Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 3. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Flexibel pedagogikDela
  1. Elever med NPF-diagnos
    är ingen homogen grupp.

  2. Så inget enskilt undervisningsupplägg
    kan möta varje elevs behov.

  3. Undervisningsstöd måste utgå ifrån
    allas individuella förutsättningar.

  4. Men hur gör man det?

  5. Ni som jobbar med bokstavsboken
    kan lägga den i högen där.

  6. Flexibel pedagogik är en pedagogik-

  7. -där man tänker till barnets bästa
    och barnets förutsättningar-

  8. -och försöker lösa undervisningen
    på det sätt som gynnar eleven bäst.

  9. Du pratar om att ta steget från
    hjärnforskning till pedagogik.

  10. Hjärnforskningen
    har gjort otroliga framsteg.

  11. Vi som jobbar med pedagogik
    måste dra konsekvenserna utav det.

  12. Om man inte känner sig trygg,
    arbetar man inte så bra man kan.

  13. Mitt budskap till lärare är att avläsa
    behovet och sen möta behovet.

  14. Varsågoda. Ni får komma in.
    Gå en och en. Träng inte ihop er.

  15. Inkluderingspedagog innebär att vi är
    en extralärare i varje årskurs-

  16. -knuten kring eleverna.

  17. Vi kan själva avgöra
    hur vi vill fördela resurserna-

  18. -utifrån den barngrupp
    och de behov som finns.

  19. Vi kan vara en mindre grupp
    i en klass. Vi kan vara två inne.

  20. En kan observera eller ha nån annan
    uppgift som klassläraren efterfrågar.

  21. Eller arbeta med läs och skriv,
    som det blir i de yngre åldrarna.

  22. Var femte vecka går vi igenom alla
    barn i årskursen som vi arbetar med-

  23. -och tittar om vi behöver följa upp
    nåt utifrån det vi har jobbat med.

  24. Behöver vi förändra anpassningarna
    som vi har satt in? Hur gör vi då?

  25. Det är ett jätteviktigt arbete.
    - Vad kan talet 11 betyda?

  26. -Att du fyller år den elfte.
    -Ja.

  27. Vi har 109 barn. Det blir olika barns
    behov som man behöver tillgodose.

  28. De barn som behöver extra stöd med
    koncentration eller organisering-

  29. -har vi också tittat extra på.

  30. Då kanske man behöver få en stund
    varje morgon med en extra elev-

  31. -att gå igenom hur dagen ser ut.

  32. Tydlighet och en-till-en-undervisning
    i vissa fall-

  33. -med vissa barn
    som behöver ha extra stöttning.

  34. Så arbetsuppgifterna är varierande.

  35. Eller så kan man räkna
    alla som är i ens lilla familj.

  36. Med de barn som har en språkstörning
    jobbar vi med ord och begrepp.

  37. Att förklara och skapa förförståelse.

  38. Det kan vara enkla ord som vi känner
    att alla barn säkert förstår.

  39. Men barn med språkstörning behöver
    mycket extra stöd med begrepp-

  40. -bildstöd och förförståelse och
    förklaringar om vad nåt handlade om.

  41. Det kan även vara extra ljudträning.

  42. Att få ljuden ut ur munnen
    och att de låter rätt.

  43. Skulle ni kunna ta en jättekort paus
    och bara stå stilla där?

  44. Kartläggningen kan vara
    att man observerar i en klass.

  45. Att man observerar
    när en elev kanske har svårigheter-

  46. -när nånting inträffar
    som blir ett problem för eleven.

  47. Vad gör att det händer? När upplever
    eleven att det blir svårigheter?

  48. Hur kan vi då hjälpa?
    Då kan man göra en observation.

  49. Vi kan också kartlägga genom att vi
    kollar av barnens läsutveckling-

  50. -och ordavkodning.
    Vi har mycket tid kollegialt-

  51. -där vi har mötestid när vi kan
    prata om de svårigheter som vi ser.

  52. Ni som jobbar med bokstavsboken
    kan lägga den i högen där.

  53. Nellie, du kan göra färdigt
    din teckning medan jag pratar.

  54. Lilly kan lägga tillbaka böckerna.

  55. Flexibel pedagogik är en pedagogik-

  56. -där man tänker till barnets bästa
    och barnets förutsättningar-

  57. -och försöker lösa undervisningen
    på det sätt som gynnar eleven bäst.

  58. Vilken lärmiljö är bäst
    för den här eleven?

  59. Kanske inte att sitta med
    27 andra barn hela tiden.

  60. Alla barn ska ha förutsättningarna
    att lyckas så bra man kan.

  61. Då får vi titta på hur vi kan skapa
    de förutsättningarna för eleven.

  62. Eleven ska ha kunskap om
    sina svårigheter och styrkor.

  63. Det är jätteviktigt
    att de får veta det-

  64. -och vet hur de ska hantera det
    när de är små.

  65. Att man tar in dem när man skriver
    handlingsplaner och kartläggningar.

  66. Att man alltid har med
    elevens egen bild.

  67. Där tror jag
    att vi behöver bli bättre.

  68. Att verkligen lyssna på eleverna.
    Nästa steg att utveckla det vidare-

  69. -är att man tittar på
    hur man kan göra anpassningar-

  70. -utifrån elevernas olika sätt
    att fungera.

  71. Och att tänka på att anpassningarna
    gynnar alla elever väldigt mycket.

  72. Och att de själva har en del i
    att anpassa pedagogiken.

  73. Så att den fungerar för dem och att
    de blir medvetna om vad som fungerar.

  74. Ibland är pedagogisk tillgänglighet
    att inte alltid vara i en stor grupp.

  75. Elever med ljudkänslighet
    som blir störda.

  76. Att erbjuda såna möjligheter blir
    en pedagogisk tillgänglighet för dem.

  77. Eller att få träna på nånting
    som man inte...

  78. Att man får lästräning under en
    period för att man har halkat efter.

  79. En flexibel pedagogik
    är individuell för var och en.

  80. Och att man inte hamnar
    i en liten grupp-

  81. -eller hos en lärare som läser med en
    och det håller på år efter år-

  82. -utan det är kanske tio veckor
    och sen går man till klassen igen.

  83. Det kan ändras över tid
    utifrån mognad och mående.

  84. Det kanske går jättebra
    på vissa lektioner.

  85. Som lärare möter du elever
    med olika behov.

  86. Det kräver flexibilitet och kunskap.

  87. Kenth Hedevåg menar
    att skolan måste bli bättre på-

  88. -att använda hjärnforskningsresultat
    för att få en mer tillgänglig skola.

  89. Många elever inom autismspektrat
    når inte upp till målen i skolan.

  90. Generellt är det 12,7 % av eleverna
    som inte når målen i skolår nio-

  91. -som har rätt att söka gymnasiet.
    Det är en systemkollaps.

  92. För barn inom autismspektrat
    ligger den siffran på 55 %.

  93. Systemet exkluderar personer
    med en viss funktionsnedsättning.

  94. Kommer du inte in på gymnasiet,
    är det jättesvårt att få arbete.

  95. -Vad är den bakomliggande orsaken?
    -Dels betygssättningen.

  96. Hur och vad man sätter betyg på.

  97. Det handlar också om
    att den nya läroplanen lyfter fram-

  98. -att nu är det viktigt att inte bara
    kunna upprepa information-

  99. -utan du ska göra nåt
    med informationen.

  100. Man ska kritiskt granska,
    värdera och analysera den.

  101. Det är själva funktionsnedsättningen
    inom autismspektrat.

  102. Här måste vi använda de redskap som
    vi har. Undantagsparagrafen och så.

  103. Framför allt måste vi bli bättre på-

  104. -att identifiera svårigheterna
    och kompensera dem.

  105. Du pratar om att ta steget från
    hjärnforskning till pedagogik.

  106. Hjärnforskningen
    har gjort otroliga framsteg.

  107. Vi som jobbar med pedagogik
    måste dra konsekvenserna av det.

  108. Då måste vi förstå hjärnforskningen.
    Då måste man ha förklaringsmodeller.

  109. Vi pedagoger kan aldrig låta
    forskarna tala om för oss-

  110. -vad vi ska göra i klassrummet.
    Där har vi en stor framgångsfaktor-

  111. -att mer aktivt ta del av forskningen
    och göra pedagogik utav det.

  112. -Vad är förklaringsmodeller?
    -Det handlar om att förklara nåt...

  113. ...som i grunden är otroligt svårt
    att förklara.

  114. Ska man titta på hjärnforskning
    i detalj, får du gå ner på dendriter-

  115. -signalsubstanser, återtag och sånt.
    Det blir det inte pedagogik utav.

  116. Då måste förklaringsmodeller förklara
    nånting som i grunden är svårt-

  117. -och som du kan göra pedagogiska
    konsekvenser och strategier av.

  118. -Varför är kartläggning viktigt?
    -Det är otroligt viktigt...

  119. ...för att det ska gå bra i skolan.
    Skollagen är extremt tydlig.

  120. Visar man pedagogiska svårigheter,
    ska det göras en kartläggning-

  121. -för att ta reda på
    svårigheterna som har uppstått.

  122. Varför har de här problemen uppstått?
    Där ska också styrkorna ingå.

  123. Man måste kartlägga
    styrkor och svårigheter.

  124. Ser vi en pedagogisk problematik
    i skolan och omedelbart gör insatser-

  125. -är risken uppenbar
    att det blir generella insatser.

  126. -Vad innebär flexibel pedagogik?
    -Att vi inte i förväg...

  127. ...har formulerat pedagogiken. Det
    unika barnet kräver unika strategier.

  128. Vi vet inte var vi hamnar. Peda-
    gogiken måste bygga på grundstenar-

  129. -som är generella. Men det måste
    finnas individuellt utrymme.

  130. Du kan aldrig i förväg veta hur
    den flexibla pedagogiken ska se ut.

  131. Det gör att pedagogiken inte blir
    nån förutsägbar betongverksamhet.

  132. Vad ser du för framgångsfaktorer för
    lärare som arbetar med barn med NPF?

  133. Den viktigaste framgångsfaktorn är
    relationen mellan pedagog och elev.

  134. Har man ingen relation, sker det
    ingen bra inlärningssituation.

  135. Relationen är viktig. Men det räcker
    inte. Då måste man tänka på strategi.

  136. En bra relation och sen en strategi.

  137. Strategin bygger på grundkunskap
    t.ex. inom autismspektrat eller ADHD-

  138. -och individkunskapen.

  139. I och med att vi går igenom eleverna
    var femte vecka-

  140. -utifrån vår manual-

  141. -blir det en möjlighet att följa upp
    det man bestämde i handlingsplanen.

  142. Det är viktigt att eleverna
    är med i handlingsplanen-

  143. -om man ska göra nån handlingsplan
    även för det sociala.

  144. På högstadiet är vi inte med på
    de förberedande mötena alla gånger.

  145. Utan då fyller vi i
    vårt kartläggningsverktyg-

  146. -så att man kan se att jag vet
    att de har EHT i nian-

  147. -och så kan jag fylla i mina elever
    som vi behöver ha koll på.

  148. Jag kan skriva en liten kommentar
    så att lärarna och EHT vet.

  149. Styrkan är att alla lärare som
    undervisar eleven fyller i sin del-

  150. -och skriver kommentarer.
    Sen är de i arbetslaget med-

  151. -när vi kommer från elevhälsan, t.ex.
    jag som skolsköterska eller SYV.

  152. Vi går ibland flera,
    ibland en av oss.

  153. Sen går det vidare till EHT:t
    där skolledaren är med dagen efter-

  154. -där man går igenom
    det man pratat om-

  155. -och bestämmer
    vilka åtgärder vi kan sätta in.

  156. Så det blir ett givande och tagande.

  157. Alla har haft kunskap om sin klass.

  158. Men här blir styrkan
    att vi gör det tillsammans.

  159. Alla som är inblandade i en viss
    klass har kartläggningsverktyget.

  160. Och sen att vi kan sitta med
    skolhälsovården.

  161. För oss är det skönt att inte behöva
    sitta med alla arbetslag.

  162. Att man bara kan fylla i och veta
    att det ändå lyfts av arbetslaget-

  163. -så att det inte tar
    all konferenstid.

  164. Det är viktigt med återkoppling
    när EHT har varit.

  165. Att den som ska ha kollat upp saker
    återkopplar till behörig person.

  166. Ja, grunden är
    att man måste ha kunskap om-

  167. -att de här funktionsvariationerna
    finns och kan se otroligt olika ut.

  168. En diagnos hos ett barn kan se
    helt annorlunda ut hos ett annat.

  169. Samma diagnos kräver ändå olika stöd.

  170. Och så kan det vara att en har
    dyslexi och en annan har ADHD.

  171. Och de behöver ändå exakt samma stöd.
    Eller anpassning.

  172. Hur startar vi lektionen,
    hur ser lektionen ut-

  173. -återkopplar vi till starten
    när vi avslutar?

  174. Att man bygger en liknande struktur.

  175. För det är också bra för barn
    som behöver hjälp med förutsägbarhet.

  176. Det har vi försökt genomföra
    i små steg.

  177. "Nu ska alla börja lektionen så här."

  178. Nästa läsår tog vi:
    "Alla avslutar lektionen så här."

  179. För det är svårt som lärare.
    Man är vanemänniska.

  180. Man vill göra som man alltid har
    gjort. Man vill bestämma lite själv.

  181. Men då blir det: "Det här
    förhållningssättet gynnar alla."

  182. Sen gynnar det läraren också.

  183. När eleven gör som man förväntar
    sig... Att vi gör lika, allihop.

  184. Sen är det viktigt att eleven och
    vårdnadshavare utifrån elevens ålder-

  185. -är med i planeringen.

  186. Den som är bäst på att tala om vad
    man behöver är alltid eleven själv.

  187. Sen vet föräldrarna ofta rätt bra.

  188. De ser vilka dagar
    som eleven inte orkar med.

  189. Där kan man se på tjejer att de ofta
    anstränger sig mycket mer i skolan-

  190. -och sen har de jättedippar
    när de kommer hem.

  191. Då vet föräldrarna:
    "De här lektionerna fungerar inte."

  192. "Då har vi alltid problem hemma." Det
    är viktigt att lyssna på föräldrarna.

  193. Att ha en god kommunikation mellan
    vårdnadshavare, skolan och eleven.

  194. Jag tänker på...
    Där kan man höra kommentaren:

  195. "Hon har inga koncentrationsproblem.
    Hon kan sitta jättelänge och läsa."

  196. Jag har problem med koncentrationen.
    Jag fastnade helt i böcker i stället.

  197. Mina föräldrar trodde kanske att jag
    inte hade koncentrationsproblem-

  198. -när det handlade om
    att jag inte kunde sluta läsa.

  199. Jag kunde inte ändra
    min uppmärksamhet.

  200. Jag kunde inte rikta uppmärksamheten
    med vilje till att städa rummet.

  201. Det gick inte,
    för jag hade en så bra bok.

  202. Och det här sättet att tänka kring
    elever tycker jag börjar komma bort.

  203. Vi börjar komma en bit från det,
    men man kan höra lärare som säger:

  204. "Han kan ju när han vill." Och det...

  205. Eller: "Om du försöker
    koncentrera dig, går det jättebra."

  206. Man skulle ju inte säga det till nån
    med en annan funktionsnedsättning.

  207. "Ansträng dig att se så går det bra."

  208. Jag heter Jerome Schultz
    och är klinisk neuropsykolog.

  209. Stress är den pusselbit som saknas
    för barn med ADHD i klassrummet.

  210. Vi missförstår stress och det påverkar
    barns inlärning mer än man tror.

  211. Barn i skolan som inte har
    full förståelse för sin diagnos-

  212. -brukar intala sig själva: "Jag är dum
    och klarar inte av det här."

  213. När man känner så, vill man
    komma undan från en svår situation.

  214. Folk säger ofta om barns beteenden
    i klassrummet:

  215. "Det där barnet uppvisar oacceptabla
    eller oväntade beteenden."

  216. Om lärare förstod att det är möjligt-

  217. -att stressen som utlöses av att barnet
    inte har kontroll över situationen-

  218. -är upphovet till beteendena, kan man
    behandla stressen och ångesten-

  219. -i stället för att behandla
    ytbeteendena.

  220. Om ett barn är argt-

  221. -för att han tror
    att han inte klarar av en sak-

  222. -river han kanske sönder ett papper,
    välter bänken-

  223. -säger "det är dumt, jag vill inte göra
    det här" eller blir deprimerad.

  224. Beaktar man att det är förutsägbara
    reaktioner hos ett stressat barn-

  225. -har man bättre möjligheter
    att behandla barnets osäkerhet-

  226. -så att barnet kan lyckas bättre.

  227. Lärare på kommunala skolor
    frågar mig-

  228. -hur de kan hjälpa stressade barn.

  229. I ett klassrum är det svårt att
    ta hand om alla med det problemet.

  230. Ett av mina förslag är att lärare låter
    barnen använda en graderingsskala.

  231. När de delar ut material,
    säger de till alla barn i klassrummet:

  232. "Visa med fingrarna från ett till fem
    hur svår ni tror att uppgiften är."

  233. Sen ska barnen
    räcka upp handen igen-

  234. -och visa hur bra de kan klara av
    uppgiften som de ska göra.

  235. Om barn över tid
    får gradera uppgiftens svårighetsgrad-

  236. -och hur väl de klarar av uppgiften-

  237. -märker man hur väl uppfattningen
    de har om sig själva stämmer.

  238. Sen kan lärare försöka hjälpa barnet-

  239. -att skapa en trygg situation.

  240. Jag pratar ofta om "kompetensankare".

  241. Då är man i ett tillstånd där man
    känner sig duktig och är där länge-

  242. -för att komma in i ett sinnestillstånd
    där man säger: "Jag klarar av det."

  243. Barn som är stressade
    och undviker att göra uppgifter...

  244. En lärare som är bra på ingripanden-

  245. -kan föra barnet tillbaka dit
    där det kunde lyckas.

  246. Det är ett kompetensankare.

  247. En listig lärare säger:
    "Det går bra på den här nivån."

  248. "Vill du prova nåt svårare?"
    Om barnet säger nej-

  249. -ska läraren säga: "När vill du prova
    nåt svårare? Det handlar skolan om."

  250. Säger barnet "aldrig", kan läraren säga:

  251. "Vad skulle göra det mer sannolikt
    att du lyckas med nåt svårare?"

  252. Om man inte känner sig trygg,
    arbetar man inte så bra man kan.

  253. Mitt budskap till lärare är
    att avläsa behovet-

  254. -och sen möta behovet.
    Det är viktigt att komma ihåg-

  255. -när lärare arbetar med
    dessa utmanande och härliga barn.

  256. Pedagogisk tillgänglighet är
    att vi måste se till varje individ.

  257. Att alla är olika, inte bara de som
    har en diagnos. Alla barn är olika.

  258. Vi måste se till att de får utvecklas
    som de har möjlighet att utvecklas.

  259. Och att vi får lägga och anpassa
    vår undervisning efter varje elev.

  260. Jag som har lite äldre elever
    än vad du har...

  261. Jag tänker att de också måste vara
    medvetna om och göra egna val-

  262. -och lära sig att göra fler egna val
    kring hur lektionen ska se ut.

  263. Jag har gjort en lugn och ro-låda-

  264. -där jag har lite saker
    som de kan fippla med.

  265. En liten lerburk eller nånting.

  266. Några elever går
    och tar nånting från den.

  267. Jag har hörselkåpor
    om man ska skriva.

  268. Då kan det vara skönt att stänga ute
    raspet från pennorna.

  269. I början när jag hade lådan fastnade
    vissa i det och lekte i stället.

  270. Då var man tvungen att ta diskus-
    sionen om varför vi har den här.

  271. För att kunna orka göra skoljobbet.

  272. I vårt ämneslag
    sitter vi tillsammans.

  273. Då blir det fokus på
    hur vi gör i ämnet.

  274. Vad som är svårt i ämnet
    och vad vi behöver anpassa.

  275. Jag är SO-lärare.
    Det är begreppstungt.

  276. Det är mycket ord. Det blir jobbigt
    för dem med språkstörning.

  277. Språkstörning känns som en ny diagnos
    som vi inte haft mycket kunskap om.

  278. När vi diskuterat hur vi ska göra,
    har vi försökt plocka in bildstöd.

  279. Då tar vi hjälp av varandra.
    När en kollega gör ett bildstöd-

  280. -delar vi med oss
    så att vi använder samma bildstöd.

  281. Bildstöd är en sån pedagogisk sak
    som gynnar alla elever.

  282. Där är ett typexempel på-

  283. -en sak som alla mår bra av. En
    struktur och man ser direkt en bild.

  284. Begreppsträningen är viktig
    med dem som har språkstörning.

  285. Den ökade kunskap som vi har fått
    genom att vi har höjt kunskapsnivån-

  286. -gör att när man gör kartläggningen
    regelbundet...

  287. När man ser att det inte fungerar,
    gör man en pedagogisk utredning.

  288. I den är det jätteviktigt att ta med
    elevens och vårdnadshavarens syn.

  289. Många pedagoger är med
    och tycker till.

  290. Sen är den ofta en grund till om man
    föreslår för eleven och föräldrarna-

  291. -att man kanske ska gå vidare
    och göra en utredning.

  292. Där kommer vi som elevhälsa in
    genom att hjälpa till med-

  293. -hur man sen får göra en utredning.

  294. Det är också ett samspel
    med er pedagoger.

  295. Jag upplever att fler och fler elever
    behöver fler och fler anpassningar.

  296. Där behöver man öka sin begrepps-
    och kunskapsbank som man har med sig.

  297. Hur kan vi hjälpa de här barnen?
    Då behöver vi som pedagoger ändra-

  298. -hur vi har arbetat. Det är en
    jätteviktig utveckling vi måste göra.

  299. En samhällsförändring är mobil-
    användandet och datoranvändandet.

  300. Det gör att vi kanske får fler barn
    som behöver anpassningar-

  301. -därför att de inte är lika tränade i
    att fokusera och göra tråkiga saker.

  302. För man är van vid att få tillfreds-
    ställelse, roliga filmer och så.

  303. Det är en samhällsförändring som gör
    att vi i skolan måste anpassa oss.

  304. Samtalet fortsätter
    på Mälarhöjdens skola.

  305. Ni som tittat, dela gärna med er
    av era tankar i sociala medier.

  306. Vill ni se mer, finns det
    på urskola.se. Hej då!

  307. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Flexibel pedagogik

Avsnitt 19 av 22

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Elever med olika behov och eventuella diagnoser behöver anpassningar, och anpassningarna måste följas upp och utvärderas. På Mälarhöjdens skola i Stockholm lägger personalen mycket tid på kartläggning och kollegiala samtal. Inkluderingspedagogen Helena Svensson samtalar med läraren Åsa Colliander Celik och skolsköterskan Anette Lindgren om hur skolan kan hjälpa eleverna både på lektioner och raster.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Specialpedagogik > Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Ämnesord:
Elever med särskilda behov, Inkluderande utbildning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W. Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Metoo - Vad kan skolan göra?

Förbud och filter - digital kompetens i skolan

Hur ska vuxna och skolpersonal kunna förebygga sexuella övergrepp, trakasserier och mobbning som sker på nätet? Ska man införa filter och förbjuda mobiltelefoner? Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, tycker att det är fel väg att gå. Här talar hon om hur vår teknik- och barnsyn är sammankopplad med moralism och om hur vi påverkas av olika "mediepaniker". Hon ger också råd om hur vuxna kan prata med barn och unga om vad de gör på nätet. Inspelat den 14 februari 2018 på Norra Latin i Stockholm. Arrangör: RFSU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Den digitala djungeln

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.

Fråga oss