklade
    sociala radar.

  319. Självständigt, kritiskt tänkande
    kan förnärma nån-

  320. -och krånglar till allt.
    Alltså välutvecklade, sociala radar.

  321. Vi ska vara marknadsorienterade,
    team-orienterade.

  322. Vi ska kunna anpassa oss efter många
    olika typer av önskemål och krav.

  323. Smidigheten i relation till system
    strukturer, krav och förväntningar-

  324. -blir oerhört central
    och det blir jobbigt att tänka själv.

  325. Det går emot mycket av det andra
    att ha höga krav på följsamhet.

  326. Vi har en positivitetsvurm.

  327. Vi ska alla vara positiva
    och stå för det här.

  328. Följden av allt det här blir
    att auktoritet försvagas.

  329. Auktoritet, självständighet,
    professionalitet-

  330. -att det är nåt som man står upp för,
    argumenterar och håller fast vid-

  331. -är då mot de här kraven
    på följsamhet.

  332. En del av det här
    kallar jag övertalningsekonomin.

  333. Den hänger samman med att vi
    har en överproduktion av det mesta.

  334. Massmedia, kultur, kulturella utbud.

  335. En överproduktion av livsmedel.

  336. 25-30 procent av alla livsmedel
    slängs i onödan.

  337. Överproduktion av högre utbildning-

  338. -där alla slåss om marknadsandelar
    och ska marknadsföra sig-

  339. -för att få så många som möjligt
    att söka sig till olika utbildningar.

  340. Den trånga sektorn
    är inte längre produktionen-

  341. -utan att skapa efterfrågan.
    Det ger en övertalningsekonomi-

  342. -där mycket kraft, begåvning,
    energi och resurser-

  343. -går ut på att övertala andra
    att det här behöver du.

  344. Det här innebär att du
    får ett tjusigare och bättre liv.

  345. Vissa ekonomer menar att 25 procent
    av den amerikanska arbetsstyrkan-

  346. -håller på med "sweet talk".
    De är i övertalningsbranschen.

  347. Man säljer, sysslar med varumärken,
    är konsulter, psykoterapeuter-

  348. -socialarbetare, forskare, lärare.

  349. Jobbet går ut på att övertala andra
    att det här är klokt-

  350. -det här är bra och det ska ni köpa.
    25 procent, alltså.

  351. Allt färre gör nåt substantiellt,
    åstadkommer nånting.

  352. Det är lågstatus. Man ska helst
    tillhöra övertalningsbranschen.

  353. Där samlas resurserna,
    begåvningen och liknande.

  354. Och trots det här med överproduktion-

  355. -så har vi mer resurser, ökad status
    och högre löner till allt.

  356. Alla behöver mer resurser,
    högre löner och mer status.

  357. Socialtjänsten, skolan, högskolan,
    Polisen, Arbetsförmedlingen-

  358. -militären, "you name it".

  359. Ibland tror jag att det de behöver
    inte är mer resurser-

  360. -utan mindre funktionell dumhet.
    Polisen kräver fler resurser.

  361. För några år sen gick Polisen
    från 17 000 till 21 000 poliser.

  362. Vad hände
    med antalet uppklarade brott?

  363. Från 17 till 15 procent.

  364. Det är inte bristande resurser,
    utan problemet är ofta-

  365. -att resurserna används
    på så konstiga, dumma sätt.

  366. Jag hörde att på 25 år hade de blivit
    6 gånger så många socialsekreterare.

  367. Men det kändes inte som om det kom
    särskilt mycket ut av allt det här.

  368. Det är mycket dokumentation, möten
    och annat som tar upp all tid.

  369. Folk är sönderstressade,
    men det här är liksom...

  370. Problemet är ofta
    att man tänker snävt, inom boxar-

  371. -snarare än:
    "Hur får vi det att fungera bättre?"

  372. Ett vidare tänk kring saker och ting.
    Det gör man inte gärna-

  373. -eftersom box-tänket
    inom avgränsande ramar dominerar.

  374. Ja, det här var "Age of Persuasion".

  375. Och i den här övertalningsekonomin-

  376. -hoppar vi gärna på tjusigheter.

  377. Och det här är en värdegrund.

  378. Jag har en fråga till er:
    Har ni värderingar?

  379. "Nja..."

  380. Hur många tycker att det
    ska vara högt i tak på arbetsplatser?

  381. Hur många tycker att man
    inte ska kränka nån på arbetsplatser?

  382. "Ja, alltså..."

  383. Hur många är emot djurplågeri?

  384. Hur många är vegetarianer?

  385. Har ni värderingar?
    Det är inte självklart.

  386. Men Malmö Stad
    har fan ta mig värderingar.

  387. Här är det värderingar,
    man har i alla fall en värdegrund.

  388. Ni kan läsa det här.

  389. Medan ni läser ska jag säga
    att det här har väldigt många ledare-

  390. -som politiker, chefer, konsulter
    och andra jobbat med.

  391. Mycket aktiviteter, tid, kraft
    och energi har gått åt till det här.

  392. Det är landets tredje stad-

  393. -så det måste ju vara oerhört begåvat
    och genomtänkt.

  394. Samt tjäna som en bra vägledning
    för folk som jobbar i Malmö Stad.

  395. Men om ni tittar med de kritiska ögon
    som Jubileumskursen-

  396. -genast har fått er
    att skärpa till er kring-

  397. -så inser ni nog att det finns
    vissa problem med det här.

  398. Det kan finnas vissa problem här.
    Vi börjar så här...

  399. "Våra värderingar och synsätt
    som rör arbetsmiljö..."

  400. "...är gemensamma
    och grundläggande."

  401. Inte lätt.

  402. Inte lätt om man lägger till
    "kulturell mångfald" här.

  403. Vi har gemensamma värderingar
    kring kulturell mångfald!

  404. Det är inte lätt att få ihop det.

  405. Kulturell mångfald betyder ju inte
    att folk har olika pigment i huden-

  406. -utan det betyder att vi har olika
    värderingar, synsätt och ideal.

  407. Att få ihop vurmandet för mångfalden
    med gemensamt och grundläggande-

  408. -kräver ju nästan att man
    är rätt schizofren för att klara av.

  409. "All verksamhet ska bygga
    på hög kompetens"-

  410. -"arbetsglädje och serviceanda."

  411. Då kan man fundera kring
    hur mycket verksamhet de kan ha där-

  412. -om allt ska bygga på det här.

  413. Hög kompetens...

  414. Arbetsglädje. Alla kanske inte går
    runt som lallande fånar på sina jobb.

  415. Och serviceanda... Man kanske
    är parkeringsvakt eller nånting.

  416. "Du får fin service.
    Felparkering och du får böter."

  417. Det är liksom inte så lätt
    alla gånger. Är ni med på det?

  418. Ska man verkligen ha de här kraven-

  419. -får man nog ta bort
    större delen av all verksamhet.

  420. Ibland får man nöja sig med medelhög
    eller till och med låg kompetens, ju.

  421. Det är ju inte bara så att eliten på
    arbetsmarknaden kan få plats här.

  422. "Som anställd i Malmö Stad
    måste du ha en positiv människosyn."

  423. Har ni en positiv människosyn?
    Inte efter den här föreläsningen.

  424. Ja, vem har en positiv människosyn?

  425. Man har väl läst Freud och vi
    känner till mänsklighetens historia.

  426. Det finns ju ett och annat krig och
    djävulskap och hemskheter och annat.

  427. I Sydsvenskan kunde man återigen se
    att 25 procent av alla kvinnor-

  428. -nån gång har blivit slagen
    av sin äkta hälft eller nån.

  429. Positiv människosyn...
    Man behöver inte vara misantrop-

  430. -men ha en realistisk människosyn.

  431. Men då kan man inte jobba
    i Malmö Stad.

  432. Man ska ha en positiv människosyn,
    gå runt och vara positiv hela tiden.

  433. Handgranater och dödsskjutningar-

  434. -är säkert bara misstag
    eller bristande...

  435. Är ni med på det här?
    Det här är ju då...

  436. ...fånigt, oss emellan. Hoppas inte
    att så många från Malmö stad är här.

  437. Det finns en väktare här. Ser folk
    hurtiga ut kommer de nog därifrån.

  438. Det var en äldre värdegrund,
    men den exemplifierar det här.

  439. Det är vår tids förkärlek för yta.
    Det är klart att om man då tycker...

  440. Är man tvivlande,
    krånglar man till det för sig.

  441. De som har talang för funktionell
    dumhet ställer upp på det här.

  442. Det är ju kravet för att jobba där.

  443. Gör man inte det
    kan det vara grund för uppsägning.

  444. Du ställer inte upp på värdegrunden,
    du är ingen lallande fåne-

  445. -som har en positiv människosyn
    och känner arbetsglädje.

  446. Är ni med på det här?
    Och så här är det ju överallt.

  447. Väldigt många organisationer har det
    som födkrok att hålla på med det här.

  448. Det här med funktionell dumhet-

  449. -är inte bara nåt vi har hittat på.

  450. I boken, som jag skamlöst gör reklam
    för, finns det en uppsjö av exempel.

  451. Vi skulle kunna skriva
    en hyllmeter om det här.

  452. Väldigt många organisationer
    har det här.

  453. Strategier, ledarskap, coaching,
    team, mångfald, kunskapsutveckling.

  454. En massa saker som låter tjusigt,
    övertalande och fint-

  455. -och som gör
    att allt blir oerhört mycket bättre.

  456. Nä, det blir det inte! Vilken svensk
    offentlig organisation som helst-

  457. -inte minst de som fungerar dåligt
    som Polisen, Pisa-skolan-

  458. -Socialtjänsten, delar av sjukvården
    har ju en uppsjö av det här.

  459. Det här är en födkrok för många.

  460. Det innebär att många är i branschen
    "funktionell dumhet".

  461. Det här är tjusigheter på nytt.
    Vi kan hoppa över det här.

  462. Men den tjusiga fasaden,
    ceremonier och prat och annat.

  463. Skyltfönsteraktivitet... Jag kan
    skicka runt min bok om det här.

  464. Jag jobbar hårt här.

  465. Chefen är här, så man får ju visa upp
    att man gör nåt mellan varven.

  466. Det handlar just om det här med...

  467. ...den tjusiga ytan, som vi dyrkar.

  468. Vi älskar ytan. Sociala medier
    och andra håller på med det här.

  469. Det är även kopplat
    till det här med övertalningsekonomi.

  470. Ibland känns det kanske lite knepigt,
    det känns fel och konstigt.

  471. Man har sina tvivel,
    men får trösta sig med-

  472. -att för mycket tänka efter
    bara krånglar till tillvaron.

  473. Att jobba i Malmö Stad och fundera:
    "Har jag en positiv människosyn?"

  474. Minns att all verksamhet
    ska bygga på hög kompetens.

  475. Beslutsångest. Ska jag avskeda
    70 procent av mina medarbetare?

  476. Tänk inte efter för mycket.
    Det krånglar bara till det för dig.

  477. Det här är en bra princip,
    en oerhört bra princip.

  478. Då kan man ta det lugnt
    och slappna av.

  479. Man blir populär.
    Tummen upp, positivt tänkande.

  480. Du har en positiv människosyn,
    fina värderingar, som nog alla här.

  481. Ibland blir man tveksam och märker:
    "Tusan, det fungerar ju inte bra."

  482. Det fungerar rätt så illa.
    Pisa-skolan fungerar uselt.

  483. När man för en gångs skull kollade
    vad högskolor åstadkom-

  484. -med externa granskningar
    var det närmast katastrofresultat.

  485. Många utbildningar höll inte måttet,
    men det ska man helst inte se.

  486. De flesta involverade
    gör sin lilla del rätt.

  487. Sen om helheten fungerar illa,
    vilket den gör-

  488. -är inget speciellt problem.
    Det drunknar nånstans.

  489. Ofta uppmärksammas det inte
    och ingen kan ställas till svar.

  490. Har man bara gjort sin lilla del,
    är funktionellt dum-expert-

  491. -på detalj i helheten,
    men gjort allt formellt rätt-

  492. -och alla är nöjda,
    så blir det bra ändå.

  493. Jag ska inte bli för långrandig.
    Det här är då...ledarskap.

  494. Ledarskap ses ju då ibland
    som lösningen på allting.

  495. Funktionell dumhet i kubik.

  496. Vi har studerat ledarskap-

  497. -eller som jag säger "ledarskap"
    på väldigt nära håll.

  498. Har ni sett "The Office",
    den brittiska serien "The Office"?

  499. De flesta chefer vi har studerat
    påminner lite om seriens hjälte.

  500. De har jättetjusiga ambitioner
    och värderingar.

  501. Men det hindrar inte att vi behöver
    fler ledare, färre chefer!

  502. Det är nåt man gärna hugger till med
    i företagssammanhang.

  503. Man framstår som ett ledarämne, som
    begär kraftfullhet och effektivitet-

  504. -genom att ledarna sätter fart
    på de tröga massorna.

  505. De korkade blir klyftiga,
    de fega blir modiga.

  506. De lata blir energiska tack vare
    detta fantastiska ledarskap. Nja!

  507. Vi har skrivit jättemycket
    för den som är intresserad-

  508. -men som exempel, autentiska ledare.
    Vi studerade en högre chef, VD-

  509. -som framhöll den oerhörda betydelsen
    av att vara autentisk.

  510. "Du måste vara en autentisk ledare,
    annars genomskådar folk dig."

  511. "Jag har integritet,
    jag bekräftar mina medarbetare."

  512. "Man kan lita på mig, mitt ord
    är värt guld, mer än ett papper"-

  513. -framhöll den här chefen,
    som vi kallar Love.

  514. Han påstod sig älska medarbetarna.

  515. Men intervjuade man dem, så var det
    liksom inte så lätt med integriteten.

  516. Företagets ägare var rätt så råa-

  517. -och körde ibland över Love
    som alltid brukade ge sig.

  518. Medarbetarna gav inte mycket för hans
    integritet, han sågs som en jasägare.

  519. Hans bekräftande av medarbetarna
    framstår inte som särskilt autentisk.

  520. Han bekräftade dem hela tiden.
    "Vilket bra jobb! Vad duktig du är!"

  521. "Vad kul att du jobbar här!
    Fantastisk arbetsinsats!"

  522. Det vill alla höra, men vissa märkte
    att han körde väldigt brett med det.

  523. Det gjorde ju att autencitet-idealet
    som han trodde på-

  524. -inte var i linje med agerandet
    och så blev det nästan alltid.

  525. Som filosoferna skulle uttrycka det:
    "Shit happens."

  526. Det är svårt att få det att funka.

  527. Vi studerade en rektor på en skola,
    som var en "coachande" chef.

  528. Det var jättebra, tyckte alla,
    men efter ett tag tyckte de-

  529. -att han var oförmögen att ta beslut,
    eftersom allt skulle "coachas" bort.

  530. Mot det här "coaching"-idealet,
    uppfattades det som beslutsångest-

  531. -en oförmåga
    att driva saker och ting.

  532. Det gör att ledarskapet
    inte blir så bra alla gånger.

  533. Ni har säkert träffat fantastiskt
    bra chefer, det har inte vi.

  534. Bortsett från Fredrik här då,
    som sätter löner och allt sånt.

  535. Det finns undantag. Vi har inte
    studerat internt, utan lite bredare.

  536. Vi hoppar över det här. Tiden går.

  537. Ledarskap blir ibland
    en källa till funktionell dumhet.

  538. Folk fångas in i ledarskapsideal,
    där ledarskapet förväntas fixa allt.

  539. Tar man själv initiativ
    som en professionell person-

  540. -är det ändå förväntningar på
    att ledarskapet ska fixa det mesta.

  541. Det är oerhört viktigt.

  542. I kunskapssamhället är behovet
    av ledarskap större än nånsin.

  543. Det är rent surrealistiskt.

  544. Det ska man gärna tro på,
    och väldigt många är såna här ledare.

  545. Det här är byråkratin, där vi har
    funktionell dumhet i sin prydnad.

  546. Eller möjligen i sin fulhet.

  547. Vad gör vi åt problem i samhället?
    Politiker har lärt sig två lösningar.

  548. Mer pengar och skärpt lagstiftning.

  549. Det är ungefär så tankesättet ser ut.

  550. Eller hur? Det var i alla fall det
    en minister jag träffade påstod.

  551. Skärpt lagstiftning
    tar man hela tiden till.

  552. Det innebär i sin tur att tillsyns-
    myndigheter granskar allt noggrant.

  553. Hur är det med jämställdhetsplaner,
    med arbetsmiljön-

  554. -med ekonomistyrningen, med lag-
    stiftningsföljandet i alla detaljer?

  555. De styrs ofta av en benägenhet att se
    att allt är i linje med regelverket.

  556. Myndigheter gör allt formellt rätt,
    för det är det de bedöms efter.

  557. Bra jobb eller ej,
    det ska ske i linje med regelverket-

  558. -och vara noggrant dokumenterat.

  559. Det framstår som en överlägsen logik
    tills man börjar tänka efter.

  560. Det innebär att alla är väldigt
    överfokuserade på funktionell dumhet.

  561. Väldigt många tillsynsmyndigheter är
    den funktionella dumhetens högborgar.

  562. Så tänker man.
    Lagen ser ut så här, följ lagen!

  563. Bra logik, men det innebär enkel-
    spårighet som kan krångla till allt.

  564. Man får en huvudlogik inom offentlig
    sektor som sammanfattas med CYA.

  565. Vet ni vad det betyder?

  566. "Cover your ass."

  567. Det är den centrala logiken. Ångest-
    drivna offentliga organisationer.

  568. Viktigast är inte
    att få saker och ting att fungera-

  569. -utan att undvika
    att göra formella fel.

  570. Dokumentation, planer och annan
    idioti görs för att det ska funka.

  571. Vi hoppar över det här, en annan
    drivkraft, nämligen imitationer.

  572. Vi imiterar gärna. Det gäller
    även folk på högre nivå, som ofta...

  573. Enligt Jan Wallander,
    som var VD för Handelsbanken:

  574. "Företagsledare är som tonårstjejer
    när det gäller jeans och jackor."

  575. "De är som en fårahjord
    som betar på en äng."

  576. "Nån hör att det är grönare
    på andra sidan och störtar iväg"-

  577. -"varpå alla andra störtar efter."

  578. Sen står då alla
    och betar på samma ställe.

  579. Så är det nog. Vi forskare
    är inte nödvändigtvis bättre.

  580. Varumärkande... Det hoppar vi över.
    Positiva kulturer ska man ha.

  581. Man ska gå in
    för den lallande positiviteten.

  582. "Lallande" för att betydelsen är vag,
    men det låter bra och är positivt.

  583. Då blir alla nöjda och positiva.

  584. Vad ska vi göra
    med den här funktionella dumheten?

  585. Funktionell dumhet är funktionell.
    Att vara ledning är mycket lättare.

  586. Det är mycket lättare att kräva sina
    rättigheter till punkt och pricka.

  587. Det är mycket lättare om man
    inte vill krångla till tillvaron.

  588. Funktionell dumhet är funktionell.

  589. Ofta och i viss utsträckning.

  590. Bara som ett exempel här...

  591. ...har jag en rektor som sa så här:

  592. "Vi måste se till att organisationen
    på Lunds universitet blir bättre."

  593. "Vi måste se till
    att beslut implementeras."

  594. "Det får inte vara så att folk
    uppfattar beslut som debattinlägg."

  595. Själv tyckte jag det var klokt
    att man ser det som debattinlägg.

  596. Då kan folk resonera
    innan man tar ställning.

  597. Men enligt den här tolkningen
    som kanske Fredrik håller med om-

  598. -är det för lite funktionell dumhet
    på Lunds universitet.

  599. Folk tjafsar, diskuterar-

  600. -och ägnar sig åt det man kan kalla
    dysfunktionell reflexivitet.

  601. Det är en av mina egna
    många åkommor.

  602. Jag tenderar hela tiden...
    "Vad ska man göra det här för?

  603. "Vad är det för fel med det här?"

  604. Det här är en kurs som ger diplom,
    en snabbkurs i dumhetsledning.

  605. Vill ni göra karriär?

  606. Då ska ni vara bra
    på "stupidity management".

  607. "Stupidity management."

  608. Det finns fyra typer av tricks
    eller huvudsakliga metoder.

  609. Auktoritet: chefen vet bäst,
    ledningen har beslutat.

  610. Inget snack,
    inget självständigt tänk. Gör så här.

  611. Förförelse: man övertalas av det
    som låter bra.

  612. Positiv människosyn.

  613. Högkvalitativ undervisning.

  614. Framtidsorientering,
    strategiskt viktig fråga.

  615. Folk låter sig förföras
    och sen är man med på det här.

  616. Naturalisering: så gör alla andra.

  617. Vi måste göra så här,
    för alla andra gör så här.

  618. Det finns inget val.
    Vi bara följer det alla andra gör.

  619. Det är det normala och naturliga.

  620. Man kan vara opportunistisk.
    Det kan verka korkat-

  621. -men vi spelar med,
    vi kanske kan få ut nåt av det.

  622. Fyra tricks.
    Är det nåt ni vill komma ihåg-

  623. -så är det här fyra metoder
    för dumhetsledning.

  624. Det här kan ibland vara bra när
    vissa medarbetare jämt vill tjafsa-

  625. -och diskutera allt.

  626. Men, och det här är min slutkläm...

  627. Ofta är det kanske i vårt intresse
    att minska den funktionella dumheten.

  628. Några tips.
    Man kan jobba med negativ kapacitet.

  629. Det ska användas med urskiljning.

  630. Givetvis med urskiljning.

  631. En del av tiden är ett visst mått
    av funktionell dumhet bra.

  632. Problemet är att det är för mycket.

  633. Man kan ha reflexiva rutiner, granska
    aktiviteter som möten och fråga:

  634. Är det förnuftigt, rimligt, vettigt?
    Används vår tid, våra resurser väl?

  635. Ställer vi upp på det här?
    Att man bara snabbt checkar av.

  636. Det kanske finns dubier
    som bör lyftas fram.

  637. Man kan utnämna "djävulens advokat"
    på en arbetsplats.

  638. Det vet ni väl vad det är?

  639. Man kan ha en hovnarr.
    Förr i tiden fanns det en hovnarr-

  640. -som kunde säga allt det
    som andra hade blivit halshuggna för.

  641. Narren gjorde det komiskt
    och ironiskt-

  642. -för att fursten skulle
    få lite kontakt med omvärlden.

  643. Han fick lite feedback på sina
    konstigheter och vad det nu var.

  644. "Devils advocate" kan vara nån
    som i kvartstid har i uppdrag-

  645. -att samla på sig feedback om vad som
    är korkat och udda på arbetsplatsen.

  646. Man samlar på sig information och
    inspiration och tänker till själv-

  647. -och presenterar det.

  648. På seminarier
    eller öppna diskussioner.

  649. Nyttja dem som kommer med öppna ögon
    och alternativa infallsvinklar.

  650. Det kan vara nykomlingar,
    outsiders, välinformerade kritiker-

  651. -som inte har sin egen
    funktionella dumhet som styrfaktor.

  652. Man kanske ser
    jämställdhetsproblem överallt.

  653. Att jämställdhet ska lösas med planer
    och kvoteringar-

  654. -och en massa annat,
    möjligen lite fyrkantigt.

  655. Men som är lite vidare
    sitt refererade...

  656. Man kan ägna sig åt motaktiviteter.

  657. Till exempel spela "bullshit-bingo".

  658. Vet ni vad det är?

  659. Det går ut på att håll koll på vilken
    typ av floskler som är i cirkulation.

  660. När man har noterat tio såna uttryck-

  661. -då ropar man "bullshit!"

  662. "Ja, här var det tio rätt.
    Du får en flaska vin."

  663. Man kanske får chefens arga blick-

  664. -men bidrar till det
    intellektuella renhållningsarbetet.

  665. När man har tillräckligt
    med "bullshit" på en arbetsplats...

  666. I Malmö Stad krävs det nog inte så
    många minuter innan man får bingo.

  667. Sen är det tio nya som gäller.

  668. Idén är
    intellektuellt renhållningsarbete-

  669. -där man undviker floskelfloran
    som sprids mer och mer.

  670. Man kan ha anti-slogans, inte bara
    ha en positiv och strategisk vision.

  671. Man kanske kan jobba med ideal
    som bekämpar lättkränktheten.

  672. Eller så har man som slogan "CYA".

  673. Kommer ni ihåg?

  674. "Cover your ass!"

  675. Här får man visa
    sin pedagogiska förmåga.

  676. Jag ska avsluta med dessa visdomsord
    från tre stycken mästertänkare-

  677. -som jag uppfattar står på vår sida
    i den stora kampen-

  678. -för att minska den funktionella
    dumhet som alla andra ägnar sig åt-

  679. -men inte vi här,
    som är så kloka och bildade.

  680. Det kan vara klokt att se upp
    även för sin egen del.

  681. Därmed tackar jag för mig.
    Tack för visat intresse och allt.

  682. Text: Christina Nilsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Okritiskt tänkande på jobbet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur blir vi mindre dumma? Mats Alvesson är professor i företagsekonomi och förklarar företeelsen "funktionell dumhet". Vad är det som gör att begåvade människor inte tänker självständigt och inte ställer kritiska frågor när de är på jobbet? Inspelat den 23 januari 2017 på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv
Ämnesord:
Arbetsliv, Företagskultur, Kritiskt tänkande, Organisationer, Samhällsvetenskap, Sociala strukturer, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Det diskriminerande samhället

Under de senaste decennierna har flera studier belagt att det sker etnisk diskriminering på arbets- och bostadsmarknaden i Sverige. Vi tittar närmare på olika förklaringsmodeller som används inom akademin för att förstå hur diskriminering uppstår.