Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Miljö och verktygDela
  1. Alla elever i skolan ska kunna
    ta del av lärande och gemenskap.

  2. Den pedagogiska, fysiska och sociala
    miljön ska anpassas till varje elev.

  3. Hur ser det ut i praktiken?

  4. Sätter du dig i båset när vi börjar?

  5. Vi vill skala bort svårigheterna
    i miljön-

  6. -för att alla elever
    ska kunna lära sig.

  7. Läraren är oerhört viktig för
    elevernas upplevelse av skolan.

  8. De pratade mycket om lärare
    som tog sig tid och såg individerna.

  9. Många autistiska barn gillar teknik.

  10. Det är så givande
    att se barnens reaktioner.

  11. I dag ska vi jobba med poesi.

  12. Jag vill att ni ska anteckna. Jag ska
    prata lite, och sen ska vi jobba.

  13. Vi tänker jättemycket på miljön här.

  14. Den ska inte vara
    ett hinder för lärande.

  15. Om det jobbigt att sitta på en stol
    ska det finnas alternativ.

  16. Kan man inte lyssna mer än
    tio minuter ska man inte göra det.

  17. Vi vill skala bort
    svårigheterna i miljön-

  18. -för att alla elever
    ska kunna lära sig.

  19. Vi lärare kan tänka:
    "Åh, vad mysigt! Vi sätter upp"...

  20. ..."allt eleverna har gjort."
    Men många blir distraherade.

  21. Sätter du dig i båset när vi börjar?
    Bra.

  22. När man jobbar
    med de hjälpmedel vi har-

  23. -t.ex. stressbollar
    och alternativa sittmöbler-

  24. -kan jag ge eleven en stressboll
    när den är på väg nånstans.

  25. Om jag ska prata länge ber jag nån
    sätta sig nån annanstans.

  26. Man jobbar med miljön man har
    hela tiden.

  27. Ni kan prata i tre minuter.

  28. Vi har timers som visar tiden och
    hjälper eleverna få grepp om tiden.

  29. Många med NPF har svårt
    att veta hur långt tio minuter är.

  30. "Ska hon prata i evigheter?
    Jag somnar."

  31. Vad är tio minuter?
    Vi hjälper dem med det.

  32. Jag har pratat färdigt.

  33. Ni ska läsa dikten jättelångsamt-

  34. -två gånger tyst i huvudet.

  35. Jag rör mig mycket i klassrummet
    och går nära och pratar.

  36. Jag lägger ofta handen på dem.

  37. Som lärare vet man att vissa ska man
    inte ta i, men andra kan man det.

  38. Man kan säga att jag iscensätter
    lärande med hjälp av mig.

  39. Jag är också miljö
    genom mina sätt att möta eleverna.

  40. Vi bestämmer inte allting.

  41. "Du får en boll."
    "Du får det inte."

  42. Vi har pratat med elever
    när de kommer. Vi intervjuar dem.

  43. Var tycker du om att sitta i
    klassrummet? Vill du stå eller sitta?

  44. För att de ska hitta sin plats
    i det fysiska rummet.

  45. "Jag gillar att pilla med saker."
    Då vet jag det.

  46. Eller: "Jag behöver rita
    när jag lyssnar." Det är okej.

  47. De har berättat vad de behöver
    för att fokusera lärandet.

  48. Fem minuters bensträckare.
    Ni är tillbaka tre minuter över.

  49. Det är stort att börja högstadiet.

  50. Det är en mycket större miljö.
    Den är friare.

  51. Att komma in i ett klassrum man inte
    känner igen, förutom skåp och så...

  52. Det blir för mycket. Det är
    för många förändringar för fort.

  53. Det blev svårt för dem
    att skilja mellan skola och fritid.

  54. Friheten i vårt sätt att tänka
    och arbeta blev för mycket.

  55. Det är ett gott betyg
    att de vill hänga här-

  56. -men vi vill att de ska
    lära sig för det står i fokus.

  57. Det måste bli en invänjning.
    Det är naturligt för oss-

  58. -men för dem är det nytt.
    Vi får slussa in dem successivt.

  59. De ska komma in i det,
    och vi ska se vilka som har behov.

  60. Det var bra
    att ni tog emot sjuor förra året.

  61. Vi fick testa det som vi trodde var
    självklart, men som inte var det.

  62. Vi har planerat
    för sjuorna som kommer nu-

  63. -men en invänjning
    och att vi är mer fyrkantiga-

  64. -och inte så "fluffiga" i början.

  65. Jag måste lära känna eleverna.

  66. Vilka har behov? Då vet man:
    "Det är dags för dig."

  67. "Men du behöver inte,
    du måste vara kvar."

  68. Lära känna dem
    och se vilka behov de har.

  69. Jag har gjort tvärtom.
    Alla får bensträckare.

  70. Då säger eleverna: "Får jag inte
    sitta kvar?" Det är klart du får.

  71. -Jag har valt att göra så.
    -Så kan jag också göra.

  72. Men vissa har mer behov än andra.

  73. Då gör jag som dig,
    tar en elev och ger dem fem minuter.

  74. När ni känner eleverna går man ifrån
    att de tar initiativet till paus-

  75. -till att ni styr det.
    "Dan, spring ner och köp en macka."

  76. Absolut.

  77. Det blir en helt annan sak när man
    vet vilka de är och deras behov.

  78. Hur skapar man en god läromiljö med
    utgångspunkt i elevernas upplevelser?

  79. Vedrana Baric har studerat
    hur elever med NPF upplever skolan.

  80. Du har skrivit en avhandling
    om skolans läromiljö.

  81. Vilka utmaningar
    ställs eleverna inför?

  82. När eleverna själva berättar
    om hinder i skolan-

  83. -beskriver de svårigheter
    med det pedagogiska arbetet-

  84. -som att komma ihåg att göra läxor.

  85. Men de tog också upp
    den sociala aspekten.

  86. Relationen till kamrater och lärare
    är problematisk. De missförstås-

  87. -och missförstår sina kamrater.

  88. Många beskriver att mobbning
    påverkar deras mående-

  89. -och känslan av att vara i skolan.

  90. Det emotionella måendet
    lyfts upp av de jag har pratat med-

  91. -som något som har försvårat skolan.
    De mår dåligt väldigt länge.

  92. De får ångest, depression
    och nedstämdhet.

  93. Det påverkar skolsituationen och
    resulterar i att man inte går dit.

  94. Eleverna har fått träffa kurator
    från och till.

  95. Men de önskar
    att de fick göra det kontinuerligt-

  96. -just för att de mår så dåligt.
    Det är ett viktigt stöd de saknar.

  97. De ser samverkan som ett sätt
    att tillmötesgå behoven.

  98. De beskriver när det har fungerat
    mellan skolan-

  99. -och i relationer till sjukvården.

  100. Vi har pratat om strukturer,
    men du såg också behov av-

  101. -goda relationer till lärare.

  102. Läraren var viktig
    för elevernas upplevelse av skolan.

  103. Man pratade mycket om lärare
    som tog sig tid och såg individerna.

  104. Som visade intresse för elevernas
    skolsituation och hemsituation.

  105. Som tog ett helhetsgrepp på det
    skolarbetet. Det värdesatte man.

  106. Hur ser du på stadieövergångar?
    T.ex. mellan- till högstadiet.

  107. Enligt eleverna är det svårt att
    få med sig stödet som har fungerat.

  108. D.v.s. att det inte följde med till
    nästa stadium på ett naturligt sätt.

  109. Det stora hoppet för dem
    var högstadiet till gymnasiet.

  110. Kommunikationen fungerade inte, och
    det krävdes mycket mer av eleverna.

  111. Tempot och kraven ökar. Redskapen
    som fungerade hade de inte med sig.

  112. Det är tydligt att man ska
    prata mycket med eleverna om...

  113. -...vad som passar dem bäst.
    -Det sa de uttryckligen.

  114. Deras önskan,
    t.ex. när det gällde stödet-

  115. -var att bli mer involverade i
    hur det ska se ut.

  116. Man hade många idéer och har
    testat saker som man ville uttrycka.

  117. Eleverna förstod
    att skolsituationen och deras mående-

  118. -inte var något
    man kunde ta hand om i klassrummet.

  119. De såg behovet av att prata
    med andra utanför klassrummet.

  120. Avslutningsvis...

  121. Vilket slags stöd visade fungerade?

  122. Bl.a. individuellt anpassat stöd.

  123. Man måste samtala med eleverna
    om utformningen av stöd-

  124. -och även att individanpassa
    instruktioner, uppgifter-

  125. -och använda teknik för
    att planera och organisera skoldagen.

  126. Det handlar om att kombinera ett
    akademiskt med ett psykosocialt stöd-

  127. -för att tillgodose behoven eleverna
    beskriver att de har i skolan.

  128. Den fysiska läromiljön ska ge
    eleverna makt och en röst.

  129. "Det jag behöver för att lära mig
    och känna mig trygg ska jag få."

  130. Vi försökte tydliggöra det
    för sjuorna i det första samtalet.

  131. Vi frågade:
    "Hur vill du sitta i klassrummet?"

  132. "Vad är viktigt när du lär dig?
    Fram eller bak?"

  133. "Stå eller sitta?
    Behöver du bensträckare?"

  134. Vi fick redan från början veta
    hur de uppfattar det.

  135. De var inte vana vid
    att säga vad de behövde.

  136. De är inte vana vid att fundera kring
    sitt lärande och hur de lär sig bäst.

  137. De måste hitta strategier
    för det de behöver.

  138. "Jag måste sitta där.
    Jag måste lyssna på intalade böcker."

  139. De måste hitta egna strategier.

  140. Det är grejen. Det är sällan
    man som elev i skolan värld-

  141. -blir tillfrågad
    om hur du lär dig på bästa sätt.

  142. Elever på NPF-spektret
    far illa i skolan.

  143. Vi vet att de inte får det de
    behöver, men man gör inget åt det.

  144. Att ställa frågan och lyssna på
    elevens önskemål är en enkel grej.

  145. Ungarna vi möter ber inte om en egen
    fåtölj eller säng där de slappar.

  146. De ber om så enkla grejer
    - att få sitta på en annan stol.

  147. Eller stå, eller ha en stressboll.

  148. Det är väl självklart för oss
    att möta det.

  149. Det tycker jag också. I vårt
    arbetslag har vi blivit jättebra-

  150. -på att ge elever egen makt.

  151. Tidigare skulle alla följa med
    på aktiviteter utanför skolan.

  152. Det skulle vara likadant.
    Innan vi åker tittar arbetslaget på:

  153. Vilka elever har vi?
    Vilka tror vi får det jobbigt?

  154. Sen pratar vi med de eleverna.

  155. Man måste förbereda dem,
    även i klassrummet.

  156. "Nu gör vi det här.
    Vi ska prata om det här."

  157. Men det kan också vara:
    "Nu ska vi till Djurgården."

  158. "Vilka kan få det jobbigt?"

  159. -Sen snackar vi med dem.
    -Man behöver kanske inte följa med.

  160. Vi behöver inte längre göra
    så många individuella anpassningar.

  161. Vi gör anpassningar för en hel grupp.

  162. Det gör miljön och lärandet
    tillgängligare-

  163. -och tar bort stigmat
    kring individanpassning.

  164. Vi är extremt lösningsfokuserade.

  165. En elev som inte kommer.
    Inte: "Varför kommer du för sent?"

  166. I stället:
    "Vad händer på morgonen?"

  167. "Jag kan inte äta frukost."

  168. "När kan du äta?"
    - "När jag är i skolan."

  169. "Vad är du sugen på?"
    - "Nudlar."

  170. "Säg till föräldrarna att ta med
    nudlar. Jag värmer dem åt dig."

  171. "Du går upp och går till skolan."

  172. Vi försöker hela tiden hitta sätt
    som ska minimera-

  173. -det som gnisslar i maskineriet.

  174. Det är inte elevens fel.
    Vi försöker hitta lösningar.

  175. "Vad kan vi göra
    för att du ska lyckas i skolan?"

  176. Det kan vara lätt
    att missförstå frågan.

  177. "Tänker man bara på elever
    som har en diagnos eller NPF?"

  178. Men om vi tar
    avskalade miljöer som exempel.

  179. Ingen elev mår dåligt av det.
    Snarare mår alla bra av det

  180. Precis. NPF-eleverna hjälps av det,
    och ingen stjälps av det.

  181. Ingen klagar för att nån har
    en stressboll eller tar en paus.

  182. Det hjälper alla.

  183. Vi börjar i rätt ände när vi lyssnar
    på dem som har det svårast först.

  184. När vi anpassar lärandet
    och miljöerna efter det-

  185. -mår alla ungar bra.

  186. Hej, jag heter Liz Pellicano.
    Jag är professor i autism och utbildning-

  187. -och driver ett forskningsinstitut.

  188. DE-ENIGMA är ett projekt finansierat
    av EU:s Horizon 2020-program-

  189. -om autism och robotar.

  190. DE-ENIGMA utvecklar robotteknik som
    kan användas i klassrum världen över-

  191. -för att göra autistiska barns lärande
    mer effektivt.

  192. Vi vet att många autistiska barn
    tycker om teknik.

  193. Robotar tilltalar autistiska barn för att
    de är mer förutsägbara än människor.

  194. De kan säga en sak på samma sätt
    om och om igen.

  195. Eller visa exakt samma glada
    ansiktsuttryck om och om igen.

  196. Men det är svårt för människor
    att göra det.

  197. Förutsägbarhet är mindre hotfullt
    för autistiska barn.

  198. Om barnen känner sig bekvämare kan
    de bli mer mottagliga för att lära sig-

  199. -och mer intresserade.
    Det är det vi vill se.

  200. Det är inte för att ersätta
    en terapeut eller lärare-

  201. -utan ett komplement. Man har
    ett barn, en lärare och en robot.

  202. Roboten kan sägas ingripa
    i kontakten mellan lärare och barn.

  203. Ett möjligt exempel:

  204. Vi börjar med bilder som visar olika
    känslor: glad, ledsen, arg, rädd.

  205. Sen frågar vi: "Vilken är glad?"
    Barnet behöver bara peka.

  206. När de klarar det
    går vi vidare till roboten Zeno.

  207. Vi frågar Zeno hur han mår,
    och om han är glad så ler han.

  208. Sen får barnet välja bilden
    som motsvarar Zenos ansiktsuttryck.

  209. Sen blir det mer komplicerat.

  210. Att se barnen och deras reaktioner
    under sessionerna...

  211. ...är så otroligt givande.

  212. Ett barn som jag träffade
    tidigt i projektet-

  213. -jobbade med mig och Zeno
    i en känslolek i tio minuter.

  214. Han var jätteduktig.

  215. Och hans assistent,
    som satt bredvid och tittade på-

  216. -blev helt paff av barnet.

  217. Han hade jobbat i över ett år
    och aldrig sett honom så koncentrerad-

  218. -under en hel session.
    Han blev jätteimponerad.

  219. Och det är vår avsikt.

  220. Hej då!

  221. Vi kan säga: "Det är svårt,
    men ni grejar det här."

  222. Vi ska ha höga förväntningar.

  223. Eller: "Om du jobbar hårt,
    får du lägga dig i saccosäcken"-

  224. -"och titta på ett Youtube-klipp."

  225. Det kan räcka med
    en tydlig lektionsplanering.

  226. "De första tio minuterna gör vi det
    här." Så det inte blir en enda sak.

  227. -Det är inte så motiverande.
    -Byta aktivitet.

  228. -Så de fyller på tanken.
    -Det är intressant.

  229. Vi pratar mycket om
    alternativa examinationsformer.

  230. Vi ska vara så trygga i våra ämnen
    att vi kan se lärandet-

  231. -och kunskapandet i många saker.

  232. Hela tiden. Det är inte en
    femveckors-kurs man ska tenta av.

  233. Det kommer lite pö om pö
    under fem veckor.

  234. Det kan vara olika: en skrivuppgift,
    en film, en muntlig redovisning-

  235. -en teckning man berättar om. Det är
    också en slags motiverande miljö.

  236. Det ni säger är att
    variationen är motivationshöjande.

  237. Ja.

  238. Jag tänker hela tiden: läsa nåt,
    skriva nåt, prata nåt, lyssna nåt.

  239. Hela tiden olika aktiviteter.
    Ibland blir man helt...

  240. "Nu måste jag få in nåt."

  241. Man ska inte vara rädd för att fråga
    eleverna om hur de vill jobba.

  242. För de har ofta många idéer.

  243. När vi pratar om vårt arbete
    pratar vi om fyra steg.

  244. Vi började med organisationen,
    satte NPF på agendan.

  245. Först efter det
    jobbade vi med miljöanpassningar.

  246. Jag tror att det är viktigt.
    Om man ska påbörja en NPF-säkring-

  247. -måste man börja med att diskutera
    organisation och förhållningssätt.

  248. Vem som helst kan kasta in bollar
    i ett rum och hoppas på det bästa.

  249. Det viktiga
    är diskussionen i kollegiet.

  250. Samtalen kring det vi håller på med.

  251. Skolan har ibland en tendens
    att "quick-fixa".

  252. "Nu ska alla ha en visselpipa.
    Det är jättebra. Då löser sig allt."

  253. "Alla ska ha en ipad.
    Då får alla A i allting."

  254. Man letar efter en universalmetod
    som ska rädda allt.

  255. Man kan inte börja med metoden.

  256. Man måste börja med sig själv
    och våga utmana sig själv.

  257. Vad står jag för?

  258. "Varför gör du så där?"

  259. "Varför gjorde jag så där?
    Det var jättedumt."

  260. Men det är okej.
    Vi måste få tid att prata.

  261. Få reflektionstid.

  262. Så att det sätter sig i ryggraden
    hos kollegiet. En enad front.

  263. Om det bara är 3 lärare av 25
    blir det visselpipan.

  264. Alla måste vara med på det.

  265. Då blir det inte bara en boll-

  266. -utan 25 andra saker
    som hela skolan står bakom.

  267. Ett råd till andra skolor är
    att man ska få en gemensam samsyn-

  268. -kring vad det här är.
    Man ska få kunskap om NPF-

  269. -om hjärnan
    och hur det påverkar lärandet.

  270. Därifrån ska man
    ha djupa kollegiala samtal om-

  271. -hur man i undervisningen
    och klassrummet ska möta behoven.

  272. Och låta det ta tid. Sen går man in
    i tydliga anpassningar.

  273. Och våga blotta sig.
    Vi kan ju fortfarande göra fel.

  274. Det är inget konstigt.
    Det är en process som tar tid.

  275. Samtalet fortsätter på skolan.

  276. Dela gärna av dig av
    tankar och idéer på #lärlabbet.

  277. Du kan se mer på
    www.urskola.se. Hej då.

  278. Översättning: Dann Zhang
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Miljö och verktyg

Avsnitt 18 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Källbrinksskolan i Huddinge kallar sig en NPF-säkrad skola. Miljö och lärande anpassas och miljön ska inte vara ett hinder för någon. Eleverna får välja mellan att sitta, stå, ta mikropauser eller sitta någon annanstans. Miljön är avskalad enligt elevernas önskemål. Elevernas placering i klassen utgår också från varje enskild elevs behov och den psykiska miljön betonas. Vi följer Carina Landegren Backström, lärare i svenska. Samtal tillsammans med kollegorna Elinor Kennerö Tonner och Dan Söderqvist.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Arbetsmiljö, Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogisk metodik , Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Skolforum 2015

Didaktik och miljöer på fritidshem

Anneli Hippinen Ahlgrens forskning handlar om fritidshem och fritidspedagoger, ur ett lärar- och barnperspektiv. I sitt arbete har hon filmat, observerat och gjort djupintervjuer på tre fritidshem för att få svar på de grundläggande didaktiska frågorna: vad, varför och vem? Fritidsverksamheten måste stärkas och bli mer synlig och fritidspedagogernas status höjas. Här har landets skolledare ett stort ansvar, menar hon. Inspelat den 26 oktober på Älvsjömässan i Stockholm. Arrangör: Skolforum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Einstein fattade inte heller allting

Mathivation bygger på idén att coacha fram utvalda elever i matematik och pedagogik så att de själva så småningom kan hålla lektioner inför andra elever. Vi är med när sjätteklassarna på Sandsbro skola i Växjö får en inspirationsföreläsning i matematik av 16-årige Adnan. Adnans budskap är att det är motståndet i svåra uppgifter som ger framsteg, att det är bra att inte fatta någonting.

Fråga oss